! !
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
Översyn av särskolan i ! Sollentuna kommun!
!
!
!
!
!
!
!
!
Scopo - styrning och ledning!
Ulf Gustavsson!
Juni 2015!
!
! !
!
INNEHÅLL!! !
Uppdrag!
! ! ! ! ! ! ! ! ! 3! !
! Syfte!
! Arbetsmetod!
!
Särskolan som skolform! ! ! ! ! ! 4!! ! ! ! ! ! ! !
! Salamancadeklarationen! ! ! ! ! 4!
! Carlbeckskommittén! ! ! ! ! ! 5!
Översyn av särskolan i Sollentuna! ! ! ! 6!
Grundsärskolan i skollagen 6!
!
Aktuellt forskningsläge! ! ! ! ! ! 7!!
! Inkludering! ! ! ! ! ! ! 7!!
Nuläge ! ! ! ! ! ! ! ! 10!!
! Aktuell elevstatistik! ! ! ! ! ! 10! ! Styrning och ledning! ! ! ! ! 11!! Mål och visioner! ! ! ! ! 12!
! Kvalitetsarbete! ! ! ! 13! !
! Ekonomi! ! ! ! ! ! 15!
! Skolskjutsverksamheten! ! ! ! 16!
! !
! !
Dialoger! ! ! ! ! ! ! ! 17!
! ! ! ! ! ! ! !
Slutsatser och förslag för ökad kvalitet! ! ! ! 21!
!
Litteraturförteckning! ! ! ! ! ! ! 26!!
! !
UPPDRAG!
!
Barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna har gett i uppdrag åt förvaltningschefen att göra en översyn av organisation och undervisning i särskolan i Sollentuna. Översynen omfattar sär-!skolans bägge inriktningar - grundsärskolan och träningsskolan, samt även den undervisning som sker för de av dessa elever som är integrerade i grundskolan.!
!
För att genomföra denna översyn har Sollentuna kommun ingått ett avtal med Scopo - styrning och ledning, Ulf Gustavsson.!! !
Syfte!
!
Syftet med översynen är att undersöka hur verksamheterna organiseras samt hur kvaliteten på verksamheterna och undervisningen ser ut och säkerställs.!!
Syftet är också att beskriva vilka möjligheter till inkludering och skolformsöverskridande undervis- ning som ges både inom Sollentunas särskolor och inom grundskolor.!!
Uppdraget är att ta fram förslag på ansvarsfördelning, organisation och resursfördelning avseende undervisning för särskolans målgrupp samt förslag på förbättrad samverkan kring eleven.!!
I uppdraget ingår också att ge en kort beskrivning av särskolans historik och det aktuella forsk- ningsläget. !! !
Arbetsmetod!
!
Uppdraget har genomförts genom ett antal intervjuer med chefer på Barn- och Utbildningskontoret samt ledningskontoret, sakkunniga inom förvaltningen, skolledare, pedagoger, föräldrar och elever.Sammanlagt har intervjuer genomförts med ett 30-tal medarbetare och föräldrar samt ett 15-tal elever.!
!
Till grund för uppdraget ligger dessutom dokumentstudier av t ex verksamhetsplaner, verksamhets- berättelser, kundundersökningar, utvärderingar på skolor och inom arbetslag, inrapporterade be- tyg. Vidare har det aktuella forskningsläget inhämtats med hjälp av aktuella litteraturstudier och rapporter. !!
Besök har gjorts dels på kommunens egna särskolor, Rösjöskolan, åk 1 - 6, och Edsbergsskolan, åk 7 - 9, samt på de två fristående särskolorna inom Sollentuna kommun, Snäckbackens för- och särskola och Järva VIP:s för- och särskola åk 1 - 9. Vidare har intervjuer på plats genomförts på flera skolor som har elever mottagna i särskolan men individintegrerade i grundskolan. !! !
!
!! !
! !
! !
!
!
SÄRSKOLAN SOM SKOLFORM!!
För ungefär 70 år sedan kom den första svenska lagen om att inkludera vissa elever med utveck- lingsstörning i Sverige. Men verkligheten såg annorlunda ut. Det formades inga grupper med sär- skild pedagogik. I stället fick eleverna undervisning i vad som beskrevs som anstaltsliknande inter- nat.!!
Det skulle dröja över 20 år, till 1968, innan de så kallades omsorgslagen kom, som ledde till att alla barn och ungdomar i Sverige gavs rätt till utbildning, oavsett grad av utvecklingsstörning. För un- dervisningen skulle finnas en särskola som bestod av förskola, grundsärskola, träningsskola och yrkesskola. Vården av utvecklingsstörda skulle ges vid vårdhem, specialsjukhus, daghem för barn och sysselsättningshem (som senare kom att kallas dagcenter). Det betonades att man skulle an- vända så öppna omsorgsformer som möjligt.!!
Det är också nu som begreppet obildbar försvinner ur författningssamlingarna!!!
Under 1960-talet påbörjades även en så kallad lokalintegrering av särskolan. Målet var att särsko- lan skulle bli en del av grundskolan i Sverige. Nästa steg var att man i den nya omsorgslagen från 1985 förde över särskolan till skollagen.!!
Under 1991 utredde en särskolekommitté en möjlig avveckling avveckling av särskolan. Bakgrun- den var att man tyckte att begreppet hade en alltför negativ klang. Dessutom var nu målsättningen att skapa en skola för alla. Den ideologin byggde på att alla elever oavsett förutsättningar och be- gåvning skulle få sin utbildning i en och samma skolform.!!
Liksom grundskolan kommunaliserades särskolan under 90-talet. Ansvaret hade tidigare legat på landstinget.!!
Särskolekommittén insåg snart att målet de satt upp var en utopi. Man slog fast att särskolans ele- ver inte kunde garanteras tillräckliga resurser om de integrerades in i grundskolan. Utredningen och kommunaliseringen ledde istället till en ökning av elever i särskolan. Detta berodde på att även elever utan utvecklingsstörning tilläts placeras i särskolan.!!
För knappt 20 år sedan, år 1996, infördes så på försök ökat föräldrainflytande över barns skol- gång. Barnet fick inte längre tas emot i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Den för- söksverksamheten pågick till sista juni 2005.!! !
Salamanca-deklarationen!
!
Det är också ungefär 20 år sedan som representanter för 92 länder och 25 internationella organi- sationer samlades till konferens om undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Konferensen avslutades med den s k Salamancadeklarationen . I den heter det bland annat:!1!
Vi anmodar och uppmanar alla regeringar att!– i sina politiska riktlinjer och anslagstilldelningar prioritera förbättringarna av sina utbildningssy- stem så att de kan ta emot alla barn, oavsett individuella skillnader eller svårigheter,!
!
– i lagstiftning eller riktlinjer stadfästa principen om integrerad undervisning, som innebär att alla barn undervisas inom det ordinarie skolväsendet, om det ej finns tvingande skäl att handla på an- nat sätt.!!
Salamancadeklarationen och Salamanca?10. Svenska Unescorådets skriftserie. 2/2006
1
Konferensen beskrev som en angelägen uppgift för alla länder att utveckla den ”integrerade sko- lan”. Den skulle utmärkas av en pedagogik, med barnet i centrum, som skulle ha förutsättningar att med framgång ge undervisning åt alla barn, däribland dem som har grava skador och funk- tionshinder. En sådan pedagogik, hävdade man, skulle vara till nytta för samtliga elever och, följaktligen, för hela samhället.!
! !
Carlbeckskommittén!
!
För drygt tio år sedan tillsattes en kommitté för att se över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning, dvs hur verksamheten i Sveriges särskolor bedrevs. Man slog fast att undervisningen många gånger är mer omsorgs- än kunskapsorienterad; och att elever i särsko- lan behöver få utmaningar i sitt lärande, precis som alla andra elever. Kommittén kom fram till vik- ten av tydliga mål, olika undervisningsmetoder och variation i lärandet. !!
Grundläggande var att kommittén föreslog att begreppet utvecklingsstörd utmönstras ur skollagen och skolförordningarna och ersätts av barn, unga respektive vuxna med utvecklingsstörning. !!
