Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

(1)

uv MIT T, rapporT 2009:33

arkeologIsk uTrednIng, eTapp 1 och 2

Katrineholms VA

– stenålder längs Katrineholmsåsen

södermanland; Östra vingåkers, katrineholms och stora Malms socknar; sjöholm 2:2, krämbol 1:8, Bonneråd 1:1, vingåkers-hovmanstorp 1:1, Ödesdal 1:2, nävertorp 5:1, sandbäcken 3:1, eriksberg 1:1–76:1, 78:1–93:1, djulö 2:4; raÄ 39:1 och raÄ 118 Wivianne Bondesson och Per Gustafsson

(2)

(3)

uv MIT T, rapporT 2009:33

arkeologIsk uTrednIng, eTapp 1 och 2

Katrineholms VA

– stenålder längs Katrineholmsåsen

södermanland; Östra vingåkers, katrineholms och stora Malms socknar; sjöholm 2:2, krämbol 1:8, Bonneråd 1:1, vingåkers-hovmanstorp 1:1, Ödesdal 1:2, nävertorp 5:1, sandbäcken 3:1, eriksberg 1:1–76:1, 78:1–93:1, djulö 2:4; raÄ 39:1 och raÄ 118 dnr 421-4281-2008

Wivianne Bondesson och Per Gustafsson

(4)

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3.

kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

lantmäteriverket 2009-11-18. dnr 601-2009/3023.

Bildredigering karlis graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift eo grafiska, 2009

riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet uv Mitt

Instrumentvägen 19 126 53 hÄgersTen Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94

e-post: uvmitt@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Inledning 4

Antikvarisk bakgrund 4 Fornlämningsmiljö 4 Arkeologisk potential 5 Målsättning 5

Metod och genomförande 5 Resultat 6

Referenser 6

Administrativa uppgifter 7

Bilagor 7

1. objekttabell 7

2. schakt- och provgropstabell 8

Figurer

1. utredningsområdet markerat med blått på utdrag ur Topografiska kartan.

skala 1:50 000. ...9

2. utredningsområdets västra del vilket omfattade objekt 7, 13 och 14, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. skala 1:2 000. ...10

3. utredningsområdets mellersta del vilket omfattade objekt 12, markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan. skala 1:20 000. ...11

4. utredningsområdets östra del vilket omfattade objekt 1–6 och 11, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. skala 1:20 000. ...12

5. plan över objekt 1 och 3 med provschakt markerade. skala 1:2 000. ...13

6. plan över objekt 2 med provschakt markerade. skala 1:2 000....14

7. plan över objekt 4 med prov schakt markerade. skala 1:2 000....15

8. plan över objekt 6 (västra delen) med provschakt markerade. skala 1:2 000. ...16

9. plan över objekt 6 (östra delen) med provschakt markerade. skala 1:2 000....17

10. plan över objekt 11 med provschakt markerade. skala 1:2 000. ...18

11. plan över objekt 12 med provschakt markerade. skala 1:2 000. ...19

12. plan över objekt 7, 13 och 14 med provschakt markerade. skala 1:2 000. ...20

(6)

riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, uv Mitt, har under våren 2009 genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, inför anläggandet av en vattenledning och infiltrations- anläggning på katrineholmsåsen i katrineholms kommun.

Åtta boplatslägen noterades av vilka ett visade sig vara fast fornlämning. dessutom berördes en sentida grop och ett marmorbrott.

Inledning

Katrineholms kommun planerar att lägga en VA-ledning och infiltra- tionsanläggning längs Katrineholmsåsen i Östra Vingåkers, Katrineholms och Stora Malms socknar i Södermanland. Efter beslut av Länsstyrelsen i Södermanlands län har därför en arkeologisk utredning genomförts av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt inför ledningsdragningsarbetet.

