Etik- och värdegrundsarbete i skolan, Working with ethics and fundamental values in school

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Etik- och värdegrundsarbete i skolan

Working with ethics and fundamental values in school

Meryem Kamere

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barn- och ungdomsvetenskap Slutseminarium 2012-10-30

Examinator: Mia Karlsson Handledare: Gitte Malm

2

Förord

Jag tackar innerligt alla lärare som medverkade i min undersökning. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare, Gitte Malm, för all hjälp. Slutligen är jag tacksam över den hjälp jag har fått från min examinator Mia Karlsson.

4

Sammanfattning

Kamere, Meryem (2012). Etik- och värdegrundsarbete i skolan (Working with ethics and fundamental values in school). Lärarutbildningen: Malmö Högskola.

Mitt examensarbete belyser lärarnas arbetssätt med etik och värdegrund från en skola. Det innehåller redogörelser för hur de definierar begreppen etik och värdegrund. Jag belyser även deras uppfattning när det gäller arbetet och värderingar. Slutligen klargör jag lärarnas upplevelser och hantering av etiska dilemman.

Som forskningsmetod valde jag att genomföra en kvalitativ studie med sex intervjuer. De intervjuade personerna är lärare som arbetar i grundskolans tidigare och senare år.

Ur mitt undersökningsresultat har jag kommit fram till att lärare som medverkade är medvetna om sin betydelse för etik- och värdegrundsarbetet. De var eniga om arbetets syfte och betydelse och anser etik- och värdegrundsarbetet som en självklar del av skolans verksamhet. Lärare använder sig av likartat arbetssätt som främjar elevernas lärande kring etik och värdegrund. De arbetsformer de använder för att främja lärandet och utveckla kompetensen är exempelvis; samtal, värdeövningar, skönlitteratur, tv program, reflektionsstunder.

Därtill beskriver lärare viktiga värderingar som anses vara avgörande för ett etiskt och demokratiskt förhållningssätt.

Många lärare verkar ha svårt att hantera särskilda etiska dilemman och upplever det som ett arbete som aldrig tar slut.

5

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 5

1. Inledning ... 7

1.1 Skolans värdegrund ... 8

2 Syfte och Frågeställningar ... 11

2.1 Syfte ... 11

2.2 Frågeställningar ... 11

3. Teoretisk bakgrund och tidigare forskning ... 12

3.1 Etik i vardagsarbete ... 15 4. Metod ... 20 4.1 Val av metod ... 20 4.2 Urval ... 21 4.2.1 Presentation av undersökningsgruppen ... 21 4.3 Genomförande ... 22 4.4 Forskningsetiska överväganden ... 23

5. Resultat och Analys ... 25

5.1 Etik- och värdegrund ... 25

5.1.1 Definition ... 25

5.1.2 Arbetssätt ... 27

5.2 Etiska värderingar ... 32

5.2.1 Lyhördhet ... 32

5.2.2 Empati ... 32

5.2.3 Respekt och alla människors lika värde ... 33

5.2.4 Självtillit ... 34

5.2.5 Tolerans ... 35

5.3 Etiska dilemman ... 35

5.3.1 Kulturella och etiska olikheter ... 35

5.3.2 Konflikter ... 38

5.3.3 Fula ord ... 42

6. Slutsats och diskussion ... 44

Källförteckning ... 47

7

1. Inledning

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med etik- och värdegrund, då jag under de olika VFT perioderna, under min lärarutbildning, har sett att det inte sker något organiserat arbete inom detta ämne. Många lärare lyfter fram etiska frågor som en självklarhet i sitt vardagliga arbete och vid eventuella etiska problem men frågan är om de betraktar etik som ett självklart och speciellt ämne? Ser lärare etiken som en självklar del av undervisningen?

En annan anledning till att jag har valt att arbeta med detta ämne är för att jag har observerat och upplevt att många elever inte kan hantera svårigheter som de möter, vilket speglas i deras beteenden. Dagens barn och ungdomar växer upp i ett hårdare klimat vilket ger upphov till stora problem i skolan så som våld, skolkning, och mobbing (Kimber, 2004). Många barn har svårt att hantera sina känslor, har dålig självkänsla eller har svåra hemförhållanden. Dessa observationer inspirerade mig att undersöka lärares arbetssätt och redogörelse för hur etik kan underlätta en handlingsberedskap inför framtiden. Enligt skollagen (SFS 2010:800), har skolan ett kunskapsuppdrag att lära eleverna de kunskaper som är väsentliga för ett framtida liv som verksamma och givande samhällsmedborgare. Utöver ett kunskapsuppdrag har skolan ett annat övergripande uppdrag till, att lära eleverna de grundläggande värden. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, understryker betydelsen av att värna om vissa värden:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla (Lgr 11, s.4).

Det är viktigt att skolan arbetar medvetet och ständigt med etik och värdegrund så att eleverna får möjlighet att lära sig att ta ställning i olika värderingsfrågor (Zackari & Modigh, 2000). Det är inte bara föräldrar och andra vuxna i barnens närhet som förmedlar normer och värderingar till barn. Orlenius (2001) påpekar att barnets utveckling inte sker av sig själv, utan påverkas av det omgivande samhället.

Det bör ges större utrymme för etik- och värdegrund i det dagliga skolarbetet och frambringa tillfällen där lärare tillsammans med elever kan ha etiska diskussioner. Enligt läroplanen är arbetet med värdegrunden lärarens skyldighet. I styrdokumenten står följande:

8

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Lgr 2011, s.12).

Lärare har ett oerhört viktigt ansvar gentemot varje enskild barn men även ett samhällsuppdrag. Det är lärarens uppgift att förbereda eleverna inför ett framtida liv som goda demokratiska medborgare. Studiens fokus ligger på lärare för att de är viktiga personer och har ett viktigt uppdrag och skyldighet att fostra individer som tänker och agerar etiskt.

Enligt Gren (2007:8) är ”ett krav att du i dialog förmedlar dessa värderingar till barnen/eleverna och så bidrar till att barnen/eleverna lär sig reflektera etiskt och integrera de goda värdena i sitt tänkande och handlande”. För att man ska lyckas med det behöver barn och ungdomar möta lärare som också själva agerar och reflekterar etiskt (Åberg & Taguchi, 2005).

I styrdokumenten står det följande; ”Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt” (Lgr11, s.12).

Enligt min åsikt är lärare viktiga förebilder, de bör vara försiktiga med sitt förhållningssätt och handlande. Bergem (2000) menar att läraryrket är ett etiskt yrke därför bör man utveckla blivande lärares yrkesetiska kompetens såväl som ämneskompetens.

1.1 Skolans värdegrund

I Skolverkets skrift, Förskolan och skolans värdegrund (2011), står det att skolan har ett viktigt uppdrag att förmedla både kunskaper och värden. Arbetet med värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten och ska betraktas som ett generellt uppdrag. Värdegrundsuppdraget har olika dimensioner. Skolan har som uppgift att förbereda barn/elever för framtiden som samhällsmedborgare, medan barn/elever har olika förmåner. Att ge elever kunskaper och värderingar är inte enbart ett uppdrag gentemot varje enskilt barn utan också ett samhällsuppdrag.

Förhållningssätt, relationer och samtal framstår som väsentliga för värdegrundsarbetet. Värdegrundsarbetet innebär främst att utveckla ett förhållningssätt som bygger på

9

grundläggande demokratiska värderingar. Förhållningssättet ska sätta sin prägel på vardagliga situationer, undervisning, aktiviteter, formella och informella möten.

Skolans demokratiska uppgift är att ta tillvara barnens och elevernas rättigheter och utveckla deras demokratiska kompetens dvs. egenskaper, förmågor som de behöver tillägna sig för ett aktivt demokratiskt deltagande (a.a.).

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Lgr 11, s.4).

För att bedriva ett värdegrundsarbete behövs det pedagogiska samtal och utbildning om hur värdegrunden ska omsättas i alla läroprocesser och sysselsättningar (Skolverket, 2011). Enligt Zackari och Modigh (2000) behöver lärarna utarbeta långsiktiga planläggningar för hur man ska arbeta med värdegrunden i vardagen. De påpekar att det krävs en pedagogisk kompetens och tid för pedagogiska diskussioner.