Det var också denna kommittés arbete som ledde till en striktare bedömning av rätten till särskola.Kriteriet för rätt till särskola ska vara att ett barn eller en ungdom har en utvecklingsstörning och på grund av denna har behov av grundsärskolans respektive gymnasiesärskolans kunskapsmål. Barn och ungdomar med autism eller autismliknande tillstånd ska tas emot i särskolan bara om de ock- så har en utvecklingsstörning.!
!
Den försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande som införts tio år tidigare ville kommittén se avslutad. I stället föreslog man att föräldrar i skollagen skulle ges rätten att avgöra om ett barn med utvecklingsstörning ska gå i grundskola eller i grundsärskola.!!
I den allsidiga utredning som alltid skulle föregå mottagande i särskolan, skulle vårdnadshavarna alltid vara delaktiga i utredningsprocessen.!!
Carlbeckskommittén gjorde också bedömningen att en gemensam skolledning och gränsöverskri- dande arbetslag underlättar samverkan och ger bättre förutsättningar för eleverna att lyckas med att nå kunskapsmålen. Man hävdade att en skolledare med ansvar för båda verksamheterna har större möjligheter att få igång diskussioner om skolans vision, lärande och bemötande.!!
Kommittén ville också att elevernas inflytande i utbildningen skulle stärkas. Man betonade att det är lika viktigt för elever med utvecklingsstörning som för andra elever att få inflytande över sitt lä- rande och sin skolsituation.!!
Sammanfattningsvis slog man fast att ”det för att höja kvaliteten i utbildningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning krävs att de kommunala huvudmännen tar ett större ansvar för den övergripande planeringen och har idéer om och planer för utvecklingen av verksamheten. Det handlar till exempel om att ha strategier för hur nationella mål ska uppnås och att ha tydliga mål för särskolans utveckling i relation till övriga skolformer och för samverkan med dessa. Tydliga mål för verksamheten ger i sin tur underlag för utvärderingar och kvalitetsredovisningar.” !2!
Kommittén presenterade sitt slutbetänkande år 2004 med den mycket tydligt sammanfattande ru- briken ”För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning.” Man påpekade det självklara att man vill göra utbildningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning bättre. Men för att nå det målet betonade man vikten av att öka kontakterna mellan elever som går i särskolan och grundskolan (eller gymnasieskolan). !”För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning”, Slutbetänkande av Carlbeck-kom
2 -
mittén, Stockholm 2004, SOU 2004:98, s 114.
!
Översyn av elevstödsverksamheten i Sollentuna!!
Ungefär samtidigt som Carlbeckskommittén arbete genomfördes pågick inom Sollentuna kommun en organisationsutredning om att sammanföra olika typer av stödverksamheter till en egen resulta- tenhet, t ex resursteam, särskolan, tal och språkcentrum, elevstödsenheten, skolskjutsar, mobila teamet och familjecentral.!!
Bland förslagen till åtgärder fanns att bilda en samlad enhet för elevstöd under BUF under en chef, som har ansvar, mandat och kompetens att leda. Vidare föreslog man att: ”Man måste tydliggöra arbetsfördelningen centralt och lokalt och skapa en tydlig arbetsprocess som involverar och ställer krav på verksamheterna. En process som innebär att man har en kontinuerlig dialog med förskolor och skolor och att man har en så enkel pappershantering som möjligt.” !3! !
Grundsärskolan i skollagen!
!
År 2011 kom en ny läroplan för särskolan, den tidigare särskoleförordningen utgick och särskolan ingår numer under Skolförordningen.!!
”Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.” !4!
I skollagens syftesparagraf betonas vidare att utbildningen ska utformas så att den bidrar till per- sonlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.!!
Det är viktigt att notera betoningen i 2011 års skollag på anpassad utbildning och på elevernas förmåga att tillägna sig kunskap och att den ska ligga till grund för fortsatt utbildning. !!
Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområden.!! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
!
”Översyn av elevstödsarbetet Sollentuna kommun”, Mercuri Urval, Maj 2003, Lena Dahlstedt
3
Skollagen, 11 kap Grundsärskolan, §2
4
!
AKTUELLT FORSKNINGSLÄGE !!
Inkludering!!
I början av 60-talet genomfördes grundskolan. Den innebar att i stort sett alla elever gick i en ge- mensam skolform från årskurs 1 till årskurs 9. Synsättet var att social rättvisa förutsatte att alla skulle få gå i samma skolform som alla andra. Samtidigt fanns en utbredd oro för att en ”gemen- sam bottenskola” skulle innebära lägre krav. Därför blev den gamla realskolans kursplaner grun- den till undervisningen i grundskolan. Som ett resultat av detta exploderade specialundervisningen under 60-talet.!!
”Först handlade det om rätt till utbildning, sedan om rätt till samma utbildning!
! och nu handlar det också om att få ut något av utbildningen. Eftersom många !
! elever hade svårt att klara av den nya skolformens krav erbjöds de vad som !
! brukar kallas för kompensation.” !5
!
Det här synsättet, att vissa elever och deras hem hade brister som behövde kompenseras, är fort- farande mycket vanligt i svensk skola. De som velat avskaffa särlösningar av olika slag har allt se- dan 60-talet talat om integrering. Man konstaterar dock att det fortfarande finns en ganska tydlig uppdelning mellan den vanliga undervisningen och specialpedagogiska insatser. De senare ges ofta vid sidan om och har inte påverkat så mycket av det som sker i klassrummet. !!
Den forskare som särskilt ifrågasatt den kompensatoriska synen på social rättvisa är Peder Haug . 6 För honom är social rättvisa rätten att få delta i en gemenskap och frånvaro av olika former av sär- lösningar. Kritiken mot detta synsätt är att det alltför mycket kommit att handla om den fysiska pla- ceringen av eleven, och att det inte alltid tagit hänsyn till att integreringen riskerat att bli en an- passning för den som identifierats som avvikande till en miljö som inte utformats utifrån elevers olikhet.!!
Under början av 1990-talet började man att övergå till att använda begreppet inkludering, istället för integration eller integrering. Skälet var att man främst vill att alla elever ska innefattas från bör- jan, istället för att arbeta för en aktiv inplacering i efterhand. Integrering har ibland tolkats som en ännu inte fullgången process. Inkludering åberopar mer ett tillstånd än en process.!!
Integrering handlade om att någon knackade på dörren och ville komma in. I stället borde, enligt Nilholm och Göransson, diskussionen handla om något helt annat: ”Hur ska vi bygga ett hus där alla har en självklar plats?” Inkludering handlar med detta synsätt om att skapa en gemenskap där alla har en självklar plats. En sådan inkludering innebär att ett och samma skolsystem är ansvarigt för alla elever oavsett deras individuella egenskaper. Det skapas inte heller några segregerande lösningar för olika kategorier av elever.!!
Begreppet inkludering kan i sig definieras på minst fyra olika sätt:!7!
! A.! Placeringsdefinition – inkludering är när man placerar elever i svårigheter i det van-! ! liga klassrummet. !
Nilholm, C, Göransson K. (2014). ”Inkluderande undervisning - Vad kan man lära sig av forsk
5 -
ningen? Skolverket/SPSM, FoU Skriftserie nr 3, s 24.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisningen. Stockholm: Skolverket.
6
Nilholm C, Göransson K (2015). ”Forskning om inkludering - En SMART översikt”. Stockholm: Ve
7 -
tenskapsrådet.
! B.! Specificerad individualiserad definition – inkludering innebär att man tillfredsställer
! ! sociala/kunskapsmässiga behov hos elever i svårigheter !
! !
! C.! Generaliserad individualiserad definition – inkludering innebär att man tillfredsställer
! ! sociala/kunskapsmässiga behov hos alla elever !
! !
! D.! Gemenskapsdefinitionen (eng: community) – inkludering innebär att gemenskaper
! ! med specifika egenskaper skapas (dessa egenskaper kan se olika ut) ! !
De här definitionerna bygger på varandra, dvs B innefattar A och C innefattar A och B; slutligen D innefattar A - C.!
!
Inkluderande skolor handlar alltså mer om helheten i skolan än om den enskilda elevens situation.Man skulle kunna definiera den på följande sätt:!
!
• skillnaden mellan de dubbla systemen avskaffas eller minskas !
• olikhet ses som berikande!
