• No results found

IAF Informerar Nr 4/2004

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "IAF Informerar Nr 4/2004"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2004-12-17 1 (1)

Carina Karlsson

IAF Informerar Nr 4/2004

Postadress Besöksadress Växel Fax Webbplats

Box 210, 641 22 Katrineholm Hantverkaregatan 3 0150-48 70 00 0150-48 70 02 www.iaf.se

Ersättningsrätt vid anställning i bemanningsföretagens uthyrningsverksamhet

Frågan om rätt till arbetslöshetsersättning mellan uppdrag samt vid deltidsarbete för den som är anställd för att hyras ut i bemannings- företag har utretts och slutsatsen kan sammanfattas enligt följande.

En person som är tillsvidareanställd i personaluthyrningsverksamhet och som pga. t ex. bristande orderingång periodvis är sysslolös, är inte att betrakta som arbetslös och har inte rätt till

arbetslöshetsersättning. Situationen kan jämföras med permittering.

En anställd som inte är fullt utbokad kan inte heller kombinera deltidsuppdragen med arbetslöshetsersättning, eftersom han eller hon i dessa fall får anses stå främst till företagets förfogande.

Inte heller då en person är anställd på deltid i uthyrningsverksamhet kan han eller hon anses ha rätt till arbetslöshetsersättning, eftersom den anställde oavsett hel- eller deltidsanställning knappast kan förutse när eller var han eller hon skall utföra ett uppdrag och därigenom inte kan anses oförhindrad att åta sig annat arbete.

Uno Ströberg

Carina Karlsson

Bilaga: Utredning ”Bemanningsföretag – uthyrning av arbetskraft”

(2)

Postadress Besöksadress Växel Fax Webbplats

Box 210, 641 22 Katrineholm Hantverkaregatan 3 0150-48 70 00 0150-48 70 02 www.iaf.se

Bemanningsföretag – uthyrning av arbetskraft Bakgrund1

Allt sedan 1935 års arbetsförmedlingslag har det i princip varit förbjudet att driva privat arbetsförmedling och hyra ut personal. Personaluthyrning betraktades som olovlig arbetsförmedling. Förbudet var emellertid inte absolut. Viss privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft tilläts efter tillstånd från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).

Tillstånd gavs sparsamt. Regleringen liberaliserades genom införandet av lag

(1991:746) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, som trädde i kraft den 1 januari 1992. Lagen tillät förmedling av chefstjänster och med vissa

inskränkningar uthyrning av arbetskraft. Våren 1992 beslutade riksdagen att säga upp ILO-konventionen ( ILO = International Labour Office) nummer 96 om avgiftskrävande arbetsförmedling, som förbjöd arbetsförmedling i vinstsyfte. Samma år tillsattes en utredning för att lämna förslag till avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet.

Regeringen lämnade på grundval av utredningens betänkande och remissvaren proposition2 om avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet, som bifölls av riksdagen och lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft trädde i kraft den 1 juli 1993.

I början av 1990-talet avgjorde Försäkringsdomstolen (FÖD) ett antal mål3 angående rätten till arbetslöshetsförsäkring för dem som anlitas av ett företag för att hyras ut.

Domstolen fann därvid att en person som vid återkommande tillfällen anlitas av ett personaluthyrningsföretag skall anses som tillsvidareanställd i företaget i fråga i den omfattning som motsvarar personens arbetsutbud. Detta gäller oavsett hur

anställningsavtalet i det enskilda fallet är utformat.

AMS uppmärksammade att en del arbetslöshetskassor hade olika tillämpning avseende rätten till ersättning för arbetstagare som var anställda i uthyrningsföretag4 Detta föranledde ett meddelande nummer 5/1996, av vilket framgår att AMS inte ansåg att anställda i uthyrningsföretag var ersättningsberättigade, eftersom de var

tillsvidareanställda och hela tiden stod till arbetsgivarens förfogande.

