KVALITETSREDOVISNING FÖR ARLANDAGYMNASIET I SIGTUNA KOMMUN

(1)

KVALITETSREDOVISNING FÖR

ARLANDAGYMNASIET I SIGTUNA KOMMUN 2012-13

Kvalitetsredovisningen för Arlandagymnasiets nationella program är en summering av 4 skolenheter med totalt 12 program och inriktningar. Varje skolenhet har också egna kvalitetsredovisningar. En viktig del av kvalitetsredovisningen är resultaten i KSL:s kvalitetsenkät. Till läsåret 1213 har svarsalternativen ändrats från 4 nivåer till 5 nivåer samt ett ”vet ej” alternativ. Det påverkar resultatet då mittenalternativet

”varken eller” medför att eleverna inte behöver ta ställning till frågan.

KSL:s kvalitetsenkät riktar sig till elever i årskurs 2. Det innebär att

Arlandagymnasiets resultat också redovisas för enbart årskurs 2. Resultatet för

årskurs 2 kan då jämföras med resultatet för andra gymnasieskolor i Stockholms

län. Men resultatet för årskurs 1 och 3 ska analyseras som en del kvalitetsarbetet.

(2)

Innehåll

Eleverna har tillgång till en utbildning med hög kvalitet ... 3

Delmål/mätetal ...3

Analys ...3

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen ...4

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet ...4

Kunskaper och lärande ...5

Delmål/mätetal ...5

Analys av resultatet ...6

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen ...8

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet ...8

Normer och värden ...9

Delmål/mätetal ...9

Analys av resultatet ...9

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen ... 10

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet ... 10

Elevernas ansvar och inflytande ... 11

Delmål/mätetal ... 11

Analys av resultatet ... 11

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen ... 11

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet ... 12

**Utbildningsval – arbete och samhällsliv * ... 13**

Delmål/mätetal ... 13

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet ... 13

Bedömning och betyg ... 14

Delmål/mätetal ... 14

Analys av resultatet ... 14

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen ... 14

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet ... 15

Organisation och medarbetare ... 16

Delmål/mätetal ... 16

Analys av resultatet ... 16

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen ... 16

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet ... 17

(3)

Eleverna har tillgång till en utbildning med hög kvalitet

”Barn och ungdomar i Sigtuna kommuns skolor ges de bästa möjliga förutsättningarna att utveckla sina kunskaper och förmågor för att möta framtiden i en globaliserad värld.”

(Framtidens skola i Sigtuna kommun 2012)

Vi når målet 85% för andelen elever som rekommenderar skolan och vi överträffar målet för andelen elever som rekommenderar sitt program med 6%-enheter. Vi överträffar också målet med att minska antalet avhopp med 3%-enheter. Däremot når vi inte målet att öka antalet sökande utan minskar med 5%-enheter. Antalet elever som söker till gymnasiet har minskat ännu mer vilket innebär att vi behållit vår marknadsandel.

Delmål/mätetal

Mål 12/13

Utfall 12/13

Medel i länet åk 2

Utfall 11/12

Best practice 12/13 Andel elever som rekommenderar

skolan till andra elever

85% 85% 74% 80% ^{93% NA}

Andel elever som rekommenderar sitt gymnasieprogram till andra elever

85% 91% 80% 83% ^{93% NA}

Antal avhopp 15/9** 5% 0%* -- 1%

Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera

Ny fråga

68% 57% Ny fråga

100% FT

Antalet förstahandssökande prelval 275 256 -- 269 - Arlanda IT programmet 70* 49* -- 70*

- Ekonomiprogrammet 30 31 -- 30

- Fordonsprogrammet 21 26 -- 21

- Handelsprogrammet 20 22 -- 20

- Hotell- och restaurangprogr. 8 5 -- 8 - Naturvetenskapsprogrammet 50 30 -- 50 - Omvårdnadsprogrammet 12 10 -- 12 - Risk- och räddningsprogrammet 34 44 -- 34 - Samhällsvetenskapsprogrammet 30 39 24

* Till läsåret 1213 har svarsalternativen ändrats från 4 nivåer till 5 nivåer samt ett ”vet ej” alternativ.

Det påverkar resultatet då mittenalternativet ”varken eller” medför att eleverna inte behöver ta ställning till frågan.