Området för den arkeologiska utredningen var ca 8,9 km långt och 20 meter brett, samt åtta etableringsytor, en 380 meter lång dagvattenledning och ett ca 3,5 ha stort område där en infiltrationsanläggning planeras. Höj- den över havet varierar mellan 25 och 70 meter. Området sträcker sig mellan vattendragen över Dunderbacken i väster och från Skogskyrkogården längs Katrineholmsåsens södra kant bort mot Forssjö (fig. 1).

Antikvarisk bakgrund

Området fornminnesinventerades första gången år 1956 och reviderings- inventerades åren 1979 och 1985. En kulturmiljöutredning utfördes 1994 (Jacobsson 1994). Därefter har det inventerats i Skog- och historia projek- tet år 2002 och granskats år 2004. Av den nu utredda sträckan har ca 800 meter tidigare utretts av UV Stockholm inom ramen för en arkeologisk utredning etapp 1 inför östra förbifarten förbi Katrineholm och inför en ny gasreningsanläggning/avfallsanläggning väster om Katrineholm, år 2003 och 2007 (Kihlstedt 2003 och 2007). Kompletterande utredning etapp 1 och utredningens etapp 2 av östra förbifarten gjordes av UV Mitt år 2006 (Grusmark 2006). De objekt som inte utredningsgrävdes fullständigt år 2006 har berörts av den nu utförda utredningen.

Fornlämningsmiljö

Trakten är rik på lämningar från stenålder. Ett flertal stenyxor har hittats vid jordbruksarbete i omgivningarna. Ledningen passerar ett par kända stenåldersboplatser (Stora Malms sn: RAÄ 39:1–3 och RAÄ 282, fig. 3–4).

Fynden indikerar människans närvaro i landskapet under stenåldern. Yxorna uppvisar en stor spridning över tid. Under de äldsta skedena, mesolitisk tid, var här en skärgårdsmiljö där åsen slingrade sig som en stor sandrevel i öst–västlig riktning. Boplatserna lokaliserades till topografiskt bra eller strategiska lägen längs stränderna. De aktuella utredningsnivåerna har däre- mot inte varit strandbundna under neolitikum varför man i eftersökandet av boplatslägen från dessa skeden inte kan ledas av kusttopografi. Vi vet lite om dessa boplatsers terränglägen annat än att de ofta är lokaliserade till åsar och deras kantområden.

Sydost om infarten till Skirtorp ligger tre kolningsanläggningar (Stora Malms sn: RAÄ 258:1, RAÄ 259:1 och RAÄ 260:1, fig. 3). För övrigt finns vägmärken och milstolpar (t.ex. RAÄ 35:1 i Stora Malms sn) i anslutning till den äldre landsvägen, väg 52. I utredningsområdets västra del ansluter en kulturhistorisk lämning, marmorbrottet (Östra Vingåkers sn: RAÄ 118, fig. 2).

(7)

katrineholms va – stenålder längs katrineholmsåsen 5

Fornlämningsbilden i kombination med de geologiska förhållandena (Katri- neholmsåsen) indikerar att människan använt området sedan stenålder.

I SHM:s fyndkatalog finns inga fynd som direkt kan knytas till led- ningssträckningen. Det finns emellertid ett flertal fynd som inte anger en preciserad fyndplats.

Arkeologisk potential

Som framgår av sammanställningen ovan var potentialen mycket god för att finna ytterligare kultur- och fornlämningar, såväl synliga som dolda. Det gällde framför allt boplatser från stenålder. Det finns också en potential för att hitta lämningar från yngre perioder.

Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Forn- minnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfäl- let upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen. Vissa yngre lämningar, gravar till exempel, kan lämna synliga spår i markytan.

Målsättning

Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en senare etapp genom utredningsgrävningar.

Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kan urskiljas:

Att lokalisera fornlämningar från stenålder.

• Att påtala kulturhistoriska lämningar som påträffas i området.

•

Metod och genomförande

Arbetet inleddes med en excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier, genomgång av Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), och det digitala Fornminnesregistret (FMIS), båda vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM), och lokal litteratur har kontrollerats.

