Granskning av årsredovisning 2007

(1)

Revisionsrapport*

Granskning av årsredovisning 2007

Söderhamns kommun

Mars 2008 Micaela Hedin

Certifierad kommunal revisor

Pär Månsson

Auktoriserad revisor

Certifierad kommunal revisor

Josefin Loqvist

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår nedan. ... 3

1 Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Revisionsfråga och metod ... 4

2 Granskningsresultat... 6

2.1 Förvaltningsberättelse... 6

2.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten ... 6

2.2 Investeringsredovisning... 8

2.3 Driftredovisning ... 8

2.4 Balanskrav ... 9

2.5 God ekonomisk hushållning ... 9

2.6 Resultaträkning... 10

2.7 Balansräkning ... 12

2.8 Finansieringsanalys ... 14

2.9 Sammanställd redovisning... 15

2.10 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper ... 16

2.11 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag ... 17

(3)

Sammanfattning

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.

Årets resultat för koncernen uppgår till12,2 Mkr. Resultatet har då belastats med en ej budgeterad nedskrivning om 20 Mkr i Faxeholmen ABs fastighetsbestånd.

Årets resultat för kommunen uppgår till 18,3 Mkr. Kommunen klarar därmed balanskravet. Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till 33 Mkr. Följande

nämnder redovisar störst avvikelse mot budget; kultur- och samhällsutvecklingsnämndens budgetavvikelse uppgår till 10,4 Mkr, barn- och utbildningsnämndens budgetavvikelse uppgår till 6,4 Mkr, nämnden för lärande och arbete har en budgetavvikelse om 4,6 Mkr och omvårdnadsnämndens budgetavvikelse uppgår till 12,9 Mkr.

Vi bedömer att kommunens har några svåra år rent ekonomisk framför sig och att

kommunen måste fortsätta att göra positiva resultat för att säkra framtida investeringar och pensionsutbetalningar. Vi bedömer vidare att kommunen har antagit verksamhetsmässiga och finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. En måluppfyllelse av verksamhets- och finansiella mål presenteras i årsredovisningen. De finansiella målen är uppfyllda.

Den kommunala redovisningen och utformningen av årsredovisningshandlingen styrs i allt högre grad av rekommendationer från normgivande organ. I vår granskning har en

översiktlig genomgång skett av tillämpade redovisningsprinciper och följsamheten mot aktuella rekommendationer. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning.

Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår nedan.

(4)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Den kommunala Redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar extern- redovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.

Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen.

När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

1.2 Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett

väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor:

 Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen?

Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

 Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?

Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

 förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning)

 resultaträkning

 finansieringsanalys

(5)

 balansräkning

 sammanställd redovisning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.

Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma.

(6)

2 Granskningsresultat

2.1 Förvaltningsberättelse

I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. För- valtningsberättelsen skall innehålla:

- en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2)

- en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3)

- en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5)

- sådana upplysningar som avses i KRL 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1).

2.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten

Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om:

 obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer

 sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin

 händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut

 förväntad utveckling

 väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro

 annat av betydelse för styrning och uppföljning

Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL.

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen

(7)

innehåller bl a en omvärldsanalys, en sammanfattande finansiell analys med en ekonomisk översikt med bl a redovisning av årets resultat, huvudsakliga orsaker till de mest

betydelsefulla budgetavvikelserna, måluppföljning av de finansiella och verksamhets- mässiga målen och information om årets investeringar. Det lämnas även information om viktiga händelser i kommunen under året som t ex arbetet med att införa en ny målmodell.

Enligt kapitel 4 § 3 KRL skall förvaltningsberättelsen innehålla en redovisning om hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten.

Förvaltningsberättelsen innehåller även kommentarer om koncernens resultat, verksamhet under året och viktiga framtidsfrågor. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat om 12,2 Mkr.

