Kallelse Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott

(1)

1 (2) personalutskott

2021-02-26

Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt förteckningen nedan.

Tid och plats torsdagen den 4 mars 2021 kl. 13:30 i Microsoft Teams

Andreas Olsson Monica Sandberg

ordförande sekreterare

Ledamöter Ersättare

Andreas Olsson (C), Ordförande Ulf Hedin (M), 1:e vice ordförande Tony Lundstedt (S), 2:e vice ordförande

Jon Malmqvist (KD) Martina Forsberg (S)

Pernilla Tornéus (M) Susanna Blad Röing (L) Johnny Werlöv (V) Cheryl Jones Fur (MP) Rose-Marie Holmqvist (S)

Tjänstepersoner

Monica Skagne, kommunchef Lena Gustafsson, HR-chef

Emma Gustafsson, arbetsmiljökonsult Monica Sandberg, sekreterare

(2)

2021-02-26

Förteckning över kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts ärenden

1. Justering av protokoll

2. Information om upphandling av företagshälsovård

3. Löneöversyn 2021

4. Lönekartläggning 2020

5. Återinföra utökat utdrag ur belastningsregister

6. Tolkning av arvodesbestämmelser - överläggning för budget- och bokslutsärenden

7. Information om ändring av arvodesbelopp för förtroendevalda fr. o. m. 2021-01- 01

8. Revidering av koncernövergripande vägledning vid brottsmisstanke eller rättslig prövning

9. Övrigt

(3)

Hälsoundersökningar

En objektiv utredning om

hälsoundersökningars effekt på arbetsplatser

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Friskt Arbetsliv

Emma Gustafsson 2021-02-19

(4)

Sammanfattning

Utredningens uppdrag är att tydliggöra effekterna av olika former av

hälsoundersökningar samt vilka typer av uppföljningar/insatser som rekommenderas i samband med hälsoundersökningar för att göra dem så effektiva som möjligt.

De viktigaste komponenterna för att hälsoundersökningar via arbetsplatser ska bli effektiva är:

1. Hälsoundersökningarna ska innehålla efterföljande insatser, inte bara en återkoppling, baserat på riskbedömningen.

2. Hälsoundersökningen ska hålla ett brett perspektiv som tar in individ- organisations- och arbetsmiljöfaktorer.

3. Enkäterna som används ska vara kvalitetssäkrade och evidensprövade för validitet.

Hälsoundersökningar kan utföras på individuell- eller verksamhetsnivå samt

verksamheterna kan utföra dem med hjälp av en företagshälsovård eller på egen hand med lösningar inom verksamheten.

De levnadsvanor som har påverkan på verksamhetens sjuktal är rökning, alkoholbruk och fysisk aktivitet. Genom breda insatser nås en större grupp och fångar lättare in de individer som annars kan vara svåra att nå. De efterföljande insatserna kan både köpas in av upphandlad företagshälsovård eller arbetas fram i den egna verksamheten.

Jämförande verksamheter, se omvärldsanalysen, arbetar på olika sätt med

hälsoundersökningar dels genom hänvisning till vården, hälsoundersökning i samarbete med företagshälsovård samt individinriktade hälsoundersökningar där verksamheten nu går mot att börja arbeta mer verksamhetsinriktat. Gemensamt för de olika

jämförelseverksamheterna är att de inte har gjort någon analys på förväntad eller faktisk effekt av sina insatser.

De hälsoekonomiska analyserna som har gjorts i denna utredning baserat på Växjö kommuns förvaltningar visar att: En verksamhetsinriktad hälsoundersökning med efterföljande insatser som tillhandahålls av verksamheten själv både ger snabbare utdelning på investerade kostnader, kräver mindre påverkan på individer i vald riskgrupp samt har en lägre kostnad för insatser.

(5)

Växjö kommun www.vaxjo.se 3 (36)

Innehåll

1 Bakgrund ... 5

2 Beskrivning av uppdrag ... 6

2.1 Mål ... 6

2.2 Syfte ... 6

2.3 Frågeställningar ... 6

2.4 Avgränsning ...7

3 Metod ... 7

4 Resultat ... 7

4.1 Omvärlds- och invärldsanalys ... 13

5 Analys ... 15

6 Slutsatser ... 17

7 Rekommendation ... 18

8 Källor ... 19

9 Bilagor ... 20

(6)

Begreppsförklaring

Evidensbaserad praktik (EBP): Bygger på bästa tillgängliga kunskap från forskningen i kombination av klinisk erfarenhet och praktiska förutsättningar

Företagshälsovård: Upphandlad leverantör av hälsoinriktade insatser

Gränslösa yrken: När kommunikationsvägar förenklas och det är lättare att ta med sig arbetet hem skapas gränslösa yrken. Gränsen mellan privatliv och arbete suddas ut vilket kan medföra både positiva och negativa effekter för individen såsom möjligheten att styra sitt eget arbete samt risken för stressrelaterade besvär¹.

Hälsoundersökningar: Det finns både lagstadgade hälsoundersökningar och hälsoundersökningar som en frivillig satsning på hållbar arbetsförmåga från

arbetsgivare. I denna utredning behandlas hälsoundersökningar som en frivillig satsning.

De utformas av hälsofrämjande och förebyggande insatser som har inriktning mot levnadsvanor såsom: Matvanor, fysisk aktivitet, tobaks- och alkoholvanor².

Hälsoundersökningar är en form av hälsofrämjande insatser.

Individinriktad hälsoundersökning: Kartläggning på individnivå. Utreder individens levnadsvanor genom hälsoundersökning hos företagshälsovården. Arbetsplatsen används som ett sätt att nå individen i syfte att förbättra dennes levnadsvanor³.

Kartläggning: En form av riskbedömning. Används för att ta fram vilka riskfaktorer som finns för ohälsa på individ- och/eller organisations-/verksamhetsnivå.

Sjuknärvaro: Medarbetare som är närvarande på arbetet, trots att de behöver stanna hemma på grund av sjukdom. Sjuknärvaro påverkar kvalitet och produktivitet på arbetsplatsen.

Verksamhetsinriktad hälsoundersökning: Kartläggning på grupp-och/eller verksamhetsnivå. Genomförs ofta via enkäter. Arbetsplatsen används för att skapa förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

1 Prevent, n.d.

2 Myndigheten för Arbetsmiljökunskap, 2020

3 Riktlinjegruppen, 2015

(7)

1 Bakgrund

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag är att tydliggöra effekterna av de olika formerna av

hälsoundersökningar samt vilka typer av uppföljningar/insatser som rekommenderas i samband med hälsoundersökningar för att göra dem så effektiva som möjligt. Uppdraget initierades av Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott (KSOP) i syfte att skapa underlag för beslut kring om/eller på vilket sätt Växjö kommun ska erbjuda hälsoundersökningar för alla medarbetare.

Utredningens fokus är att beskriva hälsoundersökningar som rekommenderas av evidensbaserad praktik samt hur hälsoundersökningar påverkar sjukfrånvaro i verksamheterna.

