2012-02-23 Antagen: 2012-04-25
Dnr: 11BMN144 Laga kraft: 2012-05-26
Handläggare: Emma Olofsson
F Y S I S K P L A N E R I N G
Samhällsbyggnad Gävle, 801 84 Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tfn 026 - 17 80 00 (vx)
samhallsbyggnad@gavle.se www.gavle.se
Stigslund 42:1, kv Sätern (del av)
Detaljplan för bostad
Gävle kommun, Gävleborgs län
Planens syfte och huvuddrag
Bostadsrättsföreningen Sätern vill möjliggöra att samtliga 28 lägenheter i före- ningen ska kunna bygga till en balkong med utrymme för uteplats/oisolerat ute- rum under. I gällande detaljplan saknas byggrätt för balkong för 18 av 28 lägen- heter.
Syftet med detaljplanen är också att ge goda förutsättningar till förvaltning av bebyggelsen i syfte att värna översiktsplanens intentioner.
Detaljplanen upprättas med enkelt planförfarande enligt 5 kap. 7 § plan- och bygglagen (SFS 2010:900).
Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB
Inga riksintressen eller miljökvalitetsnormer berörs.
Plandata
Lägesbestämning
Planområdet ligger i stadsdelen Stigslund, ca 2,5 kilometer norr om centrala Gävle.
Areal
Planområdet är drygt 1 hektar stort.
Markägoförhållanden
Fastigheten Stigslund 42:1 ägs av Gävle kommun. Fastigheten är upplåten med tomträtt till bostadsrättsföreningen Sätern.
Tidigare ställningstaganden
Översiktliga planer
I Översiktsplan Gävle stad 2025 pekas planområdet ut som värdefull kulturmiljö.
Radhusbebyggelsen är en del av ett större område i Stigslunds centrum. Området har enligt kommunen ett mycket högt värde genom bebyggelsens struktur med friliggande höghus i höjdläge och de lägre liggande radhus- och villabebyggel- sen.
Byggnaderna i sig har en tidstypisk utformning men bebyggelsen har vid uppfö- randet tagit stor hänsyn till topografi och natur.
Detaljplaner
För området gäller detaljplan antagen 10 oktober 1957. Aktuellt område är i gällande detaljplan planlagt för bostäder.
Vision 2025
Detaljplanen strävar mot visionen genom att medborgarna har möjlighet att på- verka sin egen boendemiljö.
Miljökonsekvensbeskrivning
Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig 5 kap. 18 § plan- och bygglagen ska upprät- tas. Länsstyrelsen delar denna uppfattning.
Förutsättningar och förändringar
Natur
Planområdet omfattar befintlig bostadsmiljö bestående av tre radhuslängor och den tillhörande tomtmarken på radhusens baksida.
Planområdet berör ingen särskilt utpekad värdefull naturmiljö.
Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet.
Befintlig bebyggelse
Radhusbebyggelsen är en del av ett större område i Stigslunds centrum med friliggande höghus i höjdläge och de lägre liggande radhus- och villabebyggel- sen. Byggnaderna i sig har en tidstypisk utformning men bebyggelsen har vid uppförandet tagit stor hänsyn till topografi och natur. Radhusen är ett gott exem- pel på hur man utnyttjat terrängen och byggt i suterräng mot en öppen f.d. od- lingsyta som gränsar till skogen.
De aktuella radhusen är uppförda 1959 av arkitekt Hans Åkerlind som har ritat flera byggnader i Gävle. Han var verksam i Gävle vid mitten av 1900-talet och har ritat flera byggnader i god arkitektur. Byggnaderna har ett tidstypiskt utseen- de från 1950-talet: sadeltak, tegelfasader, symmetriskt placerade fönster och en god anpassning till terrängen. Byggnaderna har ett enhetligt utseende.
Den befintliga bebyggelsen består av tre radhuslängor byggda i souterräng. Fa- saden består av brunt tegel och taken svarta plåttak. Uteplatser på radhusens baksida, mot söder och väster, har varierande storlek och utseende. Enhetliga farstukvistar finns på entrésidan.
Bild på radhusområdet, taget i korsningen Furumovägen/Källsätersvägen.
Ny bebyggelse
Byggrätt för balkonger och uteplats
Detaljplanen möjliggör att balkonger kan byggas på baksidan av samtliga tre radhuslängor. Byggrätten sträcker sig 3,5 meter ut från fasad samt hela radhus- längornas längd. Under balkongerna finns yta att bygga uteplats/uterum. Ute- rummen ska inte kunna konverteras till bostadsyta utan ska vara oisolerade.