Händelser av väsentlig betydelse. Satsning på ungdomar genom Ungdomslyftet om 25 Mkr i tre år, ett intensivt målarbete utifrån VISION 2012, beslut om effektivisering och produktivitetsökningar i all verksamhet och satsning på Näringslivsfrågor är några

områden av väsentlig betydelse under året. Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till 33 Mkr - vilket är positivt. Ansvarsförbindelsen för pensionsskulden som upparbetats tom 1998 och som uppgår till 738 Mkr har ökat med 102 Mkr. I samband med bokslutet har en extra avsättning avseende kommande pensionsutbetalningar genomförts

motsvarande 5 Mkr.

Förväntad utveckling. Kommunens förväntade utveckling kommenteras med att det blir en utmaning att parallellt med effektiviseringar och besparingar driva igenom utvecklings- satsningar och samtidigt leva upp till fastställda inriktningsmål. Budgetperioden 2008- 2011 inleds med två mycket svaga år resultatmässigt. Effektiviseringar och anpassningar är nödvändiga för att nå en balans i ekonomin under budgetperioden. I KRLs förarbeten anges att förvaltningsberättelsen är kommunstyrelsens översikt och analys av utvecklingen av kommunens verksamhet. Den bör därför vara framåtsyftande och ange förutsättningar för strategier för framtiden.

Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på total sjukfrånvarotid på män respektive kvinnor. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Åldersfördelningen inom kommunen visar att kommunen kommer att ha många pensionsavgångar inom de närmaste åren.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av

verksamheten. Kommunens förvaltningsberättelse lämnar i huvudsak information om händelser i kommunen, ekonomi och personal. Respektive nämnd kompletterar med egna redogörelser för verksamhetsåret. Kommunen har under 2007 gjort ett utvecklingsarbete av sin befintliga målmodell. Detta för att möjliggöra för den nya politiska ledningen att

(8)

under mandatperioden kunna styra kommunens verksamhet utifrån tänkta strategier och mål. En ny målmodell gäller fr o m 2008. I modellen finns ett fungerande system för uppföljning och återkoppling av antagna mål med ett större fokus på analys och förbättringsåtgärder.

Övrigt. Förvaltningsberättelsen innehåller ingen information om kommunens miljöarbete.

2.2 Investeringsredovisning Vi har granskat att:

 investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet

 investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed

 beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring

 posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finansieringsanalysen

 jämförelse med tidigare år görs

 avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats.

Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Dock skulle investeringsredovisningen kunna utvecklas med kommentarer kring större avvikelser mot budget och föregående år.

Årets investeringar uppgår till 109 Mkr att jämföra med budgeterade investeringar 139,6 Mkr. Större investeringar utgörs av bl a ombyggnationer på Norrtullsskolan 46,4 Mkr, ombyggnationer på Stenbergaskolan 2,6 Mkr, Ishall Hällåsen 5,8 Mkr, VisIT-projekt, utbyte av datorer 6,6 Mkr samt Hällåsen Casper 5,4 Mkr.

2.3 Driftredovisning Vi har granskat att:

 budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning

 redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen

 jämförelse med tidigare år görs

 driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål.

(9)

Driftredovisningen i årsredovisningen redovisar nettoutfallet per nämnd/förvaltning.

Jämförelse sker med budget och utfall under föregående år. Vi bedömer att

driftredovisningen redovisar utfallet i förhållande till fastställd driftbudget och i enlighet med den systematiska bokföringen.

De totala nettokostnaderna uppgår till 1 100,1 Mkr att jämföra med budgeterade 1 128 Mkr och föregående års nettokostnader 1 033,3 Mkr.

