KOMMUNFULLMÄKTIGE Ärende

(1)

KOMMUNFULLMÄKTIGE

kallas till sammanträde torsdagen den 17 maj 2018 kl. 17.30 i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44 Lysekil, för behandling av ärenden nedan

Ärende

1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Avsägelser

3. Valärenden 4. Bokslutsberedning

5. Bokslut och årsredovisning 2017

6. Revisionsberättelse avseende 2017 års verksamhet samt fråga om ansvarsfrihet

 Kommunrevisorernas revisionsberättelse för 2017 med granskningsrapporter

 PwC revisionsrapport - Granskning av årsredovisningen 2017

 Kommunstyrelsens yttrande över revisionsberättelsen 2017

 Socialnämndens yttrande över revisionsberättelsen 2017

 Förslag till beslut från presidiet i kommunfullmäktige 7. Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden

8. Inrättande av en jävsnämnd med tillhörande reglemente 9. Reglemente för kommunstyrelsen

10. Ny samverkan mellan SML-kommunerna inom IT-området 11. Ny samverkan mellan SML-kommunerna inom löneområdet 12. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

13. Policy för informationssäkerhet - gemensam för Sotenäs- Munkedals och Lysekils kommuner (SML)

14. Redovisning över obesvarade medborgarförslag 15. Redovisning över obesvarade motioner

16. Svar på inkomna motioner och medborgarförslag a) Svar på motion om upprättande av en parkeringsplan

b) Svar på motion om nya parkeringstider samt parkeringsavgifter c) Svar på motion om parkering och parkeringsskiva i Lysekils kommun d) Svar på motion om anläggande av parkeringar vid korsningen

Bansviksgatan/Lotsgatan

e) Svar på motion om avgiftsbeläggning av parkeringar i Grundsund f) Svar på medborgarförslag om tillfällig P-skiva

g) Svar på motion om ändring av detaljplanen för Bovikesten h) Svar på motion om strategi för digitalisering av processer

(2)

k) Svar på motion om framtagande av policy för medborgardialog 17. Nyinkomna motioner och medborgarförslag

a) Motion från

18. Nyinkomna frågor och interpellationer a)

19. Anmälningsärenden

 Revisorernas granskning av utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan

 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Munkedal 2018-03-28, § 32 – ändrade ägarförhållande RAMBO AB

 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-04-24, § 32 - Ansvarsprövning - Miljönämnden i mellersta Bohuslän

 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-04-24, § 33 - Ansvarsprövning – IT-nämnden

 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-04-24, § 34 - Ansvarsprövning – lönenämnden (LKS 2018-200)

 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-04-24, § 40 – arvodering Bohuskustens vattenvårdsförbund (LKS 2017-867)

 Dom från förvaltningsrätten 2018-04-26 gällande inhibition - överklagat beslut i kommunfullmäktige 2017-12-14 § 170, inhibition upphävs (LKS 2017-741)

 Ny ledamot och ersättare i kommunfullmäktige

Mari-Louise Dunert Lysekil 2018-05-09

Sven-Gunnar Gunnarsson

Ordförande / Sekreterare

(3)

JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018

Namn _ÅR/MÅNAD^JUSTERAT Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD

Jan-Olof Johansson (S) Ronald Rombrant (LP)

Christina Gustafson (S) 2018/02 Jeanette Janson (LP) 2018/02 Klas-Göran Henriksson (S) 2018/03 AnnBritt Jarnedal (LP) 2018/03 Siv Linnér (S) 2018/04 Lars-Olof Stilgård (LP) 2018/04

Anette Björmander (S) Fredrik Häller (LP)

Anders C Nilsson (S) Patrik Saving (LP)

Siw Lycke (C) Fredrik Lundqvist (LP)

Ann-Charlotte Strömwall (L) Katja Norén (MP)

Lars Björneld (L) Inge Löfgren (MP)

Camilla Carlsson (L)

Mats Karlsson (M) Christoffer Zakariasson (SD)

Marita Fermell-Lagrell (M) Caroline Hogander (SD)

Richard Åkerman (M) Lillemor Antonsson (SD)

Roger Svensson (KD) Håkan Smedja (V)

Marthin Hermansson (V) Yngve Berlin (K)

Britt-Marie Kjellgren (K)

Justering av kommunfullmäktiges protokoll äger rum på kommunstyrelseförvaltningen, Kungsgatan 44, Lysekil

Fredag 25 maj 2018

(4)

Registrator,

Lysekils kommun

453

80 LYSEKIL

Tilt kommunfullmäktige i Lysekils kommun

Anhåller härmed om att bli entledigad från uppdraget som personlig ersättare fÌir ordfloranden i styrelsen for RAMBO AB.

Lysekil den23 april 2018

Wm"&WW,ß"'(/"U

AKs

^2r,ß-0+- 2 +

YS

L Ë

_RK¡_egt_s_tr_aturen^1'!^,i_lyt^3t

M

U

N

(5)

§ 56 Bokslutsberedning

Dnr: LKS 2018-200

Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska kommunstyrelsens ledningsutskott genomföra en bokslutsberedning efter årsbokslutet i syfte att fastställa respektive nämnd/styrelses ekonomiska resultat. Uppgår kommunens resultat till minst två procent av kommunens totala budget kan överskjutande del av resultatet balanseras till nämnd/styrelse påföljande år. Underskott ska enligt

regelverket överföras med 100 procent som eget kapital, dock maximalt två procent av nämndens budget. Underskott ska täckas inom tre år.

Då kommunen som helhet inte uppfyller kraven på resultat, 2 procent av budget, är det inte aktuellt med överföring av överskott till nästkommande år.

För socialnämndens del innebär regelverket att 7,3 mnkr av det totala underskottet på 22,4 mnkr för 2017 ska överföras och återställas inom tre år. Då nämnden är inne i ett omställningsarbete och anpassning till budget 2018 bedöms ytterligare åtgärder för att återställa underskott från 2017 inte vara lämpligt i dagsläget, utan beslut om detta bör avvaktas till uppföljningsrapport 3 2018.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag från ledningsutskottet 2018-04-11, § 12 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-04-04 Yrkande

Jan-Olof Johansson (S): Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa respektive nämnds resultat för 2017. Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om ca 19 mnkr för 2018 föreslås ett tillfälligt avsteg från ekonomistyrningsprinciperna innebärande att underskottet från 2017 inte behöver återställas.

Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet och Miljöpartiet yrkar på att

kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att socialnämnden inte behöver ta med sig 2017 års underskott samt att det görs en översyn av ekonomistyrningsprinciperna i delen om bokslutsberedning och hantering av över och underskott.

Christina Gustafson (S): Bifall till Jan-Olof Johansson förslag, avslag på Ronald Rombrants förslag.

