Årsberättelse 2013/2014

1

Årsberättelse 2013/2014

Bomhus förskoleområde

Förskolechef Ewa Åberg

Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén

Nina Larsson Eva Lindgren

2 Bomhus förskoleområde 2013/2014

Inom Bomhus förskoleområde finns 10st kommunala förskolor. Vi har under 2013/2014 cirka 670 barn inskrivna i våra verksamheter. Vi har utbildad personal cirka 150st anställda på våra förskolor. Bomhus är ett stort område med förskolorna utspridda inom olika bostadsområden.

Vi har bra bussförbindelser samt många gång och cykelvägar, så det är lätt att ta sig till och emellan förskolorna. Vi är 4 chefer som ansvarar för förskolorna. En förskolechef som har det övergripande ansvaret och sedan 3st biträdande förskolechefer som har direktansvar för de enskilda förskolorna. Vem som ansvarar för vilken förskola kan ni läsa om på förskolornas hemsida. Vi har också en specialpedagog, tal och språkpedagog och en pedagogista anställda i området. Vi chefer i förskolan använder oss av en ledningsdeklaration som utgår från

förskolans läroplan, den har vi förmedlat till personalen på förskolorna. Den anger vår vision och riktning för vad vi vill med våra verksamheter i Bomhus.

”Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Miljön skall vara öppen,

innehållsrik, inbjudande och tillåtande. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar och ge stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Barnen skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera.”

Vi har också tre ledord som vi använder oss av, Jag vill, jag vågar och jag kan. När barnen lämnar våra förskolor och fortsätter sitt livslånga lärande i skolan vill vi att barnen skall ha fått med sig detta.

 Jag vill genom att tro på mig själv

 Jag vågar när jag får bekräftelse och stöttning

 Jag kan när jag förstår och finner glädje av att dela med mig av min kunskap.

Inom förskolan så styrs vi av olika styrdokument, de vi ska följa inom förskolan är följande:

 Skollagen

 Läroplanen för förskolan

 Allmänna råd från skolverket

 Utbildning Gävles verksamhetsplan

 Handlingsplaner

 Uppföljningsdokument.

Förskolorna redovisar sitt arbete läsårsvis i en årsberättelse eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna årsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under gällande verksamhetsår.

På våra förskolor strävar vi efter att miljön ska inbjuda till ett lustfyllt, utmanade och

innehållsrikt lärande. Förskolan är till för barnen, personalen arbetar för att miljön skall vara utformad och förberedd utifrån barnens behov och intressen. Barnen skall få möjlighet att utveckla sitt självförtroende, röra sig fritt, bli stimulerad och få behovet av inlärning, lek och trygghet tillgodosett. Vi tror på det kompetenta barnet som kan påverka sin vardag. Vi har en pedagogista anställd inom området, en del av hennes uppdrag är att uppmuntra personalen runt barnens inlärningsmiljöer och inflytande i vardagen. Resultatet av det arbetet blir en

3 medvetenhet om hur personalens förhållningssätt samt miljö utvecklar barnen. Vi har under en längre tidsperiod haft språket som ett prioriterat område i Bomhus. Vi arbetar med ett projekt som heter Språklust och som följer barnet upp i förskoleklass där skolan fortsätter med det arbetet, vi har under våren 2014 påbörjat ett arbete som riktar sig till våra yngsta barn, Babblarna.

Syftet med att vi lägger så stor vikt vid målområdet språk är att:

 Utveckla intresset hos barnen för språk och litteratur

 Främja barnens språkutveckling

 Samverkan mellan förskola-skola

Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar.

Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan. För er föräldrar/vårdnadshavare blir de ett bra underlag för pedagogerna att berätta för er om vad just ert barn erbjuds att få vara med om och uppleva på sin förskola. Ni erbjuds två

utvecklingssamtal per läsår, ett på hösten och ett på våren.

Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla. Vi skriver handlingsplaner för varje förskola om vad vi behöver fokusera på utifrån barnens intressen och erfarenheter och vad vi behöver utveckla i verksamheten.

Handlingsplanerna följs upp kontinuerligt och en större utvärdering görs i slutet av

vårterminen, den utvärderingen är en del som ligger till grund för den nya handlingsplanen.

De insatser vi gjort under 2013/2014:

 Fortbildning i likabehandlingsarbetet runt Barnkonventionen

 Fortbildningsinsats för våra förskollärare.

