SAAB MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

(1)

2017-05-18

SAAB MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Domherren 23, Jönköpings kommun

(2)

SAAB MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Domherren 23, Jönköpings kommun

KUND

Saab AB

Att. Rickard Jyrkin Property

Stensholmsvägen 20

Saab AB

Att. Charlotta Olsson

Group Quality and Environment 561 85 Huskvarna

Tel: 0768-96 76 11

rickard.jyrkin@saabgroup.com

175 88 Järfälla Tel: 08-580 841 11

charlotta.olsson@saabgroup.com

KONSULT

WSP Environmental Sverige

Box 2131

550 02 Jönköping Besök: Lillsjöplan 10 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se

KONTAKTPERSONER

Margareta Kellinge Tel: 010-722 55 08

margareta.kellinge@wspgroup.se

PROJEKT

UPPDRAGSNAMN

SAAB MILJÖ- OCH GEOTEKNISK UNDERSÖKNING KV DOMHERREN ODENGATAN JÖNKÖPING

UPPDRAGSNUMMER 10234113

FÖRFATTARE Lena-Karin Krona

DATUM 2017-05-18

ÄNDRINGSDATUM

GRANSKAD AV Bernd Geske GODKÄND AV Margareta Kellinge

(3)

INNEHÅLL

BILAGOR 4

RITNINGAR 4

1 BAKGRUND OCH SYFTE 5

1.1 Bakgrund 5

1.2 Syfte och ändamål 5

2 VERKSAMHET, LOKALISERING OCH OMGIVNING 5

2.1 Verksamhet och planerade förändringar 5

2.2 Lokalisering, skyddsvärden och kategorisering 6

2.3 Geologi och hydrogeologi 7

3 HISTORIK OCH HANTERADE ÄMNEN 8

3.1 Historik 8

3.2 Hanterade ämnen 9

3.3 Tidigare undersökningar 9

4 PROVTAGNINGSPLAN OCH AVGRÄNSNINGAR 10

4.1 Provtagningsplan 10

4.2 Avgränsning av provtagning och avsteg från provtagningsplan 14

5 UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE 15

5.1 Fältarbeten 15

5.2 Analyser 16

6 GENERELLA JÄMFÖR- OCH RIKTVÄRDEN 18

6.1 Riktvärden i jord 18

6.2 Jämförvärden i vatten 19

6.3 Jämförvärden i inomhusluft 19

7 RESULTAT 19

7.1 Jordlagerföljd 19

7.2 Grundvattennivåer 20

7.3 Jord 20

7.4 Grundvatten 24

(4)

8 FÖRORENINGARNAS OMFATTNING OCH UTBREDNING 27

8.1 Västra delen 27

8.2 Östra delen 28

8.3 Inomhus 29

9 RISKBEDÖMNING 29

9.1 Förenklad riskbedömning enligt MIFO 29

9.2 Fördjupad riskbedömning och platsspecifika riktvärden 29

10 ÅTGÄRDSPLAN 30

10.1 Västra delen 31

10.2 Östra delen 31

10.3 Masshantering 32

10.4 Alternativa åtgärdsmetoder 32

10.5 Kompletterande undersökningar 32

10.6 Administrativa åtgärder och miljökontroll 33

11 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 33

12 REFERENSER 34

Bilagor

Bilaga nr

1 Fältprotokoll Jord 1

2 Sammanställda resultat Jord 2 A

Grundvatten 2 B

Inomhusluft 2 C

3 Analysprotokoll Jord 3 A

Grundvatten 3 B

Inomhusluft 3 C

4 Förenklad riskbedömning enligt MIFO inkl. reviderade blanketter 4 5 Fördjupad riskbedömning inkl. platsspecifika riktvärden 5

Ritningar

Bilaga nr

Provtagningspunkternas placering Plan G-10.1-01

Bedömd yta för åtgärd Plan G-10.1-02

Provtagningspunkter Sektion G-10.2-01

(5)

1 Bakgrund och syfte

1.1 Bakgrund

SAAB AB har idag verksamhet inom kv Domherren 23 i centrala Jönköping (vid Odengatan).

Verksamheten håller successivt på att flyttas till SAAB ABs anläggning i Huskvarna, Stensholm. All verksamhet ska ha flyttats sommaren 2017.

Fastigheten ägs idag av Nordika Fastigheter AB och en ny detaljplan för kvarteret Domherren är under framtagande. Enligt det aktuella planförslaget ska fastigheten innehålla lokaler för handel/kontor/

restauranger m.m. och bostäder. Den befintliga stora industribyggnaden avses vara kvar och omvandlas till flerbostadshus, övriga byggnader planeras att rivas och nya byggnader tillkomma.

Som ett led i SAAB ABs avflyttning från platsen, har WSP Environmental i Jönköping på uppdrag av företaget utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning inom kv Domherren 23. Den miljötekniska undersökningen utfördes samordnat med geotekniska undersökningar i oktober 2016. Utökad miljöteknisk undersökning utfördes i januari 2017 med ytterligare fyra djupare borrhål i syfte att kunna avgränsa påträffad förorening i djupled.

1.2 Syfte och ändamål

Den miljötekniska undersökningens syfte har varit att översiktligt, genom provtagning och analys, belysa föroreningssituationen inom fastigheten. Detta utifrån förutsättningen att Saab ska avveckla industriverksamheten inom fastigheten, varefter den nya fastighetsägaren planerar att bl a uppföra bostäder. Markanvändningen ändras således från industriändamål till bostadsändamål.

Avsikten är därför att undersöka om fastigheten, med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, är lämplig för bostadsbebyggelse enligt det aktuella förslaget till ny detaljplan. Undersökningen syftar även till att identifiera eller utesluta troliga föroreningar från nuvarande och tidigare verksamhet.

Undersökningen ska, enligt Miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande 2016-07-07, följa

metodiken enligt MIFO fas 2 (NVs rapport 4918) och redovisningen ska även innefatta en uppdatering av tidigare ingivna MIFO-blanketter utifrån genomförd provtagning inklusive en revidering av

riskklassningen. Resultatet ska redovisas i en skriftlig rapport, där minst följande ska framgå:

sammanfattning, områdesbeskrivning, geologisk och hydrogeologisk beskrivning, beskrivning av genomförd undersökning inkl. ev. avsteg från provtagningsplanen, resultat och utvärdering av resultat enligt bedömningsgrunder i NV rapport 4918 samt rekommendation för kompletteringar samt ytterligare undersökningar.

Undersökningen har genomförts i en omfattning som motsvarar MIFO fas 2 (översiktliga

undersökningar). Utöver vad som framgår ovan om innehåll i föreliggande rapport har WSP även, på uppdrag av Saab, genomfört en fördjupad riskbedömning inkl. platsspecifika riktvärden och utifrån denna tagit fram åtgärdsrekommendationer, som redovisas i en åtgärdsplan.

2 Verksamhet, lokalisering och omgivning

2.1 Verksamhet och planerade förändringar

SAAB AB bedriver idag verksamhet på fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kommun, se figur 1.

Verksamheten omfattar i huvudsak utveckling och produktion av elektronik- och mekanikapparater för

flygplansmarknaden och övriga marknader där det finns behov av avancerad elektronik, programvara

(6)

På fastigheten som upptar en area på 11 926 m

²

finns fyra byggnader. Större delen av verksamheten bedrivs i en stor tegelbyggnad, nedan kallad industribyggnad. Denna har etappvis byggts ut och upptar idag en yta av ca 16 800 m

²

fördelat på flera plan och inrymmer förutom produktions- och lagerytor även kontor och personalutrymmen. Det finns även två mindre träbyggnader för service och personal samt en barack med kontor på fastigheten. En stor grusad parkering öster om industribyggnaden finns på fastigheten för de anställda.