** Antal avhopp är en ny fråga som mäts 15/9 kommande läsår. Då vet vi om elever lämnat skolan och om nya elever tillkommit. Mätetalet sattes före 15/9 förra läsåret.

Analys

Ryktet har förbättrats ytterligare och med tanke på att svarsalternativen har ändrats är 85%

en rejäl förbättring jämfört med föregående läsår. Eleverna i årskurs 2 är positivare jämfört med eleverna i årskurs 1 och 3 vilket måste analyseras på programnivå då det skiljer mer mellan programmen än mellan årskurserna.

Avhoppen, dvs skillnaden mellan antal elever som lämnat och tillkommit är 0% men då räknar vi med tillkommande elever från Wäsby restaurangskola som gick i konkurs. Om dessa elever inte tillkommit hade vi haft 5% avhopp vilket är en försämring jämfört med

(4)

året före. Skillnaden är stor mellan programmen och resultatet måste analyseras programvis.

Antalet sökande i preliminärvalet minskade från 269 till 256 vilket motsvaras av det minskade antalet elever som söker gymnasiet. Vi har vare sig förlorat eller tagit

marknadsandelar som skola men vi kan konstatera att Samhällsvetenskapliga programmet har tagit marknadsandelar och det Naturvetenskapliga programmet samt det Tekniska programmet har tappat marknadsandelar. Det finns ingen anledning att tro att det beror på Arlandagymnasiets rykte då eleverna på NA och TE rekommenderar skolan i större utsträckning än eleverna på andra program. Vi har därför ingen anledning att ändra vår strategi att undervisningen, mentorskapet samt att eleverna synpunkter tas tillvara på ett bra sätt påverkar ryktet och därmed antalet sökande. Antalet sökande ökar på Fordons- och transportprogrammet samt att Handelsprogrammet och Vård och omsorgsprogrammet bibehåller söktrycket trots att yrkesprogrammen minskat i riket. Internationaliseringens betydelse för ryktet är svårbedömt men de elever som deltar i internationella utbyten får många positiva erfarenheter och det skapar en positiv bild av Arlandagymnasiet.

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen

1. Kursutvärderingar och återkoppling har genomförts bättre än föregående läsår men inte av samtliga lärare. Kvalitetsenkäten har genomförts och följs upp med eleverna i årskurs 1 och årskurs 2 samt vid skolkonferensen.

2. Skolkonferensens har genomförts vid två tillfällen och förberetts i klassråd och programråd. Återkoppling till programråd och klassråd har genomförts.

Skolkonferensen har beslutat om ordningsregler och haft inflytande över verksamhetsplan och likabehandlingsplan.

3. Mentorskapet har utvecklats genom att mentorer med dubbla grupper får 100 poäng mindre undervisning och lärare utan mentorskap får undervisa 100 poäng mer.

Kompetensutveckling av mentorer i coachning och samtalsteknik har inte genomförts.

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet

1. Kursutvärderingar ska revideras och anpassas till kvalitetsenkäten och samtliga lärare ska använda kursutvärderingar som ett verktyg i kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar.

2. Eleverna ska ha ansvar och inflytande genom skolkonferens, klassråd och programråd. Minst två elevskyddsombud i varje programlag samt uppmuntran av elevkår och andra elevföreningar. Varje förening respektive elevkåren ska ha en ansvarig vuxen på skolan som kontaktperson.

3. Mentorskapet ska utvecklas genom att revidera arbetsbeskrivningen av vad som förväntas av en mentor.

(5)

Kunskaper och lärande

Eleverna ska uppnå kraven för en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen alternativt en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden

Alla elever ska stimuleras att nå, eller överträffa, sina kunskapsmål i alla ämnen, utifrån höga förväntningar och egna individuella möjligheter. (Framtidens skola i Sigtuna kommun 2012)

Delmål/mätetal

Andel elever (%) behöriga till högskola av de elever som fick slutbetyg resp läsår

Mål 12/13

Utfall 12/13

Utfall 11/12

Utfall 10/11

Utfall 09/10

Riket (11/12) Ekonomiprogrammet (SPE

2012)

90 100 - - 92

Fordonsprogrammet 100 86 91* 75 68

Handelsprogrammet 50 94 54* 75 79

Hotell- och

restaurangprogrammet

100 80 75* 63 75

Naturvetenskapsprogrammet 95 100 93 100 95

Omvårdnadsprogrammet 75 100 50* 87 83

Samhällsvetenskapsprogrammet 100 80 90 85 92

Teknikprogrammet - - - 83 90

Arlanda IT programmet 85 86 90 88 85

Elitidrottsprogrammet 86 96 90 88 85

Risk och räddningsprogrammet 88 87 90 88 85

Gymnasieskolan totalt 92 87 91 84 80 87

Kommentar: Skillnaden mellan män 83 och kvinnor 90 är 7%-enheter.