 Fortbildningsinsats för våra barnskötare

 Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna

 Fortbildningsinsats för våra elevhälsorepresentanter.

 Startat ett språkprojekt för våra yngsta barn ”Babblarna” i samarbete vår lokala elevhälsa, fortsatt pågående arbete med språklust för de äldre barnen.

 Insatser till barn i behov av särskilt stöd

 Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog.

 Pedagogista vägleder och stödjer förskolor/arbetslagens kvalitetsarbete samt barnens inlärningsmiljöer på förskolorna.

 IKT satsning

En del av IKT satsningen var att hösten 2013 genomfördes en konferens, Hållplats IKT, med fokus på IKT (Informations och kommunikationsteknik). En gemensam konferens för alla våra förskolor. Konferensen bestod av föreläsningar, seminarier, workshops och utställningar för och med Gävle kommuns förskolor samt externa föreläsare.

IKT–pedagogik är ett förhållningssätt där teknik (t.ex. lärplatta, smartphone, interaktiv tavla, geocaching, dator, digitala ljud, bilder och filmer) används för information och

kommunikation.

4 IKT kan vara ett verktyg för att dokumentera, presentera, analysera läroprocesser, möjliggöra och synliggöra lärande, i föräldrasamarbete, i lek och skapande.

Särskilt fokus låg på hur tekniska och digitala verktyg kan integreras i målen i förskolans läroplan, så att barnen i sitt lärande upplever helhet och meningsfulla sammanhang.

Hur ser vi till att IKT stödjer pedagogiken?

Syftet med dagarna var:

 Att alla kommunens förskolor skulle få ta del av de många goda exempel som finns i våra förskolor och därigenom finna inspiration till att arbeta medvetet med tekniska och digitala verktyg tillsammans med barnen, samt få stöd i det.

 Att inspireras av andra aktörer.

Förskola - hem

Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med för att försöka skapa och hitta former för föräldrainflytande. Vi har prövat oss fram mellan olika forum. Det har erbjudits öppet hus med drop in där föräldrar/vårdnadshavare blev erbjudna att delta i verksamheten. På

förskolans dag i maj förekom det olika aktiviteter på förskolorna. Många förskolor avslutade vårterminen med en vårfest.

Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här:

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen”.

Vi har under året också provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar.

De mötesformer vi erbjuder;

 I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll,

 vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin

 vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar.

 information ges via mejl, informationsblad och hemsidor.

 vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas.

Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss att titta över. Ibland är det informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa.

Systematiskt kvalitetsarbete

I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på

5 en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande är att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag.

Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en

struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera verksamhetsmöten på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra.

Personalen på våra förskolor gör ett fantastiskt jobb. Det finns en stark vilja och ett stort engagemang att arbeta framåt i enlighet med vår läroplan. Som förskolechef över Bomhus förskolor är det en stor förmån att få vara en del av vårt utvecklingsarbete inom förskolornas verksamhet. Det är med stolthet jag pratar om våra förskolor och våra barn som är stolta över sin förskola.

Avslutningsvis. Alla barn kan och har rätt att få lyckas i det livslånga lärandet. Det handlar om att ge barnet de rätta förutsättningarna för att lyckas.

Genom engagerad personal med hög kompetens så kan vi tillsammans leda barnet genom det livslånga lärandet.

Vi vill stödja alla barn på våra förskolor så att de kan, vill och vågar så mycket som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.

Vi hälsar alla välkomna att besöka våra förskolor för att få mer information och träffa vår personal

Förskolechef Ewa Åberg i Bomhus förskoleområde.

6 Bilaga 5

Årsberättelse 2014

Bomhus Förskoleområde Källö förskola

Ansvarig förskolechef Ewa Åberg

Biträdande förskolechef

Ingrid Ahlén

7

Årsberättelse Källö förskola 2014

Förutsättningar

Under höstterminen skolade vi in de flesta nya barnen på förskolan, men även under vårterminen har det börjat nya barn. På Blå går det 19 barn i åldern 1-4 år, på Grön går det 19 barn i ålder 1-5, på Röd går det 20 barn i åldern 3-5 och på Gul går det 22 barn i åldern 4-5 år. Vi har fortsatt att utveckla metoden heldagsinskolning, vilket betyder att vårdnadshavarna är tillsammans med sitt barn hela dagarna till att börja med.

Vår enkät efter inskolningarna visar att vårdnadshavarna är nöjda, men att det också finns en del saker att arbeta vidare med och förbättra.