Verksamheten håller successivt på att flyttas till SAAB:s anläggning i Huskvarna, Stensholm. Idag ägs fastigheten av Nordika Fastigheter AB och SAAB hyr fastigheten fram till sommaren 2017 då all verksamhet ska vara förflyttad till Stensholm.

Figur 1. Fastigheten Domherren 23, markerad med lila rektangel.

En ny detaljplan för kvarteret Domherren är under framtagande. Den nya fastighetsägaren har planer på att upprätta bostäder samt handel/kontor/restauranger m.m. på fastigheten, vilket redovisas i planförslaget. Av detta framgår att den befintliga industribyggnaden avses vara kvar och omvandlas till flerbostadshus, övriga byggnader planeras att rivas och nya byggnader planeras tillkomma, se bilaga 1. Industribyggnaden får enligt Jönköpings läns museum inte rivas eftersom den avses Q-märkas

1

.

2.2 Lokalisering, skyddsvärden och kategorisering

Fastigheten Domherren 23 på Slottsgatan 40 är belägen på öster i centrala Jönköping, se figur 1 och Figur 2. Den avgränsas i norr av Slottsgatan, i söder av Odengatan och i väster av Änkhusgatan.

Väster, norr och öster om fastigheten finns bostadshus i 2-4 våningar, samt i norr även en förskola.

Söder om Odengatan finns bostadsområdet Kålgården, samt Nybergs och Atteviks personbilhallar inkl.

verkstäder.

Fastigheten är i princip plan och används i dagsläget som industrifastighet. Ytorna kring

industribyggnaden är mestadels asfalterade men parkeringsytan öster om byggnaden är grusad.

Från fastigheten är det ca 260 m till Vättern i norr, 330 m till Rocksjön i sydöst och ca 400 m till Munksjön i sydväst.

1Q-märkning är en bestämmelse i en kommunal detaljplan och ger skydd åt byggnad eller bebyggelse inom detaljplanens område. Skyddsbestämmelser för kulturellt värdefulla byggnader och miljöer på kommunal nivå regleras i Plan- och bygglagen. En äldre benämning är K-märkning

(7)

Med hänsyn till nuvarande markanvändning bedöms fastigheten tillhöra kategorin mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets bedömningsnormer. Om markanvändningen ändras enligt detaljplaneförslaget, bedöms fastigheten i framtiden tillhöra kategorin känslig markanvändning (KM).

Figur 2. Fastigheten Domherren 23

2.3 Geologi och hydrogeologi

2.3.1 Jordlager

Jorden inom fastigheten består, enligt MIFO fas 1-utredningarna, av postglacial-mellan-grovsand ovan sedimentär berggrund. Inom området förekommer också organiska jordarter (kärrtorv). Enligt SGU

2

:s jorddjupskarta är jordtäckets mäktighet i de centrala delarna av Jönköping mycket stort och uppskattas vara > 50 m ner till berg. Den geotekniska undersökning som utförts av WSP under hösten 2016 har inte undersökt djupet till berg men de Hfa-sonderingar som utförts till 20,0-33,0 m u my motsvarar nivåer på +57,0 till +70,3 m u my och berg har således inte påträffats på ytligare nivåer.

Inom undersökningsområdet varierar markytans nivåer mellan +89,7 och +90,4 (RH 2000) och markytan är inom undersökningsområdet i stort sett plan.

I början av april 2014 utfördes en geoteknisk

3

och miljöteknisk

4

undersökning avseende den nuvarande parkeringsytan inom den östra delen av fastigheten. Enligt den geotekniska undersökningen består jordlagren under markytan av:

Fyllning bestående främst av sand till ca 1,6 - 2,2 m djup. I enstaka punkter påträffades även tegelrester i fyllningen.

Sand till ca 1,7 - 2,4 m djup

Torv, ställvis växellagrad med sand, till ca 2,4 - 3,2 m djup. Torvens mäktighet varierar mellan ca 0,2 - 1,0 m.

Sand till ca 7 m djup

Torv till ca 8 m djup, och därunder

Sand till stort djup, med inslag av silt på ca 20 m djup Sonderingarna har avbrutits på 25-30 m djup utan att stopp erhållits.

Domherren 23

(8)

2.3.2 Grundvattennivåer

Grundvattennivån är hög inom fastigheten och omkringliggande områden. Grundvattnets

huvudavrinning inom området är mot Vättern norr om fastigheten men lokalt kan grundvattnet sannolikt rinna i riktning mot Rocksjön och Munksjön.

I samband med undersökningen våren 2014 sattes tre grundvattenrör. Grundvattennivån uppmättes då till +88,2 - +88,3, vilket motsvarar ungefär 1,5 - 1,7 m djup under nuvarande markyta.

Vid en undersökning utförd 2005 avseende ny entré/trapphus, konstaterades att grundvattennivån låg cirka 1,4 - 1,5 m djup under markytan.

3 Historik och hanterade ämnen

3.1 Historik

Inom fastigheten Domherren 23 har industriverksamhet bedrivits sedan 1890-talet när Lindells vågfabrik startade sin verksamhet med tillverkning av vågar. På 1950-talet förvärvade Saab AB fastigheten för tillverkning av apparatur för militär flygverksamhet. Även en handelsträdgård har delvis legat på egendomen, men var inte i drift när Saab tog över fastigheten. Typiska föroreningar

förknippade med verkstadsindustri är metaller, oljor, färgrester och klorerade lösningsmedel. För handelsträdgårdar är typiska föroreningar före 1940-talet metaller, arsenik och svavelföreningar. Det kan även finnas föroreningar av petroleumprodukter från oljeeldning och PAH från uppvärmning med kol och koks. På 1940-talet introducerades organiska bekämpningsmedel.

5

Den industriella verksamheten inom fastigheten kan, enligt uppgifter från SAAB, kort sammanfattas i dessa punkter:

1895 Lindells Vågfabrik uppför en verkstadsbyggnad i hörnet mellan Änkhusgatan och Odengatan inom den västra delen av nuvarande fastighet.

1895-1949/50 Tillverkning av balansvågar.

1934 Lindells köper Trädgårdsföreningen direkt öster om sin fastighet.

Trädgårdsföreningens område omfattade cirka 4 000 m

²

med växthus och andra byggnader. Handelsträdgården ska, enligt MIFO 1-inventering, ha anlagts 1888 och ha varit i drift fram till början av 1940-talet.

1950-talet Saab köper Lindells Vågfabrik 1950. Nya byggnader uppförs efterhand och befintliga byggs om. Handelsträdgårdens mark togs i anspråk omkring 1955 och ny byggnad stod klar 1957.

1958 Fastigheter inom östra delen av kv Cirkeln köps in för planerade utbyggnader.

Befintliga byggnader inom kv Cirkeln rivs efterhand och marken används för parkering.

En stadsplaneändring möjliggör att Östra Holmgatan tas bort.

1960-talet - Den östra delen av fastigheten används som parkeringsyta; under 1980-talet hade Saab tre paviljonger uppställda på parkeringen.