• demokratiska processer finns på olika nivåer i skolan.!
!
I de svenska styrdokumenten för skolan är dock fortfarande synen på social rättvisa kompensa- torisk. Skolsvårigheter ses som individuella problem. Individens brister ska kompenseras.!!
I den forsknings- och utvecklingsrapport om inkluderande undervisning som SPSM gett ut beskrivs en gemenskapsorienterad definition av inkludering på följande sätt:!!
! • ett system!• gemenskap på olika nivåer!
• en demokratisk gemenskap!
• olikhet ses som en tillgång!
• elever är pedagogiskt och socialt delaktiga. !
!
De här aspekterna formar tillsammans en helhet och bygger en inkluderande skola. !!
Vid Centre for Studies in Inclusive Education i Bristol, England, har man tagit fram ett ambitiöst och mycket omfattande ”Index of inclusion”. Det innehåller tre aspekter som är viktiga för att utvärdera miljön, nämligen kultur, praktiker och riktlinjer. Inom varje område har man tagit fram indikatorer 8 för utvärdering av av varje aspekt.!!
För den skola som vill arbeta för att bli en inkluderande skola är det angeläget att förstå de avgö- rande skillnaderna mellan integrering och inkludering, men framför allt att komma fram till var man befinner sig idag och vad som behöver omformas för att utveckla en inkluderande skola. !9!
Det finns enligt Black-Hawkins en risk för att en uppdelning i ”inkluderande” klassrumsundervis- ning (för vissa barn) och ”vanlig” undervisning (för de flesta barn) blir en begreppslig motsägelse, om inkludering ska betyda att lärande och delaktigheten hos alla i klassen uppmärksammas. !10Nilholm & Göransson (2014), s 73 - 76.
8
Ett exempel är Södermalmsskolan i Stockholm, som utformat en särskild handlingsplan för inklu
9 -
dering
Black-Hawkins, Kristine. (2012). Developing inclusive classroom practices: what guidance do
10
commercially published texts offer teachers? European Journal of Special Needs Education, 27 (4), s 499-516.
Ett i Sverige ofta använt exempel på förändring i riktning mot en inkluderande skola är Essunga. !11 Jag har i en tidigare rapport till nämnden kort sammanfattat vad som hände där. Bengt Persson, 12 som är bland de främsta förespråkarna för inkluderande utbildning, har skrivit en bok och doku- menterat den förändring som genomförts i den lilla kommunen. Den har beskrivits som en fram- gångssaga, och många kommuner och myndigheter har vallfärdat till Essunga. Samtidigt konstate- rar forskare som Nilholm och Göransson att det är en stor brist på studier som på ett vetenskapligt hållbart sätt visar hur en förändring mot en inkluderande skola kan gå till. Dessutom är det alltid förenat med stora problem att ”flytta över” ett arbetssätt från ett sammanhang till ett annat.!
!
Begreppet inkludering finns inte i de svenska styrdokumenten. I stället har vi i Sverige speciella skolformer för vissa barn, 1% går i särskolan, och en hel del, 15%, av eleverna går i särskilda un- dervisningsgrupper. Samtidigt har vi värderingar i våra styrdokument som stämmer väl överens med tanken om inkludering. Men fokus ligger trots allt på att individers prestationer ska utvärderas.!Frågan är hur balansen ska se ut mellan ett fokus på det gemensamma respektive på varje elevs fortsatta utveckling och lärande. !
!
Samtidigt som det saknas forskning om hur skolor och lärare kan förändras till att arbeta i en mer inkluderande riktning, finns det många många beskrivningar i forskningen om hinder för inklude- ring. Men även om det inte finns konkret forskning om inkluderingens effekter på måluppfyllelse och resultat, finns det en hel del studier som visar att på rätt sätt kan en god arbetsgemenskap bli ett medel till bättre individuella prestationer. !13! !
!
Persson,B & Persson, E. (2012) Inkludering och måluppfyllelse. Stockholm: Liber
11
Gustavsson, U (2013) Utvärdering av kommungemensamma verksamheter i Sollentuna kom
12 -
mun
Nilholm & Göransson (2014), s 86.
13
!
NULÄGE!!
Aktuell elevstatistik!!
I grundsärskolan i Sverige går det läsåret 2014/2015 sammanlagt 9700 elever. Det är ca 1% av antalet elever i den obligatoriska skolan. Av dessa går 3820 i träningsskolan. Detta utgör 39% av det totala antalet elever i grundsärskolan. !!
I grundsärskolan är majoriteten av eleverna pojkar. De utgör sex av tio elever.!!
När det gäller huvudman går de allra flesta elever i skolor med kommunal huvudman. De 495 ele- ver I Sverige som går i grundsärskola med enskild huvudman utgör endast 5 procent av samtliga elever.!!
Enligt Skolverkets statistik har andelen elever i grundsärskolan, exklusive träningsskolan, som är integrerade i grundskoleklass under minst hälften av skoltiden konstant legat kring 20 procent av eleverna sedan början av 1990-talet.!! !
För Sollentuna ser situationen ut så att 50 elever är mottagna i grundsärskolan och 37 i tränings- skolan. De 87 eleverna utgör ca 1% av antalet elever i den obligatoriska skolan. Andelen elever som går i inriktningen träningsskola är alltså ca 42%.!
!
Sammanlagt 10 elever är individintegrerade (dvs mottagna i särskolan men inskrivna i den vanliga grundskolan); vilket är 20% av antalet mottagna i grundsärskolan, exklusive träningsskolan. Des- sa elever är fördelade på 8 olika grundskolor.!!
På Rösjöskolan går 39 elever folkbokförda i Sollentuna - och sammanlagt 55 elever.!!
På Edsbergsskolan går 18 elever folkbokförda i Sollentuna - och sammanlagt 25 elever.!!
Av eleverna i kommunens två grundsärskolor är alltså ca en tredjedel folkbokförda i annan kom- mun.!!
På de två fristående särskolorna i Sollentuna kommun, Snäckbackens särskola och Järva VIP, går 6 respektive 2 elever folkbokförda i Sollentuna. Det totala elevantalet på respektive fristående sko- la är 17 respektive 25 elever.!!
Snäckbackens särskola har en språklig profil med en tvåspråkig miljö, där man använder sig både av talspråk och teckenspråk.!!
Järva VIP har som profil att eleverna som är mottagna i särskolan dessutom har diagnos inom au- tismspektrum och ofta har mycket svåra beteendeproblem. Majoriteten av eleverna finns inom det- ta område och befinner sig enligt ledningen ”inom område 4-5”.!!
Sollentuna kommun har dessutom 11 elever på kommunala och fristående skolor utanför kommu- nen, motsvarande ca 11% av det totala antalet elever i grundsärskolan.!! !
! !
! !
!
!
Styrning och ledning!!
I Sollentuna kommun finns alltså två kommunala grundskolor som bedriver särskoleverksamhet;en för år 1 - 6, Rösjöskolan, och en för år 7 - 9, Edsbergsskolan.!
!
En av dessa verksamheter, och också den största särskoleverksamheten, Rösjöskolan, är enligt kommunens hemsida en ”kommunal friskola” och enligt skolans hemsida ”en kommunalt självsty- rande” skola. Rösjöskolan leds av en egen styrelse, Rösjöstyrelsen, som är direkt ställd under nämnden, och har en egen förvaltning, där rektor är förvaltningschef. Rektor har delegerat till en av de biträdande rektorerna, Jonas Bolander, att leda arbetet med särskoleverksamheten.!!
”Styrelsen för skolan” ansvarar, under nämnden, för den kommunala förskolan, skolbarnomsorgen, förskoleklassen och grundskolan. Barn- och ungdomsnämnden är styrelse för särskoleverksamhe- ten.!!
Den här översynen har inte haft till uppdrag att utvärdera hur denna organisationsform fungerar och/eller hur samverkan mellan de två förvaltningarna sker. Men eftersom organisationen har på- verkan på hur särskoleverksamheten styrs och leds är det svårt att att undvika att konstatera att det fortfarande råder oklarheter inom organisationen kring ansvar och huvudmannaskap för Rösjö- skolans särskola.!!