Personalsammansättningen under våren har varit 15 pedagoger varav 6 ½ förskollärare och 7 ½ barnskötare. 3 ordinarie förskollärare har under året varit hemma och varit föräldralediga och beräknas komma tillbaka hösten 2014. Vi har strävat efter att ha ett antal kända vikarier som täcker upp vid ordinarie personals frånvaro.

Under året har vi arbetat i två storarbetslag, Blå och Grön tillsammans och Röd och Gul tillsammans.

Eftersom barn födda 2009 har varit utspridda i huset på 3 olika avdelningar har vi arbetat en del i tvärgrupper för att barnen ska få samma förutsättningar, utmaningar och att få lära känna varandra. Vi har även arbetat i mindre grupper med övriga barn i huset både på hemvisterna och i tvärgrupper. Att arbeta i mindre grupp gör det lättare för oss pedagoger att se varje barn, att uppmärksamma och tillgodose det enskilda barnets intresse och lärande. De flesta barn blir också mer trygga i den lilla gruppen och vågar ta egna initiativ.

Genom att i så stor utsträckning som möjligt ha åldersindelat på hemvisterna är förutsättningarna för att tillgodose barnens behov av aktiviteter, material och kamrater större.

Under det här året har vi haft den stora förmånen att få köpa in Lärplattor och vi har nu 6 stycken på förskolan. Dessa är till stor hjälp i vår pedagogiska verksamhet dels i arbetet med dokumentationer och inför våra utvecklingssamtal. Lärplattorna

innehåller också många bra, utvecklande och stimulerande appar bl.a. med språkliga och matematiska övningar som barnen kan arbeta med.

Föräldrasammankomster

Vi har bjudit in våra familjer till Öppet hus på förskolan. Tanken med detta är att vi på ett naturligt sätt ger föräldrar/vårdnadshavare ett tillfälle att prova på våra olika aktiviteter tillsammans med sina barn och få en större inblick i verksamheten. Under vårens öppet hus tackade vi även av de blivande skolbarnen med en ros och en avslutningsbok med minnen i från deras tid på förskolan. De blivande skolbarnen blev också bjudna på en resa till Hemlingby där de bl.a. fick åka med hästen Berta.

På våra föräldramöten har vi under det här året provat ett nytt upplägg där ni vårdnadshavare haft möjlighet till större delaktighet och inflytande. Vi valde att ha olika frågeställningar utifrån vår Läroplan, Handlingsplan och Likabehandlingsplan som vi diskuterade i mindre grupper på de olika hemvisterna. Under vårens möte hade vi även bjudit in Bomhus elevhälsoteam som berättade om sina uppdrag.

8

I år valde vi att fira Lucia på ett nytt sätt med drop-in för familjerna på eftermiddagen där vi bjöd på skinksmörgås, kaffe, saft och pepparkaka. De barn som ville fick vara utklädda till Lucia, tomte, pepparkaksgubbe eller något annat som hör Lucia till.

På förmiddagen fick de äldsta barnen i huset gå i Luciatåg och sjunga för de övriga barnen och pedagogerna. Många barn, framför allt de yngre kan tycka det är jobbigt att gå i Luciatåg och sjunga inför många vuxna därför ville vi prova att göra på detta sätt för att göra det mer lustfyllt för barnen vilket vi också upplevde att det blev.

Prioriterade mål

Språk är ett prioriterat mål i Bomhus därför har vi valt att arbeta med materialet Språklust som på ett lustfyllt sätt stimulerar språkutvecklingen bl.a. genom rim, ramsor, sagor och munmotoriska övningar. Under det här året är det barn födda 2009 som har fått tagit del av materialet. Vi upplever att de flesta barnen har varit positiva till våra Språksamlingar och att deras tillit till sin egen förmåga har ökat.

Två pedagoger har fått introduktion i materialet Babblarna som är ett

språkstimulerande material för de yngsta barnen, det arbetet har påbörjats på en hemvist och kommer att utvecklas ännu mer till hösten 2014.

Vi har även arbetat tematiskt med Alfons och Grodan böckerna, där vi bl.a. har pratat om olika känslor.

Vi arbetar också aktivt med metoden TAKK ”tecken som alternativ kommunikation”.

Detta ger alla barn en rik möjlighet till att kunna förmedla sig genom tecken när man saknar orden.