Nämndernas totala budgetavvikelse uppgår till 33,1 Mkr. Under 2007 har nämnderna erhållit extra anslag bland annat för projekt med ca 24 Mkr samt ianspråktagit

resultatbalanserade medel från föregående års resultat med ca 11,5 Mkr. Nämnderna har i flera fall inte upparbetat kostnader för motsvarande tilläggsanslag vilket har påverkat budgetavvikelsen positivt. Följande nämnder redovisar störst avvikelse mot budget;

kultur- och samhällsutvecklingsnämndens budgetavvikelse uppgår till 10,4 Mkr, barn- och utbildningsnämndens budgetavvikelse uppgår till 6,4 Mkr, nämnden för lärande och arbete har en budgetavvikelse om 4,6 Mkr och omvårdnadsnämndens budgetavvikelse uppgår till 12,9 Mkr.

2.4 Balanskrav Vi har granskat:

 kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts

 om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas

 om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats

 om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske.

Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet uppfyllts.

2.5 God ekonomisk hushållning Vi har granskat:

(10)

 Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse god ekonomisk hushållning

 Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning

Vi bedömer att i budget för 2007 antog fullmäktige mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. En

måluppföljning presenteras i årsredovisningen.

Vi bedömer vidare att det i årsredovisningen finns en måluppföljning av fullmäktiges finansiella mål för 2007. De finansiella målen är uppfyllda.

2.6 Resultaträkning

Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1).

Vi har granskat att:

 resultaträkningen är uppställd enligt KRL

 resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader

 noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet

 resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat.

Vid granskningen har vi konstaterat att resultaträkningen är uppställd enligt KRL, att noter finns i tillräcklig omfattning och vi bedömer att resultaträkningens innehåll är rätt

periodiserat. Vi bedömer sammanfattningsvis att resultaträkningen i allt väsentligt redovisar samtliga intäkter och kostnader så att den ger en rättvisande bild av årets resultat.

(11)

Nedanstående redovisas resultaträkningens delposter (Mkr):

Utfall 2007

Budget 2007

Utfall 2006

Verksamheternas nettokostnader - 1 153,4 - 1 176,1 - 1 069,4 Skatteintäkter och generella statsbidrag + 1 169,4 + 1 142,1 + 1 139

Finansiellt netto + 2,4 + 2,4 + 2,7

Årets resultat före extraordinära poster 18,3 - 31,6 72,4

Extraordinära poster 0 0 0

Årets resultat 18,3 - 31,6 72,4

Årets resultat uppgår till +18,3 Mkr. Resultatet för 2006 uppgick till 72,4 Mkr, vilket gör att resultatutfallet för 2007 är en försämring med 54,1 Mkr jämfört med föregående år. Det redovisade resultatet är ett överskott gentemot den beslutade budgeten (-31,6 Mkr) med 49,9 Mkr. Den positiva budgetavvikelsen kan framförallt förklaras av skatteintäkter och generella statsbidrag (27,3 Mkr) samt finansiella intäkter (21,3 Mkr).

De poster som haft störst påverkan på årets resultat redovisas nedan:

 Verksamhetens nettokostnader har i jämförelse med år 2006 ökat med 84 Mkr vilket motsvarar en ökning med 5,8 %.

 Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 30,4 Mkr år 2007 jämfört med år 2006.

 Resultatet har även belastats med en nedskrivning om 14 Mkr, vilket inte var

budgeterat samt en extra avsättning till kommande pensionsutbetalningar om 5 Mkr.

(12)

2.7 Balansräkning

Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2)

 balansräkningen är uppställd enligt KRL

 noter finns i tillräcklig omfattning

 upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade

 tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL

 föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser

 specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning

 årets resultat överensstämmer med resultaträkningen.

Vi kan konstatera att balansräkningen är uppställd enligt KRL. Vår sammanfattande bedömning efter slutförd granskning är att redovisade tillgångar och skulder existerar, avser kommunen och i allt väsentligt är riktigt redovisade.

Vi har bl a noterat följande vid granskningen av balansräkningen:

 Materiella anläggningstillgångar uppgår till 682,5 Mkr mot 628,3 Mkr år 2006.