Vid fältinventeringen har jordmån kontrollerats med hjälp av jordsond.

Kända fornlämningar och registrerade kulturhistoriska lämningar i närom- rådet har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, d.v.s. boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med GPS (fig. 2–4, bilaga 1). En topografisk avgränsning av objekten eftersträvades men objekt 2, 4 och 7 har inte avgränsats utanför exploateringsområdet.

Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande – alternativt orörd nivå. Vid behov har ytan finrensats för hand (fig. 5–12). Efter dokumentation och inmätning lades

(8)

schakten igen. I ett fall (objekt 4) tillämpades handgrävning då dessa ytor inte kunde göras tillgänglig för maskinen. Gropen (objekt 5) undersök- tes med jordsond. Objekt 34 och 44 från utredningen av östra förbifart Katrineholm berördes av ledningssträckningen (Kihlstedt 2003, Grusmark 2006). Objekt 34, benämns nu objekt 12, bedömdes ha störst potential i den västra delen. De delar av objekt 44 som ligger utanför den då planerade vägsträckningen bedömdes inte ha tillräcklig potential för att motivera nya schakt söder om väg 52 där samtliga schakt vid den tidigare utredningen varit tomma (Grusmark 2006 fig. 5).

Resultat

Efter den inledande inventeringen förelåg 12 objekt inom utredningsom- rådet. Åtta av dessa klassades som möjliga fornlämningar och utrednings- grävdes. En grop (objekt 5) undersöktes med jordsond och avfärdades sedan från de möjliga fornlämningarna. Tre objekt utgjorde kulturhistoriska lämningar, dessa mättes in, beskrevs och lämnades utan vidare åtgärder.

Inom objekt 4 (Stora Malm 321) påträffades fyra bitar slagen kvarts och fem till tio skörbrända stenar vilket tillsammans med det topografiska läget, nivån 45 m ö.h., närheten till RAÄ 39:1 i Stora Malms socken (200 m åt SV) samt fornlämningsbilden i närområdet gjorde att lokalen bedömdes som fast fornlämning (fig. 7). I övrigt kunde inga fornlämningar fastställas inom de utredningsgrävda objekten (bilaga 1). Utredningsområdet berör fornlämningsmarkeringen för marmorbrottet (Östra Vingåker 118). Dess- utom berörs stenupplagen (objekt 13 och 14) vilka ligger ca 50 meter söder-, respektive 150 meter väster- om marmorbrottet, de har sannolikt tillkommit i samband med marmorbrytningen (fig. 2 och 12).

Generellt sett visade de schakt som upptogs i skogsmark ett 0,05–0,1 meter tjockt vegetationslager och därunder sand, ställvis mer grusig, ställvis moig. Schakt som togs i åkermark visade ett 0,25–0,35 meter tjockt ploglager och därunder liknande jordart som i skogsmarken. Djupplöjning i lätt sandjord av den typ som förelåg här har med största sannolikhet påverkat fyndförande lager och eventuella anläggningar. Om lämningarna i första hand legat ytligt är risken stor för att de plöjts bort.

Referenser

Grusmark, C. 2006. Stenålder på Katrineholmsåsen. Förbifart Katrine- holm, Väg 55/56. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2006:21.

Stockholm.

Jacobsson, M. 1994. Arkeologiska kulturmiljöer. Väg 55/56 förbifart Katrineholm. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1994:67.

Stockholm.

Kihlstedt, B. 2003. Östra förbifart Katrineholm. Väg 55/56: Riksantikva- rieämbetet. UV Mitt, rapport 2003:26. Stockholm.

– 2007. Rosenholm. Arkeologisk utredning, etapp 2.

Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2007:25. Stockholm.

(9)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-4281-2008.

Länsstyrelsens dnr: 431-16832-2008.

Projektnummer: 11266.

Undersökningstid: 7 april och 20–22 april 2009.