År 2008 gjordes som en del i en revisionsrapport en granskning av verksamheten inom Rösjö-sty- relsen. De förtroendevalda politikerna uppdrog åt Komrev inom ÖhrlingsPricewaterhouse-Coo14 - pers att genomföra uppdraget. !!
I uppföljning och återrapportering konstaterar man att det finns behov av att ”kommunen tydliggör Rösjöstyrelsens och Rösjöskolans organisatoriska status och hemvist samt överväger använd- ningen av begreppet kommunal friskola”.!!
Denna översyn har inte kunnat konstatera om ett sådant arbete genomförts. Om det har gjorts tvingas man konstatera att det dels inte är känt bland de som leder verksamheten centralt eller lo- kalt, dels att det inte har undanröjt oklarheter inom organisationen. Osäkerheten om vad som verk- ligen gäller finns både på skolorna och inom BUK.!!
Under den period som översynen har pågått har rektor på Rösjöskolan; Mikael Gustafsson, tagit initiativ för att diskutera hur Rösjöskolan ”skulle kunna knytas till BUK”. Det handlar inte om att för- ändra organisationen med en självstyrande skola och Rösjöstyrelsen, utan om hur Barn- och ut- bildningskontorets förvaltning också skulle kunna omfatta Rösjöskolan; ”hur hela Rösjöskolan skul- le kunna ingå i BUK:s förvaltning som de övriga skolorna”. Eftersom Rösjöskolan står direkt under nämnden har rektor naturligt nog vänt sig till kommundirektören.!!
För två år sedan tog rektor kontakt med förvaltningsledningen på Barn- och utbildningskontoret för att undersöka möjligheterna att ingå i den kommunala rektorsgruppen. Det handlade inte om nå- gon annan förändring i Rösjöskolans övriga styrning. Detta ledde då inte till något resultat, efter- som den kostnad som BUK offererade till Rösjöskolan inte rymdes inom verksamhetens budget.!!
Inom BUK:s ledning finns ett uttalat önskemål om att skapa klarhet som gör att de båda verksam- heterna skulle kunna föras närmare varandra - med en tydligare gemensam riktning och ett mer konkret samarbete. !!
!
Joakim Boström (2008). Kartläggning av verksamhet inom Rösjöstyrelsen. Sollentuna: Öhrlings
14
PricewaterhouseCoopers.
Det finns alltså aktiva initiativ och ett starkt uttalat intresse för en ökad dialog, som har förutsätt- ningar att åstadkomma det tydliggörande som redan efterlystes i revisionsrapporten från 2008.!
!
Den tydligt uttalade kommunala särskolan, Edsbergsskolan, har sedan i augusti 2014 en ny rek- tor, Sara Carlson, som ansvarar för särskolan. Arbetslaget för särskolan leds av en arbetslagsleda- re, Ingvar Holmqvist, som har mångårig erfarenhet av särskoleverksamheten.!!
Särskolan på Edsbergsskolan har en lång historia. Den nuvarande arbetslagsledaren började som ensam lärare och sex elever. Idag finns det, som nämnts, 25 elever mottagna i särskolan. Verk- samheten, med fyra lärare och ett antal elevassistenter, har levt lite av sitt eget liv inom skolan, tidigare med en biträdande rektor som ansvarig för verksamheten. !!
Idag leds särskolan på Edsberg av rektor, som bland annat eftersöker kommunens vision för sär- skolan och en lämplig dimensionering av Edsbergsskolans särskola. Hon strävar efter att få en helhetsbild av kvaliteten; och efter att utveckla och att se vad som kan göras för att närmare inte- grera de två inriktningarna.!!
Sara fick när hon började mycket tydliga uppdrag för BUK:s ledning när det gäller sitt rektorskap i allmänhet, men inte när det gäller särskolan specifikt.!!
Utöver de två nämnda grundskolorna med särskoleverksamhet finns det åtta olika grundskolor som har elever mottagna i särskolan. Dessa elever är individintegrerade i grundskolan, men läser enligt särskolans läroplan. Här gäller att föräldrarna gör skolval på vanligt sätt, och att mottagandet i särskolan också sker enligt rutinerna för särskolan, genom dialog med sakkunnig på BUK.!!
Som ett stöd för ledning, lärare och elevassistenter som arbetar med individintegrerade elever le- der BUK:s sakkunniga ett nätverk, som möts en eller två gånger per termin. !!
BUK har också regelbundna möten med ledningarna för de kommunala och de fristående särsko- leverksamheterna.!!
Sammanfattningsvis kan konstateras att det centralt inom kommunen inte finns någon samlad styrning och ledning för den kommunala särskoleverksamheten specifikt - inte utifrån ett gemen- samt arbete med mål och resultatuppföljning,!! !
Mål och visioner!
!
Sollentuna kommun har målet att bli Sveriges bästa skola - ”nummer bland landets kommuner”.Och Skolresan beskriver vägen dit. Det handlar om ”’En skola för mig” och om att ha få tydliga 15 mål som alla arbetar för att uppnå, bland annat att!
!
! • alla elever ska nå målen i alla ämnen!! • Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde!
! • alla elever ska känna sig trygga i skolan!
! !
För att nå de här målen heter det i utbildningsstrategin att Sollentunas skolor ska fokusera på upp- draget att förmedla kunskap till barn, elever och studerande. Alla som arbetar i skolans värld arbe- tar tillsammans mot samma mål - ”våra elevers goda resultat”. Och en grund är höga krav och höga förväntningar.!
!
Skolresan, Sveriges bästa skola (2015). Sollentuna: Sollentuna kommun, Barn- och Utbildnings
15 -
kontoret.
Under frihet i strategin betonas möjligheten att välja i alla olika skolformer som en självklarhet i Sollentuna. Kommunen ska fortsätta att arbeta med att värna och stärka denna valfrihet.!
!
Alla utbildningsverksamheterna i kommunen ska präglas av utvecklingsarbete. Utgångspunkten ska vara att ge alla barn, elever och studerande bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas.!!
Och detta gäller för alla! Det finns inga uttalade särskilda mål för särskolan. Sådana mål ska inte heller finnas, enligt ledningen på BUK. Hos ledningen finns dock en bestämd uppfattning om att man borde ha en så hög kvalitet på särskoleverksamheten att föräldrar och elever inte borde leta efter kommunala och fristående alternativ i andra kommuner. ”Varför finns det behov av att gå över gränserna?”!! !
Kvalitetsarbete!
!
Ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan innebär att alla som tillsammans följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Tillsammans har man uppdraget att säkerställa en likvärdig utbildning. Och huvud- mannen har ansvaret för att säkerställa kvaliteten - med ett starkt fokus på gemensam analys.Verksamhetens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.!
!
I verksamhetsplaneringen för Sollentuna kommun finns för Barn- och Ungdomsnämnden ett tyd16 - ligt åtagande om att den systematiska kvalitetsuppföljningen ska utvecklas för att på ett bättre sätt stödja utvecklingen av verksamheten!!
I planen finns ett antal åtaganden och delmål, med beskrivningar och förväntade resultat. Det finns dock inga särskilda mål för särskolan. Detta även om utvecklingsområden lyfts fram vid elevstöds- enhetens analys av verksamheten. Som ett exempel kan nämnas verksamhetsberättelsen för Elevstödsenheten 2013/2014. Den innehåller under rubriken ”Måluppfyllelse och kvalitet”, under avdelningen Grundsärskola och gymnasiesärskola, en kortare analys av problemen med att göra årliga uppföljningar och jämförelser av måluppfyllelsen i särskolan. Därför konstateras: ”Att hitta sätt att på generell nivå mäta måluppfyllelse för de bägge inriktningarna i särskolan är således ett utvecklingsområde.” Under rubriken ”Utvecklingsområden” återkommer en påminnelse om behovet av att vidareutveckla mätningar av måluppfyllelse och kvalitet för särskolans bägge inriktningar. !!
Detta utvecklingsområde finns emellertid inte med i någon handlingsplan eller som något delmål i verksamhetsplaneringen för innevarande läsår - och det har inte heller förekommit i samtal och intervjuer med skolledningar eller personal. !!
