Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)Kungsängen Jönköpings kommun

(1)

Detaljplan för

Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)

Kungsängen Jönköpings kommun

Antagandehandling 2018-08-14 Dnr:2018:129

Planbeskrivning

Planområdet från väster.

Illustration: Alma arkitekter

(2)

Innehåll

Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 4

Planförslag . . . 6

Revideringar efter granskning . . . . 22

Revideringar efter samråd . . . 23

Plankarta och planbestämmelser . . . 26

Planens konsekvenser . . . . 31

Förutsättningar . . . . 36

Genomförande av detaljplanen . . . . . 42

Handlingar

Planbeskrivning

Plankarta med bestämmelser Granskningsutlåtande

Bilagor

Behovsbedömning Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Grundkarta

Tekniska utredningar

Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord:

Detaljplan Vingpennan 1 m.fl.

(3)

Så här görs en detaljplan med utökat förfarande

Planbesked

Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.

Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.

Samråd

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samråds- redogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Granskning

Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommun- fullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggelsens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelningen förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

^Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

^Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

^§

^{Laga kraft}

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Planbesked

^Samråd

Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

^Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

^Planbesked

Samråd

Granskning

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos

Överklagande

^Antagande

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

^Planbesked

Samråd

Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

^Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver-

^§

^{Laga kraft}

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Planbesked

^Samråd

^Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver-

Laga kraft

§

(4)

Inledning

En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Syftet med detaljplaneprocessen är att pröva om ett område kan anses lämpligt för en viss typ av användning och utformning. Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.

En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:

• Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen.

• Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som föreslås i detaljplanen.

• Plankarta och bestämmelser - En förklaring av plankartan och dess bestämmelser.

• Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen.

• Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument.

• Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan.

(5)

Bakgrund, syfte och huvuddrag

Kungsängsskolan är nedlagd och kommunen har beslutat att använda området för bostäder, vilket kräver en ny detaljplan. Planarbetet har föregåtts av parallella idéutredningar vars syfte var att svara på hur området ska disponeras för att möjliggöra en relativt hög täthet och samtidigt ta tillvara på områdets förutsättningar. Förutsättningarna var att området på ett naturligt sätt skulle kunna tomtindelas för fördelning till flera byggaktörer med skiftande resurser och olika upplåtelseformer. Kommunen ville se höga ambitioner vad gäller miljöfrågor och arkitektonisk utformning samt alternativa, kreativa lösningar för att lösa detta.

Efter utvärdering har kommunen valt att samarbeta med Alma arkitekter vid upprättandet av samrådsförslaget för detaljplan Vingpennan 1 m.fl. Efter samrådet har planområdet delats upp i flera etapper varav nu aktuell plan är den tredje etappen som omfattar ca 190 bostäder, kommunala gator och parkområden samt två mindre stadsdelstorg.

Planförslaget är en tredje etapp som tillsammans med övriga planetapper innebär att knappt 700 bostäder kan byggas jämte lokaler för förskola och kommersiell service i en högre centrumbyggnad. Avsikten är att Mobility management och trähusbyggnation ska prövas inom hela eller delar av planområdet.

Jönköpings kommun äger all mark inom planområdet och även merparten av omkringliggande natur- och gatumark.

(6)

Planområdet omfattar den västra delen av Kungsängen som ligger ca 5 km öster om Jönköpings centrum i anslutning till Bondbergets naturreservat. I norr gränsar planområdet till Kungsängsvägen och järnvägen Falköping-Nässjö, i öster av tidigare planetapper som är under utbyggnad samt av en kommande planetapp i mitten av området. Kungsängen gränsar till stadsdelarna Österängen, Ekhagen och Öxnehaga.

På ca 0,5 km avstånd från planområdet ligger Österängens centrum med dagligvarubutik, skola, kyrka, bibliotek m.m. Inom 1-2 km radie finns dessutom Ekhagens centrum samt Öxnehaga centrum med liknande utbud. Till Huskvarna centrum är avståndet ca 2 km och till A6 centrum ca 3 km.

Planområdets läge i Jönköpings kommun.

Kungsängen gränsar norrut mot stadsdelen Österängen och söderut mot Bondbergets naturreservat.