Projektgrupp: Per Gustafsson (projektledare) och Wivianne Bondesson.

Underkonsulter: Foria.

Exploateringsyta: 2,13 km².

Läge: Ekonomiska kartan, blad 9G 8d, 9G 7f.

Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 654050 y 151 900.

Höjdsystem: –.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –.

Fynd: Inga fynd.

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

RAÄ. nr Obj. nr Beskrivning Statusförslag Kommentar

1 Boplatsläge, ssv orienterad sandsluttning av ås.

40–45 m ö.h. skogsmark med barrskog. ej fornlämning utredningsgrävt: Inga fynd 2 Boplatsläge. krön samt v sluttande sandmark på förhöjning

av ås, 40–45 m ö.h. skogsmark/ hygge. ställvis skadat om- råde med el-station.

ej fornlämning utredningsgrävt: Inga fynd

3 Boplatsläge, s–sv sandsluttning av ås. 50 m ö.h.

skogsmark med barrskog. ej fornlämning utredningsgrävt: Inga fynd

st Malm 321 4 Boplats i s sluttning av v sluttande inskuren gip med sand, 40–45 m ö.h. skogsmark med barrskog. Fynd av slagen kvarts och skärvsten.

Fornlämning utredningsgrävt: 250 m n om raÄ 39:1.

Fynd i schakt 24 (F1) 5 grop. Totalt 6,5 m i diam, gropen är och 1,5 m djup. vall

1–2 m bred och 0,1–0,6 m h. Bevuxen med 2 tallar och rik- ligt med ungträd. Belägen i en s sluttning av ås. 50 m ö.h.

skogsmark, barrskog.

ej fornlämning undersökt med jordsond.

uppfyller inga kriterier för gropar med fornlämnings-status. ev sentida täkt- grop.

6 Boplatsläge. Beläget i en sv sluttande sandmark. 50–55 m ö.h. skogsmark med blandskog. I åkermarken har tidigare hittats stenyxor raÄ 54:1 i stora Malms sn.

ej fornlämning utredningsgrävt: Inga fynd

7 Boplatsläge. Beläget i vnv sluttande sandmark. 35–40

m ö.h. Åkermark. ej fornlämning utredningsgrävt: Inga fynd

8–10 utgår

11 Boplatsläge minst 150×70 m stort beläget i sydsluttande

sandmark. 55 m ö.h. skogsmark med barrskog. ej fornlämning utredningsgrävt: Inga fynd 12 Boplatsläge som genomkorsas av väg 52 noterades vid

inventeringen av östra förbifart katrineholm. läget karak- täriseras av sandiga sydvända ytor och är minst 300×300 m stort. 45–50 m ö.h. vid utredningsgrävningen bedömdes v delen ha högst potential.

ej fornlämning objekt 34 i kihlstedt 2003.

utredningsgrävt och okulär besiktigat inom redan avtorvade ytor i västra delen: Inga fynd

13 stenupplag, ovalt ca 30 m långt, 6–10 m brett och 2–3 m högt. stenar och block ställvis skarpkantade sprängstenar.

35 m ö.h. skogsmark med blandskog.

Övrig kulturhistorisk

lämning Troligt samband med marmorbrottet objekt 15

14 Flera stenupplag inom en 13 m diam stor yta. rundade högar varierande mellan 5–10 m i diam fyllda med spräng- sten. 35 m ö.h. skogsmark med blandskog.

Övrig kulturhistorisk

lämning Troligt samband med marmorbrottet objekt 15

Ö vingåker

118 15 Marmorbrott, ca 150×50–80 m (Ö–v). I området finns flera brott. det största är 50×40 m och 6 m dj. Från vägen går ett stoll in till brottet. de övriga brotten är 3–12×2–6 m st.

s om vägen finns 1 stenhög, 40×30 m st och 1–2 m h. I den Ö delen, s om vägen, finns ett område där sten kan ha bru- tits (p.g.a. lövsly gick det inte att se något). källa FMIs.