I verksamhetsplanen finns också ett delmål om att förbättra formerna för att följa upp resultat lokalt och centralt. I beskrivningen heter det att resultaten för alla verksamheter ska samlas in och sam- manställas. Och det tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomfö- randet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. Detta skulle med fördel kunna ha resulterat i ett arbete för att synliggöra särskolans måluppfyllelse och kvalitet. Så har dock inte varit fallet.!!
Ett annat delmål handlar om att förbättra samverkan mellan skolorna; underförstått de kommunala verksamheterna. Ett gott exempel på en positiv sådan samverkan och satsning är de tre grundsko- lor som valt att tillsammans arbeta för ökad tillgänglighet. De säkerställer tillsammans ökad kompe- tens bland annat för att kunna ta emot fler i särskolan !! !
Verksamhetsplanering - nämndens återredovisning till KS 2015. Sollentuna:!
16
Barn- och ungdomsnämnden
mottagna elever, som är individintegrerade elever i grundskolan. Däremot kan noteras att det inte finns något närmare strukturerat samarbete mellan de två kommunala särskolorna i Sollentuna.!
!
Slutligen ska betonas att det också under handlingsplaner för att uppnå nämndens åtaganden!”Alla elevers och skolors resultat ska förbättras” finns ett tydligt delmål om att utveckla arbetet med inkludering och elever i behov av särskilt stöd. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika be- hov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Detta innebär att orga- nisera verksamheten på individ, grupp och skolnivå, så att eleverna får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Och det resultat man ser framför sig är enligt verk- samhetsplanen en organisation som främjar inkludering av elever i behov av särskilt stöd.!
!
Det finns alltså ingenting i strukturen som hindrar att ytterligare särskilda delmål, eller en avdelning med handlingsplaner för särskolan, skulle kunna ingå i verksamhetsplaneringen. Hittills har dock ambitionen, enligt ledningen, varit att fokusera på grundskolorna som helhet - och att inte skilja ut särskolan.!!
För att få en helhetsbild av kvaliteten på utbildningsverksamheten i kommunen använder sig Sol- lentuna av det digitala instrumentet Stratsys. Alla arbetslag har haft till uppdrag att utvärdera måluppfyllelsen med hjälp av detta. Sammanställningen görs för varje enhet. Därför finns det ingen separat redovisning av målfyllelse och kvalitet inom de två kommunala särskolorna. Huvudmannen kan därför inte få en dokumenterad helhetsbild av verksamheten inom dessa två skolor - eller sammantaget i den kommunala verksamheten. Under översynen har jag fått del av exempel på arbetslagsutvärderingar av enskilda mål/åtaganden. Däremot ingen helhetsbild för särskolan på respektive verksamhet. Det finns däremot inga hinder att göra detta; att komplettera med delmål som läggs in i Stratsys och som sedan redovisas som en separat del - Särskolan. !!
Värt att notera är att man inom särskolan inte är helt överens om alla delmål, som t ex att trygghe- ten i skolorna ska utvecklas ytterligare genom att förbättra och bibehålla arbetet med Olweus stan- dard. Något arbetslag har först efter jul kommit med i programmet och känner inte att det är helt anpassat för elever mottagna i särskolan.!!
En bra möjlighet för att skapa en helhetsbild av kvalitet och behov av utveckling inom den kommu- nala särskoleverksamheten och för huvudmannen att ta sitt lagstadgade ansvar för kvalitetsarbe- tet, skulle vara att följa det nya upplägg och material för huvudmannens systematiska kvalitetsar- bete som Skolverket presenterat på sin hemsida . Materialet introducerades några månader efter 17 det att Skolverket presenterat sin utredning om huvudmannens ansvar, och hur det ofta inte fun18 - gerar, framför allt inte det systematiska kvalitetsarbetet och styrningen mot de nationella målen.!”Skolhuvudmännens resultatuppföljning behöver förbättras och i högre grad kopplas till de förut- sättningar man gett skolorna. Huvudmännen behöver dra slutsatser om vad låg måluppfyllelse be- ror på och genomföra förbättringsåtgärder utifrån det. De behöver styra kvalitetsarbetet så att in- satser kan riktas mot de behov som framgår i uppföljningar och analyser av måluppfyllelsen.”!
!
De två fristående särskolorna inom kommunen har för sina verksamheter ett fungerande kvalitets- arbete. En av dem bedriver enbart särskola, och har därmed en kvalitetsredovisning för enbart denna verksamhet. Den andra bedriver förskola och särskola - och har en långsiktig Lokal Utveck- lingsplan (2014 - 2017) med en föredömlig uppföljning och redovisning av måluppfyllelse och kvali- tet på avkodad individnivå.!! !
!
Materialet har ett mycket pedagogiskt och tydligt upplägg: Uppdrag, Genomförande och Ut
17 -
gångspunkter. Det finns också förslag på instrument för utvärdering.
Huvudmannens styrning av grundskolan (2015). Stockholm: Skolverket
18
Avslutningsvis kan noteras, att en viktig del i kommunens utvecklings- och förbättringsarbete av utbildning och lärande är satsningen på lärarcoacher och utvecklingsledare. Inga av dessa arbetar emellertid våren 2015 med några projekt inom särskolan. Inte heller finns några centralt initierade utvecklingssatsningar inom denna skolform.!
!
Ekonomi!!
För verksamheten med grundsärskolan i Sollentuna har nämnden för år 2015 avsatt drygt 46 mil- joner kronor.!!
Av de medel som avsatts används sammanlagt 5,4 Mkr till att köpa 11 platser i andra kommuner eller på fristående skolor belägna i andra kommuner. !!
I ett tidsperspektiv sedan läsåret 2010/2011 och fram till innevarande läsår, kan konstateras att det för grundskolpengen årligen har varit en uppräkning som varierat från 1,9% till 9,1% beroende på år och stadium. !!
För de olika behovsgrupperna inom särskolan var det under de motsvarande tre första läsåren ingen uppräkning alls. Därefter har den varierat från 1,6% till 4,4%. !19!
Frågan om de ekonomiska förutsättningarna för särskoleverksamheten togs upp av rektor för Rö- sjöskolan i en skrivelse till nämndens ordförande i augusti 2013. Den följdes av kontakter med BUK, som resulterade i att pengen har räknats upp med ungefär samma procentuella uppräkning för särskolenivåerna som för grundskolepengen.!!
Effekten av den ekonomiska utvecklingen har dock enligt skolledningen för Rösjöskolan som hel- het inneburit en minskad personaltäthet, något som också påverkat bemanningen inom särskole- verksamheten. För Edsbergsskolan finns inga uppgifter tillgängliga.!!
Edsbergsskolan och Rösjöskolan inte fått någon kompensation för den eftersläpning i uppräkning- en som gällde under flera års tid. Och därmed har inte heller, enligt skolledningarna, konsekven- serna för personaltätheten kunnat åtgärdas.!!
Det är viktigt att notera att de ekonomiska förutsättningarna idag inte har någon negativ effekt på arbetet med att säkra behörig personal till den kommunala särskoleverksamheten. Ett aktivt ut- vecklingsarbete har bedrivits för att säkerställa att alla lärare i särskolan har rätt kompetens och behörighet. På Edsbergsskolan kommer tre av fyra lärare att från hösten 2015 vara behöriga, och på Rösjöskolan återstår besked om två anställdas godkännande som behöriga lärare i särskolan.!!
Båda de kommunala särskolorna är beroende av att ta emot elever från andra kommuner, och som framgår av statistiken ovan är ungefär lika stor andel på båda skolorna ”externa” elever, nämligen ca en tredjedel. Dimensioneringen av verksamheten är rektors ansvar - och ytterst en ekonomisk fråga. Hur många elever på vilken nivå krävs för att kunna få en optimal bemanning och en organi- sation som kan säkra kvaliteten?!!
Om man hårddrar detta blir en viktig faktor för kvaliteten på de kommunala särskolorna, på samma sätt som för de två fristående särskolorna i kommunen, beroende av en framgångsrik marknadsfö- ring.!!
Den andel av de gemensamma kostnaderna som bärs av särskolan på respektive verksamhet är styrd av andelen elever inom särskoleverksamheten. På Rösjöskolan utgör särskoleeleverna ca 10% av det totala antalet elever och budgetmässigt står dessa för en tredjedel av kostnaderna. På Edsbergsskolan är andelen elever i särskolan ca 6% och de svarar för ca 19% av alla kostnader. !Enligt uppgifter i mail från Barn- och utbildningskontoret.
