Antibiotikaberedning – skyddsåtgärder/rutiner för personal Gäller för:

(1)

Revisions nr: 1 Identifierare: 272971

Antibiotikaberedning – skyddsåtgärder/rutiner för personal

Gäller för: Region Kronoberg

Faktaägare: Jenniann Carlsson sjuksköterska, Infektionskliniken, Susanna Lundvall hygiensjuksköterska, Vårdhygien, Jenny Sonnerby materialkonsulent, Upphandlingsenheten, Marie Tuvegård arbetsmiljökonsult, HR-avdelningen, Pia Törndahl leg. apotekare/läkemedelsenheten

Innehåll

Antibiotikaberedning – skyddsåtgärder/rutiner för personal ...1

1 Inledning ...3

2 Lagkrav ...3

2.1 Kompetens och Utbildning ...3

2.2 Avvikelserapportering ...3

2.3 Exponeringsrisker ...3

3 Iordningställande och administrering ...4

3.1 Allmänt ...4

3.2 Skyddsutrustning ...4

3.3 Beredningshjälpmedel ...4

3.4 Beredningsplats ...4

3.5 Beredning av injektion ...5

3.5.1 Från injektionsflaska med torrsubstans ...5

3.5.2 Från brytampull ...5

3.6 Beredning av infusion ...5

3.6.1 Från torrsubstans med hjälp av blandningsaggregat ...5

3.6.2 Från torrsubstans med hjälp av överföringsadapter ...6

3.6.3 Från infusionskoncentrat eller stamlösning i flaska ...7

3.6.4 Från infusionskoncentrat i brytampull ...7

3.6.5 Från färdigberedd infusionslösning ...7

3.7 Administrering ...8

4 Avfall ...8

5 Extravasering ...9

(2)

5.1 Förebygg ...9

5.2 Symtom på extravasering ...9

5.3 Åtgärder vid extravasering ...9

6 Spill och stänk ...9

6.1 Spill på ytor ...10

6.2 Spill på textilier ...10

6.3 Spill på oskyddad hud ...10

6.4 Stänk i ögonen ...10

7 Städning ...10

7.1 Beredningsrum ...10

(3)

1 Inledning

Det är viktigt att all personal som hanterar läkemedel har kunskap om antibiotika, samt hur de ska hanteras på ett korrekt sätt för att undvika antibiotikaresistens och arbetsmiljöproblem enligt AFS 2005:5 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt.

2 Lagkrav

Följande läkemedel omfattas av AFS 2005:5 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt:

 Läkemedlen tillhör ATC-grupp L01 men kan även finnas inom gruppen J05.

 Andra läkemedel med cytotoxisk effekt. Gäller både registrerade läkemedel och licenspreparat.

 Läkemedel som medför risk för uppkomst av överkänslighet och som genom sina toxiska egenskaper kan orsaka bestående skada.

 Läkemedel, utom anestesigaser, som används som inhalationsmedel och som kan orsaka bestående skada.

2.1 Kompetens och Utbildning

Medarbetare som bereder och administrerar antibiotika ska ha tillräckliga kunskaper för detta. Utbildningen ska vara både teoretisk och praktisk.

Medarbetare bör även få träning innan de utför arbetet självständigt.

Lokalvårdare som städar lokaler där antibiotika bereds och administreras ska ha tillräckliga kunskaper om säker städning och avfallshantering.

2.2 Avvikelserapportering

Ohälsa och olycksfall med exponering för antibiotika ska anmälas i Synergi, liksom tillbud och avvikelser där det förekommit risk för exponering. Händelser ska utredas och åtgärder ska vidtas för att det inte ska hända igen.

2.3 Exponeringsrisker

Personal kan utsättas för antibiotika genom:

 Inandning vid förångning eller aerosolbildning

 Direktkontakt på hud, slemhinnor och ögon

 Absorption genom huden vid direkt kontakt

 Oavsiktlig gastrointestinal exponering genom bristfällig handtvätt

 Genom oavsiktligt kanylstick

Störst risk för exponering är vid iordningställande och administrering.

(4)

De vanligaste kontaminationsvägarna sker genom:

 Aerosolbildning i samband med punktering av gummimembranet i

injektionsflaskor, utdrag av kanyl i gummipropp, brytande av torrampull av glas samt vid övertrycksbildning vid spädning av torrampull

 Läckage vid överföring av lösning till spruta eller infusionsvätska, justering av volym i spruta, injicering eller infusion eller vid kopplingar

 Omhändertagande av avfall

 Inandning genom intorkat spill som inte avlägsnats

3 Iordningställande och administrering

3.1 Allmänt

 Beredning och administrering ska ske på ett sådant sätt att exponering via luftvägar, hud och ögon minimeras.

 Beredning ska ske i läkemedelsrum/beredningsrum och om möjligt på en avgränsad arbetsyta.

