• No results found

Skogsbruksplan. Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö. Jämtlands län

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Skogsbruksplan. Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö. Jämtlands län"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skogsbruksplan

2017-12-22 Framskriven t.o.m.

2017-12-22 - 2027-12-22 Planen avser tiden

2017-12-22 Inventeringstidpunkt

Jämtlands län Län

Härjedalen Kommun

Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö Församling

Överhogdal 17:3

Fastighet

(2)

4 190 m3sk

Totalt

Virkesförråd

Summa vatten 0,0 Summa landareal 40,8

0 Övrig areal 0,0

0 Linjer: väg/ledning/vatten 0,0

0,5 Inägomark 0,2

0 Impediment berg 0,0

13,2 Impediment myr 5,4

86,3 Produktiv skogsmark 35,2

% hektar

Arealer

Sammanställning över fastigheten

Contorta Ädellöv

17 Löv 703

54 2 250

Gran

30 1 237

Tall

% m3sk

119 m3sk per ha Medeltal

m3sk

Naturvårdsvolym

Bonitet och tillväxt

Avverkningsförslag

är beräknad till 3,7

m3sk per ha Fastighetens medelbonitet

tidpunkten uppskattad till cirka 171

m3sk Tillväxt per år vid framskrivnings-

422 m3sk

Totalt under perioden

m3sk och föryngringsavverkning

m3sk 422 Varav gallring

(3)

Areal %

Arealfördelning

Skogens fördelning på åldersklasser

17 54

30 119

4 191 100

Summa/Medel 35,2

[0,0]

Övriga skikt

100 25

83 [3,3]

Överst / Frötr Lågprodskog(E) 0,0 120 + 0,0

110 - 119 0,0 100 - 109 0,0

11 74

14 180

2 230 35

90 - 99 12,4

20 45

35 120

643 15

80 - 89 5,4 70 - 79 0,0

85 15

110 98

3 60 - 69 0,9

35 25

40 170

128 2

50 - 59 0,8

35 15

50 75

250 9

40 - 49 3,3

14 29

57 61

759 36

30 - 39 12,5 20 - 29 0,0 10 - 19 0,0 - 9 år 0,0 Kalmark 0,0

Contorta

% Ädellöv

Löv % % Gran

% Tall

% m3sk

/ha Totalt

% m3sk Åldersklass ha

Virkesförråd Areal

(4)

Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring.

Äldre gallringsskog G2

Gles skog av hagmarkskaraktär.

Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning).

Skog av hagmarkskaraktär E3

Yngre gallringsskog G1

Gles skog/skog av ett för marken olämpligt trädslag.

Gallringsskog

Gles skog E2

Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada.

Skog som är över 1,3 m och som i utvecklings- hänseende motsvarar röjningsskog.

Restskog E1

Ungskog > 1,3 m R2

Lågproducerande skog

Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd.

Plantskog < 1,3 m R1

Föryngringsavverkning bör dock inte utföras.

Röjningsskog

Slutavverkningsbar skog som ej bör slutavverkas S3

Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden

Mark som fullständigt behandlats med återväxt- åtgärder men där föryngringen inte säkerställts.

Slutavverkningsmogen skog S2

Kalmark där återväxtåtgärderna är utförda K2

Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden.

Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring.

Slutavverkningsbar skog S1

Kalmark, återväxtåtgärder återstår K1

Föryngringsavverkningsskog Kalmark

Huggningsklasser

Skogens fördelning på huggningsklasser

17 54

30 119

4 190 Summa/Medel 35,2

[0,0]

Övriga skikt

100 25

83 [3,3]

ÖF Överst / Frötr

E3 0,0 E2 0,0 ande skog

E1 0,0 Lågproducer-

S3 0,0 skog

S2 0,0 avverknings-

15 65

19 157

2 639 48

S1 16,8 Föryngrings-

20 70

10 180

332 5

G2 1,8

23 22

55 81

931 33

G1 11,5 Gallringsskog

10 40

50 40

205 15

R2 5,1 R1 0,0 Röjningsskog

K2 0,0 K1 0,0 Kalmark

Contorta

% Ädellöv

Löv % % Gran

% Tall

% m3sk

/ha Totalt

% m3sk Huggningsklass ha

Virkesförråd Areal

(5)

Målklasserna ger information om skogens brukning. Klasserna har följande innebörd:

Målklasser

* PF enligt Skogsstyrelsen

Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört.

Naturvård Orört NO

Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en naturvårdande skötsel.

Naturvård Skötselkrävande NS

Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse som vida överstiger generell hänsyn.