19
Kostnadsbilden för särskoleverksamheten på de kommunala särskolorna verkar alltså ligga gans- ka nära varandra i paritet. Någon särskild revision av om detta är ett rimligt utfall har enligt uppgift inte gjorts. !
!
Avslutningsvis kan man konstatera att en besvärande faktor som har bäring på ekonomin, men framför allt på behörighet och kompetens, är att skolorna så sent får klart med antalet nya elever till respektive verksamhet. Det gör de svårt med planeringen av bemanningen; inte minst med för- delningen av antalet lärare och elevassistenter, men också med att säkra behörigheten.!! !
Skolskjutsverksamheten!
!
Frågan om kommunen kan erbjuda skolskjuts är för många föräldrar en viktig del när det gäller va- let av särskola. Och skollagen är tydlig när det gäller regler för skolskjuts. !20!
Eftersom Sollentuna kommun slår vakt om det fria skolvalet också för särskolan, har föräldrar rätt till val mellan kommunala skolor och mellan kommunala och fristående skolor. !!
Reglerna för skolskjuts för elever mottagna i särskolan inom Sollentuna kommun är tydliga. Man har rätt till skolskjuts när man väljer kommunal eller fristående särskola inom kommunen. Därutö- ver gäller att kommunen kan göra bedömningen att man inte i hemkommunen kan erbjuda det stöd en elev behöver, och då godkänna skolskjuts också till särskoleverksamhet i annan kommun.!!
Våren 2015 har 53 elever skolskjuts till särskoleverksamhet. 43 av dessa gäller till kommunala särskolor eller grundskolor (för integrerade elever) inom kommunen. Utöver detta har 5 elever skolskjuts till fristående särskola i Sollentuna. Slutligen har 4 elever beviljats skolskjuts till friståen- de särskoleverksamhet i annan kommun och 1 elev till annan kommunal särskoleverksamhet. Be- slut om detta har tagits med motiv som att de egna särskolorna kan ha varit fulla eller att funktions- nedsättningen är av ett sådan slag att man erbjuds bättre stöd i annan verksamhet än som erbjuds i hemkommunen. !!
Den sammanlagda kostnaden för resor till särskolor är 2 miljoner. Av dessa är 1,5 miljoner till särskolor inom hemkommunen.!!
Sollentuna kommun följer skollagen och är generös i sin bedömning av när en elevs funktionsstör- ning kan erbjudas bättre stöd i verksamhet i annan kommun. Av de 5 elever som idag har bedömts berättigade till skolskjuts av detta slag, har alla motiverats av att det inom hemkommunen inte fun- nits samma möjligheter till stöd utifrån de funktionsnedsättningar som eleverna har.!!
Andelen avslag är ca 10%, dvs 5 - 7 familjer per år får avslag på sina ansökningar om skolskjuts till särskoleverksamhet i annan kommun. Kostnaden om dessa föräldrar hade fått sina ansökningar beviljade hade varit 500.000 - 700.000 kronor. !!
Enligt samordnaren för skolskjutsverksamheten i Sollentuna kommun är det idag inga riktlinjer för den här verksamheten som ifrågasätts - och inte heller några förändringar som är aktuella. Vid en- staka tillfällen har överklagan genom förvaltningsbesvär gjorts, och det har alltid handlat om laglig- hetsprövning.!! !
Skollagen (2011). 11 Kap, 31, 32 och 39§§.
20
! !
DIALOGER!
!
För att få en bild av hur verksamheten genomförs och upplevs i vardagen, och vilken kvalitet den utmärks av, har ett antal intervjuer genomförts med ansvariga och sakkunniga på Barn- och Ut- bildningskontoret; med skolledare på kommunala och fristående verksamheter; med pedagoger, föräldrar och elever.!! !
En genomgående bild är att mottagandet i särskolan, som en sakkunnig på BUK ansvarar för, fungerar mycket väl. !
!
Det finns information på kommunens hemsida både om kommunala och fristående alternativ för särskoleverksamhet inom kommunen. Det ges för de som söker kontakt muntlig vägledning om dessa alternativ. Det finns också goda möjligheter till studiebesök. Den sakkunnige på kommunen kan till och med följa med ut på studiebesök. Samtidigt betonas att man inte som tjänsteman på kommunen kan rekommendera något alternativ utan strikt bedriva vägledning - och enbart göra det för de alternativ som finns i Sollentuna kommun.!!
Den information som man som förälder får upplevs dock inte alltid heltäckande. Föräldrar önskar!sig en bredare bild av alternativen inte bara inom den kommunala verksamheten utan om de fri- stående alternativen både inom och utom Sollentuna kommun. Vilka skolor bedriver verksamhet som är bäst för mitt barn?!
!
Föräldrar upplever att den muntliga informationen från kommunen centralt prioriterar de kommuna- la alternativen, medan man från pedagoger och inom verksamheterna får alternativ som utgår ifrån vilken verksamhet som är bäst för det egna barnet - oavsett huvudman och i vilken kommun verk- samheten är belägen.!!
Möjligheten att inte bara göra studiebesök utan att också få tillfälle att gå provvecka lyfts fram som något mycket positivt.!!
Alla beslut om mottagande i särskolan tas på BUK.!! !
Upplevelsen av hur den dagliga verksamheten fungerar både inom de kommunala och de fri- stående alternativen är generellt mycket positiv. Man känner sig framför allt trygg med att ha bar- nen i de olika verksamheterna. (Se kundundersökningarna! ) Omdömet gäller särskilt omvårdna21 - den och den är för övrigt också den som föräldrar prioriterar. Det sociala upplevs som viktigast!!
!
När det gäller möjligheten att följa lärandet är det för de kommunala alternativen tydligt att föräld- rarna upplever en klar känsla av delaktighet i att ta fram den individuella utvecklingsplanen, med de mål för den personliga kunskapsutvecklingen som den innehåller. På samma sätt är det ange- läget för pedagogerna att säkra föräldrarnas engagemang för lärandet.!!
Kontaktboken, som blir den dagliga kommunikationen, upplevs av föräldrarna på Rösjöskolan ock- så som mycket positiv, men utan att så mycket ge förslag och idéer om hur man hemma aktivt skulle kunna stödja kunskapsutvecklingen. !!
Veckobloggen som sedan tar över från år fyra, känns inte lika viktig, eftersom den inte är lika per- sonlig och därmed inte ger inblick i det egna barnets situation på samma sätt som kontaktboken. !97% av föräldrarna med barn i Rösjöskolans särskoleverksamhet håller med om påståendet att
21
”Mitt barn är tryggt i skolan”
! !
Därmed finns inte möjligheter att följa kunskapsutvecklingen på samma sätt. De digitala lärplatt- formarna verkar ännu inte alltid vara så väl utnyttjad av föräldrarna. !
!
Den bristande inblicken i hur det dagliga lärandet bedrivs eller hur man arbetar inom olika ämnen, har kommit upp i samtal med föräldrar. Ingen information och därmed ingen koll, sammanfattade en förälder. Då har man inte heller någon möjlighet att ge adekvat stöd hemma. Detta förstärktes av upplevelsen att man aldrig hade några läxor.!!
I det här sammanhanget kan nämnas att den nya foldern ”Du är viktig” , en del i det utvecklings22 - arbete som kallas för Skolresan, betonar att ”alla föräldrar kan hjälpa sitt barn med skolarbetet”. ! En föredömlig satsning på att skapa förståelse för hur skolan idag i Sollentuna bedriver utbildning- en och på att påminna om föräldrarnas möjlighet att vara ett stöd i barnens kunskapssutveckling.Skriften innehåller ett antal konkreta tips till föräldrar om hur de kan hjälpa sitt barn att lycka i sko- lan. Detta förutsätter kunskap om hur lärprocessen är utformade och vad den innehåller; något som efterlystes av föräldrar i särskolan. !
!
Foldern innehåller också ett avsnitt om ”stöd för elever och modersmålsundervisning”, där till ex- empel åtgärdsprogrammen förklaras; allt från när det kan bli aktuellt till vem som beslutar om det.!Däremot finns ingen information om särskolan - om när den kan bli aktuellt, hur mottagandet till den går till eller vad inkludering innebär. !