Fredrik Häller (LP): Bifall till Ronald Rombrants förslag, avslag på Jan-Olof Johanssons förslag.

Propositionsordning

Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning

Proposition på ledningsutskottets förslag att fastställa respektive nämnds resultat för 2017. Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om 19 mnkr för 2018 föreslås att beslut om startpunkt för återställande av underskott från 2017 på 7,3 mnkr avvaktas till uppföljningsrapport 3 2018 mot Jan-Olof Johanssons m.fl.

förslag att fastställa respektive nämnds resultat för 2017. Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om ca 19 mnkr för 2018 föreslås ett tillfälligt avsteg från ekonomistyrningsprinciperna innebärande att underskottet från

(6)

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

2018-04-24

13 (41)

2017 inte behöver återställas mot Ronald Rombrants m.fl. förslag att socialnämnden inte behöver ta med sig 2017 års underskott samt att det görs en översyn av

ekonomistyrningsprinciperna i delen om bokslutsberedning och hantering av över och underskott.

Proposition

Ordförande ställer proposition på ledningsutskottets förslag mot Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag mot Ronald Rombrants m.fl. förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jan-Olof Johanssons förslag.

Omröstning begärs.

Ordförande meddelar att Jan-Olof Johanssons förslag är huvudförslag.

Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning:

1. Ledningsutskottets förslag och Roland Rombrants m.fl. förslag ställs mot varandra för att utse motförslag till huvudförslaget.

2. Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag ställs mot det förslag som kommunstyrelsen utser till motförslag.

Ja-röst för Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag

Nej-röst för det förslag som kommunstyrelsen utser till motförslag.

Ordförande ställer ledningsutskottets och Roland Rombrants m.fl. förslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen utser Ronald Rombrants m.fl. förslag till motförslag.

Omröstningsresultat

Med 6 ja-röster och 5-nej-röster beslutar kommunstyrelsen enligt Jan-Olof Johanssons förslag.

Omröstningsbilaga

Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår

Jan-Olof Johansson S X

Ricard Söderberg, tjg S X

Ronald Rombrant LP X

Christina Gustafson S X

Krister Samuelsson, tjg M X

Dan Jagefeldt, tjg S X

Fredrik Häller LP X

Susanne Baden, tjg MP X

Inge Löfgren MP X

Yngve Berlin K X

Christoffer Zakariasson SD X

Summa 6 5

(7)

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa respektive nämnds resultat för 2017. Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om ca 19 mnkr för 2018 föreslås ett tillfälligt avsteg från ekonomistyrnings-

principerna innebärande att underskottet från 2017 inte behöver återställas.

Reservation

Ronald Rombrant (LP) reserverar sig mot beslutet och avser att lämna skriftlig reservation.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

(8)

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

2018-04-24

15 (41)

RESERVATION från Ronald Rombrant (LP) mot kommunstyrelsens beslut 2018-04-24 i ärende 9, Bokslutsberedning

Vi gläds över att S och övriga i minoritetsstyret anslutit sig till vår linje att avskriva den skuld på dryga 7 mkr som socialnämnden enligt ekonomistyrningsprinciperna skulle ”återbetalat” med anledning av 2017 års budgetöverdrag. Mot bakgrund av de stora obalanser den nämnden har skulle detta bara inneburit ett meningslöst spel för galleriet, eftersom det inte fanns några förutsättningar för nämnden att klarar detta. I kommunstyrelsens ledningsutskott var S däremot helt inriktade på att pengarna skulle ”drivas in”.

Vi menar att det redan nu finns all anledning att ompröva ambitionerna i ekonomistyrningsprinciperna i delen om bokslutsberedning och hantering av över- och underskott. Tjänstemän lägger timmar på att tjänsteskrivelser,

nämndsekreterare skriver kallelser och protokoll, förtroendevalda tvingas lägga tid på inläsning och diskussioner inom partierna. Till vilken nytta?

Tyvärr fick vi inte gehör för detta. Väljarna borde få reda på hur deras skattepengar används!

Ronald Rombrant, för Lysekilspartiet

(9)

§ 12 Bokslutsberedning

Dnr: LKS 2018-200

För socialnämndens del innebär regelverket att 7,3 mnkr av det totala underskottet på 22,4 mnkr för 2017 ska överföras och återställas inom tre år. Då nämnden är inne i ett omställningsarbete och anpassning till budget 2018 bedöms ytterligare åtgärder för att återställa underskott från 2017 inte vara lämpligt i dagsläget, utan beslut om detta bör avvaktas till uppföljningsrapport 3 2018.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-04-04 Yrkande

Mats Karlsson (M): Bifall till förvaltningens förslag.

Ajournering

Ajournering begärs och genomförs kl. 12.05-12.15 Fortsatt yrkande

Ronald Rombrant (LP): Mot bakgrund av att vi inte vill ägna oss åt tidsslösande spel för galleriet och mot bakgrund av socialnämndens stora underskott - vilket i realiteten gör det omöjligt att hämta igen underskottet - yrkas på att socialnämnden inte

behöver ta med sig detta kommande år samt att det görs en översyn av

ekonomistyrningsprinciperna i delen om bokslutsberedning och hantering av över- och underskott.

Kommunstyrelsens ledningsutskott godkänner följande propositionsordning:

Proposition på Mats Karlssons förslag mot Ronald Rombrants förslag.

(10)

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens

Ledningsutskott 2018-04-11 5 (5)

Proposition

Ordförande ställer proposition på Mats Karlssons förslag mot Ronald Rombrants förslag och finner att kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar enligt Mats Karlssons förslag.

Kommunstyrelsens ledningsutskott godkänner följande propositionsordning:

Ja-röst för Mats Karlssons förslag Nej-röst för Ronald Rombrants förslag.

Omröstningsresultat

Med 3 ja-röster och 2 nej-röster beslutar ledningsutskottet enligt Mats Karlssons förslag.

Monica Andersson, tjg. C X

Mats Karlsson M X

Summa 3 2

Ledningsutskottets beslut

Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen att fastställa respektive nämnds resultat för 2017. Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om 19 mnkr för 2018 föreslås att beslut om startpunkt för återställande av underskott från 2017 på 7,3 mnkr avvaktas till uppföljningsrapport 3 2018.

Reservation

Ronald Rombrant (LP) anmäler blank reservation.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

(11)

Datum Dnr

2018-04-04 LKS 2018-000200

Kommunstyrelse förvaltning/ ekonomiavdelningen Eva-Marie Magnusson, 0523 – 61 32 45

eva-marie.magnusson@lysekil.se

Bokslutsberedning 2017

Sammanfattning

För socialnämndens del innebär regelverket att 7,3 mnkr av underskottet för 2017 ska överföras och återställas inom tre år. Då nämnden är inne i ett

omställningsarbete och anpassning till budget 2018 bedöms ytterligare åtgärder för att återställa underskott från 2017 inte vara lämpligt i dagsläget, utan beslut om detta bör avvaktas till uppföljningsrapport 3 2018.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen att fastställa respektive nämnds resultat för 2017 i enlighet med tabell nedan. Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om 19 mnkr för 2018 föreslås att beslut om startpunkt för återställande av underskott från 2017 på 7,3 mnkr avvaktas till uppföljningsrapport 3 2018.