Årets investeringar uppgår till 109 Mkr att jämföra med budgeterade investeringar 139,6 Mkr. Större investeringar utgörs av bl a ombyggnationer på Norrtullsskolan 43,3 Mkr, ombyggnationer på Stenbergaskolan 5,7 Mkr, Ishall Hällåsen 7,0 Mkr, VisIT-projekt, utbyte av datorer 5,6 Mkr samt Hällåsen Casper 5 Mkr. Årets nedskrivningar uppgår till 14 Mkr och består av nedskrivning av Tullhusen, vilket inte var budgeterat. En differens mellan specifikation och bokföring har noterats på konto 1170, pågående ny- till och ombyggnationer. Differensen uppgår till 449 kkr och är ej utredd.

 Kommunens finansiella anläggningstillgångar uppgår till 836,9 Mkr att jämföra med 228,9 Mkr föregående år, en ökning med 608 Mkr. Den kraftiga ökningen beror på att kommunen under 2007 infört en internbank som medför att de finansiella tillgångarna ökat med internbankens fordran på bolagen Faxeholmen,

(13)

Söderhamns energi, Söderhamns elnät samt Söderhamns stadshus. Dessa

fordringar fanns alltså inte 2006. Aktier och andelar samt reverslån är i stort sett oförändrade jämfört med 2006.

 Kommunens fordringar uppgår totalt till 86,1 Mkr (112,3 Mkr föregående år) och består av följande delposter:

Kundfordringar uppgår till 20,4 Mkr. Kommunen tillämpar principen att kundfordringar äldre än 3 månader bokförs som befarad kundförlust (alltså ca 3 månader efter förfallodag). Kundfordringarna ligger sedan kvar under detta konto tills de blir betalda, det sker alltså ingen nedskrivning. Avstämningar av

kundfordringar görs varje vecka.

Enligt specifikation finns en ”differens att utreda” mellan kundreskontran och analyslistan på 155 kkr.

Interimsfordringarna har ökat jämfört med föregående år, från 30 Mkr till 45 Mkr. I balansposten ingår periodiserade skatteintäkter som ökat med 15,4 Mkr jämfört med 2006.

Momsfordringar (Ludvikamoms) uppgår till 10,2 Mkr.

Övriga kortfristiga fordringar uppgår totalt till 10,5 Mkr och består bl.a. av fordringar hos staten för räntebidrag, projektpengar m.m, avräkning skattekontot samt kortfristiga fordringar hos koncernföretag.

 Likvida medel har ökat från 4,6 Mkr till 7,8 Mkr mellan år 2006 och år 2007.

 Det egna kapitalet har stärkts med årets resultat om 18,3 Mkr från 534,2 Mkr till 552,5 Mkr.

 Avsättningar för pensioner och särskild löneskatt (och liknande förpliktelser) uppgår till 50 Mkr vilket innebär en ökning om 18,4 Mkr jämfört med föregående år. Kommunen har gjort en extra avsättning till kommande pensionsutbetalningar om 5 Mkr (avser pensioner intjänade före 1998). Detta överensstämmer inte med dagens regelverk för redovisning av pensionskostnader intjänade före 1998. I kommunens årsredovisning har avvikelsen kommenterats och motiverats.

Enligt ÅR: "För att minska den kostnads- och likviditetsbelastning som

pensionsåtagandet före 1998 innebär, beslutade kommunfullmäktige i samband med budgeten 2008-2011 att reservera 5 mnkr från och med år 2010. Utöver den årliga reserveringen skall reavinsten vid markförsäljning användas till

pensionsreserven. Om det årliga resultatet medger skall reserveringen

tidigareläggas och/eller ytterligare reservering ske. Motsvarande likvida medel skall sedan avsättas i kapitalförvaltning. Reserveringar sker i enlighet med kommunens ordinarie redovisningsprinciper, vilket innebär att reserveringen belastar resultaträkningen. Detta överensstämmer inte med dagens regelverk för

(14)

redovisning av pensionskostnader före 1998. Dock är redovisningsreglerna omtvistade och praxis varierar mellan kommuner. SKL och andra aktörer arbetar för att få till stånd en regeländring av redovisningen. Då resultatet för 2007 medger en tidigareläggning av reservering, har 5,0 mnkr avsatts för

pensionsreserven".