!
När det gäller de fristående alternativen har man på Snäckbackens särskola - utifrån The Big Five - utvecklat en föredömligt tydlig och systematisk planeringsmall med steg för lärandeinne23 - håll, bedömningsunderlag och lektionsplanering. (Vad ska eleven lära sig, förstå och förmå? Hur vet vi att eleven lärt sig? Hur ska vi genomföra det?) Dessa underlag ska säkra att de uppsatta målen i den individuella utvecklingsplanen nås. Till detta kommer individuella veckoscheman för varje elev, som framför allt för pedagoger och föräldrar ger en samlad bild av kunskapsresan.!!
På Järva VIP håller rektor på med att lägga grunden till ett för verksamheten anpassat systematiskt kvalitetsarbete; allt från att utveckla de lokala styrdokumenten - med kvalitetsredovisningen och verksamhetsplanen i fokus - till att skapa forum för att involvera alla i det systematiska kvalitetsar- betet. De dokument som tagits fram ger en heltäckande bild av vad det är för verksamhet som be- drivs. I verksamhetsplanen redovisas öppet ett antal viktiga förbättringsområden, Samtidigt ges en klar bild av den riktning man arbetar i och vad man avser att uppnå.!! !
Hur sker då uppföljningen av kvaliteten i lärandet och hur formas en bild som gör det möjligt för huvudmannen att få säkerställt hur lärandet leds och utformas? Ansvariga följer på vanligt sätt upp de gemensamt framtagna timplanerna och säkerställer att eleverna får den tid för ämnen och äm- nesområden, som anges i läroplanen. Och rektor eller biträdande rektor gör klassrumsbesök, pla- nerade lektionsbesök.!
!
Ett annat viktigt instrument är analysen av mål och åtagande i verksamhetsplanen. Där finner man för Rösjöskolan en av de största utmaningarna under Elevers ansvar och inflytande. Åtagandet är att ”Ge eleverna möjlighet att göra egna val kring sitt lärande”. Föräldrarnas bild är att 28% in- stämmer i påståendet att ”Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete”. I analysen talas det om en tydlig tillbakagång och att det finns en stor utmaning i att finna fungerande former för inflytande.!!
Du är viktig (2015). Sollentuna kommun:
22
Svanelid, G. (2014), De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Lund: Student
23 -
litteratur.
! !
En viss oklarhet gäller kring betygen som indikator på hur många som når målen. För alla elever sätts betyg, men inte riktigt alla begär ut dem. Är de då offentlig handling? Tveksamhet kring hur detta ska tolkas ligger förmodligen till grund för att de inte är inskickade till förvaltningen.!
!
Någon analys av kunskapsresultaten utifrån den samlade betygsdokumentationen förefaller inte ha genomförts; inte på ledningsnivå och inte på ett strukturerat och dokumenterat sätt heller ibland pedagogerna i arbetslagen . Det råder också viss tveksamhet kring om man kan jämföra och ana- lysera år från år - utifrån att elevunderlaget är så skiftande.!!
På Rösjöskolan har man gjort en betygssammanställning för de senaste tre åren, termin för termin.Även om huvuddelen av de satta betygen är D och E, finns det en spridning också när det gäller betyg mellan A-C. Det har däremot inte gjorts någon dokumenterad betygsanalys eller utveck- lingsplan för hur man vill arbeta för en ökad måluppfyllelse. !
!
På Edsbergsskolan konstaterar man att det var först förra året som inte bara någon enstaka elev begärde ut betyget. Därför har man inte gjort någon betygsanalys. Det man har konstaterat är att alla elever nådde betyget E, och att målet för i år är att fler elever ska nå högre betyg än E.!!
Både föräldrar och pedagoger ger bilden att det är de personliga mötena - vid utvecklingssamtalen eller vid de många spontana mötena - som utgör den viktigaste kontinuerliga uppföljningen av kva- liteten i lärandet.!! !
I fråga om integreringen i vardagen ges bilden av att fokus ligger på det sociala livet.!
!
På Rösjöskolan finns en väl fungerande integrering för eleverna i vardagen i matsal, rastlokaler och fritidsverksamhet. Den är däremot inte synlig när det gäller ämnen och ämnesområden.!!
Detsamma gäller i viss utsträckning för Edsbergsskolan. Integrering för eleverna sker i matsal och i begränsad utsträckning i rastlokaler, men inte i fritids/kortis eftersom eleverna åker från verksam- heten till fritids i sina tidigare skolor. Fritidsverksamhet på plats var därför något som efterfrågades på Edsbergsskolan.!!
På de två kommunala grundskolorna med särskoleverksamhet finns detta läsår inga elever som är inkluderade i grundskolan, det vill säga som läser enligt läroplanen för grundsärskolan men går i en vanlig grundskoleklass. Detta trots att kompetensen finns nära till hands - inom skolan.!!
Inga elever på de två kommunala särskolorna läser något ämne enligt grundskolans läroplan. De äldre eleverna menade att de inte var medvetna om att det var en möjlighet.!!
Bilden ges att integrering i lärandet för att utveckla kunskap inom olika ämnen är ett utvecklings- område. För de kommunala alternativen handlar det både om hur det fungerar mellan grundsär- och träningsskolan, men också mellan särskolan och grundskolan.!!
Föräldrar till elever som är individintegrerade i grundskolan upplever att detta är en form för läran- de som fungerar mycket väl. Avgörande är inte bara vilka pedagoger och assistenter som leder lärandet för deras barn och finns nära dem varje dag, utan också inställningen och stödet från skolledningen och arbetslaget i dess helhet. !!
Integreringen har valts dels av av närhetsskäl, men också för att man vill pröva att utgå ifrån ”det vanliga” och för att man ”hört” att det fungerar bra för andra barn/elever. Att få gå i skolan tillsam- mans med ”barn som har större intellektuella förutsättningar, ses av föräldrar som en framgångs- faktor, både kunskapsmässigt och socialt. !! !
Med viss stolthet konstaterar föräldrar till individintegrerade elever också deras barn ”tillför mervär- de” till den s k vanliga skolan!!
!
Denna inställning och detta intresse utgör på detta sätt en god grund för den satsning som görs på tre av kommunens grundskolor för att skapa förutsättningar för; bereda plats åt och aktivt sträva efter att få fler individintegrerade elever till skolan.!!
Slutligen noteras i dialogerna att på de kommunala särskolorna betonades styrkan i att fysiskt fin- nas på samma skola som en grundskola, att vara integrerade - och de möjligheter det innebär både till dialog med grundskolans lärare och till gemensam fortbildning. Det framhölls också starkt att hela skolan vinner på det! !! !
! !
! !
SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD KVALITET!
! !
1/ ! Utvecklingsplan för särskolan i Sollentuna!
! !
Sollentuna har en tydligt uttalad ambition att ha Sveriges bästa skola. Och utbildningsverksamhe- ten har kommit långt på den vägen. Våren 2015 ligger man på plats 15 i SKL:s Öppna jämförelser.
När det gäller kunskapsresultaten är resultaten ännu bättre. Det genomsnittliga meritvärdet för ele- ver i åk 9 i Sollentuna kommun var våren 2014 241,2. Detta är det femte bästa resultatet i landet.!
!
Frågan är var särskolan i kommunen kommer in i den här bilden - och hur. Ett viktigt steg på vägen mot Sveriges bästa skola, det utvecklingsarbete som kallas för ”Skolresan”, skulle med fördel kun- na vara att ta fram en övergripande vision för särskolan, en gemensam riktning för den samlade kommunala särskoleverksamheten. Gärna med en gemensam pedagogisk profil. !24!
Det skulle för kommande verksamhetsplanering för nämndens arbete vara värdefullt att man fast- ställde ett eller flera tydliga åtaganden för särskolan med ett antal mätbara delmål/handlingsplaner.(Jämför förskolan och fritidshemmet i årets verksamhetsplanering.) Det skulle också kunna innebä- ra en gemensam utvecklingsplan för den samlade kommunala särskoleverksamheten, med ett tyd- liggörande dels av vilka områden där det särskilt förutsätts samverkan med fristående alternativ, dels vad valfriheten innebär inom särskolan.!