5Miljötekniska undersökningar vid handelsträdgårdar – Erfarenheter och rekommendationer, SGI, 2013

Vägledning för tillsynsmyndigheter; Gamla handelsträdgårdar - inventering, undersökning och bedömning, Länsstyrelsen i Örebro län & SGI, rapport 2017:9

(9)

3.2 Hanterade ämnen

Enligt utförda MIFO fas 1-utredningar (avsnitt 3.3 nedan) har följande ämnen hanterats eller kan ha hanterats inom den aktuella fastigheten:

Lindells Vågfabrik

Saltsyra, bensin, shellack, tryckolja, kvicksilverkoncentrat, lackfärg, fotogen, transformatorolja, urolja, regulatorolja, skruvväxelolja, avfettningsmedel white spirit, kompressorolja, xylol, butylalkohol, amylalkolohol, propylalkoholetylacetat, toluol, maxzol (vattenlöslig olja för borrning), svavel, tri (?), skärvätskor (?), kadmium i kulor, kaliumcyanid, nickelsalt, toluol (förtunning).

SAAB

Cyanider, svavelsyra, kadmiumbad på cyanidbas, kopparcyanid, kromateringsbad, kristallolja, trikloretylen, 1,1,1-trikloretan, triklortrifluoretan (CFC 113), ”diverse andra lösningmedel”, zinksulfat, kromtrioxid, kaliumkromat, kaliumferricyanid, kromsyra, skärvätskor.

Trädgårdsföreningen

Trädgårdsföreningen lades enligt uppgift ned i början av 1940-talet. DDT introducerades 1942 och följdes snabbt av en stor mängd preparat. Före 1940-talet användes metall- och svavelföreningar, fotogen, tjära, och preparat baserade på cyanid, tungmetaller och nikotin.

I samband med att SAAB övertog den nuvarande parkeringsplatsen ska, enligt uppgifter från SAAB, skrot och byggnadsrester från växthusen ha påträffats.

3.3 Tidigare undersökningar

Det har tidigare utförts miljö- och geotekniska utredningar på fastigheten vilka listas nedan:

- Historisk utredning av markföroreningar inom SAAB:s fastighet kv Domherren 10 i Jönköping, SAAB, inlämnad till Länsstyrelsen 2007-11-21 (dnr 555-17680-07).

- Provtagningar av jord i samband med schaktning för fjärrkyla år 2000

6

och 2011

7

. Under grävningsarbeten vid inkoppling av fjärrvärme i västra delen av fastigheten, upptäcktes olje- /lösningsmedels-/tri-lukt. Provtagning i marken genomfördes och påvisade halter av trikloretylen strax över Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning men under riktvärdet för mindre känslig markanvändning. Föroreningar hittades i ledningsgraven som ligger i samma nivå som grundvattnet.

- MIFO fas 1, SAAB, Domherren 23, f.d. Lindells vågfabrik, ID.nr 152303 Länsstyrelsen klassificerade 2011-08-17 fastigheten Domherren 23, f.d. Lindells vågfabrik som område tillhörande riskklass 1 (mycket stor risk) enligt MIFO fas 1.

- MIFO fas 1, Trädgårdsföreningen (P-platsen m.m.), ID.nr 177967

- Statusutredning av fastigheten Domherren 23 genomfördes av WSP under 2014 (2014-01-21) med anledning av att verksamheten kommer att flyttas.

- Projekterings-PM och MUR Geoteknisk undersökning, Skanska Sverige AB Teknik, 2014-04- 29

- Översiktlig miljöteknisk markundersökning, del av kv Domherren (på parkeringsplatsen öster om industribyggnaden), WSP 2014-05-16 (uppdrag 10195788). Parkeringsplatsen bedömdes tillhöra riskklass 3, dvs. måttlig risk.

Utifrån tidigare undersökningar kan särskilt nämnas att resultaten från P-platsen 2014 inte visade på

(10)

jordlagren ner till som mest 1,6-2 m djup, d.v.s. i jord som sannolikt kommer att schaktas bort i samband med grundläggningsarbetena.

Utöver dessa undersökningar/utredningar har under sommaren 2015 en arkeologisk förstudie utförts av Jönköpings läns museum inom P-platsen. Fastigheten Domherren 23 ligger inom ett större fornlämningsområde RAÄ nr 50:1, Jönköpings stad. Nio mindre sökschakt på parkeringsytan

undersöktes, varvid rester efter Jönköpings stads tidigare historia framkom. De påträffade lämningarna tycks enligt rapport från undersökningen stämma överens med en karta från 1696 med inritade tomter.

Under tidigt 1900-tal låg också här Agrellska trädgårdsföreningen med en mängd växthus och odlingsbäddar. Slutsatsen från undersökningen är att hela ytan måste bli föremål för en slutundersökning, när de mindre byggnaderna rivits.

4 Provtagningsplan och avgränsningar

4.1 Provtagningsplan

Inför den miljötekniska undersökningen har en provtagningsplan tagits fram och kommunicerats med Miljökontoret i Jönköpings kommun, som i beslut 2016-07-07 förelagt Saab AB att utföra undersökning enligt planen med vissa kompletteringar. Föreslagna provtagningspunkter redovisas i tabell 1 nedan.

Tabell 1. Förslag till provtagningspunkter i porgas, betong, jord, grundvatten

Punkt Beskrivning Medium Misstänkta

föroreningar

Analyspaket

W1 Utanför gamla reningsverket som låg i källaren (By 1b, rum 0105). I detta rum hanterades bl.a. sköljvatten innehållande kadmium, krom⁶⁺, koppar, cyanid etc.

Jord Metaller, olja,

cyanid

Metaller, Cr⁶⁺, petroleumkolväten I, cyanid, TOC

Grundvatten Metaller, olja, cyanid, klorerade alifater

Metaller, Cr⁶⁺, petroleumkolväten I, PAH, cyanid, klorerade alifater, pH, kond

W2 Utanför timmerhuset (By 4) där det förekommit verkstad med maskinbearbetning, måleri, snickeri samt biltvätt i en anslutande tillbyggnad. I byggnaden har hantering av oljor, lösningsmedel och tri förekommit samt

mätinstrument innehållande kvicksilver.

Jord Metaller (inkl.

kvicksilver), olja

Metaller,

petroleumkolväten I, PAH

Grundvatten Metaller (inkl.

kvicksilver), olja, klorerade alifater

Metaller,

petroleumkolväten I, PAH, klorerade alifater, pH, kond

W3 Plats för tre underjordiska oljetankar (västra delen av fastigheten, norra gaveln) där läckage kan ha förekommit.

Platsen kan även täcka in konstaterad förorening av olja/tri kring kulvert för fjärrkyla (nordvästra hörnet av fastigheten). Provtas vid ett senare skede, pga. oljetankar i marken.

Jord Metaller, olja Metaller,

(11)

W4 Plats för två

utomhusplacerade spilltankar för lagring av lösningsmedel (bl.a. isopropanol, etylacetat), f.d. tank för tri samt f.d.

förvaring av oljehaltigt (metall)spån i skjul (rivet) på betongplatta. Punkten täcker även in konstaterad förorening av olja/tri kring kulvert för fjärrkyla (nordvästra hörnet av fastigheten).

Grundvatten Metaller, olja, lösningsmedel, klorerade alifater

Metaller,

petroleumkolväten I, PAH, BTEX, klorerade alifater

W5 Plats för f.d. förvaring av oljehaltigt (metall)spån i skjul (rivet) på betongplatta.

Jord Metaller (inkl.

kvicksilver), olja

Metaller,

Jord Metaller

(kvicksilver), olja

Metaller,

petroleumkolväten I, PAH, TOC

Grundvatten Metaller (inkl.

kvicksilver), olja, klorerade alifater

Metaller,

W8 Innegården (f.d. maskinhall

”Blå Hallen”, västra delen av fastigheten). Provpunkten är vald för att säkerställa att det inte finns rester kvar efter brand och dess släckning eller förorening av hydraulolja som tidigare påträffats i brunn.