Hälsoundersökningar

Hälsoundersökningar är ett av företagshälsovårdens mest sålda uppdrag och generellt i arbetslivet är det många anställda som efterfrågar hälsoundersökningar av sin

arbetsgivare⁴. Hälsoundersökningar används som ett verktyg av arbetsgivaren för att både bibehålla hälsa hos arbetstagarna samt identifiera riskgrupper för ohälsa inom verksamheten. De påverkar både individens hälsa och verksamhetens mål då

hälsosamma levnadsvanor minskar sjukdomsrisker, ger högre livskvalitet och påverkar arbetsförmågan positivt. Sämre levnadsvanor kan påverka flertalet delar i verksamheten såsom att hög alkoholkonsumtion leder till sämre koncentration vilket ökar

riskbeteende, nedsatt kondition/styrka ökar risken för belastningsskador och minskar prestationen. Även kollegors arbetsförmåga och trivsel påverkas av att en individ presterar sämre vilket gör att insatser för individen påverkar hela verksamhetens mål⁵. Hälsoundersökningar kan användas som ett sätt att identifiera vilka andra typer av hälsofrämjande insatser som ger mest effekt inom verksamheten. Det finns ett tydligt samband mellan kostnader för arbetsgivaren i form av sjuknärvaro och sjukfrånvaro, och medarbetarens hälsa⁶. Man brukar dela in hälsoundersökningar i två olika typer av hälsoundersökningar:

 Individinriktad: Kartläggning på individnivå. Utreder individens levnadsvanor genom hälsoundersökning hos företagshälsovården. Insatser väljs baserat på medarbetarens hälsa och verksamhetens målsättning med hälsoundersökningen⁷. Arbetsplatsen används som ett sätt att nå individen i syfte att förbättra dennes levnadsvanor⁸.

(8)

En kartläggning på individnivå kan innehålla följande: Levnadsvanor, motivation till förändring, individens bakgrund, stress, sömn, kliniska kontroller (längd, vikt, midjemått, kolesterol etc.)⁹.

 Verksamhetsinriktad: Kartläggning på grupp-och/eller verksamhetsnivå.

Fokuserar på både individuella- organisatoriska- och arbetsmiljömässiga faktorer.

Arbetsplatsen används för att skapa förutsättningar för hälsosamma

levnadsvanor. Exempel på insatser handlar om medarbetarnas levnadsvanor, kartläggning av arbetsmiljön, policys i verksamheten samt stöd från chefer och ledning kring aktiviteter som främjar hälsosamma levnadsvanor.

Oberoende av inriktning så är den vanligaste formen av hälsoundersökningar som köps in av arbetsgivare idag en hälsoundersökning som innehåller en kartläggning och en återkoppling, alltså utan efterföljande insatser baserat på riskbedömningen

(kartläggningen)¹⁰.

2 Beskrivning av uppdrag

2.1 Mål

Utredningens mål är att objektivt skapa underlag för att fatta beslut kring införandet av hälsoundersökningar till Växjö kommuns medarbetare, detta med fokus på

hälsoundersökningars påverkan på sjukfrånvaro. Utredningen ska undersöka dagens evidensbaserade underlag kring hälsoundersökningar och tydliggöra direkta och indirekta kostnader och hälsovinster. Utredningen ska tydliggöra vilka typer av

uppföljningar och åtgärder som krävs för att hälsoundersökningarna ska ge så god effekt som möjligt på sjukfrånvaro.

Kommunledningsförvaltningen är ansvarig för att sammanställa utredningen.

2.2 Syfte

Skapa en objektiv bild av vilka uppföljningar och åtgärder som krävs för att

hälsoundersökningar ska ge så god effekt som möjligt. Detta med fokus på sjukfrånvaro och med innehållande kostnadsberäkningar.

Skapa ett jämförelsematerial med andra verksamheter kring hur de arbetar med hälsoundersökningar.

2.3 Frågeställningar

 Vilken effekt ger hälsoundersökningar?

 Vilka typer av uppföljningar och åtgärder behöver göras för att hälsoundersökningar ska ge effekt på kort och lång sikt?

 Vilka former av hälsoundersökningar finns?

(9)

2.4 Avgränsning

I denna utredning behandlas hälsoundersökningar som en frivillig satsning och berör därför inte lagstadgade hälsoundersökningar. Utredningen resulterar inte i några rekommendationer kring om hälsoundersökningar ska eller inte ska införas, utan är en objektiv analys kring dagens evidensbaserade forskning inom området.

3 Metod

Utredningen utgår från material framtaget av Företagshälsans riktlinjegrupp där forskare och praktiker vid Karolinska Institutet och Kompetenscentret för

Företagshälsan ingår. Underlaget bygger på evidensbaserad praktik som består av bästa tillgängliga kunskap från forskningen i kombination av klinisk erfarenhet och praktiska förutsättningar. Evidensbaserad praktik har visat sig vara effektivt för att effektivisera olika typer av insatser¹¹. Rapporter från dessa instanser har gåtts igenom och

sammanställts i utredningen för att skapa en tydlig bild av dagens evidensläge för hälsoundersökningar.

Utvärdering och återkoppling från andra verksamheters hälsoundersökningar har tagits in som jämförelse/utvärderingsmaterial. Materialet som används har samlats in via mail och telefonkontakt med ansvarig personal inom området på Helsingborgs kommun, Kalmar kommun och Södra skogsägarna.

Bearbetningen har utförts genom en objektiv sammanställning av materialet där både positiva och negativa aspekter av hälsoundersökningar och dess effekter har lyfts fram samt jämförelsematerialet presenterats.

Inom kostnadsberäkningen har ett hälsoekonomiskt verktyg, framtaget via Karolinska institutet, använts för beräkningar. Verktyget är framtaget som ett komplement till arbetsgivare och företagshälsovård som stöd vid upphandling av hälsoinsatser.

Forskarna bakom verktyget är hälsoekonomer.

4 Resultat

Hälsoundersökningar ger effekt på flera nivåer

Arbetet med hälsofrämjande insatser, såsom hälsoundersökningar, har visat sig bidra till flertalet positiva effekter både för individen och arbetsgivaren. De bidrar med lägre personalomsättning, högre attraktivitet som arbetsgivare, förbättrad kvalitet, ökad produktivitet och minskad sjukskrivning¹². Effekterna kan beräknas antingen på individnivå eller på organisationsnivå, samt på längre sikt (5år) i form av minskade

(10)

kostnader för sjukfrånvaro och sjuknärvaro¹³. Som arbetsgivare kan vinster inom alla tre områdena, verksamhet, medarbetare och ekonomi hittas¹⁴:

 Verksamhet: Lägre personalomsättning, högre attraktivitet som arbetsgivare, förbättrad kvalitet i arbetsutförande, minskad sjukskrivning, ökad produktivitet

 Medarbetare: Hälsosamma vanor leder till bättre fysisk och psykisk hälsa samt längre livslängd

 Ekonomi: Minskade kostnader för sjukfrånvaro och ökad produktivitet/kvalitet

Att förändra levnadsvanor är något som tar tid och studier visar att det tar 2-3 år innan full effekt kan förväntas. Insatser för förändring av levnadsvanor bör därför beaktas långsiktigt och rekommendationerna är att beräkna den största investeringen av insatserna i början och den största effekten av insatserna 5 år senare¹⁵.

Hälsoundersökningar kräver efterföljande insatser för att ge effekt För att få effekt av hälsoundersökningarna krävs efterföljande insatser.

Hälsoundersökningar som endast erbjuder kartläggning och återkoppling ger ingen påverkan på det hälsofrämjande arbetet, sjukfrånvaron eller

produktiviteten/kvaliteten¹⁶.