!
I förlängningen skulle det innebära att rektorerna för de grundskolor som bedriver särskoleverk- samhet skulle få särskilda uppdrag från förvaltningschefen.!!
Förslag:! En gemensam vision för särskolan i Sollentuna kommun tas fram.!! ! !
! ! Ett uppdrag om att ta fram tydliga åtaganden för särskolan till kommande !
! ! verksamhetsplanering ges till BUK.!
! ! !
! ! Ett förslag till gemensam utvecklingsplan för särskolan vid de två kommunala !
! ! särskolorna utvecklas i samverkan mellan BUK:s ledning och rektorerna på sko-! ! orna !
! !
2/! Gemensamt systematiskt kvalitetsarbete!
!
Rektorerna har idag ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet inom sin respektive verksamhet.!Och det är för alla redan idag ett gemensamt åtagande i verksamhetsplaneringen att utveckla det- ta arbete. !
!
Under en period skulle det vara angeläget att komplettera detta med ett samlat kvalitetsarbete för de två kommunala grundskolorna som bedriver särskoleverksamhet i kommunen. Det skulle möta huvudmannens behov av att kunna följa måluppfyllelse och resultat också inom denna del av ut- bildningsverksamheten. En sådan kvalitetsrapport skulle med fördel vara ett gemensamt ansvar för rektorerna på de två kommunala särskoleverksamheterna. Det skulle också synliggöra både måluppfyllelse och kvalitet; och inte minst gemensamma utvecklingsområden. Det skulle också ge förutsättningar för att på huvudmannanivå och från ett övergripande perspektiv analysera hur t ex resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelsen. Detta är ju också något som verksamhets- planeringen efterlyser.!Idag bedrivs särskoleverksamheten på Rösjöskolan upp till år 6 med en pedagogisk profil, som
24
sedan inte tillämpas för år 7 - 9 på Edsbackaskolan.
! !
Enligt kommunens hemsida är det ett ansvar för BUK att ta fram politiskt angelägna kvalitetsmått samt utvärderingsstrategier av verksamhetens kvalitet. Kontoret skulle därför kunna få ett upp- drag att erbjuda stöd till rektorerna i detta arbete. !
!
På detta sätt skulle det ges bättre förutsättningar till ökad måluppfyllelse för nämndens åtagande att den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten. En förutsätt- ning för detta beskrivs också i ett annat delmål, nämligen att den formativa analysen förbättras.!! !
Eftersom de fristående verksamheterna i kommunen är mycket positiva till att dela med sig av sina kvalitetsrapporter, skulle det dessutom utifrån kvalitetsrapporterna från alla fyra särskolorna i kommunen vara både möjligt och värdefullt att kunna ge en bra helhetsbild av den samlade särskoleverksamhet som bedrivs inom kommunens gränser. En sådan sammanställning skulle lämpligen vara ett ansvar för BUK.!
! !
Förslag:! En plan för att utveckla ett gemensamt, samlat kvalitetsarbete för särskoleverk-!
! ! samheten tas fram av BUK.!
!
! ! Rektorerna för de två kommunala särskolorna får i uppdrag att tillsammans under! ! en tre-årsperiod leda ett systematiskt kvalitetsarbete för deras särskoleverk-!
! ! samheter.!
!
! ! En sammanställning av kvaliteten i all särskoleverksamhet inom kommunen, !! ! en helhetsbild, formas utifrån den kommande kvalitetsrapporten för den kommunala
! ! särskoleverksamheten och respektive fristående verksamhets kvalitetsrapport.!
! !
! !
3/! Samlad styrning och ledning!
!
Som framkommit finns det på olika håll och i olika grad oklarheter kring ansvar/organisation och samverkan mellan den särskoleverksamhet som bedrivs på den kommunalt självstyrande skolan, Rösjöskolan, och på en av kommunens grundskolor, Edsbergsskolan.!!
Det finns anledning att överväga om det inte är dags för en förutsättningslös, förnyad översyn av Rösjöskolans ställning inom kommunen; då hela grundskoleverksamheten. !!
Detta går utöver det från början formulerade uppdraget i den här översynen, men har aktualiserats av särskolans ställning på Rösjöskolan. Det är mycket tydligt av reglemente - och tidigare utred- ning - att särskoleverksamheten på Rösjöskolan ligger direkt under BUN. Men vad det innebär för den dagliga verksamheten och för samverkan mellan Rösjöskolan, Edsbergsskolan och BUK har visat sig vara mer oklart. !!
Det finns ett uttalat behov av att utifrån ett styrnings- och ledningsperspektiv tydliggöra vilken roll BUK har för särskoleverksamheten på Rösjöskolan - och därmed för alla barn mottagna i särsko- lan i kommunen. !!
En framtida möjlighet till att utveckla ett närmare samarbete skulle kunna vara att de två särskole- verksamheterna fungerar på det sätt som sker inom grundskolan, till exempel med Skälbyskolan och Häggviksskolan, där eleverna på ett naturligt sätt fortsätter, utan skolval, från enheten för de yngre eleverna till enheten för de äldre eleverna.!!
! !
!
En sådan sammanhållen särskoleverksamhet skulle antingen kunna ske på de två nuvarande grundskolorna med särskoleverksamhet - eller utvecklas på andra eller på kommande nya enheter, för att också få en ökad valfrihet inom den kommunala verksamheten.!! !
Förslag:! En översyn av Rösjöskolans ställning som en kommunalt självstyrande verksamhet
! ! inom kommunen genomförs snarast.!
!
! ! Möjligheterna till en sammanhållen kommunal särskoleverksamhet, liknande ett
”gemensamt skolområde” inom grundskolan, utreds.!
! !
4/! Integrering, inkludering, tillgänglighet!
!
I verksamhetsplaneringen för nämndens verksamhet framhålls under handlingsplaner att alla ele- vers och skolors resultat ska förbättras. Vikten av att utveckla arbetet med inkludering och med elever i behov av särskilt stöd betonas också. Detta innebär bland annat att organisera verksam- heten på individ, grupp och skolnivå, så att eleverna får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.!!
Tre av grundskolorna har påbörjat ett aktivt arbete och en kompetensutveckling för att möjliggöra 25 - och skapa intresse för - ökad individintegrering. Man använder sig av begreppet tillgänglighet för att visa på att det handlar om att ge möjligheter för elever med olika former för särskilt stöd eller mottagna i särskolan att få en plats i grundskolan. Detta övergripande arbete borde synliggöras och finnas med i kommande verksamhetsplanering!!
Ett ytterligare viktigt steg i den riktningen skulle vara att inom kommunen utveckla möjligheten till gruppintegrering . Detta är en typ av verksamhet som efterfrågats och där föräldrar gjort skolval i 26 annan kommun för att få en sådan verksamhet för sitt barn .I ett nyutgivet stödmaterial från Skol27 - verket heter det: ”Integrering kan också handla om en mindre grupp elever som integreras i en klass (gruppintegrering). Att vara integrerad i grupp kan vara positivt för en del elever eftersom de kan känna gemenskap med de andra i gruppen.”!!
Föräldrar som vill att det egna barnet ska integreras i grundskolan, uppmanas på kommunens hemsida att först rådgöra med avdelningen Stöd och utveckling på BUK. Rådgivningen är neutral och rekommenderar ingen skola. Mottagande i särskolan sker på vanligt sätt genom ansökan till BUK. Efter det ansöker man om skolplats på vanligt vis, via kommunens webbplats.!!
Det skulle, avslutningsvis, vara naturligt att ge i uppdrag till de grundskolor som idag har särskole- verksamhet - och därmed god kompetens inom området - att arbeta aktivt för att erbjuda möjlighet till individ- och/eller gruppintegrering.!!
Ett viktigt delmål är att se över och arbeta för en ökad inkludering mellan de båda inriktningarna. ! Detta fungerar idag inte optimalt och är därför efterfrågat - både av föräldrar och pedagoger.!!
Häggviksskolan; Sofielundsskolan och Sollentuna Internationella skola
25
Integrerade elever. Stödmaterial (2014). Stockholm: Skolverket
26
Jfr t ex särskolegruppen med gruppinkludering på Skytteholmsskolan i Solna.
27