(7)

Planförslag

Helhetsstruktur

I det följande avsnittet beskrivs Kungsängen i dess helhet med de stadsbyggnadsidéer som återfanns i Alma arkitekters vinnande förslag i de parallella idéutredningarna. Därefter följer en beskrivning av bebyggelsen i planetapp 3 som omfattas av denna detaljplan.

Övergripande stadsbyggnadsidé

Kvarterstrukturen i Kungsängen bildar gaturum och torg som skapar trevliga mötesplatser för stadsdelens alla invånare. Skalan och utformningen på bebyggelsen ger tydliga revir för de boende att sätta egna märken, samt kontakter mellan de människor och djur som trivs i staden. Stadsdelen binds samman med omgivningen via Kungsängsvägen och de gång-och cykelstråk som passerar området redan idag. Den nya stadsdelen växer samman med omgivningen och blir en naturlig miljö mellan natur och stad.

Kungsängens utformning

Kvartersstrukturen med sina byggnader formas i nord-sydlig riktning för att ge möjlighet till utsikt och förstärka lutningen mot Vättern samtidigt som den drar in naturen och öppnar upp mot eklandskapet i söder. Naturen skapar tydliga kvaliteter för boendemiljön och blir mer tillgänglig för alla.

Tydliga kvarter formas med väl definierade gaturum och platsbildningar i småskaliga mått. Detta ger ett bra mikroklimat och trevliga mötesplatser.

Tydliga gränser ska finnas mellan offentliga rum och halvprivata respektive privata tomter.

(8)

Mot Kungsängsvägen skyddar en sammanhängande högre bebyggelse området från buller samtidigt som det avgränsar stadsdelen mot norr. Utmed Kungsängsvägen föreslås en kungsvåning, en indragen takvåning, för att ge husen karaktär och en extra våning med terrasser, sol och utsikt. För att klara buller från norr så har dessa hus lägenheter med minst hälften av bostadsrummen in mot den tysta gårdssidan.

Vy från nordost (Alma arkitekter)

Vy från nordväst

Vy från väster

(9)

Bebyggelsens höjd och placering utformas för utsikten mot norr. Högre hus i 4-6 våningar föreslås i den norra delen och lägre hus i 2-3 våningar upp mot naturreservatet Bondberget i söder. Bergen längs Vätterns östra dramatiska strand ligger i fokus för parken i den östra delen.

Inom stadsdelen ges utrymme för så kallade ekplatser, vilka består av mindre torgbildningar med en central ek som vårdträd. I de större stadsrummen skapar små trädgrupper avgränsningar, bra mikroklimat och lä för nordliga vindar.

Dagvattnet synliggörs där det är möjligt och lyfts fram som exempelvis små dammar på gårdar och kanaler i stråk och gator. På torgbildningarna studeras möjligheterna att anordna mindre fördröjningsdammar, slussar med vatten och lek. Kanaler och dammar utformas så att de är vackra även i uttorkat skick.

Gårdarna i kvarterstrukturen bildar gemensamma lummiga rum som är bilfria och ger utrymme för gemenskap. Markbehandlingen ska vara omsorgsfull och tydliga gränser skapas mellan privata uteplatser och den gemensamma gården genom att uteplatserna blir väl avgränsade. Portar in mot gårdarna förstärker gränserna mot de offentliga gaturummen samtidigt som det ger möjligheter att röra sig genom kvarteren. På gårdarna ska finnas intima vrår med träd och spaljéer samt gärna vatteninslag där synligt omhändertagande av dagvattnet berikar miljön. De stora gårdarna ger plats för odling och möjligheter att skapa ett bra mikroklimat.

I den södra delen där husen ligger under ekarnas kronor föreslås lägre bostadshus. Dessa kan vara mindre fyrfamiljshus kring ett trapphus eller radhus med inbyggt garage. Husen kan förses med inredd vind. Vid radhus med egen parkering ska parkeringsplatserna vara indragna under husen för att inte bilarna ska dominera i gaturummet.