Med 60% pojkar på skolan bör medel vara 86.

Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg resp läsår Mål

12/13 Utfall

12/13 11/12 10/11 09/10 Riket (11/12) Ekonomiprogrammet (SPE 2011) 14,2

Fordonsprogrammet 12,2 11,4 11,4 11,5

Handels- och adm. programmet 13,1 10,2 11,8 11,9 Hotell- och

13,6 12,2 12,0

Naturvetenskapsprogrammet 14,9 14,2 14,1 15,9

Omvårdnadsprogrammet 16,5 11,8 11,4 12,6

Samhällsvetenskapsprogrammet 11,4 13,3 12,2 14,1

Teknikprogrammet - - 12,1 14,1

Arlanda IT programmet 13,7 13,6 13,3 13,3

Elitidrottsprogrammet/SPID 14,1 13,6 13,3 13,3 Risk och räddningsprogrammet 12,5 13,6 13,3 13,3 Gymnasieskolan totalt 14,0 13,3 13,7 13,1 12,4 14,0 Skillnaden i riket mellan kvinnor 14,7 och män 13,3 är 1,4 betygspoäng.

(6)

Kvalitetsmått Andel elever (%) med slutbetyg x andel elever med högskolebehörighet Mål

12/13 Utfall 12/13

Utfall 11/12

Utfall 10/11 Ekonomiprogrammet (SPE 2012) 90 90 68

Fordonsprogrammet 92 38 83

Handels- och adm. programmet 47 89 40 Hotell- och

69 67 55

Naturvetenskapsprogrammet 86 93 93

Omvårdnadsprogrammet 71 67 44

Samhällsvetenskapsprogrammet 75 40 75

Teknikprogrammet - - -

Arlanda IT programmet 77 74 91

Elitidrottsprogrammet 82 93 86

Risk och räddningsprogrammet 82 72 78

Gymnasieskolan totalt 79 77 77

Relationen mellan nationella kursprov och kursbetyg VT2012.

Analys av resultatet

Studieresultaten förbättras inte utan när det gäller behörighet till högskolan och meritvärde försämras värdena något. En orsak till detta är att andelen elever med slutbetyg har ökat och högskolebehörighet räknas enbart för de elever som har slutbetyg. Vi har därför valt att även redovisa ett nytt kvalitetsmått som är mer relevant än enbart högskolebehörighet.

Andelen elever som uppnått slutbetyg multiplicerat med andelen elever som uppnått högskolebehörighet. Med samma andel slutbetyg som förra läsåret skulle andelen högskolebehöriga ökat till 93%. Om man väger in andelen elever med slutbetyg har studieresultaten faktiskt förbättrats.

Våra aktiviteter leder till bättre studieresultat men inte i tillräcklig omfattning. Vår formativa bedömning och lärarsidorna har förbättrats vilket troligen förbättrar

studieresultaten. Men vi har fortfarande lärare som inte använder Infomentor kontinuerligt och vi har några lärare som inte har fungerande lärarsidor.

(7)

Ämneshandledningen är en resurs som kan utnyttjas bättre och även eleverna påtalar att det krävs en bättre styrning av ämneshandledningen även om det varierar mellan program.

Eleverna i skolkonferensen är dock positiva till ämneshandledningen och vill t.o.m. utöka tiden för ämneshandledning. Försöket med speciella examinationsdagar för bl.a. nationella prov har inte utnyttjats optimalt för de elever som inte har NP vilket minskat

undervisningstiden för ämnen som inte haft NP.

Elevernas bristande motivation är antagligen den största orsaken till att de inte lyckas nå sina mål. 30% av eleverna på skolan anser inte att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera, men medelvärdet i länet är 10%-enheter lägre. Men detta kan förbättras då det skiljer kraftigt mellan elever på olika program. Vi behöver analysera närmare vad detta beror på.