Det är viktigt att balkongerna och uteplatserna/uterummen får ett enhetligt utse- ende och anpassas till befintlig bebyggelse. De tillkommande Verandor- nas/balkongernas utseende är viktigt att anpassa till byggnadernas stil.
Formspråket ska vara enkelt utan utsmyckande detaljer, likt illustrationen, med diskret färgsättningen.
Illustrationer av de nya balkongerna.
Illustrationerna är ett exempel på utformning.
(Illustrationer SKT AB)
Byggrätt för komplementbyggnad
Möjlighet att komplettera området med komplementbyggnad skapas på radhu- sens norra och östra sida. Detta görs för att bostadsrättsföreningen har möjlighet att bygga t.ex. carport, förråd eller större soprum i framtiden. Alla tillkommande komplementbyggnader ska anpassas till befintlig bebyggelse. Lämplighetspröv- ning vad gäller storlek och utseende görs i bygglovskedet. Komplementbyggna- derna ska ha ett enhetligt utseende, t.ex. genom mörk fasad som harmonierar med radhusens tegelfasader, låg byggnads- och nockhöjd och enkelt uttryck utan
”snickarglädje”.
Naturmark
Naturområdet på radhusens baksida planläggs som naturområde inom bostads- kvarteret. Detta område får inte bebyggas.
Varsamhets- och hänsynsbestämmelse
Varsamhets- och hänsynsbestämmelse enligt 8 kap 1 och 14 §§ plan- och bygg- lagen införs då radhusen bedöms vara av god och representativ kvalitet för sin arkitektur. Dessa bestämmelser reglerar fortsatt förvaltning av befintlig bebyg- gelse samt tillskott av ny bebyggelse.
De karaktärsdrag som bostadshusen har är; sadeltak, bruna tegelfasader med inslag av mörk träpanel, symmetriskt och rytmiskt placerade fönster är viktiga att bibehålla.
Radhusen har en sparsmakat utseende utan utsmyckande detaljer, med undantag av de senare tillkomna farstukvistarna, vilket också är ledande vid förändring och tillskott. På sikt bör snickarglädjen vid förstukvistarna ersättas till förmån för liknande utseende som de nu planerade balkongerna/uteplatserna.
Även tillskott av nya byggnader är viktigt att de anpassas till områdets karak- tärsdrag.
Gator och trafik
Bostadsområdet trafikmatas från Furumovägen och Källsätersvägen.
Teknisk försörjning
Då området redan är bebyggt är all teknisk försörjning utbyggd.
Konsekvenser
Tillkommande byggnadsdelar
Utseendet på radhusens baksidor kommer förändras på grund av tillkommande balkonger. Utrymmet under balkongerna kommer nyttjas som uteplats vilket också kommer påverka utseendet och uttrycket av radhusen. Med en god an- passning till befintlig bebyggelse och ett enhetligt utseende på tillkommande balkonger/uteplatser kommer husens uttryck inte påverkas negativt.
Komplementbyggnader
Detaljplanen skapar möjlighet för bostadsrättsföreningen att komplettera sitt bostadsområde med balkonger samt carportar, större soprum eller förråd.
Byggrätten för komplementbyggnad begränsas inte i storlek. En lämplighets- prövning över storlek, placering och utseende görs i samband med bygglovet.
Påverkan på området minimeras genom att komplementbyggnaderna får ett en- hetligt utseende.
Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser
Detaljplanen medför inga fastighetsrättsliga åtgärder. Konsekvenserna för berörd fastighet är att den ökade byggrätten kan medföra ett visst ökat ekonomiskt vär- de på fastigheten.
Tomtindelningen Sätern, aktnr 2180-8171, upphör att gälla när denna detaljplan vunnit laga kraft.
Ekonomiska genomförandefrågor
Bostadsrättsföreningen Sätern bekostar upprättandet av detaljplanen.
Detaljplanen medför inga kommunala investeringar eller kostnader.
Organisatoriska frågor
Ungefärlig tidplan
Samråd mars, 2012
Antagande maj, 2012
Genomförandetid
Det har bedömts som lämpligt att ge detaljplanen en genomförandetid på 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Under denna tid får planen inte ändras om inte särskilda skäl uppstår.
Medverkande tjänstemän
Lena Boox, kulturantikvarie, och Mikael Ekman, kommunekolog, har deltagit i planarbetet.
Samhällsbyggnad Gävle
Petter Jonegård Emma Olofsson
Planchef Planingenjör
