problem, att brister i olika avseenden, tex byggnadsstandard,

Förnyelse av arbetsområden motiv och förnyelseexempel

problem,

Ulf Ranhagerz

Skillnader mellan .arbets- och bostadsområden

Arbetsområdena representerar ofta en för n1ånga ganska okänd sektor av en kommuns bebyggelse. Man har inte sällan en diffus uppfattning on1 dessa områdens struktur

_,

verksamheter och miljö

,

trots att många till- bringar hela sin arbetsvardag där. Bostads- och centrun1områden har för de flesta en helt annan identitet och "status"

.

Statliga myndigheters normering, komn1u- nal planering och offentlig debatt har också sedan decennier främst inriktat sig på att skapa goda boenden1iljöer. Sarntidigt har en rad industri- och arbetso1nråden etablerats och vuxit fram i största "anonymitet" och med små planeringsinsatser. Resultatet har ofta blivit områden 1ned funktionella, tek-

niska och miljön1ässiga brister vilka knap- past skulle accepteras inon1 11ågon annan del av vår byggda n1iljö.

Förslumningstendenser

Företag av skiftande storleksordning, trafik- och störningsalstring sarnt bebyggelsegrup- pering har, särskilt före tillkomsten av 1947 års byggnadslag, till synes närmast planlöst fått etablera sig intill varandra.

De

till buds stående styrmedlen i form av stadsplanebe- stämmelser, exploateringsavtal mm är svaga men har inte heller utnyttjats i möjlig om- fattning för att förhindra en ogynnsam ut- veckling av områdena

.

Den planläggning som förekon11nit

har

t ex i regel bestått i suc- cessiv avstyckning av detaljplaner utan att dessa sarnordnats för området so1n helhet med hänsyn till bestän1melser, trafiksystem mm.

Under 60- och 70-talet har kommunernas planering av naturliga skäl huvudsakligen varit inriktad på att tillförsäkra markarealer

I 44

för expans

iva

och kapitalstarka företag. För att erhålla rationella lokaler och kunna ex-

pandera flyttar dessa företag från trånga lä- gen i de centrala och halvcentrala on1rådena

ut

till perifert belägna arbetsområden. Kvar i de äldre on1rådena blir srnå, resurssvaga företag som inte har rå d att bygga nytt. För- slu1nningstendeser inträder i 01nrådena ge- no1n att brister i olika avseenden, tex bygg- nadsstandard, teknisk försörjning, arbets- miljö m 111, har en tendens att förstärka var- andra.

På

sikt') hotar detta att göra on1- byggnad så olönsan1 att till slut endast total-

• 0 0

sanering

a

terstar son, alternativ. Om man därvid inte kan erbjuda de s,nå företagen billiga ersättningslokaler tvingas dessa ofta att lägg a ned sin verksan1het.

Motiv för förnyelse

Ett

väsentligt skäl för en förnyelse av de äld- re arbetson1rådena är att de små företagen är mycket beroende av att det i dessa existe- rar en blandning av gan,la

,

medelålders och nya byggnader och därn1ed en varierande

²⁾ flora

av verksamhetsutryn1men.

Den befintliga bebyggelsen har särskilt stor betydelse sorn startmiljö för mindre fö-

retag, bl a beroende på det många gånger centrala läget

i

staden och det relativt låga hyresläget i förh

å

llande till nya industrihus.

Företagens möjlighet att utan

någon

längre väntan komma in i området är också goda Pga den relativt stora ornsättningen av

fö-

retag inorn startmiljön.

Erfarenhet från praktisk planering visar

1) För en inträngande analys av olika arbetson1rå- dens åldrande och de ekonon1iska mekanisn1er s0111 därvid gör sig gällande, se Johansson, B &

Strömquist, U (I 978).

2) Se bl a Erlandsson, U (1975) Företagsutveckling och utryn1111esbehov.

att äldre indu

stri

bvggna,

_{. ~~}

har förvånansvärt hög ge na stommått och

takhöj

verksamheter kan

inr,·m

bättringar genomför

as.

-

Lyckade

exempel på

⁰¹ industribyggnader

tex til små företag finns i

fleras

kan

nämnas f d O

scaria

som drivs av fasti

ghetsk

strihotell för ca

15

ind

ustn

För ett bättre utn

yttjand

råden talar ocks

å att ::

mark

för industrie

tabler..

mer kännbar. Vid

are k:

bostäder och service

som

uppvuxna områden

kom

Foto: Ragnar Andersson

t

att äldre industribyggnader många gånger har förvånansvärt hög generalitet, dvs såda- na stommått och takhöjder att olika slags verksamheter kan inrymmas och miljöför- bättringar genomföras.