Ärendet

Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska kommunstyrelsens ledningsutskott genomföra en bokslutsberedning efter årsbokslutet i syfte att fastställa respektive nämnd/styrelses ekonomiska resultat. Utvärdering sker utifrån tilldelad budget i relation till prestationer för det gångna året.

Uppgår kommunens resultat till minst två procent av kommunens totala budget kan överskjutande del av resultatet balanseras till nämnd/styrelse påföljande år.

Underskott ska enligt regelverket överföras med 100 procent som eget kapital, dock maximalt två procent av nämndens budget. Underskott ska täckas inom tre år.

Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat underlag för bokslutsberedning och beslut om fastställande av resultat och reglering av över- och underskott.

Vid tidigare nämnddialoger har nämnderna och kommunstyrelsens förvaltningar redovisat resultat för 2017 och redogjort för utmaningar 2018, varför

ledningsutskottet bedöms ha fått information om nämndernas ekonomi och verksamhet 2017.

(12)

Tjänsteskrivelse

I tabellen nedan redovisas respektive nämnd/styrelses budget och utfall för 2017.

Socialnämndens budgetram var 365 mnkr och underskottet blev 22,4 mnkr.

Underskott som ska överföras är maximalt 2 procent av nämndens budget, vilket ger ett belopp på 7,3 mnkr som ska överföras och återställas inom tre år för

socialnämnden.

Lönenämndens underskott är av ringa belopp och behandlas inte i Lysekils kommun.

Årets resultat per nämnd/styrelse

NÄMND Utfall netto

(mnkr)

Budget netto (mnkr)

Budgetavvikelse (mnkr)

Kommunstyrelsen -104,2 -106,9 2,7

Byggnadsnämnden -5,6 -6,1 0,5

IT-nämnden -2,2 -2,3 0,1

Lönenämnden -3,3 -3,2 -0,1

Miljönämnden -2,1 -2,3 0,2

Utbildningsnämnden -334,2 -340,2 6,0

Socialnämnden -387,4 -365,0 -22,4

Centralt 847,0 843,3 3,7

8,1 17,4 -9,3

Förvaltningens synpunkter

Regelverket kring över- och underskott har inte tidigare tillämpats och hanteringen av resultat och fastställande av över/underskott för nämnd/styrelse för att överföra ett eget kapital har inte heller gjorts. En viktig faktor för att överhuvudtaget hantera överskott är att kommunen har ett resultat som är två procent av kommunens totala budget. Då kommunen inte lyckas med detta har nämnder eller styrelse med

överskott inte någon möjlighet att överföra ett eget positivt kapital.

Socialnämnden är inne i ett omställningsarbete och anpassning till budget 2018, varför ytterligare åtagande i form av åtgärder för att hantera underskott från 2017 i dagsläget inte bedöms vara lämpligt. Startpunkten för att börja återställa 7,3 mnkr bör därför följas upp under året och fastställas i samband med uppföljningsrapport 3 per augusti 2018.

Leif Schöndell Eva-Marie Magnusson

Kommundirektör Ekonomichef

(13)

§ 39 Bokslut och årsredovisning 31 december 2017

Dnr: LKS 2018-200

Lysekils kommuns resultat för 2017 blev 8,1 mnkr. För kommunkoncernen, vilken innefattar Lysekils kommun, bolagskoncernen Lysekils Stadshus AB, Rambo AB samt Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän uppgick resultatet efter finansiella poster till 30,1 mnkr.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-03-21 Årsredovisning 2017 Lysekils kommun

Yrkande

Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet yrkar på att årsredovisningen kompletteras med:

1. Upplysning om varför Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgs- bostäder inte redovisas som en del av den sammanställda redovisningen (alltså som en del av kommunkoncernen)

2. Förtydligande av personalredovisningen när det gäller uppgifter om antalet årsarbetare respektive antalet anställda (exempelvis ska rimligtvis den tid som timarbetare arbetar inkluderas i måttet för årsarbetare)

3. En utvärdering av och huruvida målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Vi kan inte finna någon sådan utvärdering i årsredovisningen. Det är viktigt att kommunstyrelsen tydligt uttalar om vi har nått - eller inte har nått - målen för god eko0nomisk hushållning

4. Upplysning om vilka längre och större hyresavtal som kommunen har och hur mycket återstående hyror, som kommunen sitter fast i

Jan-Olof Johansson (S): Bifall till Ronald Rombrants förslag punkt 1-3, avslag på punkt 4” Upplysning om vilka längre och större hyresavtal som kommunen har och hur mycket återstående hyror, som kommunen sitter fast i”, att istället arbeta in förslaget till årsredovisningen för 2018.

Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning Proposition på Ronald Rombrants förslag punkt 1-3

Proposition på Ronald Rombrants förslag punkt 4 mot Jan-Olof Johanssons förslag.

Proposition

Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants förslag punkt 1-3 och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget.

(14)

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

2018-03-28

12 (26)

Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants förslag punkt 4 mot Jan-Olof Johanssons förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jan-Olof

Johanssons förslag.

Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning:

Ja-röst till Ronald Rombrants förslag Nej-röst för Jan-Olof Johansson förslag Omröstningsresultat

Med 4 ja-röster och 6-nej-röster beslutar kommunstyrelsen enligt Jan-Olof Johanssons förslag.

Lars Björneld L X

Christina Gustafson S X

Mats Karlsson M X

Monica Andersson C X

Patrik Saving, tjg. LP X

Inge Löfgren MP X

Yngve Berlin K X

Christoffer Zakariasson, ej

närvarande vid beslut SD - - -

Summa 4 6

Kommunstyrelsens beslut

Kommunalstyrelsen beslutar att komplettera årsredovisningen 2017 med:

1. Upplysning om varför Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgs- bostäder inte redovisas som en del av den sammanställda redovisningen (alltså som en del av kommunkoncernen)

3. En utvärdering av och huruvida målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Vi kan inte finna någon sådan utvärdering i årsredovisningen. Det är viktigt att kommunstyrelsen tydligt uttalar om vi har nått - eller inte har nått - målen för god eko0nomisk hushållning

(15)

Årsredovisningen för 2018 ska kompletteras med upplysning om vilka längre och större hyresavtal som kommunen har och hur mycket återstående hyror, som kommunen sitter fast i.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa 2017 års resultat- och balansräkning samt förvaltningsberättelse.