Flera olika typer av insatser och uppföljningar rekommenderas av Riktlinjegruppen som efterföljande arbete efter en hälsoundersökning. Rekommendationerna ges både för individinriktade insatser samt verksamhetsinriktade insatser. Riktlinjegruppen

rekommenderar ett brett perspektiv med en kombination av insatser som görs på olika nivåer i verksamheten (individ-, organisation-, och arbetsmiljöfaktorer)¹⁷. Fler nivåer gör att fler medarbetare nås av insatserna¹⁸. För individer finns flera aspekter som påverkar dennes hälsofrämjande beslut vilket är ännu en anledning till att insatserna riktas mot flera nivåer. Det finns studier som visat att påverkan av en levnadsvana ökar chanserna att även förbättra andra levnadsvanor vilket vidare visar på vikten av att ha ett brett perspektiv vid införandet av insatser¹⁹. Att under insatserna arbeta enligt samma system som vid Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) och att använda befintliga strukturer för insatserna är ett effektivt sätt att implementera dem i verksamheten²⁰.

Valet av insats baseras på den riskbedömning/kartläggning som tas fram via

hälsoundersökningen²¹. Exempel på insatser kan vara rådgivande samtal, fysisk aktivitet

15 Kwak, Jensen, Strömberg, Rudborg, Aboagye & Hermansson, 2018

19 Kwak et al, 2018

(11)

på recept eller utbildning och information om hälsosamma levnadsvanor, se Bilaga 1 för olika exempel på efterföljande insatser för verksamhet och individ. Det är viktigt att redan tidigt i processen beskriva syftet med hälsoundersökningen samt hur resultatet ska användas, detta för att få en bra förankring hos medarbetarna²². Olika typer av kostnader medföljer varje insats och ett tydligt beräkningsexempel för kostnader och effekter kan ses under den hälsoekonomiska analysen.

Hälsoundersökningar kan ge minskad sjukfrånvaro

Övergripande kan man se att arbete med hälsoundersökningar, med efterföljande insatser, påverkar sjukfrånvaro- och sjuknärvaro. Sjukfrånvaron minskar med 1-2 procent och sjuknärvaron på arbetsplatsen minskar med 2-9 procent, med bättre resultat baserat på hur många levnadsvanor som förändras²³.

Det går idag att beräkna kostnader och utfall för varje levnadsvana för sig. Dock skulle en sammanslagning av flera levnadsvanor i samma beräkning leda till en överskattning av kostnaderna. Slutsatsen som kan göras är att fler ohälsosamma levnadsvanor leder till ökad risk för ohälsa. Nedan följer en tabell med varje levnadsvanas påverkan/avsaknad av påverkan på sjukfrånvaro/produktivitet²⁴.

Levnadsvana Sjukfrånvaro Produktivitet

Rökning Rökning ger ökad

sjukfrånvaro.

I genomsnitt 5,6-6,9 extra sjukdagar per år.

Rökning ger på lång sikt ökad långtidssjukskrivning i form av relaterade

sjukdomar såsom hjärt- kärl- och lungsjukdomar.

Rökning ger

produktionsbortfall.

Ca 30 min mindre arbetad tid per dag.

Rökning ger lägre

prestationsförmåga 8,15- 10.25% lägre än icke- rökare, rökrasterna

inkluderade i beräkningen.

Alkohol Riskbruk av alkohol ger

ökad sjukfrånvaro.

I genomsnitt 5 sjukdagar extra per år.

Individer med

alkoholproblem har 30- 40% högre

Riskbruk av alkohol

påverkar produktiviteten.

Individer med

alkoholproblem har fler sjuknärvarodagar.

(12)

kortidssjukfrånvaro (upp till 3 dagar).

De har även 20-40% högre sjukskrivningar (mer än 3 dagar).

De kommer oftare försent och åker oftare hem tidigare från jobbet.

Riskbruk av alkohol påverkar även

produktiviteten negativt för tredje person, kollegor.

Fysisk aktivitet Brist på fysisk aktivitet ger ökad sjukfrånvaro.

I genomsnitt 4.11 extra sjukdagar per år

Hög fysisk intensitet på fritiden minskar

sjukfrånvaron med 17-27%

Begränsat vetenskapligt stöd. Inga tydliga samband kan dras

Matvanor Ej vetenskapligt studerat Ej vetenskapligt studerat

Förberedande arbete

Innan en hälsoundersökning bör tydliga målformuleringar och syfte för verksamheten arbetas fram. Detta för att säkra effekten av hälsoundersökningen. Gör en projektplan för hälsoundersökningen: Varför ska den genomföras, vad ska göras, hur ska det göras, vem ska göra vad, när ska det göras. Bestäm hur resultatet ska återkopplas till

medarbetarna så att det inte blir en känsla av att data samlas in utan att förändringar görs. Det bör alltid finnas en tydlig koppling mellan syfte och insats för

hälsoundersökningen²⁵.

Innan undersökningen bör en utvärderingsplan tas fram för att säkra att insatserna ger den effekt verksamheten har beräknat. Riktlinjegruppen rekommenderar att

arbetsgivare arbetar på ett brett perspektiv och gör insatser på både individuell-, organisations- och arbetsmiljönivå. Det är också viktigt att tidigt bestämma vilka medarbetare som ska medverka i undersökningen, förklara syftet och ha en tydlig planering kring hur hälsoundersökningen ska utföras²⁶.

Kartläggningen kan genomföras antingen av en arbetsgrupp inom organisationen eller köpas in av en leverantör. För att få god tillförlitlighet till resultatet är det viktigt att endast använda sig av väl beprövade metoder för hälsoundersökningar, det finns flertalet enkäter som arbetsgivare gratis kan ladda ner²⁷. Dessa är viktiga att använda i sin helhet, utan att ändra frågorna eller ordningsföljden på frågorna.

27 Se bilaga 2

(13)

Risker vid individuella hälsoundersökningar

När man undersöker individers levnadsvanor samt psykiska och fysiska förmåga så tillkommer vissa risker som bör tas med i underlaget till beslutet. Risker på individuell nivå kan till exempel vara överdiagnosticering, stigmatisering, falskpositivt- och falsknegativt resultat. Alltså att mätvärdena inte blir korrekta vilket kan skapa onödig oro²⁸.

Hälsoekonomiska beräkningar

Generellt kan man se att avkastningen för hälsofrämjande insatser ligger mellan 0.5-2.73 gånger²⁹. För att få effekt av hälsoundersökningarna behöver det finnas en tydlig

koppling mellan insats och problemområde samt finnas väldokumenterade mål³⁰. Nedan ges exempel på kostnadsberäkningar för de olika formerna av hälsoundersökningar.

Både individinriktade, verksamhetsinriktade, samt med och utan upphandlad företagshälsovård.

För alla beräkningar gäller följande antaganden:

 Räkneexemplen är baserad på insatser kopplade till levnadsvanan rökning.

 Vissa av beräkningarna bygger på uppskattade värden, hämtade från publicerade studier.

 8 procent av personalen röker, statistik från Kronobergs län³¹.

 Personalkostnader är beräknat på heltids- och visstidsanställda med månadslön.

 Beräkningarna gäller för förvaltningarna inom Växjö kommun.

 Högre attraktivitet som arbetsgivare kan antas tillkomma vid insatserna men är inte beräknat genom effekt i detta exempel.

 Medarbetarna kan genomföra undersökningarna på arbetstid.

 Beräkningar på individuella hälsoundersökningar utan efterföljande insatser har inte gjorts då det inte finns någon evidens för effekt av dessa

hälsoundersökningar³².

För vidare information kring beräkningsunderlaget samt inhämtad ekonomiska data, se Bilaga 3.

För vidare information om det hälsoekonomiska analysverktyget, se Bilaga 4.