Övrig kulturhistorisk lämning

(10)

Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell

Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd

*ej tillvarataget 1 12 14×3 m, oso–vnv, grävt till 0,2–0,3 m. I norr vägbank 0,1–0,2 m, vegetationslager 0,15 m,

därunder sand med inslag av grus och stenar. I söder och väster var ytan avtorvad.

2 12 6×2,5 m, ono–vsv, grävt till 0,3 m. vegetationslager 0,1 m, därunder sand med inslag av grus och enstaka block.

3 6 16×2,5 m, oso–vnv, grävt till 0,3 m. ploglager till 0,25–0,3 m dj., därunder sand. Två

djupschakt togs vid mitt och i väst, 1,5×1,5 m, sand 0,5 m. Tegelbitar i ploglagret * 4 6 6×2,5 m, oso–vnv, grävt till 0,3 m. ploglager till 0,25–0,3 m dj., därunder sand. Tegelflisor i

ploglagret. en grop med mörk jord, 1 m diam i o delen. Tegelbitar i ploglagret och i gropen * 5 6 14×2,5 m, oso–vnv, grävt till 0,3 m. ploglager 0,25–0,3 m dj., därunder sand. Tegelbitar i ploglagret *

6 6 9×2,5 m, oso–vnv, grävt till 0,25 m. ploglager 0,2 m dj., därunder ställvis grus och moig mjälig sand. djupschakt i o delen 1,5×1,5 m, 0,5 m dj. vid 0,3 m vidtog mjälig silt.

7 6 6×1,5 m, so–nv, grävt till 0,2 m. vegetationslager 0,1 m dj., därunder sand.

10 11 7×2,5 m, grävt till0,25 m. vegetationslager 0,1 m dj, därunder sand.

11 11 5×2,5 m, grävt till 0,25 m. vegetationslager 0,15 m dj., därunder sand.

12 3 5×2,5 m, ssv–nno grävt till 0,3 m. vegetationslager med sot 0,15 m dj., därunder sand.

13 3 4×1,5 m, ssv–nno grävt till 0,25 m. vegetationslager med sotinslag 0,15 m dj., därunder sand.

14 1 15×2,5 m, nno–ssv, no–sv, grävt till 0,25–0,3 m. vegetationslager 0,15 m dj., med sotinslag, därunder sand. djupgrävt 5 m från södra kanten 1,5×1,5 och 0,7 m djup, vid 0,5 m djup vidtog moig sand.

15 2 10×1,5 m, nno–ssv, grävt till 0,3 m. vegetationslager 0,15–0,2 m dj., därunder moig sand.

1–3 m från söder låg en grop med sten. gropen frilades ytligt. Tegel, slagg och järn * 16 2 5×1,5 m, nnv–sso, grävt till 0,25 m. vegetationslager 0,15 m dj., därunder sand.

17 2 6×1,5 m no–sv grävt till 0,15–0,25 m. vegetationslager 0,15 m dj, därunder sand.

Översta 0,1 m av sanden var mycket hårt packad.

18 4 handgrävt ca 1 m², till 0,2 m dj. vegetationslager 0,1 dj., därunder moig silt med enstaka stenar.

19 4 handgrävt ca 1 m², till 0,2 m dj. vegetationslager 0,1 dj., därunder moig silt.

20 4 handgrävt ca 2 m², till 0,2 m dj. vegetationslager 0,1 m dj., därunder sand.

21 4 handgrävt ca 1 m², grävt till 0,2 m dj. vegetationslager 0,1 m dj., därunder moig silt.

22 4 handgrävt ca 1 m², 0,15 m dj. vegetationslager 0,1 m dj., därunder sand och moig silt.

1 skärvsten.

23 4 handgrävt ca 0,5 m² till 0,15 m dj. vegetationslager 0,1m dj, därunder sand.