Reservation

Ronald Rombrant (LP) anmäler skriftlig reservation.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

(16)

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

2018-03-28

14 (26)

RESERVATION från Lysekilspartiet mot kommunstyrelsens beslut 2018-03-28 i ärende 9, Bokslut och årsredovisning 2017.

I Lagen om kommunal redovisning och i kommunens ekonomistyrningsprinciper anges att syftet med årsredovisningen bl a är:

 att ge en korrekt bild av kommunens och kommunkoncernens ekonomi,

 att spegla kommunens resultat och ställning för att ge underlag för beslut,

 att tillgodose externa intressenters behov av information om kommunens och dess olika verksamheters resultat och ställning

Där framgår också att grundläggande redovisningsprinciper ska tillämpas,

exempelvis försiktighetsprincipen, som innebär försiktighet vid värdering, dvs. att tillgångar värderas lågt, skulder värderas högt.

Lysekilspartiet yrkade på att årsredovisningen skulle kompletteras med:

1. Upplysning om varför Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder inte redovisas som en del av den sammanställda redovisningen (alltså som en del av kommunkoncernen)

3. En utvärdering av och huruvida målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Vi kan inte finna någon sådan

utvärdering i årsredovisningen. Det är viktigt att kommunstyrelsen tydligt uttalar om vi har nått - eller inte har nått - målen för god ekonomisk hushållning

4. Upplysning om vilka längre och större hyresavtal som kommunen har och hur mycket de återstående hyrorna uppgår till innan hyresavtalen kan sägas upp

Kommunstyrelsen biföll punkterna 1 - 3, men när det gällde den 4:e punkten, dvs.

att årsredovisningen skulle kompletteras med upplysning om längre och större hyresavtal, där blev det tvärstopp.

Skälet till att vi lyfter detta med hyror och hyresavtal är att dessa överhuvudtaget inte omnämns i årsredovisningen. Detta trots att de återstående hyresbetalningarna för några av hyresavtalen sammanlagt uppgår till betydande belopp. Om man

summerar återstående hyresbetalningar från 2018-01-01 till den tidpunkt då avtalen kan sägas upp för de fem största hyresobjekten, där Campus Väst och de särskilda boendena svarar för lejonparten, uppgår dessa till mer än 300 miljoner kronor.

Detta enligt vår tolkning av hyresavtalen, som vi har erhållit av kommunens fastighetsenhet (och vidarebefordrat till kommunens ekonomienhet), se

”Sammanställning större hyresavtal, hyror att betala fr.o.m. 2018-01-01” på omstående sida.

Det finns rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) hur dessa typer av hyresavtal ska redovisas. När man läser RKR:s rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal är det svårt att förstå varför dessa hyresavtal inte redovisas som s.k. finansiell leasing, dvs. att summan av återstående hyrorna

redovisas som en skuld respektive tillgång på kommunens balansräkning.

(17)

Risken finns att kommunen därmed ger en missvisande bild av kommunens ekonomi, årsredovisningen blir därmed inte ett bra beslutsunderlag och vi

tillgodoser inte externa intressenter behov av information om kommunens ekonomi.

Vi är förvisso amatörer, men vi kan åtminstone läsa. Därför förundras vi över att de nämnda 327 miljonerna inte redovisas som en skuld och tillgång på

balansräkningen. Vilka är motiven för att inte följa Lagen om kommunal

redovisning och principerna om försiktighet? Varför inte upplysa om återstående hyresbetalningar som RKR rekommenderar? I det längre perspektivet bedrar vi bara oss själva.

När Lysekilspartiet yrkade på att årsredovisningen skulle kompletteras med upplysningar om återstående hyror blev det blankt nej från (S) och den styrande minoritetens sida. Och märkligt nog röstade även Kommunistpartiet mot vårt förslag.

Invändningen att förvaltningen inte skulle hinna med att ta fram uppgifter innan den slutliga versionen skulle skickas till fullmäktige var förstås rent nonsens. En ekonomiavdelning har givetvis kontroll på kommunens hyresavtal och hur mycket hyresbeloppen uppgår till. Om inte så tas dessa uppgifter fram på några minuter.

(S) och den styrande minoriteten har starka motiv för mörka hur stora åtagandena är mot Hemsö och den s.k. Riksbyggenföreningen, det är så klart mycket trevligare att tala om hur mycket man istället har amorterat på lån. Att det för kommunen sannolikt blir oerhört mycket dyrare att betala höga hyror än att betala räntor på lån är det inte så kul att tala om… Men hur ärligt och öppet är det mot kommuninvånarna? Och hur klokt och ansvarsfullt är det?

Ronald Rombrant, Fredrik Häller och Patrik Saving, Lysekilspartiet

Hyresavtal, hyror att betala fr o m 2018-01-01 (belopp mkr)

Hyra per år

Möjligt upphörande

Återst hyror

Campus Väst 13,5 2030 175

Khf Lysekils omsorgsbostäder (7 år) 11,7 2024 82

Skärgårdshemmet 6,0 2025 50

Centralkök 1,4 2029 20

Summa 327

*

Lysekilshemmet, hyra per år 5,7

Stångenäshemmet, hyra per år 6,0

11,7

Avtalstiden omfattar tio (10) år med start I januari 2010 och förlängs automatiskt med fem (5) år i taget om uppsägning inte har skett från någon av parterna. Uppsägning av avtalet skall göras senast tvà (2) år före närmaste avtalsutgång.

(18)

Tjänsteskrivelse

Datum Dnr

2018-03-21 LKS 2018-000200

Kommunstyrelse förvaltning/ ekonomiavdelningen Eva-Marie Magnusson, 0523 – 61 32 45

eva-marie.magnusson@lysekil.se

Bokslut och årsredovisning 31 december 2017

Sammanfattning

Lysekils kommuns resultat för 2017 blev 8,1 mnkr. För kommunkoncernen, vilken innefattar Lysekils kommun, bolagskoncernen Lysekils Stadshus AB, Rambo AB samt Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän uppgick resultatet efter finansiella poster till 30,1 mnkr.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa 2017 års resultat- och balansräkning samt förvaltningsberättelse.

Ärendet

Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat bokslut och årsredovisning för år 2017.

Årsredovisningen ska överlämnas till kommunfullmäktige som ska godkänna den.

Årets resultat

Lysekils kommuns resultat för räkenskapsåret 2017 är 8,1 mnkr, vilket är 9,3 mnkr sämre än budget och 10,5 mnkr sämre än föregående år.

För koncernen blev resultatet positivt om 30,1 mnkr vilket var 12,4 mnkr sämre än förra året.

