• No results found

Utbildningsplan Programmet för medicinsk informatik, 160 poäng

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utbildningsplan Programmet för medicinsk informatik, 160 poäng"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utbildningsplan

Programmet för medicinsk informatik, 160 poäng

Study Programme in Medical Informatics, 160 credits (240 ECTS credits)

Fastställd av Styrelsen för utbildning 2001-05-29 Senast reviderad 2004-06-24

(2)

Utbildningsplan, programmet för medicinsk informatik, 160 poäng

Study Programme in Medical Informatics, 160 credits (= 240 ECTS credits) Programkod: MEDIN

Beslut om inrättande

Denna utbildningsplan är godkänd av Programkommittén för medicinsk informatik och fastställd av Styrelsen för utbildning 2001-05-29.

Reviderad av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 avseende kursers benämning och poängfördelning under år 2 och 3.

Reviderad av Styrelsen för utbildning 2003-05-06 avseende kursers benämning och poängfördelning under år 3.

Reviderad av Styrelsen för utbildning 2004-06-24 avseende kursers benämning och poängfördelning under år 4, samt införande av möjligheten till en kandidat- examen.

Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjat sin utbildning höstterminen 2001.

Mål för grundläggande högskoleutbildning

enligt högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap 9§ första stycket

Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området

Mål för Programmet för medicinsk informatik

Programmet för medicinsk informatik syftar till att integrera medicinska grundkunskaper med grundläggande kunskap i informa tionsteknik till en bred kunskap i ämnet medicinsk informatik.

I huvudämnet medicinsk informatik betonas användningen av IT för att effektivisera och förbättra kvaliteten i vården. Även patienterna kommer att vara användare av den nya tekniken. För att driva denna utveckling framåt behövs kunskaper både om vårdverksamhet och IT. Målet är att studenten skall ha förvärvat kunskaper inom specialområdet medicinsk informatik, dvs.

tillämpningar av IT- lösningar inom vård, medicinsk forskning och utveckling för att kunna

- delta i utvecklingen av medicinska informationssystem - delta i utvecklingen av medicinska beslutsstödssystem

(3)

- utveckla webbportaler för både personal och patienter - grunderna i medicinska bildanalyssystem

- designa system för telemedicinska applikationer

- känna till och hantera de säkerhets- och integritetsfrågor som uppstår vid hantering av patientrelaterad information

- leda större utvecklingsprojekt

Dessutom skall studenterna ha förvärvat grundläggande kunskaper om och förståelse för biologiska system och processer i vården. Studenterna skall tränas i att planera, leda, genomföra, utvärdera och presentera större och mindre projekt inom medicinsk informatik. Här läggs stor vikt vid

problemformulering, processtyrning och förmåga att kommunicera i skrift och tal med andra experter, såväl inom hälso- och sjukvården, som inom

datavärlden och inom kommuner och landsting.

Utbildningen skall ge kunskaper om de lagar och förordningar som gäller beträffande datasäkerhet inom vården och också belysa IT- medicin i ett vårdvetenskapligt etiskt perspektiv med tonvikt på respekt för patienters integritet och säkerhet.

Efter utbildningen skall de studerande ha en sådan basvetenskaplig kompetens att de kan antas till forskarutbildning inom medicinsk informatik.

Utbildningens bredd skall garantera att den uppfattas av den medicinska och paramedicinska sektorn (industrier, myndigheter, media m.m.) som en tillräcklig grund för anställning och kompetensutveckling inom yrkeslivet.

Huvudämnesbeskrivning

Medicinsk informatik har en tvärvetenskaplig kunskapsbas med grund i biomedicin, medicin, naturvetenskap, teknik och samhälls- och

beteendevetenskap.

I begreppet medicinsk informatik innefattas kunskapen om strukturer och design för att förbättra kommunikation, förståelse och administration av medicinsk information. Medicinsk informatik är en väl etablerad akademisk disciplin i många länder. Termen omfattar vanligen utveckling och tillämpning av informationsteknik för insamling, representation, bearbetning, presentation, kommunikation och all slags hantering av data, information och kunskap inom hälso- och sjukvården, samt den medicinska vetenskapens olika discipliner. IT har kommit att bli ett viktigt verktyg för kvalitetsförbättring och sänkning av sjukvårdskostnader.