Jord Metaller, olja,

PFOS

Metaller,

petroleumkolväten I, PAH, PFOS

W9 Innegården (f.d. maskinhall

”Blå Hallen”, västra delen av fastigheten). Provpunkten är vald för att säkerställa att det inte finns rester kvar efter brand och dess släckning eller förorening av hydraulolja som tidigare påträffats i brunn.

Grundvatten Metaller, olja, PFOS

Metaller,

petroleumkolväten I, PAH, PFOS

(12)

W10 Utanför oljeförråd i källare (By 1b, rum 0105) med förvaring av fat med oljor och olika lösningsmedel. Förr förvaring av tri och ev. freon. (östra delen av industribyggnaden)

Jord Olja,

lösningsmedel

Petroleumkolväten I, PAH, PCB, TOC

Grundvatten Olja, klorerade alifater

Petroleumkolväten I, klorerade alifater

W11 Utanför fd. Vågfabrikens lokaler på sydsidan (By 1a).

Punkten är vald för att få en översiktlig bild av

föroreningssituationen runt fastigheten.

Grundvatten Metaller, olja, klorerade alifater

Metaller,

W12 I nordöstra delen av fastigheten mellan kontorspaviljong (By 2) och trähuset (By 3). Punkten är vald för att få en översiktlig bild av föroreningssituationen runt fastigheten.

petroleumkolväten I, PAH TOC

Metaller,

W13 I östra delen avfastigheten, på nuvarande parkeringsplats.

Kompletteringspunkt utifrån miljökontorets föreläggande för att få en översiktlig bild av föroreningssituationen runt fastigheten.

Metaller,

W14 I sydöstra delen av fastigheten, på nuvarande parkeringsplats.

Kompletteringspunkt utifrån miljökontorets föreläggande för att få en översiktlig bild av föroreningssituationen.

Metaller,

W101 Timmerhuset (markplan). F.d.

verkstad med

maskinbearbetning, måleri, snickeri med hantering av bl.a.

lösningsmedel och tri.

Porluft Klorerade alifater Klorerade alifater

Jord (om möjligt) Klorerade alifater Klorerade alifater

W102 Timmerhuset (markplan). F.d.

verkstad med

maskinbearbetning, måleri, snickeri med hantering av bl.a.

lösningsmedel och tri.

Jord (om möjligt) Klorerade alifater Klorerade alifater

(13)

W103 Gamla reningsverket som låg i källaren (By 1b, rum 0105). I detta rum hanterades bl.a.

sköljvatten innehållande kadmium, krom⁶⁺, koppar, cyanid etc.

Betong Metaller, cyanid, olja

Metaller, cyanid, petroleumkolväten I, PAH

Jord (om möjligt) Metaller, cyanid, olja, klorerade alifater

Metaller, Cr⁶⁺, cyanid, petroleumkolväten I, PAH, klorerade alifater

W104 Tryckluftsrummet i källaren (By 1b, rum 0152). Tidigare fanns här en större kylanläggning med tri som köldmedium.

W105 Oljeförråd i källaren (By 1b, rum 0219). Idag förvaring av fat med oljor och olika lösningsmedel, förr förvaring av tri och ev. freon.

Betong Olja Petroleumkolväten I,

PAH, PCB

Jord (om möjligt) Olja Petroleumkolväten I, PAH, PCB

W106 I pumpgrop i källaren (By 1, rum 0127) med tillrinnande grundvatten. Punkten är vald för att få en översiktlig bild av föroreningssituationen och täcka in ev. spridning av förorening till grundvattnet.

Grundvatten Klorerade alifater Klorerade alifater

W107 Mitt i byggnaden (By 1b) i källaren. Provpunkten är bl.a.

vald för att få en översiktlig bild av föroreningssituationen i byggnaden.

W108 I NE delen av byggnaden i källaren (By 1b). Provpunkten är bl.a. vald för att få en översiktlig bild av föroreningssituationen i byggnaden.

W109 Oljeuppsamlingsfundament i transformatorrum i källaren (By 1, rum 0116-0119). Provtas vid ett senare skede, pga. idag är verksamheten igång, men vid ändrad användning av byggnaden kommer dessa att

Ev. Betong Olja Petroleumkolväten I,

PCB

Jord (om möjligt) Olja Petroleumkolväten I, PCB

(14)

4.2 Avgränsning av provtagning och avsteg från provtagningsplan

4.2.1 Avgränsning av provtagning

Avgränsningar i provtagningen har inför undersökningen främst utgjorts av den östra delen av fastigheten som redan genomgått en översiktlig miljöteknisk undersökning i början av april 2014 och redovisats i rapport daterad 2014-05-16

8

.

Verksamheten är fortfarande pågående vilket utgör en begränsning i undersökningen jämfört med en verksamhet som är helt avslutad. Exempelvis påverkar det provtagning vid plats för nedgrävda oljecisterner (punkt W3) och transformatorrummen i källaren till industribyggnaden (punkt W109).

Ledningsnät och brunnar i och runt byggnaderna har också medfört begränsningar i provtagningen.

Flytt och avveckling av en industriell verksamhet sker normalt enligt följande generella modell;

Tömning av maskin-/processutrustning från farliga ämnen/vätskor Demontering/borttagning av processutrustning;

Sanering/återställning av byggnad;

Sanering/återställning av mark;

Försäljning/överlåtelse.

Att som i detta fall inte kunna undersöka mark eller byggnader fullständigt, innebär att reservationer behöver göras när det gäller bedömning av risker.

4.2.2 Avsteg från provtagningsplan

Vid planering av fältundersökningen framkom att huvudbyggnadens källare utförts som en hel vattentät betongkonstruktion, med anledning av att grundvattenytans nivå ligger cirka 1 m över källargolvets nivå. Det bedömdes därför alltför riskabelt att borra hål i betonggolvet och därmed punktera detta. Efter diskussion med SAAB och samråd med Miljökontoret, beslutades att inga betongprover eller jordprov under källargolv skulle tas. Då syftet i huvudsak varit att undersöka ev. förekomst av klorerade alifater i byggnadens källare och/eller underliggande mark, beslutades att istället ta prov på inomhusluft med hjälp av passiva provtagare. Samma metodik tillämpades även vid provpunkterna i Timmerhuset.

Provtagarna har placerats i angivna utrymmen enligt tabell 1 ovan (provpunkter W101-W105 samt W107-W108).

Enligt provtagningsplanen skulle grundvatten tas ut från pumpgrop inomhus i huvudbyggnadens källare (provpunkt W106). Eftersom golvet konstaterats vara helgjutet och vattentätt är det troligtvis inte grundvatten som tillrinner och pumpas undan, utan mer sannolikt dagvatten. På grund av vattnets osäkra ursprung ströks denna provtagning.

Pga. ett misstag provtogs grundvattnet i vialer från provpunkt W8 för analys av klorerade alifater. Då vialerna sedan inte räckte till fler provpunkter, valdes provpunkt W13 bort. Motivet till detta val är att det utifrån tidigare undersökning bedömdes minst sannolikt att påträffa klorerade alifater inom den östra delen av fastigheten (P-platsen), samt att grundvattnet även provtogs för denna analys i W12 och W14 inom samma område. Med tanke på att analysresultaten visade på mycket låga värden, under

detektionsgräns i alla provtagningspunkter utom för en parameter (1,1,-dikloreten) i W2, bedöms denna ändring inte ha påverkat bedömningen av resultatet.