Byggnadsteknik och karaktär

Vy från öster

(10)

9

Byggnaderna föreslås ha en stramare sida mot gatan och en mer upplöst sida med burspråk, balkonger och terrasser in mot gården. Burspråk är önskvärda på fasader för att öka lägenheternas kvalité och möjlighet till utblickar. Entréer ska placeras mot gator och allmänna platser. De ska vara välkomnande och omsorgsfullt utformade samt genomgående för god kontakt med gården.

Entréburspråk får anordnas för passning mot gatunivån.

Bostäder i bottenvåningen på flerbostadshusen ligger minst 70 cm över gatans nivå för att begränsa insyn. Sockelvåningen i flerbostadshus mot torg och allmänna platser markeras. Tak och taklandskap ska utformas med omsorg och vara av varierande karaktär. Vindar kan med fördel inredas och förses med takkupor.

Bostadshusen bör huvudsakligen ha genomgående lägenheter för att ta vara på ljus och utsikt i flera riktningar och för att skapa trevliga rumssamband.

Trapphusen föreslås ljusa och genomgående för god kontakt mot både gård och gata. Färgsättning inom området ska varieras trapphusvis och kulörerna ska vara väl avstämda med varandra och med naturen omkring.

Tilldelade markanvisningar

Inom etapp 3 av bebyggelsen på Kungsängen som hanteras i denna detaljplan har tre markanvisningar tilldelats till två olika byggaktörer. Kvarter A och F har tilldelats till en och samma byggaktör under två parallella markanvisningar medan kvarter J och västra delen av kvarter K har markanvisats tillsammans till en byggaktör.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Øl

lØ

b1

m1

e1 20 %

)

)⁺¹⁵⁸

)

