Arbets-, ansvars- och delegationsordning vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
1Delegationsordningen är upprättad mot bakgrund av Arbets-, besluts- och delegations- ordning för samhällsvetenskapliga fakulteten (2007-08-28; A 10 3430/06).
Psykologiska institutionen leds av en prefekt2 och två ställföreträdande prefekter. Pre- fekten är verksamhetschef och ansvarar för institutionens ekonomi, förvaltning och personal. Prefektens övergripande verksamhets- och arbetsgivaransvar, inklusive kvali- tetsansvar och strategiska överväganden, åvilar prefekten och kan ej delegeras. Vid pre- fektens frånvaro övertar ställföreträdande prefekterna dennes ansvar och befogenheter.
Prefekten ansvarar för den dagliga ledningen av institutionen och har beslutanderätt i samtliga löpande och operativa ärenden. Enligt fakultetens styrdokument åligger det prefekten att
• fullgöra sitt informationsansvar gentemot institution och personal
• planera, följa upp och utvärdera institutionens verksamhet
• eftersträva och upprätthålla goda betingelser för utveckling inom institutionens utbildnings- och forskningsverksamhet
• tillse att organisationsstrukturen tillåter att alla delar av verksamheten blir före- trädda inför viktiga beslut och att ett demokratiskt och transparent förhållnings- sätt präglar beslutsprocessen
• fullgöra de uppdrag som tilldelas av dekanus och/eller fakultetsnämnd
Prefektens informationsansvar tillgodoses bland annat genom månatlig skriftlig infor- mation, (Psykinfo), regelbundna möten med föreståndarna för institutionens områdes- grupper, lärarmöten och personalkonferenser. Planering och uppföljning av verksamhe- ten sker dels kontinuerligt, dels vid återkommande avstämningar såsom bokslut vad gäller budget och prestationsutfall samt uppföljning och revision av olika handlingsplaner.
Prefekten verkar för en utveckling av institutionens undervisnings- och forskningsverk- samhet genom ett nära samarbete med såväl studierektor/-er och lärare som forsknings- ledare. För att sörja för personalens rätt till delaktighet och insyn i olika beslutsproces- ser finns ett system uppbyggt av områdes- och beredningsgrupper. I institutionsstyrelsen återfinns representanter för samtliga personalkategorier och för institutionens studenter.
De fackliga organisationerna har dessutom närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sam- manträden.
Tillsammans med studierektor utgör prefekt och ställföreträdande prefekter institutio- nens ledningsgrupp. Till denna adjungeras regelbundet chefsadministratören.
Ekonomi
Prefektens ansvar för institutionens ekonomi inbegriper samtliga ekonomiska åtaganden som görs vid institutionen, oavsett finansieringsform. Inom den av institutionsstyrelsen
1För styrelsens sammansättning och arbetsformer, se styrelsens vid psykologiska institutionen sammansättning och arbetsformer
2Anders Biel
föreslagna och av SFN fastställda budgetramen fattar prefekten beslut om fördelning av medel och åtaganden.
Ekonomiska frågor som ska behandlas i institutionsstyrelsen, fastställande av budget och årsbokslut, bereds av den så kallade budgetgruppen. Den består av prefekten, studierektorn3, chefsadministratören4 och en företrädare för varje områdesgrupp, inklusive TA-gruppen, samt en studentrepresentant. Budgetgruppen utgör också ett forum för samråd när det gäller institutionens ekonomi.
I övrigt; se särskild instruktion Ekonomiska rutiner vid psykologiska institutionen (bilaga 1).
Personalansvar Bemanning
Prefekten fattar beslut om
• tjänstgöringsplaner och bemanning utifrån beslutade budgetramar
• visstidsförordnanden och projektanställningar
• befattningsbeskrivningar
• tjänstledigheter, semestrar och andra ledigheter för lärare/forskare/psykologer
När det gäller tjänstgöringsplaner och bemanning avseende lärarkategorin ansvarar studierektorn för att ta fram beslutsunderlag, varefter prefekten fattar beslut i samråd med denna. Beviljande av olika ledigheter för TA-personalen är delegerat till chefsad- ministratören.