Verksamhetens intäkter och kostnader

Verksamhetens intäkter minskade med 12,3 mnkr jämfört med 2016. Till stor del kan minskningen förklaras av bidrag som minskat mellan åren. Bidrag från Migrationsverket har minskat med cirka 17 mnkr till 70,5 mnkr.

Verksamhetens kostnader ökade med 29,3 mnkr jämfört med 2016.

Personalkostnaderna ökade med 23,1 mnkr. Antalet månadsavlönade har ökat med ett fåtal personer sedan föregående år. Medellöneökningen för tillsvidareanställda medarbetare i samband med löneöversyn 2017 var 2,9 procent.

Pensionskostnaderna har ökat med 11,1 mnkr och uppgår till 68,6 mnkr. Det beror på bland annat på att fler anställda har pensionsgrundande lön som överstiger 7,5 inkomstbelopp vilket berättigar tillförmånsbestämd ålderspension.

Bland övriga kostnader redovisas endast mindre avvikelser jämfört med föregående år. Bland de poster som har högre kostnader än 2016 är bland annat köp av

huvudverksamhet som ökat med 4,4 mnkr och uppgår till 114,8 mnkr.

Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar uppgår till 27,4 mnkr vilket är en minskning med 2,1 mnkr jämfört med 2016. En förklaring till

(19)

minskningen är att 2016 uppgick nedskrivningarna till 3,7 mnkr i samband med övergång till komponentredovisning. Under 2017 uppgick nedskrivningarna till 0,5 mnkr, vilket uppstått i samband utrangering av anläggningstillgångar.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Kommunalskatten i Lysekils kommun var liksom föregående år, 22,46 kr. Snittet i riket var 20,75 kr och snittet i länet var 21,30 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift uppgick till 865,5 mnkr vilket är 26,9 mnkr högre än 2016. Ökningen uppgår till 3,2 procent.

Jämfört med andra kommuner har skattekraften försvagats något. Kommunens skattekraft som andel av medelskattekraften i riket uppgick till 95,6 procent, jämfört med 2016 som var 96,9 procent.

Finansnetto

Kommunens finansnetto är positivt och uppgår till 4,9 mnkr och har minskat med 2,0 mnkr.

Eget kapital och soliditet

Det egna kapitalet på kommunnivå uppgår till 339,4 mnkr, det är årets resultat på 8,1 mnkr som är ökningen.

Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan, har försämrats med 2,2 procentenheter till 50,5 procent. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ, har förbättrats med 4,3 procentenheter till -11,3 procent.

Anledningen till att det skiljer mellan dessa båda nyckeltal är att det svaga resultatet i kombination med ökad balansomslutning gör soliditeten exklusive

pensionsåtaganden sämre men på grund av att pensionsåtagandena som är

upptagna som ansvarsförbindelse minskar så mycket som med 14,0 mnkr så stärks soliditetstalet pensionerna inkluderade.

Det egna kapitalet i kommunkoncernen uppgår till 499,9 mnkr. Soliditeten exklusive pensionsåtaganden är 28,9 procent och inklusive pensionsåtaganden uppgår den till 4,9 procent.

Borgensåtagande

Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2017 uppgick till 930,7 mnkr vilket är en minskning med 3,2 mnkr jämfört med föregående årsskifte. Av hela åtagandet avser 811,0 mnkr kommunägda bolag, 112,8 mnkr avser Kooperativa

hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder. Resterande 6,9 mnkr avser förlustansvar till egna hem och bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte någon känd förlustrisk bland kommunens åtaganden.

Balanskrav och finansiella mål

Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster och

realisationsförluster avräknas. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit.

Balanskravsutredningen visar att realisationsvinster på 0,4 mnkr ska avräknas resultatet vilket ger ett resultat enligt balanskravet på 7,7 mnkr. Följaktligen uppnår

(20)

Tjänsteskrivelse

kommunen det lagstadgade balanskravet. Kommun har heller inget negativt resultat att reglera från föregående år.

Årets resultat uppgick till 0,9 procent av de totala skatteintäkterna. Målet enligt budgeten var ett resultat på 2,2 procent. Detta finansiella mål är uppfyllt om man ser över en treårsperiod, då snittet ligger på 2,6 procent.

Självfinansieringsgraden av investeringar uppgick till 89 procent. Detta nyckeltal är lägre än förra året, men sett över en femårsperiod har kommunen uppfyllt målet 100 procent.

Soliditetens utveckling ska vara positiv och den trenden har hållit i sig de senaste tre åren. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser uppgår till -11,3 procent.

Nämndernas resultat

Nämnderna redovisar ett samlat budgetunderskott på 13,0 mnkr.

Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse med 2,7 mnkr. IT-nämnden och miljönämnden redovisar mindre överskott och lönenämnden redovisar ett underskott på 0,1 mnkr. Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,5 mnkr.

Nämndens resultat består både av positiva och negativ budgetavvikelser.

För utbildningsnämnden beror överskottet på svårigheten att prognostisera statsbidrag och dessa har ökat mer än förväntat. Statsbidragen från

Migrationsverket och Skolverket ökade 5,7 mnkr mer än förväntat. Kostnader för interkommunal ersättning inom gymnasiet har kunnat begränsas genom att fler elever väljer Gullmarsgymnasiet än tidigare. Under hösten ökade övriga kostnader och då framkom även att kostnader för skolskjutsar och taxiresor ökat mer än förväntat.

Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på -22,4 mnkr.

Avvikelsen beror bland annat på att de statliga bidragen till verksamheten för ensamkommande barn (EKB) minskat mer än förväntat under året.

Anpassning och avveckling av boende har gjorts under hela året men på grund av arbetsrättsliga faktorer går anpassningen inte i takt med att intäkterna försvinner.

Intäkter från Försäkringskassan har också minskat till följd av striktare

bedömningar. Totalt beräknas intäkterna ha minskat med 19 mnkr för EKB och med 4 mnkr från Försäkringskassan jämfört med föregående år. Här ingår också avslag på intäkter gällande EKB som avser 2015.

Det är fortsatt höga kostnader för placeringar vilka förväntas pågå över längre tid.

Det har också varit stora svårigheter att rekrytera socialsekreterare och chefer vilket resulterat i att konsulter har anlitats för att upprätthålla verksamheten. Ett stort förbättringsarbete har startats under året för att få en effektivare organisation där positiva effekter förväntas under 2018.

Socialnämnden har under året utarbetat en handlingsplan för åtgärder för att komma i budgetbalans. Effekter av åtgärderna har kontinuerligt redovisats till socialnämnden.

Vid uppföljningsrapporter för kommunen som helhet biläggs nämndernas uppföljningsrapporter som en upplysning till kommunstyrelsen.