)⁺¹⁵⁴

)^—⁺¹⁵⁶ )^—⁺¹⁵⁴ )^—⁺¹⁵⁴

)^—⁺¹⁵⁴ )^—⁺¹⁵⁴ )^—⁺¹⁵⁵

)^—⁺¹⁵³ )^—⁺¹⁵²

G²⁰ G²⁰ G²⁰

G^32-38

G^32-38 G^32-38

G^32-38 G^32-38 G^32-38

G^32-38 G)^—^+152,5^32-38 )^—⁺¹⁵⁴ )⁺¹⁴⁸

)⁺¹⁵¹ )⁺¹⁵¹

f1

f1 f1

f1

f1 f1

f1 f1 f2

f2 f2

)^—⁺¹⁵⁵ )^—^+156.5 )^—⁺¹⁵⁵

)^—^+156.5

G^32-38 G^32-38

f3 f3

f3

f1 f1

e2

f4 f4

f4 u1

g1

B

PARK GÅNG

CYKEL TORG

PARK

TORG

E

B

PARK C

C

GATA GATA

PP

q

U U

UU

P

U U U

P

U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U

UU

PP

UU

U

UU

U

U U

U

U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U

U U

U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U

U U

U U U U U U U U U U

U U

U U U U U U U U

U U

U

UU U

U

P

PP P P P P P PP

P

PP P U

U U U U U U U U U U

U U

U U U U U U U U U U U UU

U U

UU

U U

UU U U UU

U U

UU U U UU

UU

U U

UU

U U

U

U U

U

U U

U

G

G G G G

G GG

G G

G G G G

G G G G GG G G

G G

G

G G

GG G

G G

G

G G G

G G

G

G G

G

G G

G G G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G G

G

G G

G G G

G G

G

G G

G G G

G

G G G G

G

G G G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

GGGG GG G G G G G G

GG G

G G G G

G G

G G G

G G

G

G G G G G G

G G GG

G

G G G

G

G G

G G GG G G G

G G GG G

G GG

G GG GG G G

G G

G

GG

G

G G

G

G G G

GG GG G GG G G G

G G G G

GG G G

G G G

G

G G G G G G

G G G GG G G GG G

G G G

G G

G G G

G

G G

G G G

GG G

G G G

G G G G

G G G

G G

G

G G G

G

G G G

G G

G

G G G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G G G G

G G

G G G

G G

G

G G

G

G G G

G G

G

G G

G

G G G G

G G G G G

G G G G

G G G

G G

G

G G G G G

G G

d

n

d

n

d d

d

n

d

n

d d

d

n

d

n

d d

n

d

n

d

d d

d

n n

n

d

n

d d

d

n

d d

d

n

&

& &

&

& &

&

& &

&

& &

&

& &

&

Castorg atan Kungsängsvägen

Birger Jarlsgatan Duvga

tan

Kungsängsvägen

Tellusg atan

Pegasusgatan Polluxgatan

Birger Jarlsgatan

Duvgatan

Kungsängstorget

2:1

1

2

s:1

\2\ 3

VILJAN

3:2

VOMBATEN 7

VISENTEN 2

5 WESTFALEN

VITLINGEN

VINGPENNAN 8 4

EKHAGEN ÖSTERÄNGEN

VIKAREN 4

2

1 1:6

VINGPENNAN

2

1

1:1

6

1

5 2

VIKVALEN VÄSTER

2:1

VÄSTER

6

3 1

9

EKHAGEN

3:1 3

GA

GA SV

SV

SV SV

SV

146 130

147 134

139 138 137

148 136

135

149 141

129

142

128

150 131

144 133

151

140 145

152 127

143 132

126125

153 124

122

121

119 123

120

154 118

132

144 129

135 136

125

121

131

142 124

124

119

135

130 129

132 129

131

130 122

130

145

134 130

144

139

124

135 133

130

134 132

131

133

132

135

144

129

138 124

127 123

123

145

128 135

127

131

139 130

143 121

128

128 129

134 129

135

131 127

124

145 119

128

145

120

129

139

132

145

131

136 128

135 126

133 129

132

138 128

130

138 126

133 131

123

129

128

140

145

131 124

128

129

141 129

131 129

132

126

129

133 129

143

130 121

128

123

132 131 128

145

133 130

129

133 128

139

131 120

137 139

141

144 137

143 129

126

138 127

125

131 134

128

135

145

134

130 129

128 125

127

140

129

122

142

133 127

131

130

131 132 128

130

135 127

131 131 120

123 120

121

119

145

140 122

130 129

132 124

129

127

129

141 136

143

126

133 129

138

128

135

127

145

133

132

133

131 131 125

129

145

132 126

126

129

128

126 126

133

135

144

125

118

131

128 128

129

128

149

142

128

130 125

128

131

129 126

136 130

141

131

123

145 120

131

145

125

129

140

140 126

129

141

146 126

135

125

141

130

145

137

138 128

128

127

142 128

126

134

139 129

142 131

132131

141

129

133

129

127

137

132 124

194000

194100

194200

194300

194400

194500

6407000 6407000

6407100 6407100

6407200 6407200

6407300 6407300

6407400 6407400

b

Antagande: av:

Detaljplan för

Upprättad:

Laga kraft:

Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)

Antagandehandling

2018-08-14

Stbn 2018-08-23

PLANBESTÄMMELSER

Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR

Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns Egenskapsgräns och administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATAGata, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

PARKPark, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

CYKELCykelväg, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

TORGTorg. Trafik till och från angränsande fastigheter får förekomma, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

GÅNGGångväg. Trafik till och från angränsande fastigheter får förekomma, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p. Kvartersmark

B Bostäder, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p.

BC Bostäder, Centrum, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p.

E Tekniska anläggningar, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning

Marken får endast förses med komplementbyggnader samt murar, trappor, plank, uteplatser och bullerskärmar. Komplementbyggnader får upplåtas med maximalt 4,5 meter nockhöjd, undantaget där annan höjd anges. Loftgångar, balkonger samt burspråk får sticka ut 2,5 meter över mark eller gårdsbjälklag, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

@@@@@@@@

Marken får inte förses med byggnad, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

)—+0 Högsta nockhöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

))⁺⁰ Högsta totalhöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

)⁺⁰ Högsta byggnadshöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

e1 20 %Marken får maximalt bebyggas med komplementbyggnader om angivet värde i %, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

Utförande

b1 Garage får anläggas under mark eller bjälklag, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p. Utformning

G^32-38 Takvinkeln ska vara mellan 32 och 38 grader förutom där trapphus eller takkupor anordnas., PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