Arbetet av värdegrunden är främjande och förebyggande för negativa ställningar som till exempel diskrimineringar. Skolan som en social mötesplats och en lärande miljö behöver alltid återskapa och förmedla kunskaper om demokratin och mänskliga rättigheter. Lärare bör lyfta fram etiska frågor och samhällsfrågor för att öka förståelse och respekt för de mänskliga rättigheterna och värderingarna. Samtal om dessa ämnen bidrar till utvecklandet av demokratisk kompetens (Skolverket, 2011). Det är genom samtal och reflektion en ömsesidig respekt, tilltro och förståelse kan utvecklas (Skolverket, 2000). Arbetsformer och diskussioner om demokrati och mänskliga rättigheter måste bygga på inflytande och delaktighet (Skolverket, 2011).

I skolverkets skrift, Med demokrati som uppdrag, står det att individens lärande och utveckling sker i samspel med andra. Välfungerande sociala relationer är en förutsättning för att kunna utveckla demokratisk kompetens. Det kollektiva samtalet riktar ”intresset för värdegrunden mindre mot den enskilde individen och mer mot individen satt i ett sammanhang” (Skolverket, 2000:15).

I barnkonventionens artikel 29 (Skolverket, 2011), står det följande; ” Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter”.

10

Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter” är beskrivet i Styrdokumenten (Lgr11).

Allas lika värde är en av de grundläggande demokratiska värderingarna som skollagen slår fast (Skolverket, 2011). Skolan har som uppdrag att synliggöra normer, värderingar och hierarkier för att kunna på ett pålitligt sätt utforma allas lika värde och förebygga trakasserier, diskrimineringar och kränkningar. Allas lika värde är en central grund för all verksamhet och arbetssätt. Det är oerhört viktigt att lärare lyfter upp frågor kring allas lika värde och uppmärksammar olikheter som en tillgång (Skolverket, 2011).

En öppen kommunikation och ett gott socialt klimat kan utveckla respekt och tolerans för olikheter och oliktänkande (Skolverket, 2000).

I styrdokumenten står följande; ”Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde”.

Barnkonventionen påpekar i artikel 2 (Skolverket, 2011), följande ”Alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras”.

En del av värdegrundsarbetet är att försäkra elever en trygg skolmiljö (Skolverket, 2011). Därtill ska eleverna känna sig trygga med varandra och pedagogerna. Lärare har i uppgift att förebygga kränkande behandling och observera de barn som har blivit utsatta. Om lärare får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling, bör detta anmälas till rektorn eller förskolechefen. Ifall det är rektorn som får kännedom, så ska det anmälas till huvudmannen. Pedagogerna bör även visa hänsyn för alla elevers olika förutsättningar och behov. De bör stimulera de i sin utveckling. Lyhördhet för elevers integritet och omsorg bör också tillfredsställas (a.a.).

11

2 Syfte och Frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare arbetar med etik och värdegrund i skolan. Av intresse är att få en djupare förståelse av hur de tänker kring etik- och värdegrundsarbete, vilka etiska värderingar de anser bör förmedlas för att elever ska kunna utvecklas till goda demokratiska medborgare.

Viktigt är även att redogöra för hur lärare hanterar olika etiska dilemman.

2.2 Frågeställningar

 Hur arbetar lärare med etik och värdegrund i skolan?

 Vilka etiska värderingar anser lärare bör förmedlas för att främja barn och ungdomars utveckling?

12

3. Teoretisk bakgrund och tidigare forskning

Begreppet etik härstammar från det grekiska ordet ethos eller ethikos som betyder bland annat sedvana, bruk eller sätt att bete sig. Etik förekommer ofta synonymt med ordet förhållningssätt. Med etik avses människans reflektion över sitt förhållningssätt och handlingssätt. Att ägna sig åt etik handlar om att man tänker efter vilka mänskliga värderingar, eller normer som styr ens handling och att man visar beredskap att ompröva dem (Gren, 2007).

Johansson och Johansson (2003) förklarar att man har en tolkning om att etik inte bara är reflektioner utan något som uppstår och förändras i möten mellan människor. Människor har föreställningar om vad som är ont och gott oavsett ålder och förmåga, utifrån vilka individer de är verksamma med. Logstrup, den danske filosofen och teologen (1956/94), menar att etik handlar om varje människas konkreta relation till andra människor (Johansson & Johansson, 2003).

Hartman (2000), skriver att intresset för etik har ökat alltmer under 1990-talet. Läroplansutvecklingen och värdegrundsarbetet på skolans område har varit anledningen till intresset för ämnet etik. Gren (2007), påpekar att det finns flera medverkande krafter som ligger bakom dagens ökade etikintresse. En av faktorerna är den ökade sekulariseringen av samhället. Genom sekulariseringen, har kyrkan och den kristna tron och traditionen förlorat sitt inflytande och den värdegrund de har lämnat är inte längre självklar. Collste (1996), professor i ämnet etik, berättar att kyrkan inte i samma utsträckning har rätt att förtydliga vad som är rätt eller fel, ont eller gott.

I dagens samhälle finns det en avsaknad av den gemensamma värdegrunden och av givna värden. Det finns heller inte någon ideologisk eller politisk gemensam värdegrund, betonar Gren. Den snabba tekniska utvecklingen och dess ekonomiska aspekter har fört med sig svåra etiska ställningstaganden vilket har skapat ett behov av gemensamma värden och etiska diskussioner (Gren, 2007).

Collste (1996) anser att även individualismen som präglar vårt samhälle, har medfört en moralisk splittring och sönderfall. Alla dessa faktorer bidrar med svårigheter för skolan och pedagoger att förmedla och belysa värden och normer. Intresset för etik är utbrett bland människor men samtidigt så leder intresset till större osäkerhet.

13

Etik och moral är två begrepp som ofta används synonymt när man avser en åsikt om vad som är rätt eller fel. Moral är ett begrepp som härstammar från det latinska ordet moralis som betyder sed eller sedvana (Gren, 2007). Enligt Johansson och Johansson (2003:14) definieras skillnaden av begreppen på följande sätt: ”moral som handlingar och etik som reflektion över moralen, där etiken så att säga utgör teorin och moralen praktiken”.

Orlenius (2001) representerar moral som vårt yttre handlingssätt och etik som vårt inre tänkesätt. Colnerud (1995) påpekar att båda begreppen används i olika betydelser. Med moral menar man de oreflekterade handlingsnormerna om vad som är rätt eller fel. Medan etik som har en vetenskaplig ståndpunkt och som är ett huvudområde inom filosofin, betecknar det medvetna reflekterandet.

Däremot tolkar Zackari och Modigh (2000), moral och normer som tids- och kulturbundna och etiken och värdena något som dyker upp i många olika religioner, kulturer och tidperioder.

Enligt Franck (2003:12) bör man tolka de ”etiska och moraliska förhållningssätt i relation till den universella rätten att uppleva mening i tillvaron”. Franck (2003) påpekar att människans rätt till att leva ett meningsfullt liv är en grund för etiska och moraliska förhållningssätt.

Alla människor oavsett etnisk- och religiös bakgrund och livsomständigheter, bör få uppleva ett meningsfullt liv. För att kunna förverkliga en mening i våra liv bör alla ta ett ansvar och ge enorma förutsättningar för både sig själva och andra (Franck, 2003). Därför är det viktigt att inta ett moraliskt förhållningssätt och en etisk reflektion för att många människor ska kunna ta del av villkoren för att uppleva mening. Varje individ har olika åsikter och tolkningar om vad ett meningsfullt liv är, men det finns grundläggande villkor för att man ska kunna uppleva en existens och mening i livet. Det blir svårt för en individ att uppleva mening om man inte får de fundamentala behoven av mänsklig kärlek och närhet (a.a.).

Franck framhäver att en del filosofer menar att ett annat huvudsakligt villkor för meningsupplevelse är;

möjligheten att kunna betrakta sig som en del av ett större sammanhang, ett sammanhang som går utanför mig själv och min egen existens och som knyter ihop mig med andra människor, med någon gemenskap, med det samhälle där jag lever eller kanske med naturen i stort (2003:13).