Relationen mellan nationella prov och de preliminära betygen varierar mellan olika ämnen och kurser. Den största variationen kan vi se på matematikkurserna vilket måste diskuteras i ämneslaget. Det märkliga är att Ma1a har anmärkningsvärt lägre resultat jämfört med övriga matematikkurser. Svenska och engelska stämmer väl överens med riket i övrigt.

(8)

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen

1. De flesta lärarna har uppmanat eleverna att sätta betygsmål och i samband med detta visat eleverna att man har höga förväntningar på dem. Betygsmålen har följs upp och de flesta lärarna har återkopplat vad eleven ska göra och vilken

arbetsinsats som krävs för att nå sina mål.

2. Fler lärare har lärarsidor dock inte alla och dessa innehåller en tydlig planering och uppgifter så att eleverna har kunnat genomföra lektionen med en vikarie. De flesta lektioner har genomförts även om läraren varit frånvarande. Kompetensutveckling där lärare kan lära av varandra har inte genomförts.

3. Ämneshandledningen har genomförts men inom några program efterfrågar både elever och lärare en bättre struktur. Seminarier för elever som siktar mot högre betyg har inte genomförts. En lärare i Svenska som andraspråk samt speciallärare har varit schemalagda på ÄH. Vid läsårsstarten användes ämneshandledningen till en introduktionskurs.

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet

1. Utveckla IKT som ett medel för att förbättra studieresultatet. En karriärtjänst inrättas för att utveckla IKT.

2. Utveckla språkutvecklande arbetssätt med målet att öka läsandet hos våra elever och därmed förbättra studieresultaten. En karriärtjänst inrättas för att utveckla språkutvecklande arbetssätt.

3. Ämneshandledningen måste fortsätta utvecklas där varje program utformar en struktur som är anpassat utifrån elevernas behov.

4. Samtliga lärare ska ha fungerande lärarsidor i från och med nästa läsår. Eleverna ska uppleva att de har hjälp av lärarsidorna och därmed använda dem.

5. Samtliga matematiklärare ska delta i matematiklyftet kommande läsår.

Matematiklyftet organiseras av Skolverket.

(9)

Normer och värden

Eleverna ska omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

En förutsättning för allt lärande är att eleven känner sig trygg i skolmiljön. Lugn och ro i klassrummet är en förutsättning för en lärande miljö. (Framtidens skola i Sigtuna kommun 2012)

Resultatet är svårbedömt då svarsalternativen ändrats men om vi ser till årskurs 2 där vi kan jämföra med andra skolor i länet når vi trots det samma resultat som förra året då 96% av eleverna känner sig trygga i skolan. Elevernas upplevelse av stämningen på skolan förbättras till 91% i årskurs 2 vilket överträffar målet. Arbetsron försämras och vi når inte målet vilket kan bero på de ändrade svarsalternativen i kvalitetsenkäten. Vi överträffar länets genomsnittsresultat med 13%-enheter vilket talar för att arbetsron snarare har förbättrats.

Delmål/mätetal

Mål 12/13

Utfall 12/13

Medel länet åk 2

Utfall 11/12

Best practice 12/13 Andel elever som känner sig trygga

på skolan

98% 96% 92% 96% ^100%

FT,TE NV,ROS Andel elever som upplever att det är

en positiv stämning på skolan

90% 91% 80% 89% ^100%

ROS,TE, VO Andel elever som är nöjda med

skolans arbete mot mobbning

Ny fråga

80% 65% Ny fråga

94% ROS

Andel elever som upplever att det är arbetsro på lektionerna

75% 68% 55% 73% ^100%

TE

Analys av resultatet

Under höstterminen upplevde vi att tryggheten och arbetsron hade försämrats och satte in ett antal åtgärder både på programnivå och för hela skolan. Resultatet i kvalitetsenkäten talar för att tryggheten och arbetsron är oförändrad vilket är positivt. Vi kan se att det är stora skillnader mellan olika program och årskurser vilket gör det extra viktigt att respektive program analyserar sina resultat och vidtar åtgärder. Det finns också ett genusperspektiv där flickorna känner sig mindre trygga och upplever att det är sämre arbetsro på lektionerna vilket också måste analyseras i programarbetslagen. Vår

likabehandlingsplan måste förankras hos eleverna och varje elev ska vara väl medveten om skolans arbete mot mobbning.