(21)

Förvaltningens synpunkter Kommunen

Kommunen uppfyller balanskravet 2017 och de tre finansiella målen uppnås också om de mäts över tid enligt definitioner av nyckeltalen. Resultatets andel av

skatteintäkter var 0,9 procent vilket kräver betydligt bättre resultat i framtiden om målet på 2 procent ska uppnås över en treårsperiod. Soliditeten inklusive

pensionsförpliktelser är fortsatt negativ men har en positiv trend de senaste åren.

För det finansiella målet självfinansieringsgrad av investeringar, var värdet 89 procent och målet var satt till 100 procent över en femårsperiod. I framtiden måste resultatet bli bättre om kommunen ska uppfylla målet.

För år 2015 och 2016 var det fokus på mottagande av nyanlända barn, ungdomar och familjer. Statsbidrag från Migrationsverkets bidrog starkt till finansieringen av organisationen som byggdes upp kring nyanlända. Under 2017 har antalet

ensamkommande barn drastiskt minskat och organisationen måste därför anpassas.

Samtidigt har Migrationsverkets ersättningsregler ändrats. Detta är ett omställningsarbete som har påbörjats och kommer att ta tid.

Rekrytering av personal har varit ett bekymmer inom flertalet av kommunens verksamheter och i en hel del fall har konsulter fått användas. Även en del

chefstjänster har varit tillsatta med konsulter. Under 2017 har dock en hel del chefer anställts vilket ger bättre förutsättningar för kontinuitet och trygghet för personalen.

Sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procent i jämförelse med förra året och ligger på 7,4 procent.

Kommunens arbete med implementeringen av den omarbetade styrmodellen har haft fortsatt hög prioritet. Modellen fokuserar på verksamhetens grunduppdrag och ger samtidigt möjligheter för den politiska nivån att sätta upp utvecklingsområden och ge uppdrag till förvaltningarna.

Alla chefer i Lysekils kommun har arbetat utifrån styrmodellen. Cheferna är ansvariga för att verksamheten ständigt förbättras och utvecklas.

Styrmodellen bygger på medskapande och ansvarstagande vilket innebär att arbetsprocessen förekommer på varje organisatorisk nivå. Detta innebär att varje politisk nivå och varje chefsnivå gör sin egen planering och uppföljning som dokumenteras och rapporteras till närmaste chef.

Genom att ha fokus på planering och uppföljning samt att analysera och dra slutsatser av uppnådda resultat, förväntas en kvalitetshöjning av verksamheterna.

Dialoger mellan de olika nivåerna i organisationen behövs för att öka förståelsen och samsynen kring kommunens utvecklingsmål och inriktning. Det handlar om vad som är viktigt att satsa på och vad som behöver prioriteras. I årsredovisning för 2017 är det första gången det finns uppgifter angående utvecklingsmål,

kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer på ett samlat sätt enligt styrmodellen.

Styrmodellens olika delar kommer att följas upp kontinuerligt över tid och i kommande uppföljningsrapporter.

Budget i balans är viktigt för alla verksamheter och för året har kommunen som helhet ett positivt resultat. Socialnämnden fick ett underskott som hamnade på en högre nivå än vad prognoserna under året pekat på. I ett led att långsiktigt komma tillrätta med ekonomin har socialnämndens verksamheter genomlysts enligt modellen kostnad per brukare (KPB). Genomlysningen gjordes av företaget

(22)

Tjänsteskrivelse

Ensolution. Avrapportering visar att vissa verksamheter hade högre kostnader i jämförelse med likartade kommuner vid genomlysningen 2016. Socialförvaltningen arbeta vidare med analyser av resultatet och kommer att fortsätta följa upp och genomföra metoden kostnad per brukare under några år. Rapporten för 2017 är inte klar utan kommer att presenteras under våren. Metoden bidrar till att ge en grund för arbetet med att få budgeten i balans. Alla enheter arbetar med att ta fram handlingsplaner utifrån resultatet från KPB i syfte att hitta möjligheter till effektiviseringar.

De helägda dotterbolagen

LysekilsBostäder AB hade ett resultat efter finansiella poster på 4,7 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budgeterat. Fortsatt låg vakansgrad påverkar intäkterna positivt.

Bolaget uppfyller de ägardirektiv om finansiell styrka som fullmäktige beslutat.

Utmaningen framåt blir att fylla det ökade bostadsbehoven i kommunen som blivit en följd av Lysekils befolkningsökning på senare tid.

Leva koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 19,3 mnkr.

Målsättningen är att LEVA koncernen ska ha en avkastning på totalt kapital motsvarande 5 procent, samt en soliditet på 25 procent. Per den siste december 2017 uppgick soliditeten till 29,9 procent och avkastningen på totala kapitalet till 5,9 procent.

Under de kommande åren har bolaget ett ökat investerings- och underhållsbehov inom VA-verksamheten för att upprätthålla kvalitet, leveranssäkerhet och framtida klimatförändringar.

Havets Hus akvariet hade under 2017 cirka 5 000 färre besökare än budgeterat.

Vädret, för få nyheter och begränsade öppettider under hösten är några av orsakerna till besökstappet.

Havets Hus resultatet före bokslutstransaktioner blev 0,4 mnkr vilket är i nivå med föregående år. Tack vare ett långsiktigt strategiskt verksamhetsutvecklingsarbete som lett till externt finansierade projekt och samarbeten i kombination med besparingar kunde en befarad förlust, på grund av färre besökare, vändas till ett överskott istället.

Lysekils Hamn AB har under året uppfyllt verksamhetsmålen enligt ägardirektiven.

När det gäller de ekonomiska målen ställer ägaren inga krav på avkastning. Bolaget har genom det positiva resultatet undvikit ägartillskott. Bolaget hade ett resultat efter finansiella poster på 1,2 mnkr.

Uthyrningsgraden av magasinen har varit mycket hög och bristen på ledig kapacitet i magasinen gör att bolaget har svårt att attrahera nytt gods.

Lysekils Hamn AB och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undertecknade ett tio- årigt avtal för forskningsfartyget Svea. Lysekil kommer att bli dess hemmahamn.

Fartyget är under byggnation i Spanien och kommer till Lysekil i april 2019.

En särskild hamnutredning har genomförts och diskussion kring hamnens driftform pågår.

(23)

Framtida utmaningar

I de senaste skatteprognoserna för kommunen har de förväntade intäkterna skruvats ner väsentligt. En del i detta består av minskad migration vilket gjort att den offentliga konsumtionen minskar. Samtidigt har kommunen successivt byggt upp en organisation för ett stort flyktingmottagande och det kommer bli nödvändigt att anpassa sig efter en minskad flyktingtillströmning.

Kommunen står alltså inför att skatteintäkter inte kommer att öka i samma takt och det kommer därför bli nödvändigt att anpassa verksamheterna efter dessa nya förutsättningar. Skattehöjningar som alternativ till att anpassa och effektivisera verksamheten ser förvaltningen som begränsad utifrån den relativt höga skattesats som kommunen har.