8Rapport, Översiktlig miljöteknisk undersökning, Del av kv Domherren, Jönköpings kommun, WSP, 2014-06-16

(15)

5 Undersökningens omfattning och genomförande

Arbetet har i tillämpliga delar genomförts enligt SGF:s Fälthandbok (Rapport 2:2013) och Metodik för inventering av förorenade områden (Naturvårdsverket Rapport 4918).

Fältarbeten och provtagning har utförts av utbildad personal med lång erfarenhet av miljö- och

geotekniska undersökningar. För att minska risken för föroreningsspridning och korskontaminering har utrustningen rengjorts efter varje enskild provtagningspunkt.

Undersökningen har utförts enligt framtagen provtagningsplan med vissa ändringar, se avsnitt 4.2.2.

ovan. Vidare har undersökningen kompletterats, dels med fler analyser av sparade jordprover, dels med ytterligare fyra borrhål för att avgränsa förorening i profil.

Undersökningen har således omfattat:

Utplacering i plan, utsättning och inmätning av samtliga provpunkter (totalt 18 punkter).

Störd jordprovtagning i 18 punkter med skruvborr. Urval av prover för analys samt analys av ett antal prover utifrån de föroreningar som kan förväntas inom respektive delområde.

Installation av 10 grundvattenrör (PEH-plast, Ø 63 mm) i punkter för skruvborrning.

Nivåmätning samt provtagning av grundvatten.

Provtagning av inomhusluft i 7 punkter.

Avvägning av samtliga grundvattenrör.

Inmätning av samtliga provtagningspunkter.

5.1 Fältarbeten

Provtagningspunkternas placering framgår av ritning G10.1-01.

5.1.1 Provtagning av jord

Provtagning av jord enligt provtagningsplanen utfördes mellan den 5 och 12 oktober 2016. Av sammanställningen av analysresultat för jord, bilaga 2A, framgår vilka datum respektive borrhål utfördes. Proverna togs ut med borrbandvagn (skruvborr) och provtagning av jord utfördes i samtliga provtagningspunkter, totalt 14 stycken. Provtagningen utfördes ner till 4 m djup i alla punkter, utom i W9. I W9 togs jordprover ut ner till 1 m djup, då stopp erhölls på 1,2 m pga. betong. I W5 borrades till 5 m djup för att se om påträffat torvskikt fortsatte, vilket det gjorde.

Jordprover togs ut som samlingsprov i skikt utifrån jordlagerföljder och indikation på förorening. Där avvikande skikt inte noterades togs prov ut halvmetersvis. Jordarter, färg, lukt m.m. noterades och redovisas i fältprotokoll, bilaga 1A. Mellan varje provtagningsnivå och mellan varje provtagningspunkt har skruven rengjorts med en ren trasa. De upptagna jordproverna, som tagits ut med rena

engångshandskar och placerats i diffusionstäta provpåsar, analyserades med PID–instrument (fotojonisationsdetektor) avseende flyktiga kolväteföreningar (VOC). I fältprotokollet framgår

jordartslager, särskilda noteringar avseende föroreningar etc., på vilka nivåer jordprover tagits ut, PID- resultat samt urval av prover som skickades för analys och vilka analyser som genomfördes för respektive prov.

Den mest markanta oljelukten påträffades i borrhål W2, från 1,2 till 2 m djup och en svagare oljelukt fortsatte ner till 3 m djup. PID-resultaten bekräftade detta och uppvisade halter på 373 ppm som högst.

Även i borrhål W5 konstaterades oljelukt på 2,0-3,2 m djup.

(16)

Utökad analys och provtagning

I syfte att avgränsa förorening i djupled utökades först antalet analyser på sparade jordprover från djupare nivåer. När resultaten av dessa analyser från W2, W4, W5 och W6 inom den nordvästra delen av fastigheten fortfarande påvisade överskridande av riktvärdet för KM, beslutades att borra ytterligare fyra borrhål ner till 8 m u my eller till påträffat torvskikt. De fyra kompletterande borrhålen (W15-W18) placerades intill W2, W4, W5 och W6, se ritning G-10.1-01. W16-W18 borrades den 10 januari 2017 och W15 den 11 januari 2017. Jordarten var likartad i samtliga borrhål från 4-8 m djup, sandig samt något grusig sand och PID-mätningen gav inget utslag. Prover för analys valdes därför ut från nivåerna 4-5 m samt 5-6 m djup, se fältprotokoll i Bilaga 2A.

I W9 översteg halten för bly, kadmium och PAH-H KM men eftersom det inte gick att borra djupare vid denna plats p.g.a. påträffad betongplatta vid 1 m djup kunde inga ytterligare prov på djupare nivåer tas ut.

5.1.2 Provtagning av grundvatten

I tio punkter installerades öppna grundvattenrör (PEH-rör, Ø 63 mm) med filterspetsar (slitsade rör) den sista metern i respektive rör, förutom i W11 där 2 m filter sattes från ca 2-4 m u my. Installationen skedde i samband med borrningen.

Före provtagningen har vattnet omsatts med minst tre rörvolymer vatten, vilket utfördes den 19 oktober 2016. Upptaget vatten har återinfiltrerats i marken. Uttag av grundvattenprover utfördes den 24 oktober 2016 med slang och pump samt med bailer för uttag av vatten för analys av olja. Vattnet har sakta tömts i botten direkt ner i av laboratoriet anvisad provflaska, som toppfyllts. För provtagning av klorerade alifater har vatten uttagits i två vialer per provpunkt, där en vial toppfyllts och en fyllts till hälften. Locket har sedan stängts med hjälp av en vialtång.

Prov för analys av metaller har filtrerats i fält.

Avläsning av grundvattenytans nivå utfördes före provtagningen och framgår av kap. 7.2.

5.1.3 Provtagning av inomhusluft

Mätning av klorerade alifater i luften inomhus har utförts genom passiv provtagning med

diffusionsprovtagare av typen Radiello. Provtagningen utfördes i 7 punkter (W101-W105 samt W107- W108) placerade i olika rum i huvudbyggnaden och Timmerhuset enligt ritning G-10.1-01. Placeringen styrdes av var trikloretylen hanterats och förvarats och där eventuella spill bedöms kan ha inträffat.

Mätkroppen i provtagaren, som är i kontakt med luften vid respektive mätpunkt, tar upp eventuella flyktiga ämnen som förekommer i gasfas i luften. Mängden ämnen som fastnar under en bestämd tidsperiod omräknas till en genomsnittlig halt under mätperioden. Provtagarna installerades på förmiddagen den 7 oktober 2016 och nedmonterades på eftermiddagen den 17 oktober 2016, dvs. de satt uppe under ca 10 dagar. Även en s.k. ”transportblank” (referens), ett glasrör med absorbent, placerades vid W102 och skickades med för analys i syfte att säkerställa att provtagarna inte kontaminerats på väg till eller i laboratoriet.

5.2 Analyser

Analyserna av jord och grundvatten har utförts av Alcontrol. ALS Scandinavia har utfört analyserna avseende luft men även analys av jord avseende cyanid då deras metod har en lägre detektionsgräns, under KM för lättillgänglig (fri) cyanid.

Den totala omfattningen, inklusive utökad provtagning, av utförda analyser i luft, jord och grundvatten

framgår av tabell 2.

(17)

Tabell 2 . Utförda analyser i inomhusluft, jord och grundvatten

I provpunkt W6 togs även ett asfaltprov ut för analys av PAH, i syfte att avgöra om det var den äldre typ av asfalt som innehåller stenkolstjära. Resultatet visade på höga PAH värden, över MKM för både PAH-L, PAH-M och PAH-H vilket tyder på att det är tjärasfalt.

5.2.1 Analys av jord

Utifrån resultaten av PID-analysen och fältobservationer valdes 32 stycken jordprover ut, två prover från punkterna W1-W10 och W12 och tre prover från W11, W13 och W14, för analys vid provtagningen i oktober. Jordproverna har valts ut så att en spridning fås i provpunktens placering, djup under

markytan och jordart, se fältprotokoll.

För att kunna avgöra föroreningens utbredning i djupled analyserades ytterligare jordprover som laboratoriet sparat, se tabell 3 nedan.

Samtliga jordprover från den utökade provtagningen (W15-W18) analyserades på organiska

föroreningar (BTEX, alifater, aromater och PAH16). Då analyserat jordprov från W18 på nivån 5-6 m u my översteg KM för PAH-H beställdes analys även på sparat prov från nivån 6-7 m u my.

Analys avseende

Ingående ämnen/föreningar, Antal analyserade prover

Luft Jord Grundvatten

Metaller Arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, krom, koppar, nickel, vanadin, zink, antimon, molybden och kvicksilver.

- 37 9

Sexvärt krom

Cr⁶⁺ - 2 1

Cyanider total + lättillgängliga - 2 1

Petroleum- kolväten I

Bensen, toluen, etylbensen, xylen, alifater >C5-C8, >C8-C10, C10-C12,

>C12-C16, >C16-C35, aromater

>C8-C10, C10-C35

- 45 10

PAH PAH16 (EPA) - 45 10

PCB Polyklorerade bifenyler (7 st) - 2 -

Klorerade alifater

Klorerade alifater inkl. vinylklorid 7 - 9

PFAS Högfluorerade ämnen, bl.a. PFOS och PFOA

- 2 1

TOC Totalhalt organiskt kol (från glödningsförlust)

- 18 -

pH, kond pH, konduktivitet - - 7

(18)

Tabell 3. Utökade analyser på förvarade jordprover.

Provpunkt Djup (m.u.my.) Analys

W1 2,5-3,0 Metaller

W2 3,5-4,0 ORGNV (alifater, aromater,

BTEX och PAH16)

W4 3,5-4,0 Metaller och ORGNV (alifater,

aromater, BTEX och PAH16)

W5 3,0-4,0 Metaller och ORGNV (alifater,

aromater, BTEX och PAH16)

W6 2,2-3,0 Metaller och ORGNV (alifater,

aromater, BTEX och PAH16)

W11 3,0-3,8 Metaller och ORGNV (alifater,

aromater, BTEX och PAH16)

W12 2,6-3,0 Metaller

W14 2,0-2,4 Metaller

W14 3,0-3,5 Metaller

5.2.2 Analys av grundvatten

Grundvattenprover har filtrerats före metallanalys. Vid provtagning av vatten för analys av flyktiga ämnen, t. ex. klorerade alifater, är det viktigt att minimera förlusterna. För att undvika att de lättflyktiga ämnena avgår har provtagning skett direkt i vialer. Samtliga prover har sänts kylda till laboratorium för analys.

5.2.3 Analys av luft

Samtliga prover på inomhusluft, totalt 7 stycken, har analyserats med avseende på klorerade alifater.

Analys av luftproven har utförts av ALS Scandinavia AB.

6 Generella jämför- och riktvärden

6.1 Riktvärden i jord

Föroreningshalter i jord jämförs i första hand med Naturvårdsverkets generella riktvärden (NV rapport 5976, 2009 & 2016) för KM och MKM. Känslig markanvändning, KM, är den s k markanvändningsklass som normalt tillämpas för miljöer såsom bostäder, skolor och daghem. Markanvändningsklassen MKM (mindre känslig markanvändning) används t ex för gatu- och industrimark. För ämnen som saknar svenska riktvärden jämförs resultaten med holländska riktvärden

⁹

. De holländska riktvärdena avser Intervention values, dvs. halter där åtgärder måste till för att inte riskera människors hälsa eller miljö, samt s k Target values, dvs. halter då inga eller endast minimala effekter bedöms förekomma. Jämfört med svenska riktvärden bedöms Intervention values vara mest tillämpliga. Target values bedöms motsvara s.k. bakgrundsvärden.

I samband med en eventuell urschaktning av området kan frågor uppstå om uppgrävda jordmassor skulle kunna återvinnas i anläggningsarbeten. Därför jämförs resultaten även med nivåer för ”mindre än ringa risk” (även benämnt MÄRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i

9Soil Remediation Circular, 2013

(19)

anläggningsarbeten”. Resultaten jämförs även med de gränsvärden för när förorenade massor bedöms vara farligt avfall (FA) som tagits fram av Avfall Sverige.

¹⁰

6.2 Jämförvärden i vatten

Föroreningshalter i vatten jämförs i första hand med SGUs bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013:1). För ämnen som inte finns i SGUs bedömningsgrunder så används i första hand

Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten (SLVFS 2001:30) och SPI:s

¹¹

branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer och i andra hand holländska riktvärden.

För klorerade kolväten i grundvatten saknas svenska jämförvärden. Dessa jämförs därför med de holländska riktvärdena, som till stor del är baserade på holländska bakgrundshalter i grundvattnet

¹²

. De uppmätta halterna av PFAS jämförs med det av SGI

13

föreslagna riktvärdet för PFOS med avseende på skydd av grundvatten. Detta riktvärde är satt till 45 ng/l.

6.3 Jämförvärden i inomhusluft

Resultaten av utförda analyser av inomhusluft jämförs med Arbetsmiljöverkets nivågränsvärden, dvs gränsvärde för exponering under en arbetsdag (AFS 2015:7) samt med kroniskt lågriskvärde (RfC) och cancerogent lågriskvärde (Risk) från Naturvårdsverkets rapport 5976 tabell A3.4. Dessa lågrisknivåer motsvarar en halt som idag anses ofarlig för människor att andas in kontinuerligt under en hel livslängd (80 år).

7 Resultat

Provpunkternas placering framgår av ritning G10.1-01. Fältprotokoll samt resultat av fältanalyser från provtagningen av jord redovisas i bilaga 1A. Av fältprotokollen avseende jordprovtagningen framgår även vilka prover som valts ut för laboratorieanalys.

Erhållna analysresultat har sammanställts i tabellform och redovisas tillsammans med aktuella rikt- och jämförvärden i bilagorna 2 A-C. Samtliga analysrapporter bifogas i bilagorna 3 A-C.

7.1 Jordlagerföljd

Enligt den geotekniska undersökningen utförd av WSP Samhällsbyggnad under hösten 2016

14

består jordlagren under markytan, se figur 3, av följande:

Fyllning till ca 1,3-2,3 m djup som främst utgörs av sand med inslag av grus, silt, mull, växtdelar, asfaltsrester samt tegelrester.

Sand (lager på 0-1 m ) med innehåll av silt, torv, mull och trärester.

Torv (lager på ca 0-1,3 m) bestående av högförmultnad torv med en vattenkvot uppmätt till 284 %.

Sand (lager på ca 5,5 m) med inslag av grus.

Torv (lager på ca 1 m) bestående av högförmultnad torv med en vattenkvot uppmätt till 191 %.

Naturligt avsatta sediment bestående av sand och silt till ett stort djup. I Skanskas under- sökning från 2014 redovisas att jordlagren under torven består av sand och silt ned till ca 22,5 m u my.

10Avfall Sverige, 2007. Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:1.

(20)

Figur 3. Generell jordlagerföljd och mäktighet inom undersökningsområdet, ej skalenlig.

Fältprotokoll från den miljötekniska undersökningen, se bilaga 1A, visar på att jordlagrens mäktighet varierar enligt nedan:

Fyllning med en mäktighet på 0,6 -2,4 m, generellt ca 2 m.