(10)

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen

1. Ordningsreglerna har beslutats i skolkonferensen efter förberedelser i klassråd och programråd. Efter skolkonferensens beslut har ordningsreglerna skrivits under av samtliga elever.

2. När en klass haft problem med arbetsron har samtliga undervisande lärare samlats och kommit överens om gemensamma strategier och aktiviteter.

3. Vi har haft nolltolerans mot mobbning. Programlagen har identifierat de elever som upplevt sig mobbade och tillsammans lagt upp en strategi för att hjälpa dessa elever och förhindra mobbning.

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet

1. Ordningsregler beslutas som tidigare i skolkonferens efter förberedelser i klassråd och programråd. Ordningsreglerna ska skrivas under av samtliga elever.

2. Programlag som upplever problem med olämpligt uppträdande som påverkar arbetsron erbjuds handledning av elevhälsan med inriktning på ledarskap i klassrummet

3. Likabehandlingsplanen ska förankras hos personalen och hos eleverna i varje klass.

Uppmärksamma speciellt att ingen elev hamnar utanför gruppen. Eleverna ska känna till vart de ska vända sig om de upplever sig mobbade eller upplever att kamrater blir mobbade.

(11)

Elevernas ansvar och inflytande

Eleverna ska kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar för sin utbildning

Alla elever i Sigtuna kommuns skolor ska må bra, ha rätt till inflytande och uppmuntras vara delaktiga i sin skolsituation. (Framtidens skola i Sigtuna kommun 2012)

Vi når inte målen men vi överträffar länets genomsnittsresultat med minst 10%-enheter och med tanke på att svarsalternativen i kvalitetsenkäten ändrats är resultatet svårbedömt. När det gäller frågan om eleverna synpunkter tas tillvara på ett bra sätt överträffar vi

länsgenomsnittet med 19%-enheter vilket måste ses som ett bra resultat.

Delmål/mätetal

Mål 12/13

Utfall 12/13

Utfall 11/12

Best practice 12/13 Andel elever som upplever att de får

påverka innehållet i undervisningen

70% 57% 46% 67% ^95%FT

Andel elever som upplever att de får påverka arbetssättet

70% 58% 48% 67% ^{95% FT}

Andel elever som upplever att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt

80% 72% 53% 78% ^100%

RL

Analys av resultatet

Elevernas ansvar och inflytande är en stark sida på Arlandagymnasiet. Vi har en tydlig struktur med kursutvärderingar med uppföljning, kvalitetsenkäter, skolkonferens med förberedelse i klassråd och programråd, elevskyddsombud samt ett antal elevföreningar.

Vi har fortfarande några lärare som inte genomför kursutvärderingar och följer upp dessa med eleverna. Kursutvärderingar och uppföljning av dessa är en viktig symbolfråga där vi visar eleverna att vi verkligen är intresserade av deras synpunkter och att vi hela tiden vill förbättra verksamheten.

Helhetsbedömningen är ändå positiv där vi har en skolledning och personal som lyssnar på eleverna och är genuint intresserade av att ta tillvara eleverna synpunkter.

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen

1. Skolkonferensens har genomförts vid två tillfällen och förberetts i klassråd och

programråd. Återkoppling till programråd och klassråd har genomförts.

Skolkonferensen har beslutat om ordningsregler och haft inflytande över verksamhetsplan och likabehandlingsplan.

2. Alla programlag har minst ett elevskyddsombud som gått en utbildning med Sveriges Elevorganisation. Två elevskyddsombud har deltagit i skolans

samverkansgrupp. Elevskyddsombuden har inte deltagit i skyddsronder på berörda program.

(12)

3. Kursutvärderingar och återkoppling har genomförts bättre än föregående läsår men inte av samtliga lärare. Kvalitetsenkäten har genomförts och följs upp med eleverna i årskurs 1 och årskurs 2 samt vid skolkonferensen.

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet

1. Skolkonferensen ska genomföras en gång per termin och förberedas i klassråd och programlag. Extra viktigt att skolkonferensen följs upp i efterhand.

2. Det ska finnas elevskyddsombud på samtliga program och de ska regelbundet träffa rektor och PLL för att följa upp arbetsmiljön på programmet. Alla elever ska känna till vilka elever som är elevskyddsombud samt deras uppgift. Elevskyddsombud ska delta i samverkansgruppen.