 Långfristig upplåning har ökat med 598,3 Mkr jämfört med föregående år. Detta beror på att kommunen under 2007 infört en internbank för att samordna och effektivisera kommunkoncernens skuldförvaltning. Lån och derivat har övertagits från bolagen vilket ökat omslutning i balansräkning på såväl skuld- som på tillgångssidan.

 Kommunens kortfristiga skulder uppgår totalt till 243 Mkr (238,1 Mkr

föregående år) och består bl a av följande delposter: Leverantörsskulder 57,2 Mkr, semesterlöneskulder 40,6 Mkr, interrimsskulder 77,7 Mkr, personalens källskatt 15,6 Mkr samt timbank och övriga upplupna löner 14,1 Mkr.

I bokslutet 2007 har en reservering skett för individuell del avseende pensioner.

Reserveringen uppgår till 25,4 Mkr. Den faktiska kostnaden som betalades i mars 2008 uppgår till 26,4 Mkr. Reserveringen för 2007-års individuella del avseende pensioner är för lågt beräknad om drygt 1 Mkr (exklusive löneskatt). Justeringen kommer att belasta resultatet 2008.

 Kommunen redovisar 738,5 Mkr under ansvarsförbindelser avseende pensioner intjänade före 1998. Detta är en ökning med 101,7 Mkr jämfört med föregående år.

 Kommunens borgensförbindelser uppgår till 301,4 Mkr. Av beloppet utgör 259,7 Mkr borgen för kommunens bolag.

2.8 Kassaflödesanalys

I finansieringsanalysen/kassaflödesanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1).

 kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt KRL

 noter finns i tillräcklig omfattning

 kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.

(15)

Vi bedömer att kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt KRL, dvs vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar.

Vi bedömer även att det finns en överensstämmelse med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.

2.9 Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens

ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(Rådets rekommendation)

Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en ba-

lansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2)

Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets rekommendation)

 den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en finansieringsanalys

 noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter. Det innebär att delposterna i noterna ska vara rensade från interna poster (upplysning om interna poster ska därför inte anges).

 den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag

 konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande

 proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen

 beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar

 interna poster har eliminerats i allt väsentligt även i notapparaten.

Vi bedömer att upprättad sammanställd redovisning i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den totala kommunala verksamheten.

(16)

Vid eliminering av koncerninterna resultat- och balansposter har bolagens redovisning utgjort grunden. Vi bedömer att elimineringarna i allt väsentligt är riktiga.

Det koncernmässiga resultatet kan härledas enligt följande (belopp Mkr):

Söderhamns kommun 18,3

Faxeholmen AB -14,1

Söderhamn Stadshus AB 8,3

Koncernmässig justering -0,4

Resultat efter skatter sammanställd redovisning 12,1

2.10 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper

… Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3)

… Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får kompletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de poster i resultaträkningen, balansräkningen till vilka upplysningarna hänför sig. (KRL 3:2)

… Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art i en not.

(KRL 5:5)

… Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om … Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska anges i not. (KRL 5:6)

… I samband med uppskrivningen av finansiella anläggningstillgångar skall det i en not lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet. (KRL 6:6)

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges.

För posterna i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor.

Uppgifterna enligt första och andra styckena får lämnas i not. (KRL 6:12)

(17)

Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplysningar. Flera rekommendationer hänvisar till Redovisningsrådet för publika företags

rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplysningar.

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning.

2.11 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

Vi har övergripande granskat att:

 redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar

 redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag.

Vi bedömer att nämndernas redovisningar redovisar utfallet av årets verksamhet.