14

Begreppet värde innebär något gott som är efterfrågat. Ordet härstammar från isländskans värdi. Orlenius (2001) förklarar att värden skapas av olika prioriteringar om det eftertraktade. I min undersökning har jag valt att utgå från värden som kan skildras som etiska.

Etiska värden talar om sådant som vuxna och barn uttrycker och upplever i egna och andras handlingar som gott eller ont, rätt eller fel, samt positivt eller negativt. Etiska värden motiverar handlingar och bistår med hur vi ska bemöta våra medmänniskor. De är alltid sammanknutna i människors liv och kan formuleras i ord eller handlingar. Etiska värden kan vara reflekterade eller oreflekterade och kan förändras och diskuteras i möten mellan individer. Genom etiska värden formas normer vilket är handlingsregler. (Johansson & Johansson, 2003).

De etiska värdena är nära sammanbundna med en persons moraliska ställning, till andra människor och till livet (Gren, 2007). Hartman (2000) anser att ”en etisk ståndpunkt ger uttryck för en värdering”. Men han understryker att alla värderingar inte är etiska.

Zackari och Modigh (2000) anser att våra värderingar påverkas av vår egen kultur, tradition, historia och den sociala och kulturella miljön vi vistas i.

Värdegrund är ett svårt begrepp och okänt för många människor, ordet är ett politiskt laddat ord vilket är betydande för den tolkning man gör (Zackari & Modigh, 2000). Värdegrund saknar en tydlig innehållsmässig precisering eftersom det inte är ett relativt gammalt ämne. Värdegrund som ett svenskt begrepp infördes första gången under 1990-talet. Begreppet förekom först i Läroplanskommitténs utredning Skola för bildning (Lindgren, 2001).

Denna utgör en av grunderna i de nya läroplanerna och skall fungera som underlag för all verksamhet i skolan och förskolan. Värden som poängteras i läroplanerna och som är utgångspunkten för skolans arbete är: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta” (Zackari & Modigh, 2000).

Lindgren (2001:7), skriver att ”detta ska ske genom individens fostran till: rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande”. Lindgren påpekar att läroplanerna, förutom de demokratiska värdena, också hänvisas till kristen tradition och västerländsk humanism.

Skolans decentralisering av läroplanerna ger upphov till friutrymme för skolaktörernas lokala handlande. Därefter omsätter varje enskild skola de värden och riktlinjer som markeras i läroplanstexterna utifrån egna villkor. På grund av politisk kultur och skolklimat skiljer sig tolkningen och genomförandet av värdegrunden mellan kommuner och skolor (Lindgren, 2001).

15

Enligt Zackari och Modigh (2000:44) har skolan ”haft svårt att avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor”. De menar att det finns flera bakomliggande orsaker till detta. En av orsakerna är att skolan länge har haft fokus på kunskapsförmedlande. Eftersom skolan hade begränsade ekonomiska resurser, använde skolan effektivt sina investeringar främst på kunskapsförmedling. Anledningen till de minskade ekonomiska resurserna var 1990-talets arbetslöshet och den ekonomiska och etniska boendesegregationen.

Idag ser vi att skolans intresse mot värdegrund och fostrande roll har ökat markant. En av förklaringarna till detta kan vara att man ställer mer krav på skolans uppdrag. Arbetslivet kräver breda kompetenser som; samarbetsförmåga, självständighet, ansvarstagande och social kompetens, vilket för med sig behovet av att diskutera ämnen som värdegrund och mångfald (Zackari & Modigh, 2000).

Den ökade mångkulturalismen har också ökat samhällets intresse för värdegrund och demokrati. Genom invandring, har det blivit flera kulturer i Sverige och de nya kulturella subgrupperingarna har framställt egna värden och normer. Den ökade individualiseringen, segregationen, marginaliseringen och de svåra socioekonomiska omständigheterna ställer krav på samtal och diskussion om värderingsfrågor (Zackari & Modigh, 2000).

3.1 Etik i vardagsarbete

I Sverige har etik och moralfrågor inte utforskats mycket i relation till skolans uppdrag och åtgärder (Orlenius, 2001).

Johansson och Johansson (2003) hänvisar till pedagogerna Gunnel Colnerud och Robert Thornbergs förklaring gällande forskning inom etik. Det saknas kvalitativa studier som syftar till att förstå skolarbetet. Forskning visar att lärare uppskattar uppgifter med värdefrågor men att deras tillvägagångssätt av genomförandet varierar. Undersökningen riktas mer ”på moral som en fråga mellan lärare och den enskilde individen” (Johansson & Johansson, 2003:12).

Ämnet värdegrund blev aktuellt år 1999 med skolministern Ingegerd Wärnerssons initiativ och insatser att påbörja ett projekt, så kallat ”värdegrundsår”. Skolorna beordrades att diskutera och arbeta med värdefrågor (Orlenius, 2001).

Förutsättningen var det särskilt framhävande av värdegrunden som skett i förskolans och skolans läroplaner, 1998/1994. Enligt läroplanerna utgör värdegrunden underlaget i förskolans och skolans verksamhet. ”Därför är det logiskt – och också en trovärdighetsfråga -

16

när man från regeringens sida poängterar vikten av värdegrunden och dess betydelse”, menar Orlenius (2001:13).

Lindgren (2001) anser att när det gäller forskning inom värdegrundsområdet är det svårare att göra ett beslut eftersom forskningsområdet inte svarar mot ett isolerat vetenskapligt läroämne. Pedagogik och pedagogiskt arbete kan idag vara de discipliner som har den närmaste kopplingen till värdegrunden. ”Samtidigt skulle man kunna påstå att all forskning som berör sociala fenomen knyter an eller berör värdegrundens teman” (Lindgren, 2001:8). Idag framgår värdegrundsforskning i många olika vetenskapliga discipliner. Man har inte gjort värdegrundsforskning eller generell analys av värdegrundsarbete mer än så.

Forskningen eller analysen av värdegrunds innehåll är mer riktat mot hur undervisningen bedrivs utifrån läroplanerna generellt (Lindgren, 2001).

Lindgren (2001) markerar att man även har undersökt perspektiv av värdegrund och värdegrundsarbete men det man inte har undersökt är ”vilket innehåll aktörerna själva väljer eller betonar när det säger sig bedriva värdegrundsarbete eller forskning inom värdegrundsområdet” (s.9).

Johansson och Johansson (2003) menar att i skolan möts elevernas och vuxnas personliga erfarenheter. Elever och vuxna problematiserar olika värden ur egna perspektiv. Den etik som barn och vuxna uppfattar, förstås och gestaltas inte alltid på samma sätt. Dilemman kan uppstå mellan läroplanens avsikter att förmedla barn vissa värden, dels utgå från barns erfarenheter och upplevelser.

Läraren i undervisningen förmedlar att människor är olika men samtidigt så anstränger de sig för att uppnå enighet, vad gäller värdefrågor. Det sker ganska mycket oenighet i klasserna gällande konflikter mellan individer. En orsak till det kan förklaras att man lägger mer fokus på de enskilda eleverna som är inblandade i konflikten snarare än på de kollektiva mekanismerna.

Åberg och Taguchi (2005) anser att pedagoger har ett viktigt ansvar att hjälpa barn att växa in i ett etiskt tänkande. Detta kan stödjas genom att pedagoger själva agerar och reflekterar etiskt. Samtal om värderingar är betydande för reflektion och för att kunna ompröva vårt tänkande och handlande. Demokrati är grunden för skolans verksamhet vilket innebär att det måste visas hänsyn för barns delaktighet och inflytande. Läraren måste vara lyhörd för barns åsikter och uppmärksamma deras tankar. Barns delaktighet är ett uttryck för ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. De beskriver lyhördhet som en nödvändig egenskap för att kunna skapa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. För att kunna förmedla detta värde måste

17

lärare själva ha en god förmåga att lyssna. Därtill hävdar Åberg och Taguchi att olikheter är en drivkraft för barns lärande och utveckling.

Orlenius (2001) redogör att tyngdpunkten i demokratins utveckling ligger på att eleverna motiveras och får chansen att dela med sig av sina olikheter och på så sätt skapa diskussion och analys. Han hävdar att många lärare har brister på kompetens och en dålig beredskap att hantera etiska situationer.