Kombinerade mål K *

Områden där intresset för virkesproduktion är dominerande. Generell naturhänsyn tas i form av detaljhänsyn och hänsynsytor.

Produktion med Generell naturhänsyn PG

ha 0,0 Berg

ha 5,4 Myr

Impediment

Skogens fördelning på målklasser

100,0 1 563

100,0 4 190

100,0 Summa 35,2

NO

7,8 122

11,0 460

7,4 NS 2,6

K - naturvård K - produktion

92,2 1 441

89,0 3 730

92,6 PG 32,6

% m3sk

% m3sk

% ha

Målklass

Tillväxt Virkesförråd

Areal

(6)

m3sk 0 m3sk och föryngringsavverkning

370 m3sk varav gallring

370 Lägre alt:

m3sk 85 m3sk och föryngringsavverkning

422 m3sk varav gallring

507 Högre alt:

422 Total avverkning

Under gallring och föryngringsavverkning ingår alla lövträdsarter i begreppet löv. I redovisad avverkningsvolym ingår tillväxt från det år planen är framskriven till och t.o.m. medelåret för föreslagen åtgärdstidpunkt.

Avverkning

Avverkning och tillväxt

422 88

334 Summa 12,5

Övriga skikt Lågprodskog(E) 120 +

110 - 119 100 - 109

52 10

42 90 - 99 1,8

80 - 89 70 - 79 60 - 69 50 - 59

110 38

72 40 - 49 3,3

259 39

220 30 - 39 7,4

20 - 29 10 - 19 - 9 år Kalmark

Totalt m3sk Löv

m3sk Barr

ha m3sk Totalt

m3sk Löv

m3sk Barr

ha m3sk Åldersklass

Föryngringsavverkning Gallring

Tillväxt

I sammanställningen redovisas tillväxt under kvarvarande planperioden samt areal och virkesförråd vid planperiodens slut. Obs: Såväl tillväxt som areal och virkesförråd vid planperiodens slut förutsätter att föreslagna åtgärder utförs.

151 5 332

35,2 1 563

271 1 292

Summa

30 99

[3,3]

15 Övriga skikt 15

Lågprodskog(E) 120 +

110 - 119

218 2 701

12,4 523

60 100 - 109 463

155 830

5,4 187

37 90 - 99 149

80 - 89

140 125

0,9 27

23 70 - 79 4

228 171

0,8 44

15 60 - 69 28

88 292

3,3 153

54 50 - 59 99

89 1 114

12,5 614

82 40 - 49 532

30 - 39 20 - 29 10 - 19 - 9 år Kalmark

m3sk/ha m3sk

Totalt ha m3sk Löv

m3sk Barr

m3sk Åldersklass

Areal och virkesförråd vid planperiodens slut Tillväxt

(7)

17,7 1,8

15,8 Summa ha

3,3 3,3

(Fb)Underväxtröjning före gallring

12,5 12,5

Röjning

1,8 1,8

Naturvårdshuggning

Blanketten innehåller ett sammandrag av avdelningsvis föreslagna åtgärder.

Skogsvårdsåtgärder

Summa 11 - år

ha 6 - 10 år

ha 2 - 5 år

ha Snarast

ha (F)=Följd

(Fb)=Förberedande (A)=Alt.

Angelägenhetsgrad Åtgärd

Sammanställningen förutsätter att samtliga åtgärder enligt grundförslaget utförs.

(8)

Åtgärdsöversikt

Avverkning ÖF 85

25 T18

145 3,3 2018

(A)Avverkning av 2017 överståndare/fröträd ÖF

0 - 8

Underväxtröjning före gallring

75 T18

40 3,3 2018

(Fb)Underväxtröjning 2017 före gallring

0 - 8

Röjning 75

T20 38 7,4 2018

2017 Röjning

0 - 4

Röjning 40

T18 30 5,1 2018

2017 Röjning

0 - 3

Anteckning Uttag

m3sk inkl. tillv.

Volym m3sk/ha SI

Ålder Areal T o m Utförs Fr o m Åtgärd

(F)=Följd (Fb)=Förberedande

(A)=Alt.

Skikt Skifte

- Avd

Utföres snarast (2017-2018)

Samtliga avdelningar där åtgärder är föreslagna finns här uppräknade.

(9)

Åtgärdsöversikt

Naturvårdshuggning 52

180 G22

90 1,8 2022

2019 Naturvårdshuggning

0 - 7

Anteckning Uttag

m3sk inkl. tillv.

Volym m3sk/ha SI

Ålder Areal T o m Utförs Fr o m Åtgärd

(F)=Följd (Fb)=Förberedande

(A)=Alt.