Huvudsakligt innehåll och uppläggning

Programmet innehåller tre ämnesblock; medicin, data- och systemvetenskap och medicinsk informatik.

Det medicinska blocket skall ge studenterna kunskaper inom grundläggande medicinska och biomedicinska ämnen. Dessa kunskaper förväntas vara basen för effektiv yrkesverksamhet inom medicinsk informatik. Avsikten är också att en gemensam kunskapsbas ska underlätta kommunikation mellan tekniker och andra yrkesgrupper verksamma inom hälso- och sjukvården.

(4)

Det data- och systemvetenskapliga blocket syftar till att ge den tekniska kompetens som krävs för att nå de allmänna utbildningsmålen i programmet.

Kurserna i generell datalogi och systemvetenskap ger den teoretiska grunden.

Inom blocket medicinsk informatik introduceras studenterna till

datoranvändning inom medicinsk forskning, industri och vård. Kurserna omfattar både administrativa aspekter, som lagar, regler och förordningar inom det medicinska området resp. tillämpningar för processtöd i vården, och mer tekniska applikationer, som t ex analys av bilder eller andra biologiska

mätdata. Under detta block kan forskningsanknytning etableras för de studenter som så önskar.

Under den valbara perioden kan studenten välja specialinriktning och fördjupning inom något av delområdena inom medicinsk informatik, t.ex.

processtöd, analysprogram, industriell medicinteknisk utveckling, eller generella medicinska informationssystem för professionella användare eller allmänheten.

År I (termin 1-2) består till största delen av medicinska baskurser, men innehåller också två kurser inom datavetenskap

År II (termin 3-4) består i huvudsak av kurser inom data- och systemvetenskap samt en medicinsk kurs

ÅR III (termin 5-6) innehåller kurser om medicinsk datoranvändning, lagar, regler och förordningar, dokumentations- och processtöd, datasäkerhet, telematik och medicinska webbtjänster.

ÅR IV (termin 7-8) erbjuder valbara kurser med administrativ, medicinsk- teknisk, industriell eller vetenskaplig inriktning. Dessutom ingår ett projektarbete på 20 poäng (alt. 2 arbeten på 10 poäng).

Ingående kurser

OBS! För magisterexamen krävs 160 poäng, varav 20 poäng på vardera A-, B-, C- och D-nivå inkl. examensarbete (20 poäng) i huvudämnet

Kurser inom huvudämnet Medicinsk informatik 1-20 poängs nivå (A-nivå)

Introduktion till medicinsk informatik, 2 poäng Grundkurs i medicinsk statistik, 4 poäng

Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4 poäng Medicinska bildsystem, 4 poäng

Medicinskt dokumentations- och processtöd, 6 poäng 21-40 poängs nivå (B-nivå)

Webbapplikationer, datorstödd inlärning och simulering, 5 poäng Televård, 4 poäng

Biomedicinska databaser, 2 poäng Medicinsk säkerhetsinformatik, 4 poäng Medicinskt analys- och beslutsstöd, 5 poäng 41-60 poängs nivå (C-nivå)

Valbara kurser, 20 poäng alternativt

Examensarbete, 10 poäng Valbara kurser, 10 poäng

(5)

61-80 poängs nivå (D-nivå) Examensarbete, 20 poäng alternativt

Examensarbete, 10 poäng Valbara kurser, 10 poäng

Kurser inom övriga ämnen Medicin och vård

Introduktion till medicin, vård och klinisk diagnostik, 7 poäng Fysiologi och cellbiologi, 10 poäng

Histologi och patologi, 5 poäng

Medicinsk mikrobiologi och laboratoriemedicin, 4 poäng Farmakologi och läkemedelsbehandling, 5 poäng

Vetenskapsteori och medicinsk etik, 2 poäng Data- och systemvetenskap

Datorarkitektur, 4 poäng

Logik och diskret matematik I, 4 poäng Människa-dator- interaktion, 4 poäng Projektledning och gruppdynamik, 3 poäng Logik och diskret matematik II, 3 poäng Datalogi, 4 poäng

Datakommunikation och datornät, 4 poäng Systemutveckling, 4 poäng

Databaser, 4 poäng

Objektorienterad utveckling, 4 poäng Webb-design, 5 poäng

Relationsdatabasdesign, 4 poäng

Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbeten och självständiga projekt, till stor del med IT-stöd. Stor vikt läggs vid förmågan att arbeta i grupp och att genomföra projekt. Innehållet i kurserna kommer kontinuerligt att diskuteras i ett IT- medicinskt perspektiv.