Kommunkoncernen står också inför stora behov av underhåll av sina anläggningar och utmaningen blir att skapa ett ekonomiskt utrymme för att klara av detta.

Befolkningsutvecklingen är en viktig del i hur den kommunala ekonomin utvecklas.

Årets och föregående års positiva utveckling har varit ett trendbrott. En stor del av orsakerna till detta har varit inflyttning från utlandet. Den underliggande

problematiken med negativt födelsenetto kvarstår allt jämnt. Samtidigt ökar andel äldre framöver vilket kommer medföra större kommunala åtaganden.

Befolkningsökningen ställer också krav på bostäder och det finns ett stort behov av lägenheter i kommunen.

En viktig fråga när det gäller integration av nyanlända är möjligheten till sysselsättning för att klara sin egen försörjning.

Att förbättra elevers skolresultat är en viktig framgångsfaktor för att förhindra elever att hamna i utanförskap. Utbildningsnämnden har som mål att tillhöra landets 50 bästa skolkommuner 2021.

Kommunens framtida behov av medarbetare gör det nödvändigt att ha ytterligare fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare som både kan attrahera och behålla medarbetare.

Leif Schöndell Eva-Marie Magnusson

Kommundirektör Ekonomichef

Bilaga

Årsredovisning 2017 Lysekils kommun Beslutet skickas till

Revisionen

(24)

Årsredovisning

(25)

Kommunfullmäktige

Valberedning

Kommunstyrelse* Valnämnd

Kommunrevision

Nämnder Lysekils Stadshus AB

Byggnadsnämnd IT-nämnd**

Socialnämnd Utbildningsnämnd

LEVA i Lysekil AB

Rambo AB

LysekilsBostäder AB Havets Hus i Lysekil AB

Lysekils Hamn AB

Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Kultur och fritid Individ- och familjeomsorg

LSS/socialpsykiatri Vård och omsorg Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar

IT-drift Support

Förvaltning och support av IT-miljö

Stöd vid framtagande av strategiska IT-planer Bygglov och tillsyn

Detaljplan GIS karthantering Mätningstjänster Bostadsanpassning

Lysekils kommuns organisation

Delägda bolag

Fyrstads Flygplats AB

Kommunalförbund

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Gemensamma nämnder

Miljönämnd** Lönenämnd**

Innehåll

Kommentar och organisation

Lysekils kommuns organisation 3

Snabbfakta 4

Demokrati och inflytande 4

Kommentar från kommunalråd 5

Intäkter 6

Fördelning av skattekronor 7

Förvaltningsberättelse

Omvärld 8

Kommunens styrmodell 10

Vision 12

Kommunens övergripande kvalitetsfaktorer

och kvalitetsindikatorer 14

Utvecklingsområden, mål och indikatorer 17 Uppdrag 22

God ekonomisk hushållning 23

Sammanfattande finansiell analys -

kommunen och koncernen 24

Viktiga beslut och händelser 2017 26

Riskbedömning 27

Kommunen som arbetsgivare 30

Driftsredovisning 34

Investeringsredovisning 36

Benchmarking norra Bohuslän 37

Kommunens verksamhet

Kommunledning 40

Förskola och barnomsorg 41

Grundskola 42

Gymnasium och vuxenutbildning 43

Individ- och familjeomsorg 44

Vård och omsorg 45

Funktionsnedsättning 46

Kultur och fritid 47

Bygga, bo och miljö 48

Näringsliv, turism och arbete 49

Folkhälsa och integration 50

Krissäkerhet och trygghet 51

Teknisk service 52

Nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas uppgifter inklusive pröv- ning/dispens och tillsyn/

kontroll inom miljöområdets lagrum.

Löneadministration Systemförvaltning Pensions- och försäkrings- administration

Support och utbildning

*) Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens arbete samt utövar uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamheter. Vidare bereder man ärenden till kommunfullmäktige samt är ansvarig nämnd för samhälls- byggnadsförvaltningens verksamheter inom gata, park, mark och exploatering, fastighet, kost och städ. Kommun- styrelsen ansvarar även för verksamheten inom arbetsmarknadsenheten.

**) Sotenäs, Munkedal och Lysekils (SML) kommuner samarbetar inom dessa nämnder. Sotenäs kommun är värdkommun för Miljönämnden i mellersta Bohuslän, Munkedals kommun är värdkommun för lönenämnden och Lysekils kommun för IT-nämnden.

Ekonomisk redovisning

Redovisningsprinciper och

redovisningsmodell 53

Resultaträkning 56

Kassaflödesanalys 58

Balansräkning 60

Kommunstyrelsen 69

Byggnadsnämnden 70

IT-nämnden 70

Lönenämnden 71

Miljönämnden i mellersta Bohuslän 71

Utbildningsnämnden 72

Socialnämnden 73

Kommunala bolag

Koncernen Lysekils Stadshus AB 74

Havets Hus i Lysekil AB 75

LEVA i Lysekil AB 76

LysekilsBostäder AB 78

Lysekils Hamn AB 80

Rambo AB 81

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 82

Övrigt

Kooperativa hyresrättsföreningen

Lysekils omsorgsbostäder 83

Revisionsberättelse 84

Kommunstyrelsens ledamöter 85

Begreppsförklaringar 86

(26)

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Antal invånare vid årsskiftet 14 621 14 570 14 464 14 299 14 369 14 396 14 398 14 521

Kommunal utdebitering 22,46 22,46 22,46 22,46 22,06 22,06* 22,49 22,49

Verksamhetens nettokostnader

(mnkr) 862 823 752 748 722 706 700 703

Skatteintäkter och generella

statsbidrag (mnkr) 865 839 785 759 724 709 716 701

Skatteintäkter och generella

statsbidrag per invånare (kr) 59 193 57 551 54 266 53 081 50 357 49 223 49 750 48 292

Årets resultat (mnkr) 8 19 36 13 4 3 18 -1

Anläggningstillgångar (mnkr) 477 462 466 533 540 548 530 554

Anläggningstillgångar

per invånare (kr) 32 600 31 729 32 248 37 300 37 585 38 085 36 788 38 152

Eget kapital (mnkr) 339 331 313 275 322 305 293 228

Eget kapital per invånare (kr) 23 214 22 739 21 620 19 225 22 408 21 206 20 323 15 701

Soliditet i procent 50,5 52,7 46,4 39,6 42,6 41,2 40,4 34,8

Låneskuld 85 85 110 186 229 244 253 233

Låneskuld per invånare 5 985 5 971 7 751 12 995 15 946 16 958 17 560 16 046

Antal anställda 1 493 1 491 1 427 1 434 1 453 1 438 1 420 1 438

*Skattesänkningen beror på skatteväxling med 43 öre i samband med att Västra Götalandsregionen övertog hela ansvaret för kollektivtrafiken 2012.