Individuell hälsoundersökning med kartläggning, återkoppling och efterföljande insatser

29 Kwak et al, 2018

30 Kwak et al, 2018

31 Folkhälsomyndigheten, 2021

(14)

Vid en individuell hälsoundersökning med efterföljande insatser som tillhandahålls av upphandlad företagshälsovård fås insatsen igen under år 3 (ROI: 63 procent). Den totala kostnaden för insatsen är ca 18 100 000kr och beräknas ge en utdelning på ca

11 400 000kr (år 3), främst genom minskat produktionsbortfall. För att investeringen skall vara lönsam behöver 5,33 procent av verksamhetens rökande personal sluta röka.

Beräkningarna baseras på att hälsoundersökningen utförs av en upphandlad

företagshälsovård. Kostanden för de individuella hälsoundersökningarna är inhämtade från befintliga avtal där hälsoundersökningen kostar 1600kr/medarbetare samt 890kr/h för efterföljande insatser. Även förlorad arbetstid för att utföra hälsoundersökningen har tagits med i beräkningen.

Verksamhetsinriktad hälsoundersökning med efterföljande insatser (InHouse) Vid en verksamhetsinriktad hälsoundersökning med efterföljande insatser som tillhandahålls av verksamheten fås insatsen igen under första året (ROI: 563 procent).

Den totala kostanden för insatsen är 860 000kr och beräknas ge en utdelning på

4 800 000kr, främst genom minskat produktionsbortfall. För att investeringen skall vara lönsam behöver 0,24 procent av verksamhetens rökande personal sluta röka.

Beräkningarna baseras på att verksamheten utför kartläggningen i form av en enkät (beräknad åtgång 20min). Samt förlorad arbetstid för deltaganande på efterföljande insatser i form av: Utbildning för personal (2h), Informationsblad samt hänvisning till kostnadsfri ”sluta-röka-linje”.

Beräkningsförklaringar Kr/år & Andel Kommentar

Total kostnad för produktionsbortfall, kr per år 28 486 467

Minskad andel av personal med som röker % 20% Verksamheten sätter målet

Ekonomisk nytta av insatsen, kr per år 5 697 293

Total kostnad för insatsen, kr 18 104 732

Ekonomiskt underskott av insatsen (år 1) -12 407 439

Ekonomiskt överskott av insatsen (år 2) -6 710 145

Ekonomiskt överskott av insatsen (år 3) 11 394 587

Return on investment (ROI), %, alt 1. år 1 -69%

Return on investment (ROI), %, alt 1. år 2 -37%

Return on investment (ROI), %, alt 1. år 3 63%

Total kostnad för rökare, kr per år 28 486 467

Minskad andel av personal som röker för break even, %, alt 3. 67%

Andel rökare som behöver sluta röka för att investeringen skall vara lönsam 5,33%

Personalen som röker måste minska från 8% till 4,05% för att investeringen ska vara lönsam 2,67%

(15)

33

4.1 Omvärlds- och invärldsanalys

Växjö kommun

I dagsläget arbetar inte Växjö kommun med några hälsoundersökningar utöver de som är lagstadgade. Det förebyggande arbetet för att minska sjukfrånvaro består av bland annat dagligt stöd av chefer till medarbetare, samtal vid upprepad frånvaro med tillhörande Frågebatteri, APT, medarbetarsamtal och Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Växjö kommun arbetar även med Temperaturmätaren där man följer upp och arbetar med de brister som kommer fram ifrån undersökningen, samt har ett nyligen påbörjat arbete med Plan för god arbetshälsa.

Växjö kommun har ett arbete med rehabiliteringsåtgärder för att minska

långtidssjukskrivning. Här arbetar man med rehabiliteringsplaner, kontakten med den som är sjukskriven och att skapa möjligheter för förflyttning för medarbetare som vill/behöver byta arbete.

Under 2020 har även ett Hälsoprogram tagits fram på utbildningsportalen som behandlar sömn, alkohol, fysisk aktivitet och mobiltelefoner. Denna utbildning är

koncerngemensamt obligatorisk för arbetsgrupperna under 2021. Utbildningen består av ett program på ca 5 min med två tillhörande frågor att diskutera om ämnet i gruppen.

Efter det tar gruppen själv vidare arbetet med eventuella åtgärder som bestäms under diskussionen. Det finns ingen tillhörande analys av förväntad effekt av denna insats³⁴. Kalmar Kommun

Kalmar kommun slutade med icke lagstadgade hälsoundersökningar år 2012 och efter avslutet har Kalmar kommun arbetat på olika fronter tillsammans med chefer,

skyddsombud och HR-specialister för att minska sjukfrånvaro och öka hälsa hos

medarbetarna. Det finns i dagsläget inget underlag kring varför hälsoundersökningarna

33 Ev lågt räknat: Kalkylerade timmar är 20min på enkäten samt chefs- och administrativ tid.

Detta är ett uppskattat värde

34 Katja Giarud-Svensson, HR konsult, Kommunledningsförvaltningen, Växjö kommun, 2021

Beräkningsförklaringar Kr/år & Andel Kommentar

Total kostnad för produktionsbortfall, kr per år 28 486 467

Minskad andel av personal som röker % 20% Verksamheten sätter målet

Ekonomisk nytta av insatsen, kr per år 5 697 293

Total kostnad för insatsen, kr 859 539 Ev lågt räknat

Ekonomiskt överskott av insatsen (år 1) 4 837 755

Total kostnad för insatsen, kr 859 539

Return on investment (ROI), %, alt 1. 563%

Total kostnad för insatsen, kr 859 539

Total kostnad för rökare, kr per år 28 486 467

Minskad andel av personal som röker för break even, %, alt 3. 3%

Andel rökare som behöver sluta röka för att investeringen skall vara lönsam 0,24%

Personalen som röker måste minska från 8% till 7,76% för att investeringen ska vara lönsam 7,76%

(16)

avbröts. Kalmar kommun har haft en tydlig satsning på utbildning för chefer och skyddsombud inom bland annat det Systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).

Rehabiliteringskoordinator och företagsläkare arbetar med anpassning och

rehabilitering för medarbete i sjukskrivning vilket har gett goda resultat på sjuktal och långtidssjukskrivning inom verksamheterna. Med korttidssjukfrånvaron har Kalmar kommun bland annat arbetat med att fånga upp individer med mycket

korttidssjukfrånvaro och att stödja cheferna med ett Frågebatteri att använda vid samtal med medarbetaren. De har också arbetat med kartläggande samtal samt investerat i utbildningar för chefer om psykisk ohälsa och tidiga signaler på ohälsa

HR-chefen på Kalmar kommun³⁵menar att det är svårt att tydliggöra vilka faktorer i deras förebyggande arbete som har påverkat sjukfrånvaron inom kommunen. Det som går att se är att de under 2020, innan corona, har haft det lägsta antalet sjukdagar per år sedan 2013. Några ekonomiska analyser/effekt analyser kopplat till insatserna eller utfallet av insatserna har inte gjorts.

Helsingborgs Kommun

Helsingborgs kommun arbetar med olika typer av hälsoundersökningar som bygger på de yrkesroller och arbetsuppgifter som medarbetarna har. De har

hälsoundersökningarna upphandlade via en företagshälsovård och de upphandlande insatserna berör olika verksamhetsnära tjänster. Detta gör att de ser kortsiktiga och långsiktiga effekter av insatserna på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Deras behov av hälsoundersökningar ser olika ut varje år men generellt har de en kontinuitet på

hälsoundersökningar var tredje år för förvaltningarna, utspridda över året så att de inte påverkar verksamheternas produktivitet.