Gren (2007) påpekar att i lärarens ansvar ingår det också att vara en god förebild för eleverna. De grundläggande värdena bör vara tydliga för lärare och förverkligas i deras handlingssätt och förhållningssätt. Därtill anser hon att förståelse och hantering av känslor är oerhört viktigt eftersom de bidrar till människors identitetsutveckling. Barn måste få lärdomar om känslor för att kunna utveckla sin identitet och få en beredskap att hantera verkligheten.

Lärarens bekräftande av barns värde är främst beroende av vilka värden de prioriterar. I en omgivning där barnen blir bekräftade skapas det trygghet vilket ger möjlighet för dem att yttra sina tankar och känslor.

Empati är ett viktigt villkor för att upptäcka och förstå andra människors känslor. Ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt kräver utveckling av empatisk förmåga. Empati är en nödvändig förmåga för att barnen skall kunna utvecklas och stimuleras i sin självkänsla och förståelse för olika perspektiv. Denna förmåga utvecklas i nära relation med andra. Därför är det väsentligt att vuxna agerar som en god förebild för att förmedla betydelse av detta värde. Lärarens empatiska förmåga utvecklas genom att ingå i eftertänksamma relationer med barn. Ett annat värde som en lärare kan vara en god förebild för, är genom att visa respekt för andra. För att motivera barnets utveckling krävs det att de får uppmuntran och positiv förstärkning av lärare. En annan sak som Gren tar upp, är att en god föräldrasamverkan är avgörande för elevens utveckling och lärande.

Zackari och Modigh (2000), författarna till Värdegrundsboken, framhäver att vuxna människors värderingar och handlingssätt påverkar barn och ungdomar, och därför är vuxna också viktiga förebilder. Precis som vilket annat ämne som helst i skolan bör det ske en undervisning om etik och värdegrund. För att etiska förhållningssätt ska utvecklas krävs det samspel mellan människor, där samtalet är en grund för en demokratisk interaktion. Barn och ungdomar måste uppleva diskussioner kring etiska frågor där deras förmåga till reflektion och en kritisk inställning utvecklas. Erfarenheten som man har av diskussioner i mindre grupper, stärker uppmärksamheten, relationen och bekräftandet. Redan i förskolan skapar man situationer som gynnar utveckling av barnens etik och moral. I grundskolan förändras

18

situationer på grund av lärarens lärandesituation, vilket medför färre gemensamma samtal och mindre bekräftelse.

Att ha värdegrunden som ett eget ämne kan ha en fördel, när det gäller att avsätta tid för samtal men huvudtanken är att värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten. En begränsad tid, ökad anonymitet och en mindre resursfördelning kan minska elevernas intressen, samt påverka personliga relationer mellan lärare och elever (a.a.).

Vidare framhåller författarna att mångfald är en verklighet som kännetecknar dagens samhälle. Den har positiva följder på barns lärande och utveckling och för den pedagogiska verksamheten. Nya möten av åsikter och värderingar ger upphov till ifrågasättande av det givna förhållningssättet. Skolans ansvar är att möta dessa värderingar med öppenhet och tydliggöra nya etiska åsikter. De nya värderingarna medför en viss osäkerhet hos lärare men även en öppenhet för kreativ tankeförmåga. Vidare måste skolan bekänna och uppmärksamma olika kulturarv, för att kunna bidra till respekt och tolerans för varandras olikheter. Kunskap om olikheter är nödvändigt för att kunna utveckla demokratisk kompetens (a.a).

I Skolverkets skrift, Med demokrati som uppdrag (2000), presenteras lärares dialoger och attityder gentemot barn och unga som en del av värdegrundsarbetet. Förutom undervisning kan kommunikation och förhållningssätt ge möjligheter att erövra värdegrunden. Genom samtal om etik och värdegrund får man en ökad förståelse av andra människors erfarenheter och uppfattningar. Ett ökat utrymme för elevers åsikter och känslor bidrar till en utveckling av reflektionsförmåga kring värdegrund. Precis som samtal utgör även relationer grunden för etik och värdegrundsarbete. Vuxnas närvarande leder till relationer som gynnas av beaktande och bekräftelse. Lärarens kompetens om etik och värdegrund är avgörande för ett främjande arbete. Barn och ungas inflytande och delaktighet är minst lika viktig i ett värdegrundsarbete.

I Förskolan och skolans värdegrund (2011), betonas skolans viktiga uppdrag i arbetet med värdegrunden. Lärare har ett grundläggande ansvar när det gäller att utveckla demokratiska kompetensen hos elever. Värdegrunden bör genomsyra i alla vardagliga situationer. Samtal, förhållningssätt och relationer anses ha ett aktiv roll i värdegrundsarbetet. De ger möjligheter för elever att uttrycka sina uppfattningar, reflektera över sina handlingar och ingå i sociala relationer. Därtill beskrivs värde övningarnas betydelse som synliggör elevers olika tankar och skapar känslan av att bli lyssnad.

Liksom andra värderingar, understryks alla människors lika värde som en väsentlig värdering. Tydliggörande av värdena är nödvändigt för att motverka oacceptabla eller kränkande behandlingar.

19

Enligt Thornberg (2006) utgör konflikter en del av skolvardagen som kan bidra till viktiga tillfällen att lära sig. Han anser att konflikhantering och medling är väsentliga delar av lärarkompetensen. Lärarens agerande och besvarande vid konfliktsituationerna är viktiga eftersom de är förmedlare av värden. Vidare betonar han att eleverna bör få kunskaper om konflikthantering och lära sig medla i konflikter.

Carlsson (2001) redogör i sin avhandling för olika sätt att hantera konflikter. Hon anser att lärare måste omedelbart ta tag i en konfliktsituation och försöka reda ut den. Hon påpekar att det är viktigt att man lär elever att handskas med känslor. Vid konflikthantering är det väsentligt att man inte ger upphov till fel uppfattning. För problemlösning krävs det att barn begriper att de måste undvika att undertrycka sina känslor.

Det finns bakomliggande orsaker till användandet av ord som svordomar (Andersson, 1985; Ljung, 2006). De menar att viljan att förstärka och avreagera sina känslor, stress, fysisk smärta och sociala motiv som grupptryck kan vara faktorer som bidrar en beteckning av skällsord (Andersson, 1985; Ljung, 2006).

Andersson (1985) framhäver att genom att använda fula ord vill man markera till omgivningen en bestämd inställning, att man bryter mot normer och förbud som omsluter samhället. Han poängterar att talaren har oftast avsikten att få lyssnaren att reagera på vad han/hon säger. Ljung (2006) förklarar att i skolan finns det språknormer som skapar svårlösliga konflikter hos barn och unga.

Kinge (2000) anser att empati innebär att man utvecklar sitt förhållningssätt, sin lyhördhet och ökar sin uppmärksamhet för människors känslor. Man bör utveckla sina attityder, sin sensitivitet och förmågan att bemöta barn. Därför krävs det en empatisk förmåga i förhållande till barn, som ger de en ökad självinsikt.

Nykänen (2009) menar att tolerans är en avgörande egenskap i dagens samhälle. Hon betonar att man bör utveckla sin öppenhet och tolerans. Tolerans krävs för att bemöta olika bakgrunder, åsikter med respekt.

20

4. Metod

Följande kapitel innehåller mitt tillvägagångssätt med undersökningen. Jag kommer att beskriva vilken forskningsmetod jag har utgått ifrån och hur jag har genomfört min undersökning. I detta kapitel kommer även mina tankar kring urvalet att redogöras för.

4.1 Val av metod

Jag har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att de ger mig djupare förståelse av det som jag kommer att studera samt ger mig möjligheter att upptäcka ”de intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen” (Patel & Davidson, 2003:78). Kvale (1997) menar att den kvalitativa intervjun är en verksam metod där man får information om undersökningspersonernas erfarenheter, perspektiv och vardagliga situationer. Han anser även att ”intervjuer är kraftfulla verktyg för den som vill erhålla kunskap om människors upplevelser och beteenden” (1997: 72). Syftet med arbetet är att ta reda på hur ett värdegrundsarbete kan se ut och vilka uppfattningar lärare kan ha kring etik- och värdegrund. Därför ansågs denna metod vara den mest användbara för studien.

Den största fördelen med den kvalitativa forskningsintervjun är att den är flexibel. Metoden går att anpassa efter situation och insamling av material kan ske så länge det behövs. Kvalitativ forskningsmetod var ett bra val eftersom det är lämpligt att identifiera en intervju genom att ange när, var och hur den genomfördes samt hur man kan nå den intervjuade senare, om det skulle behövas (Eliasson, 2006).

Vid en intervju kan intervjuaren själv bestämma hur strukturerad eller ostrukturerad en intervju ska vara. Strukturerade intervjuer valdes eftersom den strukturerade intervjun med genomarbetad frågelista, anpassar sig bäst för kvalitativa undersökningar (Eliasson, 2006). Utförandet av strukturerade intervjuer är en fördel för att resultatet man får är lätt att hantera och bearbeta (Stukát, 2005). Vid genomförandet av intervjuer är det viktigt att intervjuaren inte orsakar en alltför strukturerad och styrd intervju (Larsen, 2009). För att undvika alltför styrd intervju kan man utföra halvstrukturerad intervjuform som innehåller några huvudfrågor och förslag till användbara frågor. En sådan intervjuform kan ge möjlighet för rättelser av frågornas form och ordningsföljd om så krävs (Kvale, 1997). Jag var försiktig med att inte

21

enbart utgå från en frågeintervju utan också ge tillfälle för informanterna att tala fritt (Larsen, 2009).

Följdfrågor kan användas för att stödja samtalet vilket underlättar intervjuprocessen. Under intervjuerna ställde jag även öppna frågor för att underlätta samtalet och fånga upp information. Jag valde att inte ha för många frågor för det kan göra den intervjuade mindre intresserad att medverka (Hartman, 2003).

Samtalsintervju var en lämplig form av kvalitativ intervju som gav möjlighet att nå en djupare förståelse av informanternas arbetssätt och uppfattningar. Larsen (2009) menar att för att få önskat information bör intervjuaren vara en god observatör och ge utrymme för informanten.

4.2 Urval

Undersökningen genomfördes i en skola i Skåne. Anledningen till att jag har valt en skola är för att jag inte kommer att göra någon jämförelse mellan olika skolor. Skolan som valdes är en F-9 skola. Valet av åldersgrupp för min studie är 6-16 år.

Eftersom studiens fokus ligger på lärares arbetssätt och uppfattningar bestod min undersökningsgrupp av lärare som arbetade med elever som går i grundskolans tidigare år och senare år.

Jag intervjuade sex personer. Valet av deltagare var de som visade intresse för denna studie. Lärarna som valde att medverka i undersökningen tyckte att forskningsområdet var ett intressant ämne som har starka anknytningar till deras arbete i skolan.

4.2.1 Presentation av undersökningsgruppen

På grund av forskningsetiska principer använder jag inte lärares riktiga namn utan använder fingerade namn.

Hanna: En ung lågstadielärare som undervisar i årskurs 4. Hon har arbetat i skolan i ett år. Joakim: Samhällsvetenskapslärare som undervisar elever i årskurs 7-9. Han har arbetat i skolan i 18 år.

22

Göran: Högstadielärare som undervisar elever i årskurs 7-9 år. Han har arbetat i skolan mer än 20 år.

Sara: Modersmålslärare som undervisar elever i olika åldersgrupper. Hon är modersmålslärare i arabiska och är en blivande specialpedagog.

Ali: Mellanstadielärare som undervisar i årskurs 5. Han är ämneslärare i matematik och naturorienterade ämnen. Har arbetat i skolan i 14 år.

Emma: En ung lågstadielärare som undervisar i årskurs 1.

4.3 Genomförande

Deltagarna kontaktades för att få samtycke till att genomföra intervjuerna. Jag fick muntligt samtycke från lärarna. Jag presenterade mig själv och förklarade ämnet som jag har valt att undersöka. Efter godkännandet av att medverka i studien bokades tid för intervju. Intervjuer genomfördes under en vecka. Lärarna intervjuades var för sig och intervjuerna pågick ungefär 20-30 min/person.

Genomförandet av intervjuer började med en kort presentation av forskningsämnet. Jag informerade kort om syftet och antalet intervjufrågor. Inför varje intervju fick jag deras tillåtelse för användning av diktafon.

Den första stunden av en intervju är väsentligt (Kvale, 1997). Oftast vill den intervjuade ha en uppfattning om intervjuaren innan han eller hon börjar tala öppet om sina åsikter och upplevelser. Då är det viktigt att intervjuaren är lyhörd och visar förståelse. Vid alla intervjutillfällen försökte jag bygga upp en stämning där de intervjuade känner sig trygga och motiverade för att kunna tala om sina upplevelser och åsikter (Kvale, 1997). ”Detta innebär att inta en ömtålig balans mellan kognitiva kunskapssökandet och den mänskliga interaktionens etiska aspekter” (Kvale, 1997:118). Det är upp till intervjuaren att via en god och artig dialog skapa ett tillitsfullt samspel (Kvale, 1997). Davidson och Patel (2003:71) betonar att ”det är alltför lätt att väcka en försvarsattityd hos intervjupersonen om han upplever att vi dömer eller kritiserar honom. I det här fallet gäller det att komma ihåg att vi talar inte bara med ord utan också med gester och ansiktsmimik”.

Jag utgick från ett intervjuformulär med färdigformulerade frågor (Larsen, 2009). Användning av ett intervjuformulär ledde till att alla informanter svarade på samma frågor

23

och i samma ordningsföljd. Eftersom jag inte hade en alltför styrd intervju så gjorde jag ibland några förändringar av frågornas ordningsföljd.

Intervjun bestod sammanlagt av 7 frågor men jag lämnade även utrymme för spontana och följdfrågor. Frågorna som ställdes för de intervjuade var enkla att förstå. Kvale (1997:122) anser att ”frågorna bör vara lätta att förstå, korta och befriade från akademisk jargong”.

Vid intervjuerna använde jag mig av en diktafon. Inspelningar med diktafon var betydande för att inte missa någon detalj i deltagarnas muntliga svar. Eliasson (2006:25) förklarar att ”en fördel med att spela in en intervju är att det då blir möjligt att citera den intervjuade ordagrant, om det lämpar sig i rapporten”.

Efter genomförda intervjuer läste jag igenom det empiriska materialet och de transkriberade intervjuerna. Vid genomläsning noterade jag likheter och skillnader mellan lärarnas uttryck. När jag ordnade upp de insamlade materialet i olika kategorier, utgick jag från tre begrepp; etik- och värdegrund, etiska värderingar och etiska dilemman. Anledningen till att jag tittade på intervjuerna utifrån dessa tre aspekter är för att de ansågs vara relevant, kopplat till frågeställningar.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Forskning är nödvändigt för att samhället ska kunna utvecklas men det är lika nödvändigt att skydda individer så att de inte blir utsatta för fysisk eller psykisk skada och förödmjukelse. Inför varje vetenskaplig utredning bör man som forskare vara medveten om forskningskravet eller individsskyddskravet som preciseras i fyra krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (http://www.vr.se).

Inför min undersökning var jag noga med att följa de etiska aspekterna som krävs för varje forskning. Enligt informationskravet så måste forskaren informera undersökningsdeltagare om studiens syfte och användning. Jag kontaktade lärare som jag valde att intervjua för mitt arbete. Jag presenterade mig själv och informerade begripligt om ämnet som jag har tänkt undersöka. Det informerade de intervjuade före intervjuprocessen om att de insamlade materialet inte ska användas för ett annat syfte än forskning. Kvale (1997) menar att vid avslutning av en intervju kan de intervjuade undra över undersökningens syfte särskilt om de har varit öppen och berättat sina personliga upplevelser.

24

Samtyckeskravet ger rättighet för undersökningsdeltagare att frivilligt delta i en forskningsintervju. De medverkande fick själva bestämma om de vill delta i intervjuprocessen (Hartman, 2003). Svedner och Johansson (2001) påpekar att man måste visa respekt för deltagare och att de ” inte får föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte” (2001: 23). De kunde ändra eller avboka tid när de önskade och avbryta intervjun när de inte ville fortsätta att medverka. Intervjupersonerna gav sitt samtycke om det insamlade materialet. Jag berättade för dem att intervjuerna skulle spelas in och att det är endast jag som ska lyssna på inspelningarna.

Jag informerade intervjupersonerna om att de ska vara helt anonyma och att det kommer användas fingerande namn. Konfidentialitetskravet går ut på att uppgifter om personer och organisationerna bevaras så att obehöriga inte kan nå dem (Hartman, 2003). Under intervjuns gång fick det avbryta och säga till om något som de inte ville att jag skulle ta med i mitt arbete.

Enligt det sista forskningskravet, det så kallad nyttjandekravet så fick undersökningsdeltagare veta att de insamlade materialet skulle användas enbart i forskningssyfte.

25

5. Resultat och Analys

I detta kapitel presenteras resultat och analys av de genomförda intervjuerna. Jag har valt att sammanställa intervjuerna enligt en följande kategorisering som är tillämpad efter frågeställningarna i studien;

 Etik- och värdegrund  Etiska värderingar  Etiska dilemman

Första kategorin redogör för lärarnas arbete med etik- och värdegrund och deras definition av dessa ämnen. Andra kategorin redogör för lärarnas uppfattningar om etiska värderingar som bör förmedlas. Sista delen redovisar de etiska dilemman som förekommer i skolans verksamhet och lärarnas beskrivning av hanteringsmetoder.

5.1 Etik- och värdegrund

5.1.1 Definition

Lärarna som medverkade i intervjuerna, betonade betydelsen av etik- och värdegrund. Modersmålsläraren Sara ansåg att etik bidrar till ett bättre liv och att den är nödvändig i livets alla aspekter. Vidare berättade hon att etiken måste visa sig i handlingar vi utför. ”Man måste agera etiskt. Genom att agera etiskt kan jag lära mina elever vad etik- och värdegrund är för något”. Åberg och Taguchi (2005) anser att pedagogerna har skyldighet för att barnen skall kunna ”växa in i ett etiskt tänkande” (2005:21). För att kunna möjliggöra detta bör pedagoger själva agera och reflektera etiskt. Att agera etiskt och vara en god förebild var något som alla lärare tog upp under intervjuerna.

Högstadieläraren Göran påpekade att man alltid måste tänka på att försöka vara en förebild, att inte hela tiden gapa och skrika.

26

Man bör ha detta hela tiden i bakhuvudet. Jag måste försöka agera etiskt även om vi människor är ofullständiga. Så mycket det går måste jag agera etiskt. Försöka tänka på detta; Jag är en förebild för eleverna! (Göran)

Zackari och Modigh (2000) menar att vuxna är viktiga förebilder för barn och ungdomar. Barn påverkas av vuxnas bemötande och värderande. Vuxna kan aldrig lära ut ämnena som etik, värdegrund och moral. De måste själva omsätta de grundläggande värdena i praktiken. ”Lärare och annan skolpersonal är inte privatpersoner i skolan, utan representerar för det uppdrag som skolan getts” (2000:56). Det är inte tillräckligt att bara godta värdegrunden utan det krävs aktiva åtgärder. Även Gren (2007) anser att lärare har en väsentlig uppgift som förebild, därför bör värdena vara påtagliga för de och införlivade i deras tänkande, handlande och förmedlande.

Om vi inte hade pratat om etik- och värdegrund och inte gjort det aktuellt, då hade man inte kunnat bedriva en skola överhuvudtaget, anser Göran. Enligt honom är etik- och värdegrund inte bara till att det ska fungera i skolan utan man ska bygga på någonting hos eleverna som de ska ha med sig resten av livet.

Vi ska inte låta eleverna tro att man i skolan bara lär sig matte, engelska, samhällsorienterade ämnen, och så vidare utan livet är så mycket mer av dem här sakerna (Göran).

Zackari och Modigh (2000) påpekar att för att värna värdegrunden bör den integreras med samtliga ämnen som är lämpade att utöva en undervisning om etik och värdegrund.

Förutom undervisning kan lärares dialoger och förhållningssätt gentemot barn och unga omfatta värdegrunden och ge möjligheter att inta den (Skolverket, 2000).

Enligt högstadieläraren Joakim är etik ett sätt att förhålla sig mot andra människor. Etik och moral flyter alltid in i varandra, anser han.

För mig är etik egentligen förhållningssätt mot andra människor (Joakim).

Etik- och värdegrundsarbetet innebär främst att utveckla ett förhållningssätt som är förenad med de grundläggande demokratiska värderingarna (Skolverket, 2011). Zackari och Modigh (2000) framhäver att etiska förhållningssätt utvecklas i interaktionen mellan personer. Lågstadieläraren Emma belyser detta genom att etik innebär hur vi beter oss mot andra

27

människor och vad vi gör för att leva tillsammans på bästa sätt. Hanna som också är lågstadielärare tyckte att etik är vad som gör dig till en person. Det är någonting du lär dig och som du får med dig hemifrån. Gren (2007) anser att etik är nära knutna till en individs moraliska karaktär.

5.1.2 Arbetssätt

Alla lärare ansåg att samtal är centralt i etik- och värdegrundsarbetet, och påpekade att de samtalar dagligen, nästan varje lektion med eleverna. Zackari och Modigh (2000:27) understryker att ”samtalet är skolans viktigaste demokratiska redskap”. Förutsättningen för samtal är lyhördhet, goda sociala relationer och respekt för varandras olikheter. Det är genom samtal som medkänslan av andra människors tankar och erfarenheter utvecklas (Skolverket, 2000). Samtal har en främjande och nödvändig roll i barns lärande och utveckling. Det ger möjligheter för elever att uttrycka sina uppfattningar och bli hörda (Skolverket, 2000).

Sara berättade att hon nästan alltid väljer ämnen och arbetsmaterial som handlar om etik- och värdegrund. Hon förklarade att hon använder olika metoder för att föra ett samtal och betona etiken och värdegrunden. Exempelvis när hon vill ta upp ämnet brukar hon ställa frågor som öppnar upp för diskussion. Zackari och Modigh (2000) påpekar att man måste involvera barn och ungdomar i diskussion om etiska frågor. Barns/elevernas förmåga till reflektion och en kritisk inställning utvecklas då de inbjuds att ställa frågor som berör dem.

Göran anser att samtalet inte behöver inträffa för att det har hänt någonting utan man kan lika väl ta upp detta till diskussion själv. Därmed poängterade han att det är en stor fördel att ha en mindre grupp av elever, eftersom man får bättre kontakt med sina elever och man brukar få en bättre kontroll över hur stämningarna ser ut i klassen. Med en mindre grupp har man möjligheten att bemöta eleverna individuellt, och tilltala dem varje morgon när man träffas och tillade; ”Eleverna uppskattar nära kontakten som de kan få” (Göran).

Zackari och Modigh (2000) förklarar att det inte finns några entydiga resultat om mindre respektive större grupper, försämrar eller förbättrar elevers lärande. Men oftast upplever elever och lärare de mindre grupperna med större fördel. Små grupper kan bidra till nära relationer vilket gynnar bekräftandet.

Något som Göran brukar göra för att ha individuellt kontakt är att han hälsar på var och en med tilltalsnamnet varje morgon. Efter ett tag börjar de ge respons på samma sätt, alltså lär de sig och tar efter det.

28

Det är oerhört viktigt att man skapar fungerande och omsorgsfulla relationer med barn och unga. ”Det kan innebära något så trivialt som att börja hälsa på eleverna och på så sätt bekräfta att de ses som individer” (Zackari & Modigh, 2000:25).

Joakim betonade att redan på dagis är värdegrundsarbetet viktigt. Det är redan på förskolan som man lär sig hur man ska prata och hur man ska bemöta andra, hur man ska lösa problem och hur man ska agera i en grupp. Zackari och Modigh (2000) markerar att förskolans verksamhet bidrar till att en del värden framstår som betydande i barnens umgänge. Genom impulsiva och planerade situationer stimulerar förskolan barns känslomässiga förmågor. Därmed utvecklar barnen sin etik och moral genom leken och i möten med andra barn. ”Förutsättningar för möten förändras under skoltiden och senare i grundskolan övergår lek till andra former av möten och relationer som inte präglas av samma kreativitet och lust”(Zackari & Modigh, 2000:29). Dessutom möter eleverna lärare i en planerad lärandesituation vilket orsakar färre tillfällen för gemensamma samtal.

Joakim arbetar med etik och värdegrund jämt och beskrev senaste lektionen han hade haft. Under lektionen startade han en diskussion om varför man säger elaka ord mot varandra. Vidare markerade han att man måste arbeta med etik hela tiden och påtala den.

Etik och värdegrund ska inte komma som ett projekt utan du ska hela tiden arbeta med det. För du kan dribbla in det nästan var som helst (Joakim).

Det är väsentligt att tänka på att värdegrunden bör omsättas i vardagen i alla aktiviteter, inte som isolerade arbeten i form av temadagar (Skolverket, 2011).

Eftersom Joakim är lärare i samhällsorienterade ämnen så tar han upp det nästan varje lektion. Senast hade han samtalat med sin klass om andra världskriget och de kom automatiskt in på etik och moral. De diskuterade tillsammans etiska ställningstaganden. Enligt Zackari och Modigh (2000) kräver värdegrundsarbetet en annan pedagogik än den traditionella. Den traditionella ämnesundervisningen, utan konversationer och kommunikation kan minska elevernas motivation och vilja. De påpekar att samhällsorienterade ämnen har haft en roll att utveckla demokratisk befogenhet.

Under intervjun frågade jag om eleverna var intresserade av samtalet och han svarade att;

29

Åberg och Taguchi (2005) menar att det bästa sättet att sprida intresse är att skapa möjligheter för dialog.

Joakim talar om för sina elever att de ska börja på gymnasiet och att de måste ha en beredskap för att människor beter sig på annorlunda sätt än vad man själv gör. Kanske är deras etik och moral inte bättre men man måste ha en beredskap på hur samhället runt omkring fungerar, det är det hela skolarbetet går ut på, påstod han. Johansson och Johansson (2003) hävdar att skolan som en unik institution har ansvar att fostra kvalificerade samhällsmedborgare som kan aktivt medverka i yrkes- och samhällslivet.

Hanna berättade att när det händer något i staden eller i närheten av barnens miljö, så pratar barnen mycket om det. Då öppnar hon upp en diskussion om denna nyhet. Alla elever får berätta sin version, sen tar hon upp sin mobil och läser nyheten från aftonbladet. Barnen får den så kallade sanna informationen ur polisens eller reportörers perspektiv. ”Då har vi lagt locket på detta, då kan vi fortsätta att arbeta” (Hanna).

Emma ansåg att värdegrundsarbetet ska liksom i alla ämnen alltid vara ett rullande och pågående arbete. Oftast i början av terminen, någonstans i augusti, brukar de ha två veckors ordentlig start som bara handlar om värdegrund; hur vi är mot varandra, samarbetar med varandra, och hur vi ser på olika etniska bakgrunder. Anledningen till att de gör arbeten kring värderingsfrågor är för att alla ska känna sig trygga, hitta gemenskap och att det ska bli tydligt. Zackari och Modigh (2000) menar att arbetet med värderingsfrågor erbjuder skolan möjlighet att engagera eleverna i skolans verksamhet eftersom värderingsfrågorna är betydelsefulla för dem.

Emma beskriver dessa veckor så här;

Man viker dem veckorna till värdegrund, man tar bort allt annat och fokuserar på det (Emma).

och hon tillade att etik- och värdegrund bör ingå i alla ämnena. Zackari och Modigh (2000) hävdar att värdegrunden som ett eget ämne kräver att man avsätter tid för att samtala och diskutera om värdefrågor. Men de anser ”dock att värdegrunden som ett eget ämne motsäger själva grundtanken att värdegrunden först och främst handlar om ett förhållningssätt” (Zackari & Modigh, 2000:90). Värdegrunden måste genomsyra skolans verksamhet.

Emma arbetar med värdegrunden genom att samtala mycket med de små barnen och tittar även tillsammans på filmer. De arbetar mycket med olika skönlitterära figurer, oftast med Grodan böckerna och Alfons böckerna. Just nu har de hittat ett program på UR (Sveriges

30

Utbildningsradio), som heter ”ugglan och kompisproblemen”. Programmet handlar mycket om utanförskap, hur man säger nej, hur man hjälper andra, och mottagandet av en ny elev. Samtidigt som de diskuterar dessa delar mycket så har de även samtal om olika slags känslor. Gren (2007) påpekar att känslor är viktiga eftersom de ska hjälpa barn att förstå, bli medveten om och hantera realiteten. Gren betonar även att förstå och hantera känslor är väldigt viktigt för människors identitetsutveckling. Att ge elever möjlighet att yttra tankar och känslor är oerhört viktig för att utveckla deras förmåga att reflektera kring värdegrundsfrågor samt vidga sina perspektiv (Skolverket, 2000).

Utöver detta försöker de ha mycket samarbete, till exempel på mattelektioner när de spelar mattespel eller har matteövningar. Hon försöker sätta ihop barnen i olika grupper utifrån olika idéer som hon har om varför de ska samarbeta tillsammans.

Jag försöker sätta ihop dem, som jag tycker kan fungera tillsammans (Emma).

Emma understryker att barn inte alltid har den förmågan att observera detta samarbete utan de vill vara med sina lekkamrater. Åberg och Taguchi (2005:33) understryker att ”den pedagogiska verksamheten vilar på demokratins grund, vilket innebär att vi aldrig någonsin kan välja bort att lyssna på barnen. Lärare måste ge barn möjlighet att ha synpunkter, de måste vara lyhörda och uppmärksamma barnens tankar.

Vidare påpekar Åberg och Taguchi att göra barnen delaktiga är uttryck för ett etiskt och demokratiskt förhållningssätt. Gren (2007:60) hävdar att ”vår bekräftelse av barnets värde beror också på i vilken mån vi respekterar barnets självbestämmande och integritet, på hur vi i förhållandet till barnet i vardagen förmedlar och respekterar de prioriterade värdena”.

Barnen har rättigheter till inflytande och delaktighet, vilket bjuder in dem till en pågående dialog om vad som uträttas och varför. ”Att få vara delaktig och ha inflytande betyder inte att alla ska få bestämma själva - det är varken önskvärt eller möjligt- men det betyder att var och en ska ha en möjlighet att i dialog med pedagoger och kamrater kunna påverka” (Skolverket, 2011).

Syftet med samarbete enligt Emma är att skapa en trygghet i gruppen. ”det är viktigt att kunna få utvecklas i trygghet, och denna trygghet är en grundförutsättning för att kunna växa till sig själv, se sig själv och våga tro att man duger”, menar Gren (2007:84). Med tryggheten kommer också mindre konflikter vilket leder till större arbetsro, och i sin tur till oftast större måluppfyllelse.

31

För Emma är det betydande att eleverna får möjlighet att sitta i små samtalsgrupper och prata om värderingar. Samtal kring värderingar i små grupper kan fungera bättre eftersom var och en blir uppmärksammad och bekräftad. En liten grupp bidrar till bättre antaganden för reflektion och utvecklandet av tillit (Skolverket, 2000). Då får de tillfälle att prata och säga vad dem tycker, det är ett gott exempel på en givande diskussionsuppgift. De kan samtala om likheter och olikheter, svaga sidor som behövs förbättra och att det är okej att inte tycka lika eller annorlunda. Åberg och Taguchi (2005) framhäver att när vi lyssnar, frågar och framställer i samtal med andra får vi möjlighet att ompröva vårt tänkande och handlande.

I Emmas klass har de även mycket värderingsövningar som till exempel fyra hörn och en linje. Linje övningen är uppbyggt på att det är siffran ett på linjens ena ände och tio på andra ände. Då börjar hon med några lättare frågeställningar och sedan ökar svårighetsgraden. Frågorna kan vara på följande sätt; jag tycker om glass eller jag tycker inte om glass, är det okej att slåss om någon annan slår dig, får jag prata mitt modersmål i klassrummet. Värderingsövningar kan vara ett sätt att arbeta för att elever ska bli hörda och att deras olika tankar ska få plats (Skolverket, 2000).