Särskilda förkunskaper

Behörig att antas till programmet för medicinsk Informatik är den som dels uppfyller kraven för grundläggande behörighet enligt 7 kap 4-6 §§

högskoleförordningen, dels uppfyller kraven för särskild behörighet enligt standardbehörighet D.4.2. (Matematik C, Samhällskunskap A, Fysik A och Kemi A. Fysik A och Kemi A kan ersättas av Naturkunskap B).

Betyget i vart och ett av dessa ämnen skall vara lägst tre eller godkänd.

Tillträdeskrav till högre termin

För att få fortsätta till år II krävs att 30 poäng av år I avklarats

För att få fortsätta till år III krävs att hela år I samt 20 poäng av år II avklarats.

För att få fortsätta till år IV krävs att hela år I och II samt 20 poäng av år III avklarats.

Därtill kan kursspecifika förkunskapskrav finnas, se respektive kursplan.

Betygsgrader

Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om ej annat framgår av kursplan.

(6)

Examen och examensbenämning

Examen utfärdas av Karolinska Institutet enligt avtal mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet.

Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. (SFS 1998:1003).

Magisterexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat. (SFS 1998:1003).

Examensbenämning

Medicine kandidatexamen i medicinsk informatik (Bachelor of Medical Science in Medical Informatics)

Medicine magisterexamen i medicinsk informatik (Master of Medical Science in Medical Informatics)

Tillgodoräknande

I enlighet med högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 12,13 och 14 §§ kan student begära att få tillgodoräkna sig motsvarande eller annan utbildning som i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken den är avsedd att

tillgodoräknas. Sådant tillgodoräknande kan även avse kunskaper och färdigheter som förvärvats genom yrkesverksamhet.

Beslut om tillgodoräknande av tidigare utbildning som kurs eller del i examen fattas av respektive programkommitté/motsvarande organ. Beslut om

tillgodoräknande av tidigare utbildning eller yrkesverksamhet som del av kurs fattas av examinator.

EnligtKI:s lokala examensregler

Övrigt

Programmet sker i samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet. Samarbetet är reglerat i avtal (KI dnr 1829/01-309).

Förutom nedanstående bestämmelse gäller respektive högskolas lokala föreskrifter.

Undervisningsspråk

Undervisning och prov sker på svenska. Delar av undervisningen kan ske på engelska.

References

Related documents

• Är risk- och behovsbedömningsmetoder effektiva för utredning och bedömning av unga lagöverträdares behov samt som vägledning till behandlingsplanering på kort- och

Den ökade förståelse för lärandets villkor inom medicin och vård som detta leder till, kan användas för att förbättra förutsättningarna för professionell utveckling samt

Information sammankopplas ofta med någon form av kommunikation mellan människor eller mellan människor och IT-system eller mellan människor via IT- system eller mellan

För övriga indikatorer (uppgift inom 900 dagar) är det inte alls lika naturligt med samma siffra, som ju skulle innebära att uppgiften registreras vartannat år?. Mätningen/provet

Kursen examineras i form av fullgjorda inlämningsuppgifter (gäller endast kandidatuppsatskursen), uppsatsförfattande och försvar av uppsatsen vid ett så kallat slutseminarium,

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte

Verkar som om alla skolor inte ¨ ar helt n¨ ojda med detta och att m˚ anga undantag kommer g¨ oras.. Ber¨ attar sen om att en elev p˚ a Chalmers d¨ ott efter att ha fallit fr˚ an

De grundläggande målen för kandidatexamen enligt Högskoleförordningen (bilaga 2) om kunskap och förståelse på vetenskaplig grund inom huvudområdet samt förmåga till