Redan ARBOM-utredningen uppvaktades av såväl arbetstagare som arbetsgivare verksamma i uthyrningsföretag med anledning av detta meddelande. Utredningen ansåg dels mot bakgrund av att regeringen hade tillsatt en utredning5 som skulle se över frågor om privat arbetsförmedling och uthyrningsföretag, dels mot bakgrund av vad som tidigare anförts om att arbetslöshetsförsäkringen skall kunna användas som

1 SOU 1992:116 s. 21 ff. SOU 1997:58 s. 17 f.

2 Prop. 1992/92:218

3 FÖD 2246/91:7, 711/92:7, 1635/92:10, 1799/92:13, 2840/92:7,865/93:13

4 ARBOMUTREDNINGEN En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring SOU 1996:150 s. 178

5 Dir 1996:58

(3)

2004-11-29 2 (9)

löneutfyllnad att någon regeländring gentemot rådande praxis på området inte var aktuell6.

Aktuell fråga

Ett betydande antal bemanningsföretag har etablerat sig i Sverige under 1990-talet7 och diskussionen om rätten till arbetslöshetsersättning för arbetstagare som är anställda i ett företag för att hyras ut är ständigt aktuell. Frågan är nu om den uppfattning som redovisats av AMS och IAF kan anses förenlig med rättsläget på området.

Regelverket

Regleringen av personaluthyrning sker dels genom lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, dels genom kollektivavtal på området8. Rätten till arbetslöshetsersättning regleras i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring samt i AMS meddelanden nummer 5/1996, 5/2001 och IAF Informerar nummer 2/2004.

Med uthyrning av arbetskraft avses enligt 2 § lagen (1993:440) om privat

arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft ett rättsförhållande mellan beställare och en arbetsgivare som innebär att arbetsgivaren mot ersättning ställer arbetstagare till beställarens förfogande för att utföra arbete som hör till beställaren verksamhet.

I förarbetena till denna lag uttalas bl.a. att lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) skall gälla fullt ut även för personaluthyrningsföretag.9 Detta innebär att huvudprincipen är tillsvidareanställning, men visstidsanställningar kan förekomma för de i LAS angivna fallen. I förarbetena till LAS uttalas när det gäller anställningsformer bl.a. att

anställningsskyddslagen bör främja tillsvidareanställningar och bör därmed vara restriktiv mot andra anställningsformer, i den meningen att de inte tillåts om det inte finns klara skäl för det.10 Denna restriktiva tillämpning av visstidsanställningar framgår också av ett antal avgörande från Arbetsdomstolen (AD). Domstolen har i dessa fall som regel inte nöjt sig med en noggrann prövning av om arbetet är av särskild beskaffenhet utan även om arbetsgivarens verksamhet i det enskilda fallet motiverat tidsbegränsad anställning eller om verksamheten möjligen varit organiserad så att arbetstagaren bort tillsvidareanställas, trots att anställningen avser i första hand vissa tidsbegränsade arbetsuppgifter.11

6 SOU 1996:150 s. 179

7 Ds 2000:69 s. 80

8 Tjänsteföretagens arbetsgivarförbund och Tjänstemannaförbundet HTF och akademikerförbunden den 1 maj 2004 – 30 april 2007 (Avtal för tjänstemän), Bemanningsföretagen och LO-förbunden 1 maj -31 december 2004 (Avtal för bemanningsföretag)

9 Prop. 1992/93:218 s. 34

10 Prop. 1981/82:71 s. 43

11 AD 1977 nr. 17, 1984 nr. 77, 1984 nr. 66 (äkta vikariat)

(4)

Även i kollektivavtalen på området anges att anställning skall gälla tillsvidare om inte tidsbegränsad anställning avtalats enligt de förutsättningar som anges i avtalen.

Enligt avtalet för bemanningsföretagen och LO-förbunden tillämpas för den anställde det för det aktuella arbetet hos kunden vid varje tidpunkt tillämpliga riksavtalet avseende löner och allmänna anställningsvillkor. När det gäller garanterad lön och ersättning under ej utbokad tid avtalas en personlig månadslön/timlön för vuxna arbetstagare enligt den lönepraxis som gäller hos bemanningsföretagen. Under tid då arbetstagaren inte är utbokad men arbetar eller deltar i beordrad utbildning utgår den personliga månadslönen/timlönen. Under tid då arbetstagaren inte är utbokad, inte arbetar på bemanningsföretaget eller inte deltar i utbildning utgår garanterad lön per kalendermånad om 90 procent av genomsnittsförtjänsten under den senaste

tremånadersperioden. I avtalet regleras härutöver bl.a. arbetsskyldighet samt när arbetstagaren har rätt att avböja ett uppdrag med bibehållna förmåner.