Sand med en mäktighet på 0,3-1,4 m, generellt ca 1 m.

Torv med en mäktighet på 0,4-2,4 m, generellt ca 1 m.

Sand med en mäktighet mellan 5-7,2 m (Borrningen avslutad på mellan 8-9 m u my.)

7.2 Grundvattennivåer

I samband med denna miljötekniska undersökning installerades tio grundvattenrör. Sektioner för samtliga provtagningspunkter där jordlager och grundvattennivåer framgår redovisas på bifogad ritning G-10.2-01.

Avläsning av grundvattenytans nivå utfördes i samtliga rör den 24 oktober 2016. Grundvattenytans nivå mättes då till 1,7-2,2 m u my, vilket motsvarar nivåerna +88,1 - +88,2 m.ö.h. Ytterligare en avläsning av grundvattenytans nivå i åtta av de tio grundvattenrören utfördes 11 januari 2017. Vid detta tillfälle noterades grundvattennivåer på mellan +87,9 och +88,2, vilket motsvarar ungefär 1,8 – 2,3 m djup u my. Grundvattenytan bedöms, utifrån uppmätta nivåer, vara plan inom fastigheten.

Vätterns och Munksjöns nivåvariationer styr till stor del grundvattennivåerna inom denna del av Jönköping. Jönköpings kommun mäter kontinuerligt Vätterns variationer sedan lång tid tillbaka. Under hösten 2016 – vintern 2017 bedöms grundvattennivåerna ha varit lägre än normalt och under

redovisade medelvärden.

7.3 Jord

7.3.1 Fältanalyser

Analysresultaten från utförd fältanalys med PID-instrument redovisas i bifogat fältprotokoll avseende jordprovtagning (bilaga 1A). I samtliga provtagningspunkter, utom i W2, har värden mellan 0,4-11,2 ppm uppmätts. Klart förhöjda värden av flyktiga kolväteföreningar (VOC) har dock noterats i W2, där värden på 340-373 ppm uppmätts i prov från 1,2 - 2,0 m djup. I prov från 2,0 – 3,0 m djup mättes halter på 63-84 ppm upp.

Då jordprover för analys på laboratorium valts ut, har resultaten från PID-mätningen beaktats.

7.3.2 Laboratorieanalyser av jord

En sammanställning av resultaten av utförda analyser i jord redovisas i bilaga 2A. Analysrapporter avseende jord bifogas i 3A.

TOC

Analys med avseende på TOC (totalt innehåll av organiskt kol) har utförts i två prover från W1 och två prover från W7. Resultaten av analyser framgår av tabell 4 nedan. Enligt deponiföreskrifterna (NFS 2004:10) §§ 23 och 26 får massor med högre halt av TOC än 3 % respektive 5 % inte läggas på deponi för inert respektive icke-farligt avfall.

Fyllning: 1,3 – 2,3 m

Sand 1 : 0-1 m

Torv 1: 0-1,3 m (ev större mäktighet) Sand 2: 5,5 m

Torv 2: 1,0 m Sand, silt

(21)

Tabell 4. Halter av TOC (% av TS)

Prov W1 W1 W7 W7

Djup 0,4-1 1-1,5 1-1,5 1,5-2

TOC 0,96 2 3 19

Metaller

Analys med avseende på metaller har utförts i 2-5 prover från 14 punkter (W1 – W14). Totalt har metallanalys utförts på 50 stycken jordprover. I tabell 5 redovisas de uppmätta halter av metaller som överstiger gällande riktvärden enligt NV rapport 5976 tillsammans med dessa riktvärden.

I proverna från punkterna W2 och W10 är halterna av alla analyserade metaller lägre än de aktuella riktvärdena för KM. Metaller i halter överstigande riktvärdena för MKM har påträffats i W4, W6. W7, W8 och W11. I resterande punkter (W1, W3, W9 och W12-14) är halterna av metaller högre än riktvärdena för KM men lägre än motsvarande värden för MKM.

Tabell 5 :Halter av metaller (mg/kg) överstigande gällande riktvärden enligt NV rapport 5976.

Prov W1 W1 W3 W4 W4 W5 W6 W6 W7 W8 W9 Rikt-/gränsvärde

Djup 0,4-

1 1-1,5 0,3-1 0,3-1 2,6-3 2,5-3 0,2-

0,5 0,5-1 1-1,5 0,4-1 0,5-1 MÄRR KM MKM FA Antimon,

Sb 2,4 2 4,1 9,1 17 3,1 18 4,1 4,5 2,5 2,3 12 30 10 000

Arsenik,

As 4,9 2,6 6 6,3 <2,5 3,5 11 3,7 3,5 9,8 4,8 10 10 25 1 000

Barium,

Ba 220 87 95 200 56 80 340 110 110 150 110 200 300 10 000

Bly, Pb 120 110 110 880 22 110 880 160 1600 450 150 20 50 400 2 500 Kadmium

Cd 1,4 <0,2 0,72 0,94 <0,2 2,5 0,94 0,31 <0,2 0,28 0,9 0,2 0,8 12 1 000 Koppar,

Cu 56 160 54 310 36 120 510 100 130 160 70 40 80 200 2 500

Zink, Zn 160 65 150 620 31 160 680 150 74 240 200 120 250 500 2 500 Kvick-

silver, Hg 0,4 0,67 0,27 0,53 0,09 0,48 0,22 0,83 0,17 0,32 0,17 0,1 0,25 2,5 1 000

Prov W11 W11 W11 W12 W12 W13 W13 W14 W14 W14 W14 Rikt-/gränsvärde

Djup 0,6-

1,0 1,0-

1,5 2,4-

3,0 0,1-

0,5 1-1,5 0-1 1-1,5 0,4-1 1-1,6 1,6-2 2,0-

2,4 ^MÄRR KM MKM FA Antimon,

Sb 12 30 10 000

Arsenik,

As 3,7 <2,5 <2,5 5,2 2,6 2,5 2,6 <2,5 <2,5 2,9 <2,5 10 10 25 1 000 Barium,

Ba 140 110 81 79 95 90 47 36 49 76 69 200 300 10 000

Bly, Pb 320 120 97 83 100 46 59 10 42 89 16 20 50 400 2 500

Kadmium

Cd 0,42 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,2 0,8 12 1 000 Koppar,

Cu 640 140 19 38 160 31 150 8,4 60 180 34 40 80 200 2 500

Zink, Zn 620 130 7,1 92 68 68 34 32 53 52 14 120 250 500 2 500

Kvick-

silver, Hg 2,8 0,74 0,04

1 0,37 0,21 0,55 0,18 1,1 0,42 0,44 0,28 0,1 0,25 2,5 1 000

Halterna av molybden, nickel, vanadin och krom (även krom 6+) är i alla analyserade prover lägre än

motsvarande riktvärden för KM. Övriga metaller har uppmätts i halter över riktvärdena för KM. Bly,

koppar, zink, kvicksilver och barium har påträffats i halter överstigande riktvärden för MKM. Halten av

(22)

vardera (W11 respektive W6). Inga metaller har påträffats i halter som motsvarar nivåerna för farligt avfall.

Högst halter av metaller (> MKM) noteras i de ytliga proverna (från 0,2 m djup ner till ca 1,5 m), varefter metallhalterna sjunker med provtagningsdjupet. Metaller i halter överstigande KM har påträffats i prover från 1,5-2,0 och 2,0-2,6 m djup i W14 och från 2,4-3,0 m djup i W4, W5 och W11.

Därunder har metaller inte påträffats i halter som överstiger KM.