3. Kursutvärderingar ska revideras med färre frågor och i några fall reviderade utifrån kvalitetsenkätens nya frågor. Samtliga lärare ska använda kursutvärderingar som ett verktyg i kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar.

(13)

Utbildningsval – arbete och samhällsliv *

Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare studier eller yrkesverksamhet.

”Ett kontinuerligt samarbete med universitet och högskolor ska utvecklas och uppmuntras.

Samarbetet med det lokala näringslivet och dess organisationer ska utvecklas ytterligare för att stärka relationen skola – arbetsliv samt för att öka intresset för företagande och entreprenörskap.”

(Framtidens skola i Sigtuna kommun 2012)

* Ett nytt målområde där vi tidigare inte haft några mätetal och aktiviteter.

Delmål/mätetal

Mål 12/13

Utfall 12/13

Utfall 11/12

Best practice 12/13 Andel elever som anser att de får

information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet

Nytt mål

60% 48% Nytt mål

100% FT

Andel elever som anser att får kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik

Nytt mål

62% 50% Nytt mål

100% FT, RL

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet

1.

En plan för studievägledning samt kontakt med arbetsliv samt högskola ska tas fram som bilaga till arbetsplanen. SYV är ansvariga för att planen tas fram.

2.

Alla elever på yrkesprogrammen ska få ett SL-kort med kravet på att alla ämnen och kurser ska genomföra minst ett studiebesök. Respektive lärare är ansvarig för att studiebesöken genomförs.

3.

Alla elever på studieförberedande program ska genomföra minst ett besök på universitet och högskola. Respektive PAL är ansvariga för att studiebesöken genomförs.

(14)

Bedömning och betyg

Eleverna ska ta ansvar för sitt lärande och sina studieresultat samt kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna.

Regelbunden och konstruktiv feedback ökar elevernas känsla av kontroll, vilket förbättrar studiemotivationen samt ger dem något att arbeta vidare med och möjlighet att fortsätta utvecklas. (Framtidens skola i Sigtuna kommun 2012)

Bedömning och betyg är jämte elevernas ansvar och inflytande Arlandagymnasiets

starkaste områden. Vi når inte målen men det beror delvis på att svarsalternativen ändrats i kvalitetsenkäten, däremot överträffar vi länets genomsnittsresultat kraftigt vilket visar att det är en stark sida på skolan.

Delmål/mätetal

Mål 12/13

Utfall 12/13

Medel i länet Åk 2

Utfall 11/12

Best practice 12/13 Andel elever som anser att lärarna

har informerat om vad som krävs för att uppnå de olika betygen

85% 75% 70% 83% 100%

RL Mina lärare informerar mig under

kursens gång, om hur jag ligger till

Ny fråga

74% 56% Ny fråga

92%

ROS Mina lärare hjälper mig att förstå vad

jag ska göra för att förbättra mina studieresultat

Ny fråga

75% 56% Ny fråga

100%

FT Andelen elever som anser att

utvecklingssamtalet känns meningsfullt

80% 65% 56% 73% 94%

ROS

Analys av resultatet

Den formativa bedömningen har förbättrats på Arlandagymnasiet vilket dels beror på att vi avsatt mycket kompetensutveckling och mötestid till betyg och bedömning men även vårt arbete med att skriva omdömen i infomentor och en samsyn kring hur vi ska skriva har påverkat vår kompetens. Aktiviteten att eleverna sätter betygsmål och får återkoppling utifrån sina betygsmål leder också till en formativ bedömning där läraren hjälper eleven att förstå vad de behöver lära sig och vad de ska göra för att nå sina mål.

Tidiga utvecklingssamtal är enligt de flesta lärarna och eleverna positivt men vi har inte en samsyn på skolan och den aktiviteten måste förankras för att vi ska fortsätta med den.

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen

1. Utvecklingssamtalen har i huvudsak genomförts tidigt på terminerna. Ett

uppföljande samtal efter att omdömen skrivits vecka 44 har . Föräldrar har deltagit i ett samtal per termin.

2. Ämnesmöten har lagts ut på ett antal hel och halvdagar och med regelbundna möten på konferenstid. Ämnesmöten har använts för att nå en likvärdig bedömning.