Skikt Skifte

- Avd

Utföres inom 2-5år (2019-2022)

(10)

Åtgärdsöversikt

Gallring 110

75 T18

40 3,3 2027

2023 Gallring

0 - 8

Gallring 259

75 T20

38 7,4 2027

2023 Gallring

0 - 4

Anteckning Uttag

m3sk inkl. tillv.

Volym m3sk/ha SI

Ålder Areal T o m Utförs Fr o m Åtgärd

(F)=Följd (Fb)=Förberedande

(A)=Alt.

Skikt Skifte

- Avd

Utföres inom 6-10år (2023-2027)

(11)

Åtgärdsöversikt

Inga planerade åtgärder finns för detta tidsintervall.

Utföres efter 11år (2028-2029)

(12)

Avdelningsbeskrivning

per ha m3sk

g % avd cm

[Skikt] ha

Löp tillv m3sk Uttag

inkl tillväxt A

n Åtgärd Alternativ

Beskrivning Med

diam Trädslag

T G L Ä C Mål-

klass Virkesförråd

m3sk Hkl SI

Skikt Ålder

år Areal

ha (-) Avd

nr

Skifte: 0

4,4 17-18

Underväxtröjning före gallring (Förberedande )

Enstaka öf 13

50 15 35 0 0 PG

250 75

T18 G1

40 3,3 8

Ingen åtgärd (Alternativ ) Råbäcken

4,2 52

15 19-22 Naturvårdshuggning

Kantzon till 21

10 70 20 0 0 NS,s

332 180

G22 G2

90 1,8 7

Värdefull bäck genom beståndet. Lämna lövträd och avverka högra granar intill bäcken vid åtgärder.

Generell Kommentar:

Olikåldrigt

4,1 Ingen åtgärd

Delvis gallrat 23

15 75 10 0 0 PG

1 898 180

G20 S1

95 10,5 6

3,4 Ingen åtgärd

Gallrat 18 35 45 20 0 0

PG 643 120

G18 S1

85 5,4 5

259 30

23-27 Gallring

5,2 20

17-18 Röjning

11 60 25 15 0 0

PG 554 75

T20 G1

38 7,4 4

Enst. äldre träd Tätt

Älgbetad

4,5 25

17-18 Röjning

Blockigt 0 50 40 10 0 0

PG 205 40

T18 R2

30 5,1 3

Olikåldrigt (-0,1)

5,7 Ingen åtgärd

Delv försumpat 23

40 25 35 0 0 NS,b

128 170

T20 G1

55 0,9 2

Gallrat

3 Ingen åtgärd

Fd inäga 24

0 15 85 0 0 PG

98 110

B20 S1

60 0,9 1

(13)

Avdelningsbeskrivning

per ha m3sk

g % avd cm

[Skikt] ha

Löp tillv m3sk Uttag

inkl tillväxt A

n Åtgärd Alternativ

Beskrivning Med

diam Trädslag

T G L Ä C Mål-

klass Virkesförråd

m3sk Hkl SI

Skikt Ålder

år Areal

ha (-) Avd

nr

Skifte: 0

Jordbruksmark 0,2

10

Myr 5,3

9

85 100

17-18 Avverkning av

överståndare/fröträd (Alternativ )

0,4 Ingen åtgärd

36 100 0 0 0 0

PG 83 25

ÖF 145 [3,3]

8

110 30

23-27 Gallring

(14)

G1 Huggningsklass:

T20 Ståndortsindex:

0,8 ha Areal:

Skogliga data

Naturvård Skötselkrävande (NS) med bevarande av värde som syfte.

Skifte - Avd:

Beskrivning:

Ojämt bestånd med en barrdominerad del i öst och en lövdominerad del i väst. Gott om grova lövträd och inslag av död ved. Buskskikt och undervegetation är rikt och varierat. Tidigare har området troligen använts för bete och slåtter. Biotopen är viktig för bl a järpe och hackspettar.

Mål:

Bibehålla ett tillstånd av förändring (ständig föryngring och avdöende - successionsstadium) med stor mängd död ved. Fuktigheten/vattenflödet är en förutsättning för områdets fortsatta utveckling.

Åtgärd:

I samband med eventuell gallring av gran kan vissa delar av lövskogen föryngras genom luckhuggning - då bör överståndare av äldre träd lämnas kvar.