Kommentar och organisation Kommentar och organisation

Demokrati och inflytande

Arvoden och antal förtroendevalda

2017 2016 2015 Summa arvoden och ersättningar

till förtroendevalda, mnkr 4,1 4,3 3,8

Antal förtroendevalda 142 143 179

varav män 91 96 112

varav kvinnor 51 47 67

Procent och mandatfördelning i kommunfullmäktigevalet 2014

Parti Röstetal Procent Mandat

Moderata samlingspartiet 813 8,4% 3

Arbetarepartiet

Socialdemokraterna 2 435 25,3% 7

Liberalerna 841 8,7% 3

Centerpartiet 448 4,7% 1

Vänsterpartiet 599 6,2% 2

Miljöpartiet de gröna 494 5,1% 2

Kommunisterna 638 6,6% 2

Kristdemokraterna 276 2,9% 1

Lysekilspartiet.nu 2 171 22,6% 7

Sverigedemokraterna 873 9,1% 3

Feministiskt initiativ 8 0,1% 0

Övriga partier 28 0,3%

Summa röster 9 624 100,0% 31

Ogiltiga röster - blanka 167 1,7%

Ogiltiga röster - övriga 6 0,1%

Valdeltagande 9 797 83,1%

Valdeltagande och antal röstberättigade

2014 2010 2006

Valdeltagande i procent 83,1 81,9 79,5

Antal röstberättigade 11 794 11 890 11 785

Snabbfakta Kommentar från kommunalråd

Vision Lysekil 2030

Hösten 2017 fastställde kommunfullmäktige en ny vision – Vision Lysekil 2030, där vi anger hur vi vill att Lysekil ska utvecklas. Därmed är alla delar i styrmodellen så som vision, värdegrund, beskrivning av verksamheternas grunduppdrag, utvecklingsmål och ekonomistyrningsprinciper fastställda. Införandet av styrmodellen som utgör grunden för det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet har en hög prioritet.

Uppföljning av kvalitets- och utvecklingsarbetet sker bland annat genom deltagande i SCB:s medborgar- undersökning. Resultaten har förbättrats jämfört med undersökningen från 2014, men potential för förbätt- ringar finns från tidigare låga nivåer. En annan upp- följning är medarbetarenkäten som visade på goda resultat men även en del förbättringsområden.

En del i visionen och ett av våra utvecklingsmål handlar om Lysekil som en plats för maritim forskning och utveckling. Arbetet börjar ge resultat. Under året har Lysekils Hamn AB tecknat avtal med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om att förlägga det nya forskningsfartyget Svea till Lysekil. Framtiden för Kristinebergs forskningsstation ser allt ljusare ut då fler företag och organisationer ansluter med forsknings och utvecklingsprojekt.

Våra medarbetare är nyckeln till framgång

Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att lyckas med vårt välfärdsuppdrag. Ett gott ledarskap är av avgörande betydelse. Därför har förväntningarna på våra chefer formulerats i en chefsplattform. Arbets- miljöutbildningar har startats för chefer och skyddsom- bud. Ett nytt samverkansavtal har tecknats med flera fackliga organisationer. Arbetet med personal- och kompetensförsörjning har hög prioritet de kommande åren. Tillsammans med Kommunal har arbetet med heltidsanställning som norm inletts.

Ekonomiska utmaningar

Lysekils kommun redovisar ett lägre resultat än tidigare år. Det lägre resultatet är ett tecken på att Lysekil såväl som andra kommuner gått in i tuffare ekonomiska tider där kostnaderna ökar i snabbare takt än intäkterna. Vi behöver möta detta med moderna arbetsplatser där arbetssätt och metodik kan utvecklas och anpassas till nya förutsättningar. Vi bör ta till oss de möjligheter som ny teknik ger så att våra medarbetare kan fokusera på de mänskliga mötena i våra verksamheter.

Inräknat pensionsförpliktelser minskar kommunens negativa soliditet. Det finns ett starkt behov att fortsät- ta stärka kommunens ekonomi och skapa en positiv soliditet.

Vi möter framtiden tillsammans

Engagerade människor i företag, föreningar och i kommunen skapar en positiv atmosfär och en attraktiv miljö att bo och verka i. Jag vill rikta ett stort tack till företagare, föreningsledare, kommunanställda och alla er som på olika sätt medverkar till en positiv utveckling av Lysekils kommun. Med kreativitet och framtidstro kan vi tillsammans forma det attraktiva och hållbara samhälle som vi siktar mot i Vision Lysekil 2030.

Jan-Olof Johansson (S)

Kommunstyrelsens ordförande

(27)

Kommunalskatt, skatteutjämning och fastighetsavgift Statsbidrag

Försäljning av verksamhet

Taxor och avgifter ^Hyror

Finansiella intäkter

Försäljning av anläggningstillgångar

Vård och omsorg

Grundskola, grundsärskola och förskola Gymnasieskola,

gymnasiesärskola och vuxenutbildning

Pensionskostnader

Gator och vägar, offentlig belysning, parker, teknisk verksamhet m.m.

Kultur, bibliotek och fritidsverksamhet

Räntekostnader Politisk verksamhet Näringsliv

Räddningstjänst, totalförsvar och samhällsskydd

Intäkter

Intäkter:

1 138 432 075 kr

Var kommer pengarna ifrån?

Här ser du de intäkter som kommunen har för att finansiera dess verksamheter.

Kommunalskatt, skatteutjämning och fastighetsavgift 865 465 942

Statsbidrag 143 426 926

Taxor och avgifter 47 259 062

Hyror 24 792 585

Försäljning av verksamhet 48 818 067

Försäljning av anläggningstillgångar 912 387

Finansiella intäkter 7 757 106

Totala intäkter 1 138 432 075

Hur ser intäkterna ut i kronor?

Här ser du hur många kronor som kommunen får in från de olika områdena.

Skattesats:

22,46 kr

Så används dina skattekronor

Här ser du hur dina skattekronor fördelas på kommunens olika verksamheter.

Fördelning av skattekronor

2450:50 - Vård och omsorg

1409:50 - Grundskola, grundsärskola och förskola

524:50 - Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning 433:- - Pensionskostnader

186:- - Gator och vägar, offentlig belysning, parker, teknisk verksamhet m.m.

175:- - Kultur, bibliotek och fritidsverksamhet

97:50 - Räddningstjänst, totalförsvar och samhällsskydd 48:50 - Näringsliv

47:50 - Politisk verksamhet 18:- - Räntekostnader

Hur används dina skattekronor?

Om du har en lön på 24 000 kr i månaden så betalar du ungefär 5 390 kr i kommunalskatt.

Dessa pengar fördelas sedan ut på följande sätt: