Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen? Sammanställning av intern uppföljning av samhällsorienteringen i Göteborgs Stad vårterminen 2013

(1)

Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen?

Sammanställning av intern uppföljning av samhällsorienteringen i

Göteborgs Stad vårterminen 2013

(2)

Syfte med sammanställningen

Detta är en sammanställning av uppföljning av vad de personer som deltagit i samhällsorienteringen vid Enheten för samhällsorientering i Göteborgs Stad tycker om kursens innehåll och upplägg.

Meningen med sammanställningen är att tillgängliggöra den information om samhällsorienteringen som samlas in på Enheten för samhällsorientering genom enkäter och fokusgrupper. Genom att läsa denna rapport är tanken att samarbetsaktörer, andra aktörer som möter målgruppen samt deltagare själva, ska få en inblick i vad deltagare tycker om kursen i samhällsorientering.

Ett nytt system för intern uppföljning

Under 2013 har ett nytt system för intern uppföljning på Enheten för samhällsorientering inom Göteborgs Stad utformats.

Den enkät som delas ut till alla deltagare i slutet av varje kurs har utvecklats och förbättrats. En anledning till förändringen är att nästan alla svar från den tidigare enkäten varit överväldigande positiva, vilket kan ha att göra med utformningen av enkäten. Vi tror att även om deltagarna över lag är mycket nöjda med kursen kan frågorna ställas annorlunda för att få mer detaljerade och

nyanserade svar.

De främsta förändringarna är att enkäten nu innehåller specifika frågor om kursens olika teman istället för om kursen som helhet och att den har översatts till sex språk: somaliska, arabiska, persiska, thailändska, tigrinja och engelska.

I kombination med enkätsvaren genomförs också fokusgrupper i slutet av varje termin. Målet med fokusgrupperna är att få mer djupgående svar om deltagarnas erfarenheter och upplevelse av kursen i samhällsorientering. Vilka klasser som ska tillfrågas om fokusgruppintervju baseras på urval för varje termin och kommer att varieras mellan klasser på mer och mindre vanliga språk, olika kursupplägg (som exempelvis ordinarie kurser, intensivkurser och kvällskurser) samt deltagare som anmält sig själva som frivilliga kontra deltagare som deltar i samhällsorienteringen som del av sin

etableringsprocess.

Enkät- och fokusgruppssvaren kommer att varje termin sammanställas i en enklare rapport. Detta är den första rapporten i ordningen och svarar för vårterminen 2013.

Rapportens upplägg följer i stort upplägget på enkäten som kretsar kring två huvudfrågor: vilka delar i kursens innehåll har gett bra och användbar kunskap samt vad i kursens upplägg har varit bra eller mindre bra. De svar som lyfts fram i rapporten är de som är mest utmärkande i meningen att flera av deltagarna svarat liknande. Svar och citat från fokusgruppen, som också har utgått från enkätens två huvudfrågor, ger mer personligt formulerade svar i anslutning till enkätsvaren.

(3)

Deltagarna i samhällsorientering hösten 2012- våren 2013 i korthet

Eftersom enkäter delas ut i slutet av varje kurs och de flesta kurserna varar i tjugo veckor är det troligt att de svar som är underlag för denna rapport har getts av deltagare som i huvudsak anmälts till enheten under hösten 2012.

Under perioden augusti-december 2012 har 344 deltagare anmälts till Enheten för

samhällsorientering. 56 procent av de anmälda är män och 44 procent kvinnor. 11 procent av de anmälda deltagarna kommer från andra kommuner inom Göteborgsregionen än Göteborg där 89 procent av alla deltagare kommer från. De 344 deltagare som anmälts till enheten under augusti- december 2012 talar arabiska (34 %), somaliska (26 %), persiska (27 %), dari (6 %), ryska (2 %), tigrinja (2 %), franska (1 %), turkmenska (1 %), pashto (1 %) samt engelska (1 %).

Eftersom en del av de deltagare som anmälts under våren 2013 hunnit avsluta kursen i

samhällsorientering och svarat på enkäten, samt att samhällsorienteringen under 2013 riktar sig till en större målgrupp presenteras här en beskrivning av antal deltagare under 2013.

Under våren 2013 har 699 nya deltagare registrerats hos Enheten för samhällsorientering i

Göteborgs Stad. 52 procent av de som anmälts under våren 2013 är män, 48 procent är kvinnor. 11 procent av de anmälda deltagarna kommer från andra kommuner inom Göteborgsregionen än Göteborg som 89 procent av alla deltagare kommer från. Av de 699 deltagare som registrerats omfattas 535 av etableringslagen (2010:197) och 164 är frivilligt anmälda, vilket kortfattat innebär att de inte erhåller etableringsersättning för sitt deltagande och att de i flesta fall har anmält sig själva till enheten. Av de frivilligt anmälda deltagarna är 69 procent kvinnor och 31 procent män. Vad gäller språkgrupper är det bland annat till följd av den utökade målgruppen för samhällsorientering långt fler språk som anmälts in under våren 2013. Här presenteras fördelningen i fallande ordning över de språk som de anmälda deltagarna talar:

Arabiska - 40% (283 av 701) Somaliska - 26% (179 av 701) Persiska - 10% (73 av 701) Dari - 5% (33 av 701) Engelska - 4% (25 av 701) Sorani - 3% (20 av 701) Tigrinja - 3% (20 av 701) Thailändska - 2% (15 av 701) Ryska - 1% (8 av 701) Spanska - 1% (5 av 701) Oromo - 1% (4 av 701) Portugisiska - 0% (3 av 701) Kurdiska kurmanji - 0% (3 av 701) Urdu - 0% (3 av 701)

Ungerska - 0% (2 av 701)*

Amarinja - 0% (2 av 701)

Mongoliska - 0% (2 av 701) Makedonska - 0% (2 av 701)*

Albanska - 0% (2 av 701)*

Turkmeniska - 0% (2 av 701) Franska - 0% (2 av 701) Swahili - 0% (2 av 701) Serbiska - 0% (2 av 701)*

Badinani - 0% (1 av 701) Tjeckiska - 0% (1 av 701) Sibe - 0% (1 av 701) Bulgariska - 0% (1 av 701)*

Pashto - 0% (1 av 701) Punjabi - 0% (1 av 701) Turkiska - 0% (1 av 701) Kaba - 0% (1 av 701) Kinesiska - 0% (1 av 701)

*Tillhör sannolikt inte målgruppen för samhällsorientering

(4)

Underlag för rapporten

Totalt har 81 deltagare från 9 klasser svarat på den nya enkäten. Klasserna som svarat på den nya enkäten har genomförts på arabiska, somaliska, thailändska, persiska, dari och turkmenska. Eftersom den nya enkäten sattes i bruk i mitten på terminen innefattar inte rapporten svar från alla klasser som avslutats under vårterminen 2013. Under våren har totalt 21 klasser avslutats vilket innebär att mindre än hälften av vårens klasser har svarat på den nya enkäten.

11 klasser har svarat på den äldre enkäten. Deras svar redovisas kortfattat.

Med anledning av lagändringen den 1 maj 2013 som gör gällande att samhällsorientering ska erbjudas för anhöriginvandrare som vill gå utbildningen var det önskvärt att i fokusgrupps- intervjuerna ta reda på mer om vad just frivilliggrupperna tycker om utbildningen. Målet var att genomföra två fokusgruppsintervjuer för vårterminen med särskilt fokus på frivilliga deltagare.

Urvalet skulle då vara en fokusgrupp med arabisktalande deltagare från två olika klasser där flera av deltagarna anmält sig frivilligt till kursen samt en fokusgrupp med engelsktalande deltagare där de flesta anmält sig frivilligt.

På grund av svårighet att få ihop tillräckligt många frivilliga deltagare till fokusgrupperna

genomfördes endast en fokusgrupp för vårterminen 2013. Deltagare från ordinarie målgruppen var i hög grad mer angelägna om att få delta i en fokusgruppsintervju. Under två timmar intervjuades sex stycken arabisktalande deltagare där två av intervjupersonerna anmält sig frivilligt och fyra anmälts via arbetsförmedlingens etableringsenhet. Ingen av deltagarna hade vid intervjutillfället avslutat kursen men alla hade genomfört mer än hälften. Tre av deltagarna hade haft tillfälle att delta i kursens studiebesök.

Det finns en risk att svaren från deltagarna i fokusgruppintervjun är oproportionerligt positiva. Dels kan intervjusituationen i sig göra att deltagarna vill ge en mer positiv bild av kursen i samtal med de som ansvarar för kursen, dels kan det vara så att de deltagarna som tackat ja till

fokusgruppsintervjun gjort det just för att är nöjda med kursen. Ett mål med fokusgruppsintervjun var därför att ställa frågor som ger mer specificerade svar än att kursen var bra och att deltagarna är nöjda. Framför allt gjordes detta genom att be deltagarna specificera vad som varit bra eller dåligt och utveckla sina svar i samtal med övriga deltagare i fokusgruppen.

(5)

Vilka delar i kursen i samhällsorientering tycker deltagarna ger bra och användbar kunskap?

Svar från nya enkäten

I enkäten ställs frågan om vilka ämnen som deltagarna tycker har gett bra och användbar kunskap.

Deltagarna får sedan gradera sina svar efter mycket bra, ganska bra, ganska dålig samt mycket dålig kunskap. Deltagarnas svar är överväldigande positiva för de flesta områden. Nedan diagram visar hur stor andel av deltagarna som anser att kursen ger mycket eller ganska bra kunskap samt mycket eller ganska dålig kunskap. Ämnena har graderats lite olika men nästan alla deltagare (med en variation på 92-99 procent) har svarat att samtliga ämnen gett mycket eller ganska bra kunskap.

Diagrammet ger en bra överblick för deltagarnas nöjdhet med innehållet i kursen. Bilden kan dock specificeras närmare genom att se på fördelning mellan omdömena mycket och ganska bra eller dålig kunskap. Nedan diagram visar fördelningen för kursens olika delar:

99% 92% 92% 95% 96% 96% 99% 97% 95% 96% 97%

1% 8% 8% 5% 4% 4% 1% 3% 5% 4% 3%

Mycket eller ganska bra kunskap Mycket eller ganska dålig kunskap

(6)

Några av de ämnen som flest deltagare tycker gett mycket bra kunskap är hälsa och sjukvård;

jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter; Sveriges kultur, tradition och historia; barn och familj; samt att bli gammal i Sverige. De ämnen som få deltagare gett högsta betyg är bland annat demokrati och politik; bostad och boende; samt geografi, miljö och din kommun.

I genomsnitt har 66 procent av deltagarna kryssat för mycket bra kunskap, 29 procent ganska bra kunskap, 3 procent ganska dålig kunskap samt 1 procent mycket dålig kunskap, utifrån samtliga svar på frågan.

De kommentarer som getts i anslutning till frågan i enkäten handlar framför allt om nöjdhet med kursens olika delar. Många deltagare som lämnar kommentarer skriver att de tycker att kursen är mycket bra, att informatörerna varit bra och att de vill lära sig mer. En del av kommentarerna innehåller också mer konstruktiv kritik.

All information som vi fick under kursen har varit mycket bra även om det var lite för lite information.

(Deltagare i samhällsorienteringskurs på arabiska) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Sveriges kultur, tradition och historia Geografi, miljö och din kommun Bostad och boende Arbete och utbildning Skatt och välfärd Jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter Barn och familj Demokrati och politik Hälsa och sjukvård Att bli gammal i Sverige Dina rättigheter och skyldigheter i Sverige

Vilka ämnen tycker du har gett dig bra och användbar kunskap?

Mycket bra kunskap Ganska bra kunskap Ganska dålig kunskap Mycket dålig kunskap

(81 svarspersoner)

(7)

Det var värdefull information som förkortat vägen för oss. Det gjorde oss mer vakna för att inte falla ner eller begå något misstag.

(Deltagare i samhällsorienteringskurs på arabiska)

Några av deltagarna skriver också att det behövs mer information och kunskap inom vissa ämnen.

Jag saknar info om arbete och studier. Det måste finnas mer om det. Mer diskussion om demokrati och politik behövs också.

Jag önskar mer information om kommunen.

(Deltagare i samhällsorienteringskurs på somaliska)

Svar från äldre enkäten

I den äldre enkäten ställs också frågan om vad deltagarna tycker om kursen som helhet. Svaren har sammanställts utifrån klassernas medeltal. Av de tolv klasser som svarat på den äldre enkäten under våren har nästan alla klasser ett medeltal på över 5 på en skala på 1-6. Medel på alla klassernas medeltal är 5,2. Klassernas svar redovisas i följande diagram:

En av klasserna som svarat på den äldre enkäten har inte svarat på frågan om kursen som helhet och uteblir därför i diagrammet. De flesta av kommentarerna i enkäten handlar om att deltagaren säger tack så mycket och att det varit en bra kurs. Några av kommentarerna med mer detaljerat innehåll redovisas här:

0 1 2 3 4 5 6 7

Skala 1-6

Vad tycker du om kursen som helhet?

Svar från klasser som svarat på den äldre enkäten under vårterminen 2013

Persiska 4 Arabiska 3 Persiska 3 Franska Ryska Persiska 2 Arabiska 2 Somaliska 2 Somaliska 1 Persiska 1 Arabiska 1

(8)

Jag tror att samhällsorienteringen är bra för invandrare. Det är bra att känna till informationen för att vi behöver mer information om hur det svenska samhället och välfärdssystemets lagar fungerar.

(Deltagare i samhällsorienteringskurs på somaliska)

Tack, kursen håller på lång tid, önskar att den kunde förkortas.

Mycket bra kurs. Lärarna förklarade saker bra och vi hade bra diskussioner i klassrummen. Det var bra att vi fått respons från enheten på de frågor som vi ställde gällande migration.

Stolar och ventilationen i klassrummet är inte bra.

(Deltagare i samhällsorienteringskurs på persiska)

Svar från fokusgrupp

Fokusgruppen inleddes med att samtalsledaren beskrev målen med kursen i samhällsorientering utifrån förordningen från 2010 följt av frågan om deltagarna tyckte att det stämde överens med deras uppfattning om kursen. Gruppen tyckte att det överensstämde väl utifrån tanken att man genom kursen i samhällsorientering får grunden för att förstå svenska samhället. En av deltagarna menade att kursen ger informationen från rätt källa, att det känns tillförlitligt att informationen kommer från offentligt håll.

Man får information från grunden, från rätt person. Ute på gatan får man olika svar beroende på vem du frågar. Här får man ett tillförlitligt svar från

informatörerna.

(Deltagare i fokusgruppsintervju)

I fokusgruppen lästes kursens åtta olika teman upp följt av frågan om de tycker att något eller några av områdena varit särskilt värdefulla. Ingen av intervjupersonerna kunde peka ut något ämne som var mindre viktigt utan frågan ledde över till en diskussion i gruppen om hur de olika delarna kompletterade varandra och att de olika ämnena kan vara viktiga vid olika tidpunkter i livet.

Sammanfattningsvis menade gruppen att det var omöjligt att ange något som var mindre viktigt eftersom delarna kompletterar varandra på ett bra sätt.

Alla ämnen är verkligen lika viktiga. De är som olika delar av en kedja som kompletterar varandra.

(9)

En av deltagarna liknade kursen vid änden på en tråd som deltagarna efter kursen kan ta fatt i när de senare behöver information eller kunskap kring ett visst område vars grunder de fått under kursen i samhällsorientering.

Kursen ger änden på en tråd. När man kommer till ett visst steg i livet så vet man hur man ska göra genom att följa tråden.

När gruppen diskuterade kursens innehåll nämndes dock en rad förslag om ytterligare ämnen som skulle vara värdefullt att ta upp, bland annat nämndes vid flera tillfällen att det skulle vara bra med mer information om fritidsaktiviteter och vad man kan göra för att sysselsätta sig utanför studier eller arbete.

Det skulle vara bra om man fick veta mer om dagliga vanor. Hur man åker kollektivt och tips på bra aktiviteter för fritiden och liknande.

Det skulle vara bra att veta mer om lagar för olika fritidsaktiviteter som till

exempel vad som gäller för fiske, jakt, om man vill ägna sig åt dykning eller kanske cykling. Det är bra att veta vad som gäller så man kan göra rätt från början. Med fiske kan det till exempel handla om var man får fiska, hur man får fisketillstånd eller vilka fiskar man får lov att fiska. Ibland skiljer det sig ju dessutom från kommun till kommun.

Deltagarna talade också en del om förväntningar på kursen och specifikt gällande innehållet. Det verkade som att flera hade haft lite svårt att förstå syftet med kursen och vilken form av kunskap den innehåller. Flera av deltagarna menade dock att de blivit positivt överraskade av kursen i

samhällsorientering när den väl startat.

Första gången jag hörde om kursen trodde jag att vi skulle få mer skolkunskap och jag var rädd att det skulle vara slöseri med tid. Sedan efter första gången när jag började förstå syftet och då kändes det lättare att komma hit. Jag menar det verkligen, efter ett tag var jag väldigt positiv inställd och längtade efter att få komma hit.

(10)

Vad tycker deltagarna om upplägget på kursen i samhällsorientering?

Svar från nya enkäten

I enkäten ställs också frågan om vad deltagarna tycker om kursens upplägg och mer specifikt får deltagarna svara på vad de tycker om följande delar av undervisningen: kursboken,

powerpointbilderna, informatörens sätt att lära ut, möjligheten till dialog i klassrummet, möjligheten att ställa frågor, möjligheten att förstå informationen, studiebesök och gästföreläsningar samt kursen som helhet.

I det första diagrammet har svaren för mycket och ganska bra respektive mycket och ganska dåligt slagits samman för att ge en överblick av svaren.

Det som sticker ut är framför allt att powerpointbilderna får ett något lägre betyg än de övriga delarna i undervisningen. I övrigt är svaren näst intill uteslutande positiva, i betydelsen att deltagarna svarat mycket eller ganska bra. För att ge en mer detaljerad bild av svaren med fördelning över samtliga graderingar ges i följande diagram:

99% 92% 99% 99% 99% 99% 96% 96%

1% 8%

1% 1% 1% 1% 4% 4%

Mycket eller ganska bra Mycket eller ganska dålig

(11)

Deltagarna tycker generellt att stora delar av undervisningen är mycket bra. Mellan 70-80 procent av deltagarna har gett betyget mycket bra på samtliga delar i undervisningen. En stor andel av de svarande tycker att möjligheten till dialog i klassrummet och att ställa frågor i klassen är mycket bra.

Endast 1 procent av de svarande ger ett lägre betyg på möjligheten till dialog och att ställa frågor.

Svaren för informatörens sätt att lära ut utmärker sig genom att vara ytterligare ett snäpp högre, där 83 procent av de totalt 81 svarande deltagarna tycker att informatörens sätt att lära ut är mycket bra.

81 procent av deltagarna tycker också att inslagen med studiebesök och gästföreläsningar är mycket bra.

8 procent av de svarande tycker att Power Point-bilderna är ganska eller mycket dåliga, vilket i sammanhanget är en hög siffra.¹

1 Det kan nämnas att arbetet med att uppdatera och förbättra Power Point-bilder som undervisningsmaterial har inletts på enheten under vårterminen och från augusti 2013 används ett uppdaterat och förbättrat material.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Kursboken Om Sverige Powerpointbilderna Informatörens sätt att lära ut Möjligheten till dialog i klassrummet Möjligheten för dig att ställa frågor Möjligheten för dig att förstå

informationen Studiebesök och gästföreläsningar

Kursen som helhet

Vad tycker du om följande delar av undervisningen?

Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig

(12)

Något sämre betyg får också kursboken Om Sverige. Det är svårt att avgöra om svaret syftar på innehållet i boken eller tillgången till boken som del av undervisningsmaterialet.

Svar från äldre enkäten

De deltagare som har svarat på den äldre enkäten under vårterminen har fått frågan om vad de tycker om möjlighet till dialog samt samhällsinformatörernas sätt att arbeta på. Det kan liknas de svar som ställts i den nya enkäten och redovisas därför här.

0 1 2 3 4 5 6 7

Skala 1-6

Vad tycker du om samhällsinformatörernas arbete?

Svar från klasser som svarat på den äldre enkäten under vårterminen 2013

(13)

Diagrammen visar att deltagarna svarat mycket positivt på frågorna om hur de upplevt möjligheter till dialog i klassrummet och samhällsinformatörernas arbete. Av 11 klasser ger 10 ett medel över 5 på en 6-gradig skala.

Svar från fokusgruppen

Under fokusgruppsintervjun föregicks frågor om kursens upplägg i fokusgruppen av en beskrivning av de olika upplägg som kursen har idag, till exempel att det finns möjlighet att gå kurs på dagtid eller kvällstid och att det över sommaren finns intensivkurser. Målen för utbildningen kring att skapa reflektion och dialog i klassrummet samt tanken bakom Power Point-bilderna och användningen av kursboken beskrevs också. Efter beskrivningen av kursupplägget ställdes öppna frågor om vad intervjupersonerna tycker om upplägget.

En diskussion som följde på frågan om vad deltagarna tyckte om upplägget var att kursen gärna fick vara längre och mer omfattande. En annan sak som diskuterades var för- och nackdelar med att kursen ges på eget språk. En av deltagarna menade att det kunde göra att det skulle vara gynnsamt att ha kunskapen på svenska, samtidigt som flera av de andra deltagarna påpekade att boken är på svenska och att informationen är så viktigt så man måste ha den så snart som möjligt för att det inte ska kunna bli fel eller missförstånd under första tiden i landet.

Några av deltagarna deltog vid tillfället för fokusgruppen i intensivkursen som ger de ordinarie 60 timmarna samhällsorientering under fyra veckor. De tyckte att det var ett bra upplägg samtidigt som de framhöll att det är krävande och verkligen förutsätter att det inte krockar med andra åtaganden, så som SFI eller praktik.

0 1 2 3 4 5 6 7

Skala 1-6

Vad tycker du om möjlighet till dialog i klassrummet?

Svar från klasser som svarat på den äldre enkäten under vårterminen 2013

(14)

Om man har tid och möjlighet passar intensivkursen väldigt bra. Man blir klar snabbt och glömmer inte kunskapen lika lätt.

(Deltagare i fokusgrupp)

På frågan om vad deltagarna i fokusgruppen tyckte om Power Point-bilderna som del av

undervisningsmaterialet var svaret att det var väldigt bra med illustrationer till de olika ämnena; att det underlättade förståelsen och att bilderna var fina. Samtalsledaren berättade att det på enheten genomförts en uppdatering av bilderna där största förändringen är att fler bilder tillkommit och att texten som är på svenska kortats ner. Deltagarna var positiva till förändringen med motiveringen att det ibland varit svårt att förstå texten och att bilderna är det som varit mest givande som

komplement till samhällsinformatörernas muntliga framställning.

Att kursen innehåller studiebesök och gästföreläsningar var gruppen entydigt positiva till. Några av deltagarna hade vid fokusgruppstillfället redan haft studiebesöksperiod och var mycket positiva. En kommentar om studiebesöken och gästföreläsningarna var att det var mer givande med studiebesök hos olika aktörer istället för att representanter kom till enheten och berättade om sin verksamhet.

På frågan om deltagarna tyckte att målen om att skapa dialog och reflektion i klassrummet följdes menar gruppen att det absolut är så. De beskriver ett klassrumsklimat som är gynnsamt för

diskussion och olika personers åsikter. De lyfter också att informatörerna har ett stort ansvar för att diskussionen ska fungera och att de tycker det fungerar väldigt bra i nuläget. Det framhölls också som mycket positivt när diskussionerna leder till konkreta exempel.

Det finns folk som var väldigt blyga första och kanske också andra gången som sedan också började räcka upp handen och delta i diskussionen. Det gäller inte mig, jag började diskutera första gången.

Det blir en hel del diskussion och alla tycker inte likadant men alla respekterar och accepterar varandras åsikter. Till sist är alla inblandade i diskussionen och det tycker jag är väldigt bra.

Det är bra när diskussionen leder till konkreta exempel, det hjälper oss att integreras och förstå samhället.

På frågan om de skulle göra något annorlunda om de själva skulle vara samhällsinformatörer så sa gruppen att de inte skulle vilja ändra på något utan göra som informatörerna gör idag. Ett exempel som nämndes var att samhällsinformatörerna ”ser” även de deltagare som inte är så aktiva i diskussionerna.

Min samhällsinformatör är kvinna och när hon börjar med lektionerna märkte man att hon var väldigt kunnig. Hon började väldigt grundligt och långsamt så att alla hängde med och kunde bilda en diskussion.

(15)

Informatörernas har väldigt mycket kunskap, det förstår man.

Deltagarna pratade också en del kring vikten av att samhällsinformatörerna sätter gränser, till exempel om någon i klassen tar väldigt mycket plats i diskussionerna eller på något sätt stör resten av klassen. Ett exempel som togs upp var när en av deltagarna i klassen inte stängde av sin

mobiltelefon.

I vår grupp har vi problem med en deltagare som har på sin mobiltelefon och som inte stänger av den, även om informatören har sagt till. Då borde informatören informera mer om att det inte är okej. Personen [med mobiltelefonen, förf. anm.]

är nog bortskämd, det varierar ju från individ till individ.

Under fokusgruppen diskuterades också vikten av det egna ansvaret i kunskapsbildningen under kursens gång. Som svar på frågan om de kan se några eventuella hinder för inlärning under kursen sa flera av deltagarna att det kan vara en utmaning att ta in mycket ny information på en gång när det är mycket att tänka på som nyanländ. Samtidigt menade deltagarna att drivkraften att komma in i samhället är väldigt stark och att koncentrationen på lektionerna därför är hög.

Jag kanske överdriver om jag säger att jag har 100 procents koncentration hela tiden, det är mycket tankar om hemlandet och så.

Varje person har sina problem som nyanländ, men när man kommer hit måste man koncentrera sig till fullo.

Det kanske finns några som är här för att man får ersättning och inte vill lära sig någonting, men jag tror att de flesta är här för att de känner att det är viktigt.

(16)

Sammanfattningsvis

Underlaget från den nya enkäten är i dagsläget inte tillräckligt omfattande för att dra för stora slutsatser utifrån resultaten. De svar som samlats in utifrån den nya enkäten ger tillsammans med fokusgruppsintervjun och den äldre enkäten en fingervisning om vad deltagarna tycker. Inför nästa sammanställning, som svarar för hösten 2013, kommer underlaget vara mer omfattande vilket möjliggör mer bestämbara slutsatser.

Deltagarna är utifrån det insamlade materialet över lag mycket nöjda med kursen i

samhällsorientering. Resultaten från enkäterna och fokusgruppen visar att kursen ger värdefull information och kunskap för att förstå Sverige och det svenska samhället. Deltagarna beskriver det vid flera tillfällen som en bra start för sin kunskap om ett nytt land som de själva kan utgå från vid fortsatt kunskapsinhämtning. Utifrån fokusgruppen framgår att det är svårt att särskilja något ämne i kursen som viktigare än ett annat, snarare menar att de olika delarna är nödvändiga i olika

sammanhang och i olika delar av livet.

Vad gäller upplägget på kursen är deltagarna också mycket nöjda. De delar som fick något lägre betyg är Power Point-bilderna som undervisningsmaterial samt boken Om Sverige. Allra mest positiva är deltagarna till samhällsinformatörernas insatser, studiebesök och gästföreläsningar samt möjligheten till reflektion och dialog i klassrummet. I enkäterna får deltagarna frågan om vad de tycker om samhällsinformatörernas sätt att lära ut mycket höga betyg och i fokusgruppen uttrycktes

uppskattning och förnöjsamhet över samhällsinformatörernas kunskaper och deras förmåga att leda diskussionerna i klassrummet.