 I anslutning till beredningsplats ska det finnas utrustning för ögonspolning/ögondusch med vatten eller natriumklorid

3.2 Skyddsutrustning Personlig

 Undersökningshandskar (lång nitrilhandske), ett par till beredning och ett par till administrering

 Arbetskläder, ska bytas snarast vid förorening av läkemedel.

3.3 Beredningshjälpmedel

 Förteckning över produkter se Vårdhandboken.

3.4 Beredningsplats

 Arbetsytan skyddas med plastat underlägg som byts efter varje beredning.

 Byt alltid underlägg efter beredning från brytampull.

 Spill torkas omedelbart upp med rengöringsmedel och vatten. Eftertorka med ytdesinfektion.

(5)

3.5 Beredning av injektion

3.5.1 Från injektionsflaska med torrsubstans

 Använd: spike, sluten konnektor, spruta (luerlock).

 Desinfektera membranet på flaskan med Klorhexidinsprit 5mg/ml.

 Sätt en spike i injektionsflaskan.

 Dra upp spädningsvätska i sprutan.

 Sätt sluten konnektor på sprutan.

 Tillsätt spädningsvätska till injektionsflaskan. Efter upplösning dra upp läkemedlet i sprutan. Sluten konnektor ska vara kvar vid administrering till patient.

Bild - beredning av injektion från torrsubstans

3.5.2 Från brytampull

 Använd: sluten konnektor, spruta (luerlock) och kanyl (med filter).

 Sätt sluten konnektor och kanyl på sprutan och dra upp läkemedel.

Sluten konnektor ska vara kvar vid administrering till patient.

 Om läkemedel ska spädas i sprutan, dra upp spädningsvätskan först och sedan läkemedlet.

3.6 Beredning av infusion

3.6.1 Från torrsubstans med hjälp av blandningsaggregat

 Använd: blandningsaggregat för endos eller dubbeldos Sätt på trevägskran om det inte redan finns på aggregatet.

 Blandningsaggregat kopplas alltid till infusionspåse först. Fyll infusionsaggregat och trevägskran med natriumklorid från påsen.

(6)

 Desinfektera membranet på injektionsflaskan med Klorhexidinsprit 5mg/ml.

 Sätt i andra delen av aggregatet i flaskan och överför vätska för att lösa upp torrsubstansen. Allt överförs därefter till infusionspåsen, stäng med klämman.

Tänk på att inte klämma på påsen för att snabbare fylla flaskan eftersom membranet i spiken blir blött vilket leder till svårigheter att föra tillbaka läkemedlet till påsen.

 Infusionen administreras till patient.

 Efter avslutad infusion spolas trevägskranen på aggregatet med natriumklorid innan infusionen kopplas bort, inklusive den extra trevägskranen.

Bild – Beredning av infusion med blandningsaggregat

3.6.2 Från torrsubstans med hjälp av överföringsadapter

 Använd freeflexadapter, infusionsaggregat, trevägskran

 Infusionsaggregat kopplas alltid till infusionspåse först. Sätt på trevägskran om det inte redan finns på aggregatet. Fyll infusionsaggregat och trevägskran med natriumklorid från infusionspåsen.

 Desinfektera membranet på injektionsflaskan med Klorhexidinsprit 5mg/ml.

 Sätt ena delen av adaptern i påsen och den andra delen i flaskan och överför vätska för att lösa upp torrsubstansen. Allt överförs därefter till

infusionspåsen. Flaska och adapter ska sitta kvar vid administrering

 Infusionen administreras till patient.

(7)

Bild – Beredning av infusion med överföringsadapter

3.6.3 Från infusionskoncentrat eller stamlösning i flaska

 För beredning av stamlösning se punkt 3.5.1.

 Använd: infusionsaggregat, trevägskran, spruta och kanyl.

 Sätt på trevägskran om det inte redan finns på aggregatet.

 Infusionsaggregat kopplas alltid till infusionspåse först. Fyll infusionsaggregat och trevägskran med natriumklorid från infusionspåsen.

 Antibiotikan dras upp och sätts till infusionspåsen. Infusionen administreras till patient.

 Efter avslutad infusion spolas trevägskranen på aggregatet med natriumklorid innan infusionen kopplas bort, inklusive den extra trevägskranen.

3.6.4 Från infusionskoncentrat i brytampull

 Använd: infusionsaggregat, trevägskran, spruta och kanyl.

 Sätt på trevägskran om det inte redan finns på aggregatet.

 Infusionsaggregat kopplas alltid till infusionspåse först. Fyll Infusionsaggregat och trevägskran med natriumklorid från infusionspåsen.

 Läkemedlet dras upp med kanyl med filter. Byt kanyl och tillsätt läkemedlet till infusionspåsen. Infusionen administreras till patient.