Ärenden som gäller nyinrättade tjänster och tillsvidareförordnanden som ska behandlas i institutionsstyrelsen bereds av tjänsteberedningsgruppen. Den är sammansatt enligt samma princip som budgetgruppen, dvs prefekt, studierektor, företrädare för områ- desgrupperna och TA-personalen samt en studentrepresentant. Inför beslut om olika visstidsanställningar är huvudregeln att ett samråd bör ske i tjänsteberedningsgruppen.
Arbetsledning och arbetsfördelning
Prefekten har ett övergripande ansvar för att samtliga medarbetare fullgör sina åtagan- den på ett godtagbart sätt när det gäller såväl kvalitet som kvantitet. För lärarkategorin svarar studierektor för att tillsammans med varje lärare, terminsvis bestämma arbets- innehåll och fördelning av insatser på olika kurser och andra uppdrag.
För TA-personalen har arbetsledningen delegerats till chefsadministratören. Den löpande arbetsledningen av doktorander, forskare och assistenter inom olika forskningsprojekt har anförtrotts respektive forskningsledare.
För institutionens utbildningsklinik för psykoterapi har en av de ställföreträdande pre- fekterna5 tillsammans med klinikchefen6 ett övergripande ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar, föreskrifter och yrkesetiska regler (bl.a.
HSL, 1980:100; Sekretesslagen, 1982:763; SPF, 1998). Handledare, tillika legitimerade psykologer/legitimerade psykoterapeuter, har behandlingsansvar. Patientens intressen är prioriterade i denna verksamhet. För arbetsledning och operativ verksamhet ansvarar klinikchefen.
Medarbetar- och lönesamtal
Medarbetarsamtal erbjuds samtliga anställda samt även doktorander utan tjänst vid institutionen. Genomförandet av dessa är fördelat på prefekt, ställföreträdande pre- fekter och chefsadministratör:
Lärare samt chefsadministratör prefekt
Forskare stf prefekt
Doktorander, bitr. forskare, projektassistenter stf prefekt
TA-personal chefsadministratör
Psykologer klinikansvarig, stf prefekt
Ansvaret för lönesamtal vilar på prefekten med undantag för TA-personalen. Löne- samtalen för denna personalkategori har delegerats till chefsadministratören.
Utbildningsfrågor
Prefekten fattar beslut om
• förslag till SFN avseende examinatorer
• förslag till SFN avseende justeringar i kursplaner
• individuella studieplaner för doktorander
• förlängning av studietid och anställning som doktorand i enlighet med HF 5 kap 7 § och 6 kap 36 §.
Institutionens utbildningsfrågor bereds av ett antal grupper:
• beredningsgruppen för psykologprogrammet
• beredningsgruppen för fristående kurser
• beredningsgruppen för programmet för personal- och arbetslivsfrågor/personal- vetarprogrammet
• programnämnden för psykoterapeututbildningen Institutionsstyrelsen avger förslag till SFN avseende
• examensbeskrivningar
• nya kursplaner
• nya utbildningsplaner
• allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå Institutionsstyrelsen beslutar om
• antagning av doktorander
Särskilda ansvarsområden Arbetsmiljö
Prefektens arbetsmiljöansvar innebär att verka för att institutionens arbetsmiljö uppfyl- ler de krav som anges i arbetsmiljölagen och det lokala arbetsmiljöavtalet samt GUs arbetsmiljöpolicy. En av de ställföreträdande prefekterna7 har tilldelats ett särskilt an- svar för det löpande arbetet med arbetsmiljöfrågorna och fungerar, jämte prefekten, som kontaktperson i arbetsmiljöfrågor. Institutionens driftstekniker8 bevakar och åtgärdar löpande problem i den fysiska arbetsmiljön. Han rapporterar till chefsadministratören/
institutionsledningen.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs genom årliga arbetsmiljöronder där tidigare handlingsplaner följs upp och nya upprättas. Som led i det systematiska arbetsmiljö- arbetet ses också medarbetarsamtalen och GUs/samhällsvetenskapliga fakultetens åter- kommande medarbetarenkäter med åtföljande analyser och åtgärdsprogram.