När det gäller kollektivavtalet mellan Tjänsteföretagens arbetsgivarförbund och HTF och akademikerförbunden definieras begreppen stationär, entreprenadtjänstemän och ambulerande tjänstemän. Med stationär avses tjänstemän som arbetar i företagets egen administration. Med tjänsteman anställd på entreprenad avses de som har fast

arbetsplats för ett kundföretag och med ambulerande avses tjänstemän som anställs för att utföra arbete i kundföretag och vars arbetsplats, arbetstid och arbetsuppgifter sålunda kan variera inom ett överenskommet tjänstgöringsområde. När det gäller lön anges bl.a. att tjänstemans lön fastställs och revideras enligt bestämmelserna i löneavtal med bilagor tecknat den 13 maj 2004. Ambulerande tjänsteman har månadslön som fastställs individuellt. Förutom månadslönen kan ambulerande tjänsteman ha rätt till prestationslön. Detta gäller enbart ambulerande tjänstemän. Under en

sammanhängande tid av högst 18 månader erhåller ambulerande tjänsteman lön för 133 timmars arbete per månad. Därefter erhåller han eller hon lön för 150 timmars arbete per månad. Utöver den ovan angivna tiden är tjänsteman skyldig att arbeta i den omfattning som fastställts i arbetstidsavtalet. Ersättning för sådant arbete utges som prestationslön. Beräkningen av prestationslön är olika för ambulerande tjänsteman med högst 18 månaders anställning och för den med längre anställningstid. Ersättning utges för det under månaden sammanlagda antalet timmar som fullgjorts, avrundat till närmast lägre heltal. Om en tjänsteman passerar 18 månaders anställningstid under en kalendermånad/beräkningsperiod sker beräkning av prestationslön från och med första dagen i påföljande kalendermånad/beräkningsperiod. Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning eller ändrar sin sysselsättningsgrad under löpande

kalendermånad/avräkningsperiod beräknas lönen på följande sätt: Aktuell månadslön multipliceras med antal anställningsdagar i månaden/avräkningsperioden dividerat med antal kalenderdagar i månaden/avräkningsperioden. Vid ändrad sysselsättningsgrad beräknas varje period med respektive sysselsättningsgrad för sig. Bland övriga frågor som regleras i avtalet finns också bestämmelser om lojalitet och konkurrerande verksamhet.

För rätt till arbetslöshetsersättning enligt ALF krävs att den enskilde är arbetslös och oförhindrad att åta sig arbete d.v.s. står till arbetsmarknadens förfogande för en heltidstjänst enligt de grundvillkor som anges i 9 § nämnda lag.

(5)

2004-11-29 4 (9)

När det gäller en medlem som arbetar åt ett uthyrningsföretag för att hyras ut skall han eller hon enligt AMS meddelande nr. 5/1996 anses vara tillsvidare anställda i den omfattning som svarar mot medlemmens arbetsutbud. Detta gäller oavsett vad anställningen kallas i anställningsavtalet. En anställning i ett uthyrningsföretag kan inte anses tillfällig om engagemanget är återkommande. Medlemmen måste också anses vara anställd i den omfattning han eller hon står till företagets förfogande oberoende av hur stor garantitid eller lön medlemmen erhåller. Den omfattning medlemmen står till företagets förfogande skall anses utgöra hans eller hennes arbetsutbud.

I de fall en medlem har avböjt en anställning i ett personaluthyrningsföretag, som inte kunnat erbjuda anställningsvillkor i överensstämmelse med LAS och inom branschen gällande avtal har AMS kommit att acceptera att medlemmen trots sitt avböjande inte stängs av från rätt till ersättning.

Av ett förtydligande som görs i AMS meddelande nr. 5/2001, framgår att en person som är anställd i entreprenadverksamhet i ett bemanningsföretag inte omfattas av det tidigare meddelandet. Enligt AMS utförs arbetet vid entreprenad under den anställdes arbetsgivares arbetsledning. Med entreprenad avses ett rättsförhållande där någon åtar sig att med hos honom eller henne anställd personal åt annan åstadkomma ett visst arbetsresultat.12

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) gör ytterligare ett förtydligande i IAF Informerar nr. 2/2004. Däri anges bl.a. att det inte går att kombinera anställning i ett bemanningsföretag och samtidigt uppbära arbetslöshetsersättning, då den anställde i detta fall anses stå till företagets förfogande i den omfattning som motsvarar hans eller hennes arbetsutbud. Den som förlorar en tillsvidareanställning i ett bemanningsföretag genom uppsägning i enlighet med bestämmelserna i LAS eller kollektivavtal är

berättigad till arbetslöshetsersättning. Detta gäller även om personen återanställs av företaget förutsatt att uppsägningen skett i enlighet med LAS.