Fokusområdena för att minska sjukfrånvaro formuleras centralt i samarbete med den upphandlade företagshälsan. Förvaltningarna konkretiserar sedan dessa i sin respektive verksamhet. De har tre fokusområden: 1.) Förebygga upprepad korttidssjukfrånvaro (4ggr/12månader) 2.) Optimera befintliga lokaler för ljus/ljud/klimat/trångboddhet 3.) Bevaka rimlig arbetsbelastning inom gränslösa yrken.

Det finns inga tillgängliga ekonomiska analyser av effekt/förväntad effekt kopplat till insatserna inte heller underlag kring vilka typer av eventuella efterföljande insatser som görs³⁶.

Södra skogsägarna

Södra skogsägarna har ca 3000 medarbetare och använder sig sedan 10 år tillbaka av hälsoundersökningar. Inom deras olika bolag har de olika lösningar på vilka typer av hälsoundersökningar som de erbjuder. Gemensamt är att de använder sig av en 3 årig cykel där medarbetarna på frivillig basis erbjuds hälsoundersökningar vart tredje år.

35 Anne Elgmark, HR-chef, Kalmar kommun, 2021

36 Agneta Kallstenius, Arbetsmiljö- och hälsocontroller, Helsingborg kommun, 2021

(17)

Hälsoundersökningen som har varit med dem under längst tid är

Hälsoprofilbedömningen som är en väletablerad och beprövad individinriktad

hälsoundersökning där medarbetaren får en hälsokontroll (kondition, alkoholbruk, sömn, blodvärden etc.). De använder den som en förmån för medarbetarna då det är en insats som ofta efterfrågas. Cheferna arbetar med att skapa engagemang kring att delta i undersökningarna från medarbetarnas sida. Det finns inga underlag på vilka typer av efterföljande insatser som erbjuds, däremot erbjuds individen både kartläggning, återkoppling och i vissa fall vidare kontakt med företagshälsovården. En utmaning i arbetet har varit att följa upp hälsoundersökningarna och de efterföljande insatserna för att se vilken effekt de ger.

Södra Skogsägarna är i en process just nu där de undersöker nya alternativ kring hälsoundersökningar, såsom verksamhetsinriktade hälsoundersökningar, för att få möjlighet att ta ett helhetsgrepp kring frågan. Vissa bolag har därför provat en annan del av Hälsoprofilbedömningen som riktar sig mer mot helhetsgreppet och den

organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De har förhoppning att genom detta arbetssätt få en tydligare överblick kring hur hälsan för medarbetarna ser ut på gruppnivå istället för individnivå. Nyligen har de även börjat med en Hälsoundersökning via deras

upphandlade företagshälsa, som skall ta in både arbetsgivarperspektiv och individnivå.

Det är i dagsläget för tidigt att säga något kring effekterna av den.

Utmaningarna som Södra Skogsägarna ser med sitt arbete med hälsoundersökningarna har främst varit att beräkna effekten av dem. Dels beror effekten på vilken punkt i datan man jämför med, det tar lång tid att se effekten, dels behövs ett fokus kring uppföljning på varje enhet där arbetssättet för detta inte är fastställt³⁷.

5 Analys

Hälsoundersökningar ska ha efterföljande insatser

Då det inte finns evidens för att hälsoundersökningar utan efterföljande insatser ger effekt på hälsofrämjande arbete eller sjuktal krävs det alltid att hälsoundersökningarna har efterföljande insatser. Att erbjuda medarbetarna möjligheten att göra en

hälsoundersökning med endast kartläggning och återkoppling kan höja attraktiviteten som arbetsgivare genom att medarbetarna ser det som en extra förmån, liknande Södra Skogsägarna. Däremot går Södra Skogsägarna nu ifrån denna typ av

hälsoundersökningar och ser en större vinning i att ta in helhetsgreppet, verksamhetsinriktat, istället för endast individinriktat.

Verksamhetsinriktad hälsoundersökning ger störst effekt baserat på insats

De hälsoekonomiska beräkningarna visar att de verksamhetsinriktade insatserna som tillhandahålls av verksamheten ger störst effekt baserat på den totala investeringen. För hälsoundersökningar med upphandlad företagshälsovård krävs en större investering

37 Kristina Puke Bondesson, HR-specialist, Södra, 2021

(18)

från verksamheten och investeringen fås igen först efter 3 år. Då flertalet verksamheter, se omvärldsanalysen, har hälsoundersökningarna återkommande vart tredje år

återkommer därför en ytterligare kostnad i samband med att investeringen börjar ge utdelning.

Den verksamhetsinriktade insatsen som tillhandahålls av verksamheten behöver även en mindre påverkan på den utvalda riskgruppen (0,24 procent) för att få utdelning på sin investering, till skillnad från hälsoundersökningen som baseras på upphandlad

företagshälsovård, där en större andel (5,33 procent) av den utvalda riskgruppen behöver ändra sina levnadsvanor för att ge effekt för verksamheten.

Verksamhetsinriktade insatser tar in helheten

Fördelen med en verksamhetsinriktad hälsoundersökning är att helheten kommer med i resultatet och verksamheten kan arbeta brett mot större grupper samtidigt. Detta gör att de med sina insatser kan fånga upp dem som annars är svåra att nå. Det finns också en möjlighet att i större utsträckning styra vilka insatser som köps in av upphandlad företagshälsovård och vilka insatser som förmedlas av den egna verksamheten. Detta skapar en flexibilitet i insatserna. Insatserna kan även läggas på flera nivåer i

verksamheten vilket rekommenderas av evidensbaserad praktik. Utmanande aspekter av verksamhetsinriktade insatser kan vara att individperspektivet behöver fångas upp i något annat forum, till exempel via medarbetarsamtal. Eventuellt behöver

verksamheterna också lägga mer resurser på att tydliggöra för medarbetarna att insatsen är en form av hälsoundersökning då dessa i folkmun ofta betraktas som en individuell hälsoprofilbedömning.

Den individinriktade hälsoundersökningen har fördelen att individen får individuella rekommendationer/insatser baserat på dennes hälsoprofil. Det kan skapa attraktivitet som arbetsgivare att erbjuda detta och eventuellt kan man jämföra det med hur ett friskvårdsbidrag används, verksamheten uppmuntrar medarbetaren till att använda det men individen styr själv om det används/samt på vilket sätt. Utmaningar med de

individinriktade hälsoundersökningarna är att de som eventuellt har störst behov inte är de som är mest intresserade av att ta del av en hälsoundersökning. Det kan också vara svårt för verksamheten att ta ett helhetsgrepp och arbeta främjande med denna typ av insatser. Mycket ansvar läggs på individen i att ta till sig och arbeta med insatserna. Som arbetsgivare är det också svårt att göra övergripande insatser med målet att påverka specifika hälsoaspekter.

Tydliga mål och uppföljningar är viktigt för att se effekten

Flertalet av de jämförande verksamheterna som kontaktats i denna utredning har uppgett svårigheter med att följa upp effekterna av sitt hälsofrämjande arbete, både de som arbetar med hälsoundersökningar och de som har andra typer av insatser. Det är som tidigare nämnt viktigt att förankra insatserna med tydliga mål som sedan bör följas upp med tydliga rutiner kring uppföljning. Detta för att verksamheten skall kunna se och presentera effekterna av insatserna, till exempel på sjuktalen. Det krävs också ett

långsiktigt perspektiv då det dels tar tid att få in de nya arbetssätten samt att insatser

(19)

riktade mot levnadsvanor tar tid innan de ger effekt. Genom att använda redan befintliga system för insatserna i verksamheten, verksamhetsinriktad hälsoundersökning,

underlättas denna process då systemen redan finns tillgängliga.