Mellanstadieläraren Alis arbetssätt är att lära etik- och värdegrund genom att vara ett gott exempel. ”Det är pedagogernas tänkande, handlande och de förutsättningar vi ger som blir avgörande för resultatet av barnens arbeten” (Åberg & Taguchi, 2005:85).

Läraren måste ta initiativ så att barnen kan känna sig trygg och villig för att lära sig den etiken och värdegrunden som förmedlas. I det vardagliga arbetet med värdegrunden försöker Ali skapa trygghet hos eleverna och alltid påminna betydelsen av gemenskap, samarbete och respekt. Enligt Åberg och Taguchi (2005) har en pedagog ett etiskt ansvar i relation till barnet som kräver att de uppmärksammar de demokratiska värdena. Liksom Emma har Ali också värderingsövningar och samtalsstunder om etiska frågor. Etiska frågor som han ställer är till exempel; vad gör du om du hittar en plånbok, om du ser en person skada sig, vad gör man då? Göran framhävde att han skulle vilja ha mer tid för att ta upp ämnen som etik, moral och värdegrund.

Men istället måste jag koncentrera mig på administrativa saker, det knuffar ut mitt egentliga uppdrag. Otroligt mycket tsunami av andra saker som har kommit under de senaste åren (Göran).

32

På grund av bristen på tid kan han inte sitta med sina elever som han alltid har velat. Avsaknad av en närvarande lärare leder till att elever efterlyser personligare relationer, uppmärksamhet och bekräftelse (Skolverket, 2000).

Joakim har instämmande åsikt som Göran, han anser att det inte är mycket som man kan åstadkomma på sex timmar. Zackari och Modigh (2000) anser att på grund av begränsad tid så hinner inte lärare utveckla informella relationer mellan sina elever. De påpekar att med ökad anonymitet kan elevers intressen och ansvarskänsla minska.

5.2 Etiska värderingar

5.2.1 Lyhördhet

Modersmålsläraren Sara, ansåg att lyhördhet är en viktig värdering som eleverna måste tillägna sig. När det gäller lyhördhet så menar Åberg och Taguchi (2005) att om man lyssnar på barn ordentligt då kan man skapa intressanta och meningsfulla sammanhang där de utmanas kring ett specifikt ämne. Lärare bör vara en viktig förebild när det gäller att förmedla värdet av lyhördhet. De måste vara medvetna om sin egen lyssningsförmåga för att skapa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt i skolan. Lärare måste vara övertygad om att det är oerhört viktigt att ha en god lyssningsförmåga. Sara betonade, för att kunna förmedla goda värderingar bör en pedagog vara en god förebild och ha tolerans.

5.2.2 Empati

Majoriteten av lärarna var eniga om att empati har en nödvändig och central roll i barnets/elevens demokratiska utveckling. För att barn och unga ska få möjlighet att växa in i ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt bör de utveckla sin empatiska förmåga. Empati innebär att observera och förstå andra människors känslor och samtala denna förståelse i ord och handlingar. Barn och unga är i behov av att bli bemötta, bli bekräftade och bli förstådda. Detta vardagliga behov kan tillfredställas genom empati som är en viktig förutsättning för att barnen skall kunna utvecklas och stimuleras i sin självkänsla. För att ge barn möjligheter att inta ett demokratiskt förhållningssätt bör de tränas till att se och förstå olika perspektiv, därmed sätta sig in i någon annans perspektiv (Gren, 2007).

33

Gren (2007) påpekar att barns etisk- moraliska mognad och utveckling är beroende av hur de själva blir bemötta och av socialiseringsprocessen. Barn utvecklar sin empatiska förmåga i samspel med andra människor. De är i behov av att träffa vuxna som är goda förebilder och som förmedlar empati, kärlek och respekt. Om barnet får uppleva dessa värden bidrar det till att de utför dem i sitt eget liv (Gren, 2007). Vuxnas personlighet och empatiska förmåga är avgörande för vad de kan förmedla barn (Kinge, 2000).

Vidare anser Gren (2007:178) ”att möta barnet med empati handlar mycket om att kunna gå ut från sin egen värderingsram”. Läraren bör vara medveten om sina egna värderingar och ha ett barnperspektiv, kunna sätta sig in i barns situation och försöka förstå det de begriper.

Villkoret för att lärarens empatiska förmåga ska växa är att ha omsorgsfulla möten med barn. ”Du måste, som i kärlekens väsen, se det unika i barnet för att kunna vara empatisk (2007:179). Gren hävdar att empati uttrycks inte bara med ord utan handlingar som en klapp kan ge i hög grad starkare bekräftelse än ord.

Emma betonade även att der är väsentlig att veta hur man pratar till varandra, alla kan bli irriterade någon gång vuxna som barn. Barnen har inte vetskapen att hantera sådana situationer, men det är inte alltid att vi vuxna heller har det. Det vi måste hjälpa dem med är att utveckla handlingsberedskap. Ibland kan barnen fokusera mycket på vad andra inte kan och kan skratta åt varandra. Emma fortsatte samtalet med att understryka betydelsen av empatiutvecklingen hos elever. Det är inte alla som har empati, vissa har det medfött medan andra får kämpa att skapa den. För det första måste man själv föregå med gott exempel, anser hon. Graden av empati kan vara olika hos människor, precis som Emma har betonat, finns det antingen människor som har haft empatin med sig genom uppväxten eller inte har haft det. Självkänsla som är en viktig förutsättning för empatin, är något vi med tiden kan utveckla och samma möjlighet råder för empatin också (Gren, 2007).

5.2.3 Respekt och alla människors lika värde

Respekt, är en annan värdering som lärarna framhävde som ett viktigt villkor för att skolan skall kunna stimulera en positiv utveckling. ”Vår respekt för barnet är förutsättningen för att barnet skall växa till i respekt för sig självt och andra”, anser Gren (2007:185). Ett barn som inte blir bemött med respekt lär inte respektera sig själv och andra.

Göran har såsom åsikt att alla människors lika värde, respekt för olikheter och att avstå från att hämnas är viktiga värderingar som måste förmedlas. Man ska vara självuppoffrande, således ska man hjälpa behövande som har det svårt,

34

Då ska man inte bara göra det i ord utan även i handling (Göran).

”Det krävs kunskap och kompetens, medvetenhet och engagemang men också tid och resurser för att ord skall bli till handling” (Zackari & Modigh, 2000:7). Egenskaperna som Göran har tagit upp ovan har nära relation med solidaritet. Som Gren (2007) förklarar framkommer solidaritet när det finns en balans mellan individualism och kollektivism. Som också Göran påpekar är självuppoffrande ett viktigt karaktärsdrag där viljan att ta ansvar för sina medmänniskor framträder.

En annan väsentlig koppling alla lärare gjorde var respekten människan har för varandra, detta i form av människans lika värde är varje individs rättighet bara genom att finnas i världen (Gren, 2007). Det har ingen betydelse varifrån man kommer, vilken religion man har, vilket kön man har, trosuppfattning och om man har funktionshinder, allas lika värde är att ha samma möjligheter och rättigheten att få respekt. I detta sammanhang är alla berörda lika viktiga och det gäller att man lyfter upp frågor som förklarar vad likavärde har för en innebörd (Skolverket, 2011).

5.2.4 Självtillit

Sara förklarade att de arbetar mycket för att stärka självkänslan hos elever. När barnen får upplevelse att klara av någonting på egen hand stärks deras självkänsla, och när man har en starkt självförtroende utvecklas den demokratiska kompetensen. En lärare bör visa hänsyn för elever och få dem att känna sig trygga och accepterade.

Det viktigaste är att bemöta en elev som en värdefull människa (Sara).

Gren (2007) anser att barns värde och självkänsla stärks när de blir bemötta med respekt, empati och kärlek.

Joakim ansåg att man bör öka elevers självtillit genom uppmuntrande ord och positivitet. Gren (2007) påpekar att uppmuntran och positiv förstärkning stödjer barnet i sin utveckling samt lärande. Eleverna bör få uppleva att det klarar av någonting. Det ”kan ge bra resultat och hjälpa barnen i deras självkänsla, också då saker blir fel” (Gren, 2007:61).

Jämlikhet och tolerans är viktiga aspekter för Joakim, man ska inte se ned på folk utan alla ska bemötas med tolerans.