(15)

Vi har inte genomfört aktiviteten att nationella prov inte skulle rättas av undervisande lärare.

3. En arbetsgrupp med Eva Rindestad, Nina Lindquist, Henrik Wilmar och Christopher Nottberg har träffats och föreslagit gemensamma formuleringar i Infomentor.

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet

1. Utvecklingssamtalen i årskurs 1 ska genomföras tidigt på höstterminen av samtliga mentorer. Om elever har F i kurser ska utvecklingssamtalet

genomföras tidigt på höstterminen för att lägga upp en handlingsplan. Övriga utvecklingssamtal planeras av mentorer för att nå bästa möjliga resultat men minst en gång per termin.

2. Utveckla den formativa bedömningen för bättre studieresultat och nöjdare elever. Ämnesmöten ska användas till att utveckla formativ bedömning och dialog kring goda exempel. Ansvariga Anna-Karin Lundström och Christopher Nottberg.

3.

Samtliga lärare ska uppmana eleverna att sätta betygsmål och i samband med detta visa eleverna att man har höga förväntningar på dem. När betygsmålen följs upp ska läraren använda en formativ bedömning och kontinuerligt skriva in dessa i Infomentor för att hjälpa eleverna att förstå vad de behöver lära sig och vad de ska göra för att nå sina mål.

(16)

Organisation och medarbetare

Sigtuna kommun är en attraktiv arbetsgivare som respekterar och stödjer det professionella kunnandet genom att skapa goda möjligheter till utveckling,

delaktighet och inflytande för medarbetarna. (Framtidens skola i Sigtuna kommun 2012)

Delmål/mätetal

Mål 12/13

Utfall 12/13

Utfall 11/12

Utfall 10/11

Medel UAF Stolta över att arbeta i Sigtuna

kommun

70* 63* 67* 69*

Påverka beslut 70* 62* 66* 66* 67*

Arbetssituationen som helhet 70* 63* 65* 84* 68*

Tillräcklig tid att klara arbetsuppgifterna

70* 50* 51* 56*

Andel behöriga lärare >82% 82% 82% --- Andel lärare med legitimation Nej** Nej** Nej**

Andel lärare som har en individuell utvecklingsplan

90% 89% 88% 76 % 70%

* Resultat enligt nya medarbetarenkäten, skala 1-8 där 1 är 0 och 8 är 100.

** Kravet på lärarlegitimation har skjutits fram till december 2013.

Analys av resultatet

Resultatet i medarbetarenkäten är en besvikelse och vi når inte målen för våra prioriterade områden. Trots en förändrad organisation med färre medarbetare för varje rektor och ett mål att beslut ska fattas på en nivå så nära det aktuella ärendet som möjligt har vi inte ökat medarbetarnas upplevelse att de kan påverka beslut.

Vi har inte heller lyckats med att ta fram åtgärder för att lärarna skall kunna ägna mer tid till undervisning och pedagogisk utveckling genom att annan personal tar över mer av de administrativa uppgifterna.

Aktiviteter som har genomförts för att nå målen

Vi har startat ett utvecklingsarbete för att effektivisera lärarnas arbete med administrativa uppgifter med syftet att öka tiden för elevens lärande men vi har bara tagit fram enstaka åtgärder.

Vi har tydliggjort programlagledarens roll som en del av skolans ledning för att styra skolan mot uppsatta mål samt fånga upp medarbetarnas synpunkter på ett tidigt stadium.

Vi har infört schemafria dagar som programlagen förfogar över och som kan användas till nationella prov, studiebesök, ämneshandledning och andra schemabrytande aktiviteter.

Eleverna har inte haft undervisning minst 4 timmar per schemafri dag.

(17)

Aktiviteter som behöver vidtas för att förbättra resultatet

1. Under läsåret ska IT-stödet för information, kommunikation och bedömning utvecklas. Målet är allt i ett! En referensgrupp bildas för att ta fram en kravspecifikation till Infomentor när de utvecklar en ny gymnasieportal.

2. Fortsätta arbetet med att effektivisera lärares arbete. Vilka administrativa uppgifter kan effektiviseras.

3. Förbättra medarbetarnas möjlighet att påverka beslut bl.a. genom att säkra tiden för APT där medarbetarna kan ha en dialog med närmaste chef.

4. Arbeta för tydligare och tidigare informationsspridning.