Ett nytt prioriterat mål för vår förskola finns i Läroplanen under Utveckling och lärande - naturvetenskap och teknik.

Där står att alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Exempel på hur vi arbetar med detta är, att pedagoger och barn fångar upp naturfenomen som vi ser i vardagen och beroende på vad årstiden erbjuder. T.ex. såpbubblor, smält is/snö, iskristaller, luftexperiment, vattenexperiment och” vulkaner” i sandlådan.

Detta har väckt barnens nyfikenhet och de kommer med frågor och funderingar som har gjort att arbetet med detta har utvecklats framåt.

Vi bakar även mycket och här har barnen tillsammans med pedagogerna studerat vad som sker vid jäsning och gräddning i ugn.

Vi ger våra äldsta barn födda 2008 möjligheten att gå till gymnastiksalen på

Källöskolan en gång i veckan. Här får barnen genom lek uppleva rymden i rummet och redskapen i en gymnastiksal. För oss pedagoger är det även ett steg i övergången till förskoleklass genom att ge barnen en positiv upplevelse av vad skolmiljön kan

erbjuda.

Vi har även valt att prioritera området Normer och värden i vår läroplan. Focus har varit ett aktivt arbete med att vara ”en bra kompis”. Detta arbete fortsätter och har fått en större tyngd utifrån det strukturerade arbetet med Likabehandlingsplanen.

De äldsta barnen har t.ex. arbetat med en ”kompissol” där pedagogerna har synliggjort positiva händelser i barngruppen. Händelsen har resulterat i en ”stråle”

med en fin beskrivning av hur vi ska förhålla oss mot varandra.

Vi har även arbetat med olika typer av kompisböcker, både böcker som innehåller berättelser om kamratskap och böcker där vi själva skriver upp händelser där barnen har varit en bra kompis.

9

Utveckling av verksamheten

För att barnen ska få ta del av olika material, rum, aktiviteter och möta olika pedagoger och barn har vi vissa stunder under dagen öppet mellan de två

storavdelningarna. Vissa dagar har vi även öppet i hela huset. Till hösten kommer både Röd och Gul att vara storbarns-avdelningar, det innebär att samarbetet mellan dessa avdelningar kommer att utökas ännu mer och vi kommer även att se över miljöerna på de två hemvisterna. På Blå och Grön kommer de yngre barnen att gå och även där kommer samarbetet att utvecklas.

Vi kommer till hösten 2014 att ha barn som är födda 2010 på alla våra hemvister. För att de barnen ska få samma förutsättningar och utmaningar kommer vi att arbeta i tvärgrupper med dessa barn. Vi kommer även att ha tvärgrupper i våra två

storavdelningar och fortsätta att arbeta i mindre grupper på våra hemvister.

Ramen för hur en dags verksamhet ser ut på förskolan sätts av pedagogerna, men innehållet vill vi att barnen ska ha stor möjlighet att påverka.

Detta betyder att vi pedagoger måste vara lyhörda och ta barnens synpunkter och idéer på allvar. Allt kanske inte går att genomföra på en gång, men genom samtal med barnet så kan vi ändå visa att vi tar deras önskningar på allvar och försöker genomföra dessa vid ett annat tillfälle som inte ligger allt för långt bort i tid.

Vi vill också till hösten förstärka vårt arbete utifrån Likabehandlingsplanen genom att arbeta mer aktivt med alla människors lika värde.

Från och med den 1 januari 2013 har vi nu en egen kock som lagar vår mat från grunden med till största delen ekologiska råvaror. Barnen bjuds på god och varierande kost som vissa dagar är helt vegetarisk.

För oss alla är det en klar kvalitetsförbättring och doften av nylagad mat lockar många barn till grinden vid köket för att få höra vad som

serveras för dagen.

Från och med 2013 har det beslutats att förskolan inte ska anlita fotograf utifrån som tar gruppbild och enskilda foton på barnen.

Detta för att aktiviteterna i förskolan ska vara kostnadsfria och för att respektera familjer och barn som har skyddad identitet. Då många vårdnadshavare och barn efterfrågade gruppbilder beslutade vi på förskolan att vi pedagoger kunde ta en kostnadsfri bild med förutsättning att vårdnadshavarna hade skrivit på en samtyckes- blankett.

Nu ser vi fram emot ett nytt spännande verksamhetsår med massor av roliga utmaningar för barn och pedagoger.

Pedagogerna på Källö Förskola