Arbetsmiljöronderna för personal respektive studenter är åtskilda.
Likabehandling
Institutionens likabehandlingsarbete bedrivs i likhet med arbetsmiljöarbetet i enlighet med gällande lagar, avtal och övergripande policyer. Likabehandlingsarbetet inkluderar således jämställdhets- och jämlikhetsfrågor.
Institutionens två likabehandlingsombud9, vilka utses av institutionsstyrelsen, svarar för att förse institutionsledningen med aktuell information inom ansvarsområdet, utarbeta förslag till likabehandlingsplan och verka för att den genomförs. Likabehandlingsplanen syftar till att skapa en arbetssituation och -miljö fri från diskriminering i allmänhet och på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell orientering, könsöverskridande identitet, ålder eller funktionshinder i synnerhet.
Miljö och hållbar utveckling
Institutionen är miljöcertifierad och prefekten ansvarar för arbetet med miljö och hållbar utveckling. Som stöd i detta arbete har ett speciellt uppdrag tilldelats en lärare/forskare10, för vilken en del av arbetstiden är avsatt för att bevaka frågor och kunskapsutveckling inom området. Institutionens driftstekniker har som en arbetsuppgift att bevaka den praktiska hanteringen av vissa frågor när det gäller miljö och hållbar utveckling.
Studierektor
På psykologiska institutionen finns tre anställda med studierektorsuppdrag, varav enbart en med ett heltidsuppdrag, ”studierektorn”11. Av institutionens två studievägledare12 har
7Olle Persson
en uppdrag som studierektor13 med 50 procent och dessutom inkluderar ordförandeskapet14 för FUN studierektorsuppgifter när det gäller forskarutbildningen.
Uppdraget som studierektor omfattar pedagogiskt ledarskap, inkl. pedagogiskt utveck- lings- och kvalitetsarbete, och studieadministrativt ansvar. Uppdraget innebär även pla- nering av utbildningsuppdraget, fördelning av helårsstudieplatser, undervisningsbeman- ning och uppföljning av studieprestationer. Studierektor på forskarutbildningsnivå an- svarar även för kontakter med doktorander, allmänna och individuella studieplaner samt handledningsfrågor. Dessutom åligger det en av de ställföreträdande prefekterna15 att fungera som kontaktperson för doktorander i speciella problemsituationer.
Internationella studentfrågor
En lärare/forskare16 har som speciellt uppdrag att handlägga de internationella student- frågorna i samråd med studierektor och studievägledare.
Områdesföreståndare
Psykologiska institutionen har byggt upp en struktur med områdesgrupper, vars mål och huvudsakliga funktioner är (IS 2004-09-06, 7 §):
• Utbildning; utvecklar befintliga och nya kurser på grund- och avancerad nivå
• Forskning och forskarutbildning; bevakar och stimulerar utvecklingen inom forskningsområdet genom seminarieverksamhet mm
• Kompetensutveckling; svarar för kompetensutvecklande insatser för gruppens medlemmar och förfogar över medel för kompetensutveckling
• Socialt stöd; strävar efter social samhörighet lika väl som en arbetsmässig sådan
• Information; utgör ett forum för information, vertikalt och horisontellt
• Delaktighet och samverkan; områdesgrupperna utgör en del av samverkans- systemet
Institutionens anställda avgör själva vilken områdesgrupp de vill tillhöra medan dokto- randerna ansluts till en grupp efter samråd med sin handledare. Varje grupp har en före- ståndare17 med tid avsatt för att verka för att områdesgruppernas intentioner uppfylls.
Som ett led i denna uppgift genomförs månatligen föreståndarträffar, med prefekten som sammankallande, och områdesgruppträffar med föreståndarna som sammankal- lande.
12 Tomas Glise och Ulrika Ganning
13 Tomas Glise
14 Boo Johansson
15 Olle Persson
16 Niklas Fransson
17 Annika Dahlgren Sandberg, Ann Frisén, Pär Anders Granhag och Jan Johansson Hanse