EU-direktiv13.

EU-kommissionen har lämnat ett förslag till direktiv om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Syftet med direktivet är att förbättra arbetskvaliteten för uthyrd arbetskraft genom att garantera principen om icke-diskriminering samt att fastställa en lämplig ram för inhyrning av arbetskraft för att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Principen om icke-diskriminering innebär att en uthyrd arbetstagare inte får behandlas på ett mindre förmånligt sätt när det gäller grundläggande

arbetsvillkor än anställd med identiskt eller likartat arbete i kundföretaget, såvida inte en särbehandling är motiverad av objektiva skäl. De grundläggande arbetsvillkor som avses relateras till arbetstid, semester, lön, arbete som utförs av gravida eller ammande

kvinnor liksom barn och ungdomar samt åtgärder som syftar till att förhindra

12 1990/91:124 s. 12-13, 20 ff.

13 Regeringskansliets faktapromemoria 2001/02:FPM103 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av bemanningsföretag

Dokumentbeteckning KOM (2002) 149 slutlig, Kommenterad dagordning – Rådet för sysselsättning, socialpolitik, häls och konsumentfrågor (EPSCO-rådet) den 4 oktober 2004

(6)

diskriminering. Visst utrymme ges för undantag från icke-diskrimineringsprincipen bl.a.

genom kollektivavtal under förutsättning att avtalet garanterar ett adekvat skydd.

Medlemsstaterna uppmanas i direktivet att se över eventuella restriktioner eller förbud mot arbete genom bemanningsföretag.

Synpunkter

Det har vid olika tillfällen framskymtat att bemanningsföretagen och dess personal skulle behandlas styvmoderligt i förhållande till andra företag och deras anställda.

Såsom tidigare nämnts krävs för rätt till arbetslöshetsersättning att den enskilde är arbetslös och står till arbetsmarknadens förfogande för ett heltidsarbete. Detta gäller oavsett om han eller hon arbetat i bemanningsföretag eller annat företag.

Själva affärsidén med uthyrning av personal får anses vara att bemanningsföretaget tillhandahåller kompetent personal vid den tidpunkt som kundföretaget önskar. Detta förutsätter att bemanningsföretagets personal finns tillgänglig när beställningen kommer in.

Enligt kollektivavtalen på området är som ovan angivits tillsvidareanställning huvudprincipen.

Full utbokning av tillsvidareanställd arbetstagare i ett bemanningsföretag förutsätter god orderingång. Vid bristande beställningar från kunderna kan det uppstå glapp mellan utbokningarna. Arbetstagaren är i sådana fall inte att betrakta som arbetslös.

Anställningen kvarstår men han eller hon är sysslolös. (Jfr Kammarrättens i Jönköpings län dom den 10 juli 2002 i mål 2519-02 och Länsrättens i Stockholms län domar den 1 oktober 2004 mål nr. 12346-03 och mål nr1547-04, den 1april 2004 mål nr 10729-03, den 26 september 2003 mål 4613-03, mål 16157-03 och i dom den 18 oktober 1996 mål Ö 9852-96).

Situationen skulle kunna jämföras med permittering. I sådana fall kan permitteringslön betalas ut men oavsett om så sker eller inte, utgår inte arbetslöshetsersättning för permitteringsperioder.14

När det gäller deltidsarbete vid uthyrningsföretag är IAF: s uppfattning, som ovan redovisats, att arbetslöshetsersättning inte kan utgå oberoende av garantitidens omfattning eller lön som utbetalas. Skälet för detta är att arbetstagaren i första hand anses stå till uthyrningsföretagets förfogande. (Jfr Kammarrättens i Stockholms län dom den 5 juni 2001 i mål 1476- 01, Länsrätten i Blekinge län dom den 19 oktober 2004 mål nr. 774-04, Länsrätten i Vänersborg dom den 25 augusti 2004 mål nr. 1020-04 och Länsrätten i Stockholms län dom den 1 oktober 2004 mål nr. 13091-03).