0 - 2

35 25

40 170

Summa 128 Annan Underväxt Skärm ÖF

35 25

40 170

128 Huvud 55

Contorta

% Ädellöv

Löv % % Gran

% Tall

m3sk/ha % Totalt

m3sk Ålder

Skikttyp

Virkesförråd

NS

(15)

G2 Huggningsklass:

G22 Ståndortsindex:

1,8 ha Areal:

Skogliga data

Naturvård Skötselkrävande (NS) med nyskapande av värde som syfte.

Skifte - Avd:

Beskrivning:

Lövrik, skiktad och olikåldrig skog runt värdefull bäck, bitvis sumpig mark med fattig vegetation men närmast bäcken riklig högörtvegetation. Död ved finns i olika nedbrytningsstadier, den fuktiga miljön gör en relativt snabb omsättning av den döda veden, ett flertal krävande växt- och djurarter är beroende av dessa.

Beståndet följer ett bäcksystem som fungerar som spridningszon för många arter - landskapsekologiskt intressant.

Mål:

Skapa en lövrik skiktad skog intill bäcken som kan stå kvar som skydd när skogen runt omkring avverkas.

Skapa mer död ved av löv och barrträd i olika nedbrytningsfaser. Bevara bäcksystemets funktion som spridningskorridor.

Åtgärd:

Lämna lövträd och avverka högre granar vid gallring, skapa skiktad skog som aldrig kalavverkas.

0 - 7

20 70

10 180

Summa 332 Annan Underväxt Skärm ÖF

20 70

10 180

332 Huvud 90

Contorta

% Ädellöv

Löv % % Gran

% Tall

m3sk/ha % Totalt

m3sk Ålder

Skikttyp

Virkesförråd

NS

(16)

Belägenhet

Fastigheten är belägen i södra delen av Jämtlands län, i Härjedalens Kommun, i trakterna kring Överhogdal. Fastigheten består av ett skifte där den största delen mark klassas som produktiv skogsmark. Den totala arealen är 40,8 ha. Produktiv skogsmark är 35,2 ha.

Mål och inriktning Tillväxt och avverkning

Fastigheten har skog i många åldrar vilket medför att åtgärderna de närmsta åren kommer att vara av varierande art. Tillväxt på fastigheten ligger på 171 m³sk/år och grundavverkningsförslaget är ca 422 m³sk på 10år. Det är mindre än vad tillväxten är på 10 år, men avverknings förslaget grundar sig främst på de enskilda beståndets behov för att öka sina ekonomiska möjligheter. Om man följer grundavverkningsförslaget kommer fastighetens medelvolym att öka. Markägarens mål på ett långsiktigt ekonomiskt och ekologiskt hållbart skogsbruk uppfylls därmed.

Skogsvård

Skogsvård är en mycket viktig del för ett bestånd under en omloppstid. Försummad skogsvård kan i framtiden ge instabila bestånd vid extrema vädersituationer.

Markberedning och plantering

Vid nyetableringen av skogsbestånd är det viktigast att man får en bra start genom markberedning och plantering. Enstaka bestånd på fastigheten kan det fungera bra med självföryngring under fröträd eller skärm. Marken bör dock då blottläggas en del för att få fram så stor yta mineraljord som möjligt för att en stor mängd frö ska kunna gro. Är marken allt för sten- och blockbunden bör man dock undvika markberedning.

Röjning

Till skogsvården hör den viktiga röjningen. Under de första åren behöver träden ha konkurrens för att skapa god kvalitet. Dock behöver man sära på dessa konkurrenter för att ge den bättre parten bättre tillväxtmöjligheter av rotsystem, grönkrona och stamdimension.Generellt kan det vara lämpligt med två röjningar under beståndets ungdomsfas.

På fastigheten finns det 15,8 ha röjning och dessa bör utföras inom en snar framtid. 3,3 ha är underväxtröjningar före gallring.

Naturvård och kulturvärden

Det frivilliga naturvårdsåtagandet på fastigheten är 7,4 % av den produktiva arealen. Den arealen är NS (naturvård skötsel) Vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar, har man inte registrerat någon nyckelbiotop på fastigheten.

Det finns inga registrerade fornminnen på fastigheten. Men det kan finns kulturspår såsom gamla vägar och kolbottnar på fastigheten. Misstänker man något är det viktigt att vara försiktig med avverkning och främst markberedning.

Jakt och viltvård

Jakt och viltvård är en viktig del av markägande idag. Det viktigaste när det gäller skogsskötseln är att minimera riskerna för skador på stående skog. Det första man kan göra är att se till att nivån på viltstammen hålls på en rimlig nivå gentemot vad naturen kan erbjuda i form av grönfoder.