Lyckade exempel på ornvandling av äldre industribyggnader tex till industrihotell för små företag finns i flera svenska städer. Här kan nämnas f d Oscarias fabrik i Örebro som drivs av fastighetskontoret so111 indu- strihotell för ca 15 industriföretag.

För ett bättre utnyttjande av befintliga om- råden talar också att bristen på lämplig mark för industrietablering ko111mer att bli mer kännbar. Vidare kan den närhet till bostäder och service som ofta kan erbjudas i uppvuxna områden komma att uppskattas.

Foto: Ragnar Andersson/Tiofoto.

~ .. t

; • ' '

t

> >

. » ⁱ

,

De negativa konsekvenserna av den separe- ring av arbete, boende och service som skett under de senaste decennierna är väl kända - långa arbetsresor, dålig service, dyrbar infrastruktur mm. Andra kvaliteer som det är värt att ta fasta på vid en förnyelse är en förtätad och varierad stadsbild med inslag av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och uppvuxen vegetation.

G oda e xe m pe l på om rådesför ny els e

Exemplen på ambitiösa satsningar för att förbättra och rusta upp rniljön i äldre ar- betsområden är få men intressanta projekt finns. Några bra svenska exempel analyseras närmare i ett forskningsprojekt, " Förnyelse

>

; ,:}

•

f

I

•

^t j

l t >

' ^> •

l

ri

<>

h

_fl

,f'I

,. •

.

!ox I

^{!!. H}

. f1

^K

I

0 '•

I

'

I

'

I

'

I

_.

I

L._

! l __ _

J

I

I I 1

8 ^I

! ^I

8

^I

a

ⁱ

! l H I

1 ^I i I

IIJr· -

1

[I] i

I l )

OJi

~i

' _I

^.

I

_'

I

I

'

_) ^\

I

I

~ I I

I

, o..n \

I

I

I

1-J'.'1 I

l I

I 1

. I r

-~ ~ I ~ ~ ,._....,,.. ~ ^,#;

~ ^rl)-~ ~ ~ ~ ~ ~~~ ~

Nt{)~ fw~

Ödslig och steril gatumiljö förändras genom plantering av avskärmande trädrader, städning och plante- ring av reservon,råden. Exempel från Tingstadvassenr in-dustriornråde i Göteborg.

av industriell arbetsmiljö - planeringsglg och miljöutformning", som undertecknad bedriver med medel från BFR. Ett av dessa är

Lövholms arbetsområde,

för vilket Stock- holms stadsbyggnadskontor i samarbete med flera andra förvaltningar upprättat ett förslag till åtgärdsprogr~m ( 1977), vilket av kommunstyrelsen godkänts att ligga till grund för kommunens han~lande inom ar-

betsområdet. Programmet utgör ett pilot- projekt för upprustning av inre och yttre ar-

betsmiljö i kon1n1unens arbetsområden. Det tar ett helhetsbegrepp över förnyelseproble-

matiken och anger ganska genomgripande åtgärder. En förändring av kvarterens dispo- sition och användning föreslås genom att zoner för tillverkningsindustri, småindustri,

lagerverksamhet m

1n

definieras.

I

Detta har betydelse tex för att på sikt mi- ni1nera transporter och störningsspridning inorn området san1t åstadko1n1na rationella ton,tformer. En begränsning av andelen kontorsarbetsplatser anges för att bibehålla Lövholmens industrikaraktär. Trafiksitu- ationen föreslås förbättrad genom bl a be- gränsning av geno1nfartstrafik och antalet in- och utfarter i kvarteren sa1nt anläggande av för flera företag gemensamma parke- ringsfålt. Utvidgade park- och friytor före- slås tex såväl längs omgivande stränder som

i det inre av kvarteren.

Åtgärderna är av ett sådant slag att de förutsätter förändringar av områdets ägo- struktur och kommunalt förvärv av vissa

fastigheter. San1verkan mellan fastighetsäga- re krävs också när det gäller att gemensamt utnyttja mark för tex parkering.