G²⁰ Största takvinkel är angivet värde i grader, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f1 Tak på huvudbyggnad ska utformas som sadeltak med obrutet tak vid gavlar, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f2 Utöver angiven byggnadshöjd får en takvåning anordnas med indragen fasad om minst 2 meter mot Kungsängsvägen och Tellusgatan. Trapphus får anordnas i fasadliv., PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f3 Takvåning ska utformas med pulpettak, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f4 Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot ljuddämpad sida, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

Utfart

Øl _ØlKörbar förbindelse får inte anordnas, PBL 4 kap. 9 §

Störningsskydd

m1 Bullerskydd eller plank med en nockhöjd av +156 meter får anordnas, PBL 4 kap. 12 § 1 st 2 p. Användning

e2 Byggnadens vindsplan får inte inredas, PBL 4 kap. 11 § 1 st 2 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Markreservat för allmännyttiga ändamål

u1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. Kvartersmark, PBL 4 kap. 6 § Genomförandetid

Genomförandetiden är 5 år, PBL 4 kap. 21 § Markreservat för gemensamhetsanläggningar

g1 Markreservat för gemensamhetsanläggning. Kvartersmark, PBL 4 kap. 18 § 1 st

A

F

J K

Planförslaget för etapp 3 omfattas av fyra kvarter med placering likt ovan.

(11)

Kvarter A

Kvarter A närmast Kungsängsvägen planeras för ca 75 lägenheter i 4-6 våningar inklusive inredd vind och indragen takvåning. Mot Kungsängsvägen planeras lokaler för verksamheter i suterrängplan samt en lokal mot stadsdelstorget söder om kvarteret. Kvarteret är stort och hålls öppet mot Bondberget i väster vilket ger utblickar från bostäderna och bostadsgården. På gården planeras för cykelparkering med tillgång till en privat cykelväg som anläggs väster om kvarteret för att underlätta för cyklisten. Bilparkering förses genom garage under bostadsgården med infart från Tellusgatan.

Perspektiv från Tellusgatan över stadsdelstorget med Bondbergets naturreservat i fonden.

Perspektiv från Kungsängsvägen mot sydväst.

(12)

Kvarter F

I anslutning till Tellusgatan och söder om stadsdelstorget planeras kvarter F för ca 60 lägenheter i 3 - 4 våningar inklusive inredd vind. Cykelvägen som planeras inom kvarter A förlängs söderut mot kvarter F där cykelparkering anordnas på bostadsgården. Bilparkeringen har infart från Tellusgatan där gårdsbjälklaget kommer anläggas ovanpå bilparkeringen. En suterrängvåning skapas mot stadsdelstorget där bostäder och lokaler kan anordnas. Dessa byggnader mot stadsdelstorget kommer få en identitetsskapande utformning genom ett omvänt takfall med sågtandat sadeltak.

Sektion i öst-västlig riktning över fasaden mot Kungsängsvägen.

Sektion i syd-nordlig riktning från Tellusgatan.

Vy från Tellusgatan över stadsdelstorget och det omvända takfallet.

(13)

Kvarter J och del av kvarter K

Kvarteren längst i söder inom planområdet sluttar upp mot Bondbergets naturreservat och utgör med en lägre bebyggelse om två våningar och inredd vind en anpassning till den högre marknivån och en lägre skala mot naturreservatet.

Totalt planeras för ca 45 lägenheter i de bägge kvarteren. Cykelparkering kommer anordnas i anslutning till entréerna dit en kommunal GC-väg kommer anläggas längs Tellusgatan ut till befintlig cykelväg i naturreservatet. Bilparkering för kvarteren kommer anordnas i markplan dels i förlängningen av Tellusgatan mellan kvarter J och K samt på gårdsytan öster om byggnaden på kvarter K.

Sektion i öst-västlig riktning med entréer från torget.

Sektion i syd-nordlig riktning från Tellusgatan med trappning i höjder och infart till garage.

Perspektiv över kvarter J från Tellusgatan.

(14)

Perspektiv från innergården.

Sektion över kvarter J i nord-sydlig riktning.

Sektion över kvarter K i syd-nordlig riktning.

Perspektiv över kvarter K från Tellusgatan.