Slutligen, att erbjuda samma hälsoundersökning och insatser till alla kan vara svårt då det behöver finnas en tydlig koppling mellan insatserna och problemområdena (vilket kan skilja sig mellan olika verksamheter). Man bör också fundera kring om målen i sig borde vara samma eller om de ska vara olika för olika verksamheter. Ett brett perspektiv skulle underlätta i dessa typer av frågor då hälsoundersökningarna på ett tydligare sätt skulle kunna förankras och drivas på olika nivåer i verksamheterna.

6 Slutsatser

Hälsoundersökningar

Hälsoundersökningarna ska innehålla efterföljande insatser, inte bara en återkoppling, baserat på riskbedömningen. Den behöver följas upp av stöd och åtgärder för att ge effekt och förändring på riskfyllda levnadsvanor. Att köpa in hälsoundersökningar som endast erbjuder kartläggning och återkoppling har ingen påvisad effekt på det

hälsofrämjande arbetet³⁸.

Hälsoundersökningen bör riktas mot ett brett perspektiv där flera nivåer tas in (individuell-/organisations- och verksamhetsnivå)³⁹.

Hälsoundersökningen ska bara arbeta med frågor som svarar till verksamhetens behov, syfte och målsättning. Annars kan kostnaderna göra att efterföljande insatser inte blir möjligt. Man vill heller inte överdiagnostisera.

Effekt på sjukfrånvaro

De levnadsvanor som ger effekt på sjukfrånvaron är: rökning, alkohol och fysisk aktivitet.

Resultatet blir bättre ju fler levnadsvanor som förändras.

Hälsoekonomiska analyser

En verksamhetsinriktad hälsoundersökning som tillhandahålls av verksamheten ger tillbaka investeringen 2 år tidigare än en individuell hälsoundersökning med upphandlad företagshälsovård.

Den verksamhetsinriktade hälsoundersökningen kräver att 0,24 procent (jämför 5,33 procent vid individuell hälsoundersökning med upphandlad företagshälsovård) av den utvalda riskgruppen förändrar sina levnadsvanor för att få tillbaka den investerande kostanden.

(20)

En verksamhetsinriktad hälsoundersökning ger en utdelning på de investerade kostnaderna på 563 procent (ROI) år 1.

En individuell hälsoundersökning med upphandlad företagshälsovård ger utdelning på de investerade kostnaderna på 63 procent (ROI) år 3.

7 Rekommendation

Evidensbaserad praktik rekommenderar en verksamhetsinriktad hälsoundersökning som tar ett helhetsgrepp om det hälsofrämjande arbetet.

Enligt denna utredning, baserad på Växjö kommun, rekommenderas också en

verksamhetsinriktad hälsoundersökning. Den ger snabbare utdelning på investerade kostnader, kräver mindre påverkan på individer i vald riskgrupp samt har en lägre kostnad för insatserna. Detta baserat på att verksamheten själv bistår och driver insatserna.

(21)

8 Källor

Anne Elgmark. HR-chef, Kommunledningskontoret. Kalmar kommun. Tfn 0480-45 00 69 anne.elgmark@kalmar.se Personlig kontakt 2021-02-03

Agneta Kallstenius. Arbetsmiljö, och hälsocontroller, Stadsledningsförvaltningen.

Helsingborg kommun. Tfn 042-103028 agneta.kallstenius@helsingborg.se Personlig kontakt 2021-02-15

Alkohollinjen. (n.d.). Hämtad 2021-02-08 från Alkohollinjen

Folkhälsomyndigheten. (2021). Daglig tobaksrökning. Hämtad 2021-02-17 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/levnadsvanor/tobaksrokning-daglig/

Katja Giarud-Svensson. HR-konsult, Kommunledningsförvaltningen. Växjö kommun.

Katja.giarud-svensson@vaxjo.se Personlig kontakt 2021-02-11

Kristina Puke Bondesson. HR-specialist, Servicecenter Hr. Södra. Tfn 0470-85508 kristina.pukebondesson@sodra.com Personlig kontakt 2021-02-16

Kwak L., Jensen I.B., Strömberg C., Rudborg J., Aboagye E., Hermansson, U. (2018).

Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjer för

hälsoundersökningar via arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen 9/2018. Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet.

Livsmedelsverket. (2016). Hälsosam helhet. Hämtad 2021-02-08 från livsmedelsverket_halsosam-helhet_20160408-april-2016.pdf

Monica Gullberg Wiklund. Arbetsmiljöingenjör Arbetsmiljöenheten. Kalmar kommun. Tfn 0480-45 01 95. monica.gullberg-wiklund@kalmar.se Personlig kontakt 2021-02-03 Myndigheten för Arbetsmiljökunskap. (2020). Upphandling och genomförande av evidensbaserade hälsoundersökningar – en vägledning för beställare.

Hämtad 2021-02-08 från www.mynak.se

Prevent. (n.d.). Gränslöst arbete. Hämtad 2021-02-16 från Gränslöst arbete | Prevent - Arbetsmiljö i samverkan

Riddargatan1. (n.d.). Hämtad 2021-02-08 från Riddargatan 1

Riktlinjegruppen. (2015). Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Enheten för intervention- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för

miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet.

Sluta röka linjen. (n.d.). Hämtad 2021-02-08 från Sluta-Röka-Linjen för dig som vill sluta med tobak (slutarokalinjen.se)

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2003). Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. Elanders Graphic Systems. Göteborg 03-

0092_SBU_rapp_sjukskriv

(22)

9 Bilagor

Bilaga 1: Exempel på efterföljande insatser för verksamhet och individ Individ

 Hälsosamma matvanor:

o Kvalificerat rådgivande samtal: Stödjande dialog kring matvanor och individens motivation till förändring av matvanor. Utförs av utbildad personal inom ex Motiverande samtal (MI)⁴⁰ Detta är verktyget med störst bevisad effekt för hälsosamma matvanor⁴¹

 Fysisk aktivitet:

o Fysisk aktivitet på recept (FaR): I kombination med

rådgivande samtal med syfte att minska stillasittande under arbetsdagen

o Stegräknare: I kombination med rådgivande samtal där delmål sätts upp kring antal steg per dag⁴². Stegmätare är en billig och enkel metod att använda och kan användas både på grupp- och individnivå⁴³

o Hälsokontroller: Med fokus på att bibehålla eller påbörja regelbunden fysisk aktivitet

o Skriftligt avtal: Kring beteendeförändring med innehållande uppföljningstider på kort och lång sikt

 Alkoholkonsumtion

o Rådgivning och provtagning hos Företagshälsa: Motiverande samtal, samt provtagning för att identifiera överkonsumtion eller användas som motiverande uppföljning för individen o Datorbaserad rådgivning: Riddargatan1⁴⁴ och Alkohollinjen⁴⁵.

Störst effekt för unga med riskbruk.