24 4 handgrävt ca 1 m², grävt till 0,3 m dj. vegetationslager 0,1 m dj, därunder fyndförande sand

med ett tiotal skärvstenar. 4 bitar slagen kvarts

25 7 26×2,5 m, no–sv, grävt till 0,3– 0,35 m dj. ploglager 0,3 m dj. i sv delen 0,2 m dj. i no, därunder moig sand och vid sv kanten siltig mo. enstaka skarpkantade stenar låg i skiljet mellan ploggång och sand. 10 m från sv kanten togs ett 1,5×1,5 m stort djupschakt till 0,7 m dj. i ljus moig sand.

Tegelbitar och glas *

(11)

Fig. 1. Utredningsområdet markerat med blått på utdrag ur Topografiska kartans blad Katrineholm 9G NO och 9G NV. Skala 1:50 000.

(12)

Obj. 13

Obj. 14

Obj. 7

RAÄ 118

Utredningsområde Objekt

Fornlämning enligt FMIS

Fig. 2. Utredningsområdets västra del vilket omfattade objekt 7, 13 och 14, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 9G 7e NV Stora Djulö och 9G 8d SÖ Sjöholm. Skala 1:2 000.

(13)

Obj. 44/RAÄ 282

RAÄ 35:1

RAÄ 260:1

RAÄ 258:1

RAÄ 259:1

Fig. 3. Utredningsområdets mellersta del vilket omfattade objekt 12, markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 9G 7f NV Forssjö bruk och 9G 8e SÖ Katrineholm.

Skala 1:20 000.

(14)

Infiltrations- anläggning

Obj. 5

Obj. 6

Obj. 11

Obj. 1 Obj. 2

Obj. 4

RAÄ 39:1

RAÄ 39:2 RAÄ 39:3

Obj. 3

Fig. 4. Utredningsområdets östra del vilket omfattade objekt 1–6 och 11, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 9G 7f NV och 9G 7f SÖ Forssjö bruk.

Skala 1:20 000.

(15)

Obj. 1

Obj. 3

RAÄ 39:3

S14

S13 S12

Y 1528700 Y 1529000

X 6537300

X 6537600

0 50 m

Fig. 5. Plan över objekt 1 och 3 med provschakt markerade.

Skala 1:2 000.

Schakt

(16)

Obj. 2

S15

S17

S16

Y 1528300 Y 1528600

X 6536900 X 6537200

0 50 m

Fig. 6. Plan över objekt 2 med provschakt markerade.

Skala 1:2 000.

Schakt

(17)

S24 S23

S22 S21S20

S18 S19

Obj. 4

RAÄ 39:1

Y 1529200 Y 1529500

X 6537500

X 6537700

0 50 m

Fig. 7. Plan över objekt 4 med prov schakt markerade.

Skala 1:2 000.

Schakt

(18)

S3 S5

S6

S4

Obj. 6

Y 1527100 Y 1527300

X 6538400

X 6538700

0 50 m

Fig. 8. Plan över objekt 6 (västra delen) med provschakt markerade.

Skala 1:2 000.

Schakt

(19)

S8 S7

S9

Obj. 6

Y 1527400 Y 1527700

X 6538200

X 6538500

0 50 m

Fig. 9. Plan över objekt 6 (östra delen) med provschakt markerade.

Skala 1:2 000.

Schakt

(20)

S10

S11

Obj. 11

Obj. 6

Damm

Y 1528100 Y 1528300

X 6537900

X 6538300

0 50 m

Schakt

Skala 1:2 000.

(21)

Skala 1:2 000.

S1 S2

Obj. 12

RAÄ 35

Y 1525100 Y 1525300

X 6539400

X 6539700

0 50 m

Schakt

(22)

Obj . 7 Obj . 14

RAÄ 118 Obj . 13

S25

Y 1519100 Y 1519300

X 6540500

X 6540700 050 m

Fig. 12. Plan över objekt 7, 13 och 14 med provschakt markerade. Skala 1:2 000.

Utredningsområde Objekt Schakt Fornlämning enligt FMIS