Andra exempel på on1rådesförnyelse som berörs i forskningsprojektet är Högsbo, Tingstadsvassens och Marieholms arbets- on1råden i Göteborg. Här föreslår Göte- borgs stadsbyggnadskontor mer begränsade åtgärder vilka inte förutsätter förändringar av de enskilda företagens to,ntdisposition.

Åtgärderna gäller tex

• anläggande av lunchparker på överblivna reservytor

• plantering av avskärmande trädrader och solitärträd längs gator ochjärnvägsspår

• asfaltering och iordningsställande av par- keringsplatser, nedslitna trottoarer m m samt planteringar i anslutning härtill.

Åtgärderna kan successivt genomföras då de i huvudsak berör kommunens mark och därför ej kräver komplicerade förhandlingar med fastighetsägare. De tycks ändock ha ef- fekten att stimulera de enskilda företagen att snygga upp sina fasader, utomhuslager m m.

I Rochdale utanför Manchester i England har man genomfört ett saneringsprogram i ett distrikt som präglas av ensidigt närings-

liv och arbetslöshet. Ett 57 ha stort, nedslitet arbetsområde med 3 500 sysselsatta i främst

..

Huvudgrenar i nuvarande markanvändning (överst), och huvuddragen i förslag till förändrad n1arkanvändning Lövholmens arbetsområde i Stockholn1 (nederst).

textilindustri, valdes av de lokala myndighe- terna som ett pilotprojekt. 1975 tillsattes en kommitte för att geomföra saneringspro- grammet. Området delades in i 21 sk "ac- tion areas", var och ett bestående av

6-7

företag. Planer upprättades för varje delom- råde och samordnades till en övergripande plan. Genom energiska insatser från stadens planeringskontor, främst Dick Hargreaves och hans medarbetare, har en rad åtgärder genomförts. Som exempel kan nämnas byg- gande av industrihus för småföretag på överblivna restytor, upprustning av äldre byggnader, trafiksanering samt uppsnygg- ning av grönytor m m i den yttre miljön.

Väl fungerande samarbete krävs

Rochdale-exemplet visar att det inom ramen för existerande lagstiftning och med ganska begränsade resurser går att genomföra om-

47

radesförnyelse orn ett väl fungerande samar- bete kan etableras mellan 1nyndigheter, före- tag och exploatörer. De ansvariga planerar- na har haft kontinuerlig kontakt n1ed berör- da företag och man har gernensamt verkat

för planernas genomförande. De industri- föreningar som tex etablerats i Göteborgs

industriområden ^ä.r också här av intresse. Industriföreningarna, som är sammanslut- ningar av små och medelstora företag i sam- ma område, har till uppgift att tillvarata

medlemsföretagens gemensamma intressen av allmän karaktär, främst i fråga om ge- mensam service. Kan man också i större ut- sträckning få de fackliga organisationerna och företrädare för miljöintressen i sådana föreningar, torde 1nan få en bra organisato- risk bas för områdesförnyelse. Det kommu- nala initiativet torde dock vara avgörande för att förnyelsen ska komma till stånd. Ge- norn skickligt handlande från kommunens

-

NORDISK

LANrMÅlCRI

ORDLISTA

51 sidor

ca 1 000 facktermer

sida kan n1otstridiga intressen överbryggas och gemensan1ma lösningar skapas.

S lutk omm e ntar

Det är uppenbart att en successiv för- slumning av äldre centralt och halvcentralt belägna arbetso1nråden har skett parallellt med att nya områden för expansiva verk- samheter byggts ut

i

tätorternas periferi.

Man har i alltför liten utsträckning upp- märksamrnat de fördelar so1n man kan vin- na genom att bättre utnyttja äldre områden.

Bra lokaler för olika typer av verksamheter kan t ex ofta erhållas nära bostäder och ser- vice samtidigt som mark kan sparas och transportarbete minskas. Det starkaste mot- tivet för en förnyelse är dock att dessa om- råden utgör startmiljö för mindre företag och ett livsvillkor för att' dessa ska kunna växa, utbyta ideer och gjuta_ nytt blod i

svenskt näringsliv. _□

Oumbärlig för folk med Nordiska kontakter inom fastighetsbildning, fastig- hetsvärdering, kartframställning och andra områden.

Pris ca

20:-.

Porto tillkommer.

Beställes hos Sveriges lantmätareförening, Box 7194, 103 88 Stockholm. Tel 08/ 14 20 00.

'