3.6.5 Från färdigberedd infusionslösning

 Använd infusionsaggregat

 Sätt på trevägskran om det inte redan finns på aggregatet

 Infusionsaggregat kopplas till infusionspåse/flaska och fylls.

 Infusionen administreras.

(8)

3.7 Administrering

 Före administrering kontrollera patientidentitet och att iordningsställda doser är enligt ordinationen och märkta med patientens identitet.

 Ta alltid nya handskar vid administrering till patient.

 Sluten konnektor ska vara kvar vid administrering.

 Efter avslutad injektion spolas perifer venkateter/infart med natriumklorid

4 Avfall

Spruta, sluten konnektor, injektionsflaska, spike, infusionspåse med aggregat, handskar, underlägg och annat engångsmaterial som förorenats av läkemedlet:

 Läggs i plastpåse som noggrant försluts.

 Försluten plastpåse läggs i gul plastbehållare märkt "Cytostatika – Läkemedelsavfall samt läkemedelsförorenat avfall".

Kanyl och brytampull:

 Läggs i upphandlad punktionssäker behållare märkt "Stickande/skärande smittförande avfall".

Avfallsbehållare:

 Plastbehållare för avfall ska vara placerad i beredningsrum och i desinfektionsrum/avdelningsnära miljörum.

 Fylld och försluten plastbehållare placeras i miljöstation/uppsamlingsrum för avfall. Plastbehållarens etikett ska vara ifylld.

(9)

5 Extravasering

En del antibiotika är vävnadstoxiska. Om de extravaserar kan det leda till vävnadsnekros med omfattande vävnadsskador. Vävnadsskadans omfattning beror på vilken sort och hur stor mängd antibiotika som extravaserats. Rätt agerande vid extravasering har stor betydelse för att minska skadans omfattning och eventuella framtida komplikationer.

5.1 Förebygg

De starkt vävnadsretande preparaten bör ges i central infart.

5.2 Symtom på extravasering

 Subjektiva symtom kan vara brännande känsla, smärta, svullnad, blek hud och kyla

 Objektiva symtom kan vara sänkt infusionshastighet, ökat infusionsmotstånd, infusionspumpen larmar, sämre blodretur, läckage ut på hud eller förband, svullnad, rodnad, värmeökning och resistens.

 Sena symtom kan vara hudfjällning, blåsor, sårbildning och lokal känselförändring.

Symtomen kan utvecklas efter att patienten lämnat sjukhuset. Det är därför viktigt att informera patienten om att ta kontakt med mottagning eller avdelning om symtom uppträder inom de första dygnen/veckorna efter behandling.

5.3 Åtgärder vid extravasering

 Avbryt behandlingen genast.

 Tillkalla/informera ansvarig läkare för vidare åtgärder.

 Titta i FASS eller motsvarande preparatbeskrivning för åtgärd av respektive antibiotikapreparat.

 Markera extravaserat område med tuschpenna.

 Uppskatta mängden antibiotika som extravaserat.

 Dokumentera händelsen i journalen och skriv avvikelserapport.

 Fotografera området och följ utvecklingen med täta kontroller.

6 Spill och stänk

Avfall som förorenats av antibiotika är klassat som farligt avfall.

Omhändertagande av spill, antibiotikakontaminerat material och avfall ska alltid ske så att patient och personal i alla led skyddas från onödig exponering.

(10)

6.1 Spill på ytor

 Utspilld lösning torkas genast upp med absorberande torkduk.

 Undvik svepande rörelser.

 Rengör med rengöringsmedel och vatten, låt torka och eftertorka med ytdesinfektion.

 Avfall försluts i plastpåse och slängs sedan i avsedd behållare för riskavfall, alternativt direkt i gul plastbehållare märkt ”Kasserade läkemedel, cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt”. Fylld och försluten

plastbehållare placeras i miljöstation/uppsamlingsrum. Plastbehållarens etikett ska vara ifylld.

6.2 Spill på textilier

 Personalkläder, skyddsrockar, patientkläder och textilier i vårdbädden m.m.

som blivit kontaminerade genom spill med antibiotika byts omedelbart och läggs i tvätten.

6.3 Spill på oskyddad hud Tvätta med tvål och vatten.

 Anmäl som tillbud/arbetsskada och skriv avvikelserapport (Synergi).

6.4 Stänk i ögonen

 Skölj genast rikligt med ögondusch eller steril isoton natriumklorid 9 mg/ml i 15 minuter.

 Kontakta ögonläkare.

 Anmäl som tillbud/arbetsskada och skriv avvikelserapport (Synergi).

7 Städning

7.1 Beredningsrum

Golvet rengörs med förpreparerade engångsmoppar.

Beredningsbänk rengörs med mikrofiberduk och vatten 2 ggr/dag. Eftertorkas med ytdesinfektion.

Vid upptäckt av felaktig information eller länk var vänlig meddela faktaägare.