 Tobaksanvändning

o Kvalificerad rådgivning: Individuellt eller i grupp. Utförs av personal med kompetens inom samtalsmetodik och

tobaksvanor

o Telefonrådgivning: Sluta röka linjen⁴⁶

44 Riddargatan1, n.d.

45 Alkohollinjen, n.d.

46 Sluta röka linjen, n.d.

(23)

o Läkemedelsbehandling: I kombination med rådgivning. Utförs av legitimerad personal

Verksamhet

 Hälsosamma matvanor

o Organisera informationsträffar: Öka kunskapen kring hälsosamma matvanor hos medarbetarna (ca 2h) o Skriftlig information: Sprid material från ex.

Livsmedelsverket⁴⁷ kring hälsosamma matvanor o Belöningar: Belöningar för beteendeförändringar o Personalrestaurangen: Servera hälsosam mat i

personalrestaurangen/ha hälsosamma alternativ i cafeterian o Hälsostrategier: Beskriv verksamhetens ambition med

hälsoarbetet och genomförandet av strategin

 Fysisk aktivitet

o Information om cykel- och gångbanor: Information kring hur man kan ta sig till arbetsplatsen med cykel eller promenad.

Möjlighet att ställa cykeln på arbetsplatsen under dagen o Möjlighet till träning under lunchen: Duschrum och flexibla

arbetstider som skapar utrymme för rörelse under lunchen o Promenadmöten: Uppmuntra till rörelse på de möten där det

är möjligt

o Företagscyklar: Möjlighet att låna cykel på arbetsplatsen o Föreläsning/workshop: kring hälsosamma levnadsvanor o Kontinuerlig rådgivning: Kring vikten av fysisk aktivitet för

hälsan

o Systematiskt arbete för att främja rörelse på arbetet:

Policyarbete, uppföljningar, riskbedömningar etc.

o Utbildning: För medarbetare inom ergonomi och arbetsmiljö

 Alkoholkonsumtion

o Policy: Konkretisera regler som gäller på arbetsplatsen kring alkoholkonsumtion

o Handlingsplan: Beskriv hur misstanke/hantering av alkoholproblem ska hanteras

o Utbildning: Till alla chefer kring hur man hanterar

alkoholproblem samt information till medarbetarna kring riskkonsumtion

o Anonym hjälp: Erbjud möjlighet till anonymt stöd från Företagshälsa vid riskbruk

47 Livsmedelsverket, 2016

(24)

 Tobaksanvändning

o Tobaksfri arbetsplats: Inför tobaksfri arbetsplats. Kräver förankring hos medarbetare och inom verksamhet ex via APT o Tobakspolicy: Ta fram en tydlig tobakspolicy

o Rådgivning: För att sluta använda tobak o Kostnadsfria nikotinläkemedel

o Självhjälpsmaterial: Dela ut självhjälpsmaterial för att sluta röka

(25)

Bilaga 2: Hälsoundersökningsenkäter

 Socialstyrelsens indikatorfrågor om:

- Mat

- Tobaksvanor - Fysisk aktivitet

- Frågor om dina levnadsvanor A (socialstyrelsen.se)

 AUDIT: Alcohol use disorders identification test: Alkoholbruk: AUDIT och DUDIT testformulär (beroendecentrum.se)

 Livsmedelsverkets indikatorfrågor om matvanor och fysisk aktivitet:

Rapp 21 (livsmedelsverket.se)

(26)

Bilaga 3: Beräkningsunderlag för hälsoekonomiska analyser Personal: Nyckeltal

Beräkningsmodell rökning: Blankett C

dag 1 4510

( antal dagar) kostnaden för 1 dags sjukrfrånvaro motsvarar 10 procent av månadslönen

dag 2-14 45418 ( antal dagar)

2,0%

dag 15-59 9888 ( antal dagar)Kostnaden motsvarar 1-1,5% av månadslönen

40%

dag 60- 88453 ( antal dagar)

60%

Totalt 148272 ( totalt antal dagar)

F – Beräkning av kostnader för lång sjukfrånvaro (dag 15 – )

Genomsnittlig månadslön

Kostnad för lång sjukfrånvaro per sjukdag i % av månadslön Kostnad för lång sjukfrånvaro per sjukdag, kr

Antal anställda (motsvarande heltidstjänster/FTE) 7318 Antal schemalagda arbetsdagar per år, per anställd

Sjukfrånvaro, lång (dag 15 --) i % av schemalagd arbetstid 5,7 Antal sjukdagar totalt (lång sjukfrånvaro)

Totala kostnader, lång sjukfrånvaro, överförs till C14 (kr per år)

Beräkning av kostnad för produktionsbortfall pga rökning

Totala personalkostnader (lön + sociala + kringkostnader), kr per år 4 142 675 014 Vinst i företaget, kr per år

Summa, värde av arbete: 4 142 675 014 4 142 675 014

Andelen av personalen som röker (%) 8%

Produktionsbortfall vid rökning (8,15 %) 8,15%

Totalt produktionsbortfall (%) 0,65% 0,65%

Värde av produktionsbortfall, kr per år 27 010 241

Beräkning av kostnad för sjukfrånvaro pga rökning

Total kostnad för kort sjukfrånvaro (dag 1–14), kr per år 217 344 600 Andel av kort sjukfrånvaro som beror på rökning 0,651%

Kostnad för kort sjukfrånvaro beroende på rökning, kr per år 1 414 913 1 414 913

Total kostnad för lång sjukfrånvaro (dag 15--), kr per år 9 418 266 Andel av lång sjukfrånvaro som beror på rökning 0,651%

Kostnad för lång sjukfrånvaro beroende på rökning, kr per år 61 313 61 313

Kostnad för sjukfrånvaro beroende på rökning, kr per år 1 476 226

Summering av kostnad

Värde av produktionsbortfall, kr per år 27 010 241

Kostnad för sjukfrånvaro beroende på rökninga, kr per år 1 476 226

Total kostnad för psykisk ohälsa, kr per år 28 486 467

Motsvarande antal helårstjänster (FTE) 50

(27)

Sjukfrånvaro per kostnad: Blankett E + F + D

E – Beräkning av kostnader för kort sjukfrånvaro (dag 1–14) Identifiera ev ytterligare befattningar/yrkesgrupper ( ex vårdbiträden

Genomsnittlig månadslön 30000

Kostnad för kort sjukfrånvaro per sjukdag % av månadslön 10%

Kostnad för kort sjukfrånvaro per sjukdag, kr 3000 3000

Antal anställda (motsvarande heltidstjänster/FTE) 7318

Antal schemalagda arbetsdagar per år, per anställd 220

Sjukfrånvaro, kort (dag 1-14) i % av schemalagd arbetstid 4,50%

Antal sjukdagar totalt (kort sjukfrånvaro) 72 448,20 72 448 Totala kostnader, kort sjukfrånvaro, överförs till C11 (kr per år) 217 344 600

F – Beräkning av kostnader för lång sjukfrånvaro (dag 15 – )

Genomsnittlig månadslön 30000

Kostnad för lång sjukfrånvaro per sjukdag i % av månadslön 1%

Kostnad för lång sjukfrånvaro per sjukdag, kr 300 300

Antal anställda (motsvarande heltidstjänster/FTE) 7318

Antal schemalagda arbetsdagar per år, per anställd 220

Sjukfrånvaro, lång (dag 15 --) i % av schemalagd arbetstid 2%

Antal sjukdagar totalt (lång sjukfrånvaro) 31 394,22 31 394 Totala kostnader, lång sjukfrånvaro, överförs till C14 (kr per år) 9 418 266