Viltbetning av ungskogen kan minskas genom att skapa lämpligt foder under rätt årstid. Älgen behöver t.ex. färsk barrmassa under vintersäsongen vilket man kan skapa genom att styra tallavverkning till vinterhalvåret för att undvika att de ger sig på tallungskogen. I röjningsskogen kan man även spara lövträd som man kapar på en betesvänlig höjd för att skapa ett träd med stor

Kommentarer till Överhogdal 17:3

(17)

och låg grönkrona.

Skogstillstånd

Virkesförrådet på fastigheten är strax under 4200 m³sk vilket ger ett medelförråd som är 119m³sk/ha. Den större delen av skogen består av tallskog. Tall 30 % Gran 54 % Löv 17 % Åldersklassfördelningen är ojämn, med den större delen skog i åldersklasserna 30 år till 40 år och 90 år till 100 år.

Mellanskogs skötselråd

Under planperioden är det viktigt att på denna fastigheten sköta om gallringsskogen och lägga stort fokus på röjningsarbetet.

När det gäller föryngringsavverkning bör man välja bestånd som har högre granandel först och eventuellt överhålla skog där tallandelen är högre. Äldre gran kan få en negativ ekonomisk utveckling där de står. Därmed bör dessa områden tas bort och ersättas med skog som är frisk och har en hög tillväxt både volymmässigt och ekonomiskt. Vissa tallskogsbestånd bedöms kunna stå längre.I samband med föryngringsavverkning är det viktigt att titta på markens

vattenavrinningsförmåga.

Grundförslaget när det gäller avverkning är en rekommendation som man bör sträva efter, så att skogen ska öka sina ekonomiska värden. Vid framtida eventuella investeringar i fastigheten kan man ha nytta av att det går att avverka mer än tillväxten för att kunna finansiera delar av

investeringen genom skogen.

Det viktigaste i korthet för Överhogdal 17:3 under denna planperiod.

· Utföra kommande ungskogsröjningar.

· Utföra kommande gallringar,

· Se över fastighetens rågångar och vid behov förbättra märkningen.

(18)

2,5%

0,9 Summa(PG + K)

0,0%

0,0 Summa(NO + NS)

2,5%

0,9 Summa

PG 2,5%

0,9 0 15 85 0 0

60 0 - 1

Målklass Andel av

frisk + fuktig Areal

ha Trädslag

T G L Ä C Ålder

Skifte - Avd

Fastigheten utgörs till 35,2 ha av produktiv skogsmark. Av denna är 35,2 ha (100,0 %) frisk och fuktig skogsmark.

Sammanställning lövdominerade bestånd

Bestånd med lövandel > 50% och fuktklass = frisk eller fuktig

Befintligt lövdominerade bestånd

0,0%

0,0 Summa(PG + K)

0,0%

0,0 Summa(NO + NS)

0,0%

0,0 Summa

Målklass Andel av

frisk + fuktig Areal

ha Trädslag

T G L Ä C Ålder

Skifte - Avd

Framtida lövdominerade bestånd

Bestånd med beskrivningskod = "Framtida lövdominans" och fuktklass = frisk eller

fuktig

(19)

References

Related documents

Med hänsyn till att flera av utredningens förslag innebär att idéburna organisationer ska kunna gynnas finns det risk för att oseriösa aktörer vill delta i sådana verksamheter

Studien belyser frågor om vilken hävd dagens ängs- och betesmarker haft under 1800-talet (hur stor andel av markerna som var ängsmark, betesmark eller annat markslag), kontinuitet

Systemet går ut på att under vintern kunna ta upp värme och distribuera det i byggnaderna med hjälp av bergvärme och ett frånlufts- och tilluftsystem med värmeväxlare (FTX).

Figur 4.8 Värdeutveckling betesmark, Västerbottens län perioden 1998-2009, Index 1998=100 Figur 4.9 Taxeringsvärden för skogsmark, 2009, t kr.. Figur 4.10 Värdeutveckling

För att teknik för utvinning och lagring av värme i mark och vatten ska komma till utnyttjande krävs att hänsyn tas till denna resurs vid den kommunala

När han till världen lände, så fick han genast hicka, och far hans svor och gorma för inte han var flicka och sade skarpt åt gumman, som i sängen låg så still:.. ”Fy

Vissa samer anser att de behöver komma underfund med det moderna samhället, men också att samhället behöver distribuera sina resurser och vinster på ett bättre sätt. Andra

I inledningen till detta arbete synliggjordes Skolverkets (2018) upplägg av fortbildning för förskolepersonal via Läslyftets moduler. Utifrån dessa modulers upplägg kunde