Det har ifrågasatts om inte en arbetstagare som har en deltidsanställning t.ex. på halvtid d.v.s. formellt sett står till bemanningsföretagets förfogande 20 timmar per vecka borde vara berättigad till deltidsersättning.

Med hänsyn till den affärsidé som får anses ligga till grund för

personaluthyrningsverksamheten inställer sig åter frågan när och var arbetstagaren skall

14 10 § första stycket 2. ALF

(7)

2004-11-29 6 (9)

utföra dessa 20 timmar. Oavsett om den anställde innehar en hel- eller

deltidsanställning kan han eller hon inte förutse när och var ett uppdrag skall utföras och kan därmed inte anses vara oförhindrad att åta sig annat arbete.

En liknande situation kan uppstå för en deltidsanställd inom annan verksamhet, om denne har varierande arbetstider som inte är schemalagda utan bestäms av behovet av vikarier och annan extra arbetskraft vilket gör det svårt att förutse när arbetet skall utföras. (Jfr Länsrättens i Mariestad domar den 27 mars 2001 i mål 2113-01, 2132-01 och 2133-01, som gäller avtal om flytande/flexibel arbetstid inom äldreomsorgen och Länsrättens i Västmanlands län dom den 25 oktober 2004 i mål nr. 1287-03. Jfr också Länsrättens i Gävleborgs län beslut den 11 maj 2004i mål 1786-03)

Det bör i detta sammanhang betonas att bara för att en person är anställd i ett

bemanningsföretag är han eller hon inte automatiskt uteslutna från rätten till ersättning.

Flera bemanningsföretag driver också förmedlingsverksamhet och entreprenadverk- samhet. Avgörande för om arbetstagaren är berättigad till ersättning är att fastställa inom vilken verksamhet han eller hon hör hemma. Den som fått t ex vikariat genom förmedlingsverksamhet eller som arbetat inom entreprenadverksamhet omfattas inte av här aktuella regler för uthyrning. Det är inte alltid så enkelt att dra gränsen mellan entreprenad och uthyrningsverksamhet. En avvägning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet måste göras. (Jfr Kammarrättens i Stockholms län dom den 9 juni 2004 i mål 5088-03, Länsrätten i Stockholms län dom den 13 oktober 2004 mål nr 15837-04 och länsrätten i Vänersborg dom den 7 oktober 2004 mål nr. 893-04).

Det får anses ankomma på arbetslöshetskassorna att göra erforderlig utredning.

Vidare bör framhållas att den som förlorat sin anställning genom uppsägning från ett bemanningsföretag är berättigad till arbetslöshetsersättning liksom alla andra som förlorar sina anställningar. Även om arbetstagaren blir återanställd av samma bemanningsföretag har han eller hon under arbetslöshet i mellanperioden rätt till ersättning under förutsättning att uppsägningen skett i enlighet med LAS eller gällande kollektivavtal.15

Bedömning

Den uppfattning som IAF och tidigare AMS har redovisat beträffande rätten till ersättning för personal som är anställda i bemanningsföretag för att hyras ut överensstämmer såväl med bestämmelserna i lagen om arbetslöshetsförsäkring och dess syfte som med etablerad praxis på området. Senare års praxis från överrätterna är sparsam men kan inte sägas avvika från den redan etablerade. Detta gäller i huvudsak även underrätternas avgöranden.

I debatten görs ofta jämförelser med vikariepooler. En invändning som kan göras mot detta är att vikariepoolerna inte hyr ut personal utan förmedlar vikariat. Bruket av att återkommande anställa människor på vikariat som synes nyttjas inte minst av landsting och kommuner kan sannolikt ifrågasättas men torde i första hand vara en facklig fråga och i slutänden en fråga för AD.

15 IAF Informerar nr. 2/2004

(8)

Vid jämförelse med andra verksamheter som i likhet med bemanningsföretagen i olika omfattning kan disponera arbetstagarens tid då denne inte arbetar, kan konstateras att bedömningen av rätt till ersättning är den samma.