BTEX

Analys av BTEX, d v s bensen, toluen, etylbensen, xylener och TEX har utförts i jordprov från samtliga punkter. Två till tre prover per punkt har analyserats med avseende på dessa ämnen.

Förekomst av bensen har konstaterats i prov från punkterna W2, W3, W4, W6, W8 och W11, se tabell 6. Halterna av bensen i W3, W4 och W6 är klart lägre än det gällande riktvärdet för KM (känslig markanvändning). I prov från punkterna W2, W8 och W11 uppmättes bensen i halter som ligger i nivå med eller över riktvärdet för KM, men under riktvärdet för MKM (mindre känslig markanvändning).

Tabell 6 :Halter av BTEX (mg/kg) i de prover där BTEX har detekterats..

Prov W2 W2 W3 W4 W4 W6 W8 W11 W11 W11 Riktvärde

Djup (m) 3-3,5 3,5-4 0,3-1 0,3- 1,0

2,6- 3,0

0,2-

0,5 0,4-1 0,6- 1,0

1,0- 1,5

2,4-

3,0 KM MKM FA

Bensen <0,030 0,033 0,0031 0,0078 0,0073 0,004 0,021 0,012 0,023 0,012 0,012 0,04 Toluen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 10 40 Etylbensen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 10 50 Xylener¹ <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,11 <0,1 <0,1 <0,1 10 50 TEX,

Summa¹ <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 1 000

Cyanider

Två prover från W1 har analyserats med avseende på cyanider. Ingen förekomst av s k fria/

lättillgängliga cyanider har påvisats. Halten av cyanid total uppmättes från 0,4-1 m djup i W1 till 4,7 mg/kg, vilket är betydligt lägre än motsvarande riktvärde för KM (30 mg/kg). I prov från 1-1,5 m djup i samma punkt förekom inte cyanid total i detekterbar halt.

Fraktionerade alifater och aromater

Analys med avseende på fraktionerade alifater och aromater har utförts i 2-4 prover från 18 punkter (W1 – W18). Totalt har analys avseende dessa ämnen utförts på 45 stycken jordprover. I tabell 7 redovisas de uppmätta halter av alifater och aromater som överstiger gällande riktvärden enligt NV rapport 5976 tillsammans med dessa riktvärden.

Tabell 7 :Halter av alifater och aromater (mg/kg) överstigande gällande riktvärden enligt NVs rapport 5976.

Prov W2 W2 W2 W4 W4 W6 W6 W11 W15 Riktvärden

Djup ^1,2-

1,6 3-3,5 3,5-4 2,6-

3,0 3,5-4 0,2- 0,5

2,2- 3,0

2,4- 3,0

4,0-

5,0 KM MKM FA

Alifater >C5-C8 4,6 <12 <2 <12 1,9 <1,2 1,2 <12 <12 25 150 1 000 Alifater >C8-C10 70 <20 <3 <20 2 <2 2,9 <20 <20 25 120 1 000 Alifater >C10-C12 1200 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 500 10 000 Alifater >C12-C16 1700 12 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 500 10 000 Alifater >C16-C35 190 600 330 290 290 120 270 250 200 100 1000 10 000 Alifater >C5-C16 3000 12 <10 <20 <10 <10 <10 <20 <20 100 500 Aromater >C8-C10 170 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 10 50 1 000 Aromater >C10-C16 86 <1 <1 <1 <1 12 <1 <1 <1 3 15 1 000 Aromater >C16-C35 <1 <1 <1 <1 <1 16 <1 <1 <1 10 30 1 000

Alifater >C16-C35 i halter som överstiger riktvärdena för KM har påträffats i prover från punkterna W2,

W4, W6, W11 och W15. Förutom alifater >C16-C35, påträffades i W6 på nivån 0,2-0,6 m även

(23)

aromater >C10-C16 och >C16-C35 i halter över KM. I ett prov från 1,2-1,6 m djup i W2 noterades flera fraktioner av alifater och aromater i halter högre än riktvärdena för KM och MKM. I övriga prover är halterna av analyserade alifater och aromater lägre än de aktuella riktvärdena för KM. Inga alifater och aromater har påträffats i halter som motsvarar eller överstiger gränserna för farligt avfall.

I W6 påträffas föroreningarna i både ett ytligt prov från 0,2-0,5 m djup och i prov från 2,2-3,0 m djup.

Alifater >C16-C35 förekommer i W2 på 1,2 – 1,6 m djup, medan föroreningen i övriga punkter ovan påträffats på nivåer som varierar från 2,4-3,0 m djup i W11 till 4,0-5,0 m djup i W15.

PCB

Två prover från W10 (0,4-1,0 samt 1,4-2 m u my) har analyserats med avseende på PCB (polyklorerade bifenyler). Ingen förekomst av dessa ämnen har noterats.

PAH

Analys med avseende på PAH (polyaromatiska kolväten) har utförts i 2-4 prover från samtliga provtagningspunkter (W1-W18). Totalt har 46 prover analyserats avseende PAH. I tabell 8 redovisas de uppmätta halter av -parametrarna PAH-L, PAH-M och PAH-H som överstiger gällande riktvärden enligt NV rapport 5976 tillsammans med dessa riktvärden.

Tabell 8 :Uppmätta halter av PAH-L, PAH-M och PAH-H som överstiger gällande riktvärden enligt NV rapport 5976.(mg/kg)

Prov W3 W3 W4 W5 W5 W5 W6 Rikt-/gränsvärde

Djup (m) 0,3-1 1-1,5 0,3-1,0 0,5-1,0 2,5-3,0 3,0-4,0 Asfalt MÄRR KM MKM

PAH-L 1 0,031 0,083 0,086 0,074 0,38 35 0,6 3 15

PAH-M 9,4 2,4 2,1 2,7 2,6 9,8 58 2 3,5 20

PAH-H 8,4 1,4 2,2 3 2,5 9,9 11 0,5 1 10

Prov W6 W6 W7 W8 W9 W12 W18 Rikt-/gränsvärde

Djup (m) 0,2-0,5 0,5-1 1-1,5 0,4-1 0,5-1 0,1-0,5 0,1-0,5 MÄRR KM MKM

PAH-L 2,6 0,34 0,17 0,13 0,08 0,039 0,46 0,6 3 15

PAH-M 55 3,6 6,2 1,6 1,4 1,3 2,3 2 3,5 20

PAH-H 33 2,7 4,3 1,4 1,6 1,3 1,9 0,5 1 10

Som framgår av tabell 8 överskrider halterna av PAH-M och PAH-H riktvärdena för KM i prover från punkterna W3, W5, W6 och W7. Halterna av PAH-H överskrider detta riktvärde även i W4, W8, W9, W12 och W18. I jordprov från W6 (från 0,2-0,5 m djup) är halterna av PAH-M och PAH-H även högre än riktvärdena för MKM. Riktvärdena för MKM avseende PAH-L, PAH-M och PAH-H överskrids även i det prov på asfalt som tagits i punkt W6. Avseende asfalt kan noteras att Trafikverket i publikation 2004:90 tagit fram riktvärden och försiktighetsmått för hantering av tjärhaltiga

beläggningar

¹⁵

, vilka storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö också använder sig av. Det lägsta av dessa riktvärden är < 70 mg/kg, då fri användning i ny beläggning tillåts och ingen

redovisning av ny utläggningsplats krävs. Massorna förutsätts då i första hand återanvändas inom objektet, ovan grundvattenytan, eller användas i bullervallar förutsatt att vattenavledande skyddslager anordnas. Naturvårdsverket har dock valt att inte ta med några kriterier för asfalt i handbok 2010:1 (MÄRR).