D – Beräkning av personalkostnader

Genomsnittlig månadslön 30 000 30 000

Sociala avgifter inkl arb.givaravgift, tjänstepension och försäkringar (%). 40%

Genomsnittliga sociala avgifter per månad 12 045 12 045

Antal anställda (motsvarande heltidstjänster/FTE) 7 318

Avgår sjukfrånvaro 6,5% 93,50%

Antal månader som beräkningen avser 12

Totala lönekostnader, kr. (exkl. sjuklön) 3 452 229 178 3 452 229 178

Personalkringkostnader i % av lönekostnader 20%

Totala personalkostnader, kr. Överförs till C4 690 445 836 4 142 675 014

Schemalagd arbetstid (timmar) per år 1800

Personalkostnad kr. per arbetad timme 314

Genomsnittlig personalkostnad per anställd, kr per år 566 094

(28)

Interna kostnader för insats: Blankett I + G

Beräkning av arbetsvärde för närvarande personal vid arbetsplatsriktade insatser

Tidsåtgång insats i minuter 20 kostnad fylla i enkät, men kanske tillkommer tid för återkoppling diskussion etc, även förberedande )

7318

Tidsåtgång i timmar 0,333

Antal anställda medverkande i insats

Total tidsåtgång i timmar för insats 2439

Genomsnittlig personalkostnad per timme 314

Summa insats, värde av arbete: 765 951

Beräkning av arbetsvärde för närvarande chefer vid arbetsplatsriktade insatser

Informera medarbetarna vid ordinarie möten, delta i särskilda informationsmöten som leverantören håller i.

Dessutom är några av cheferna tillsammans med arbetsgruppen ansvariga för anpassning/utveckling av en policy för en tobaksfri arbetsplats. Det innebär ytterligare tid för avstämning med personalen under möten.

Tidsåtgång insats i minuter 60

Tidsåtgång i timmar 1

Antal anställda medverkande i insats 150

Genomsnittlig personalkostnad per timme 439,6 Obs 40 % högre lön än medarbetaren?

Beräkning av arbetsvärde för administration av arbetsplatsriktade insatser

Anpassning/utveckling av policyn om tobaksfri arbetsplats

Tidsåtgång i timmar 16

Genomsnittlig personalkostnad per timme 432 Obs 20 % högre lön än medarbetaren?

Total tidsåtgång insats 2653

Total arbetskostnad insats 859 539

Alt ROI FHV

Beräkning av arbetsvärde för närvarande personal vid arbetsplatsriktade insatser

7318

Tidsåtgång i timmar 2,500

Antal anställda medverkande i insats

Genomsnittlig personalkostnad per timme 314

Summa insats, värde av arbete: 5 744 630

(29)

Externa kostnader för insats: Blankett H

H – Externa kostnader för insats

Fast avgift för hälsoundersökning 1600

- Efterföljande åtgärder: 890kr/h (8%) 445

651 302 Summa insats, värde av arbete: 12 360 102

(30)

Bilaga 4: Hälsoekonomiskt analysverktyg

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)

Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Tel. 0470-410 00 Fax Org.nr 212000-0662 E-post peter.karlsson@vaxjo.se Webb www.vaxjo.se Peter Karlsson

personalstrateg Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott (KSOP)

Tidplan och övergripande principer för löneöversyn 2021

Förslag till beslut

KSOP godkänner redovisad tidplan, övergripande principer och övergripande upplägg för löneöversyn 2021.

Bakgrund

Kommunchefen redovisar årligen planerad tidplan, övergripande principer och övergripande upplägg för årets löneöversyn.

Sammanfattning

Tidplanen är framtagen av HR-avdelningen i samverkan med fackliga parter.

Övergripande principer ligger i linje med såväl aktuella löneavtal som Växjö kommunkoncerns lönepolicy och ses årligen över av HR- avdelningen i samverkan med fackliga parter.

Löneöversynens övergripande upplägg grundar sig på inhämtade

synpunkter från såväl förvaltningar som fack avseende lönestruktur och löneutveckling i Växjö kommun. Materialet har därefter genomgått dialog mellan förvaltningschefer.

Bedömning

Tidplanen är framtagen av HR-avdelningen i samverkan med fackliga parter.

Övergripande principer ligger i linje med såväl aktuella löneavtal som Växjö kommunkoncerns lönepolicy och ses årligen över av HR- avdelningen i samverkan med fackliga parter.

Löneöversynens övergripande upplägg grundar sig på inhämtade

synpunkter från såväl förvaltningar som fack avseende lönestruktur och löneutveckling i Växjö kommun. Materialet har därefter genomgått dialog mellan förvaltningschefer.

(40)

Konsekvensanalys Ekonomiska konsekvenser

Total kostnad (tkr) Redovisas ej Finansiering inom ram (ja/nej),

ange det som saknar finansiering

Ja

Påverkar följande

nämnder/bolags kostnader Samtliga nämnder.

Konsekvenser för ett hållbart samhälle

Påverkan på miljön (ja/nej) Nej Påverkan på mångfald (ja/nej) Nej Påverkan på folkhälsa (ja/nej) Nej Påverkan på tillgänglighet

(ja/nej) Nej

Påverkan på barn (ja/nej) Nej

Löneutvecklingen inom ramen för löneöversyn 2021 bedöms ske inom angiven budgetram och bidra till en ändamålsenlig lönestruktur.

Implementering och uppföljning

HR-avdelningen samordnar arbetet med den årliga löneöversynen.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelsen biläggs Tidplan och Övergripande principer för löneöversyn 2021.

Beslutet skickas till För åtgärd

HR-chefen

Samtliga förvaltningar För kännedom

Fackliga organisationer

Monica Skagne

Kommunchef Lena Gustavsson

HR-chef

(41)

3 (4)

Tidplan löneöversyn 2021

1. Ny förhandling upplagd 2021-02-01

Ny förhandling upplagd i PS-förhandling baserad sig på de personer som är anställda 2021-01-01.

2. Beslut i KSOP 2021-03-04 eller 05

Beslut om tidplan och övergripande principer samt godkännande av löneöversynens inriktning och prioriteringar samt lönekartläggning 2021.

3. Inledande överläggning 2021-03-08 -- 09 Inledande överläggning på kommuncentral nivå med arbetstagar- organisationerna där förhandlingsordning, inriktningar och prioriteringar inför löneöversyn 2021 presenteras.

4. Information till Växjö kommuns chefer Vecka 10

Presentation med övergripande information om löneöversyn 2021 görs tillgänglig för Växjö kommuns chefer.

5. Lönesamtal genomförda 2021-04-30

(Ej prata lön för medarbetare som går under läraravtalet / medlemmar i LR eller Lärarförbundet. Orsak: pågående avtalsrörelse.)

6. Chefens inrapportering i PS klar 2020-05-07 7. Ny lön ska senast vara meddelad 2020-05-13

(Avser avtalsområden med löneavtal.)

8. HR-avdelningen 2020-05-14

Utskick av resultat till arbetstagarorganisationen.

9. Avstämningsmöte 2020-05-27 och 28

Avstämning på kommuncentral nivå med arbetstagarorganisationen.

(Avser avtalsområden med löneavtal.)

10. Ny lön i lönesystemet 2020-06-08

Den nya lönen läses in i lönesystemet och blir from denna dag tillgänglig för alla arbetstagare.

Utbetalning av ny lön (samt eventuell retro) 2020-06-25 (Avser avtalsområden med löneavtal.)

Avtalsområden utan löneavtal 2021 - Lärarnas samverkansråd

11. Lönesamtal utan att prata pengar genomförda och förslag på preliminära löner inlagda i PS-förhandling enligt tidplan ovan.

12. Deadline för att meddela ny lön anges senare.