Fråga har väckts om AMS meddelande 5/1996 och 5/2001 (det får förstås att även IAF Informerar nr. 2/2004 inkluderas) kan anses utföra förbud eller restriktioner mot arbete genom bemanningsföretag som förslaget till EU-direktivet om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av bemanningsföretag avser att förhindra.16 Det bör i detta sammanhang framhållas att syftet med direktivförslaget synes vara att främja tryggheten i

anställningsvillkor för arbetstagare som hyrs ut samt främja branschen och motverka hinder för etablering av små och medelstora företag – inte att tillförsäkra arbetstagarna rätt till ersättning vid arbetsbrist.

Slutsats

Såväl den praxis som finns på området som de avgöranden som finns när det gäller anställningsförhållanden som kan jämföras med uthyrningsverksamhet talar för att IAF: s uppfattning är riktig. Någon förändring av denna uppfattning bör således inte vara för handen.

Carina Karlsson

16 Arbetslöshetskassornas samorganisations utredning ”Det skall vara möjligt att få arbetslöshetsersättning mellan anställningar i bemanningsföretag” s. 37

(9)

2004-11-29 8 (9)

Källor Regelverk

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av personal Lag (19982:80) om anställningsskydd

AMS meddelande 5/1996 AMS meddelande 5/2001 IAF Informerar 2/2004

Avtal mellan tjänsteföretagens arbetsgivarförbund och HTF och akademikerförbunden Avtal mellan Bemanningsföretagen och LO-förbunden 1 maj-31 december 2004 Förarbeten och utredningar

Prop. 1992/93:218 Prop. 1990/91:124 Prop. 1981/82: 71 SOU 1997:58 SOU 1992:116 Ds 2000:69 Praxis

Försäkringsöverdomstolen

FÖD 2246/91:7, 711/92:7, 1635/92:10, 1799/92:13, 2840/92:7, 865/93:13 Arbetsdomstolen

AD 1977 nr 17, 1984 nr 66, 1984 nr 77 Kammarrätten

KRNS 5088-2003 (gränsdragning entreprenad/uthyrning) KRNJ 2519-2002

KRNS 1476-2001 Länsrätten

Länsrätten i Stockholms län mål nr.

15837-04 (gränsdragning entreprenad/uthyrning) 12346-03

1547-04 16157-03

(10)

13091-03 10729-03 4613-03 13091-03 Ö 9852-96

Länsrätten i Blekinge län mål nr.

774-04

Länsrätten i Gävleborgs län mål nr.

1131-04

Länsrätten i Mariestad mål nr.

2113-01 (flytande arbetstid) 2132-01 (-”-)

2133-01 (-”-)

Länsrätten i Vänersborg mål nr.

1020-04

893-04 (gränsdragning entreprenad/uthyrning) Länsrätten i Västmanlands län mål nr.

1287-03 (schemalagd anställning 3:3 system) Övrigt material:

SO Arbetslöshetskassornas samorganisations utredning ”Det skall vara möjligt att få arbetslöshetsersättning mellan anställningar i bemanningsföretag”

References

Related documents

Syftet med granskningen har varit att bedöma om nämnden för hälsa-, vård- och omsorg sä- kerställer att det finns en ändamålsenlig styrning, ledning, uppföljning och kontroll

Ersättning halveras med hänsyn till om den försäkrade omfattas av helt eller halvt grundbelopp.Till skillnad från vad som annars gäller TGL-försäkringen, betalas

I annat fall ansvarar operatören endast för ersättningsanspråk från användaren som uppstår till följd av dödsfall, kroppsskada, hälsoskada eller brott mot väsentliga

I annat fall ansvarar operatören endast för ersättningsanspråk från användaren som uppstår till följd av dödsfall, kroppsskada, hälsoskada eller brott mot väsentliga

Det grundläggande förhållningssättet för stadens förtroendevalda och anställda ska vara att inte ta emot (eller ge) gåvor eller andra förmåner i

När det av någon anledning inte längre är någon i hushållet som har bil så kontaktar du vicevärden för en uppsägning!. Vi vädjar till alla som inte har bil att hörsamma

Möjligen kan man här föra fram några hypoteser kring fyndet: 1) Det skulle kunna vara mynt från 1500- talet, t.ex. Gustav Vasas klippingar från Åbo. 2) Det skulle kunna finnas

Några korta appeller från andra fackligt aktiva innan demonstrationen startar för att ringla sig genom centrala Stockholm innan den kommer till Svenskt Näringslivs lokaler