EXPONERINGS- OCH SPRIDNINGSANALYS

8.1 PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN

Nedan sammanfattas de ingångsvärden som använts i beräkningen av platsspecifika riktvärden för det aktuella området. Uttagsrapport från Naturvårdsverkets beräkningsmodell redovisas i bilaga 2.

De platsspecifika riktvärdena utgår från Naturvårdsverkets generella scenario för känslig markanvändning, KM. De justeringar som gjorts är:

 Grundvatten inom området anses inte skyddsvärt som naturresurs eller som dricksvatten.

 Områdets längd och bredd har justerats till de aktuella förhållandena.

 Grundvattenbildningen har ändrats och satts till 50 mm per år eftersom stora delar av området kommer att bestå av hårdgjorda ytor.

 Recipientens volym och omsättningstid har ändrats. Den

huvudsakliga riktningen på grundvattenströmningen är norrut mot Vättern som är en stor och djup sjö. Om en fullständig omblandning i hela recipienten skulle antas blir utspädningsfaktorn mycket hög. För att inte överskatta utspädningen i strandkanten har därför en

utspädningsfaktor på 10 000 ggr valts (utspädningsfaktorn för generella riktvärden är 4 000 ggr).

 Andelen egenodlade grönsaker har ändrats till 2 %. Området ska bebyggas med flerbostadshus och ingen omfattande odling kommer att vara möjlig.

 Skydd av markmiljön antas motsvara MKM. Området ligger centralt i Jönköping utan några särskilda skyddsvärden avseende naturmiljön.

Eventuell framtida växtlighet kommer att planteras i, för ändamålet, avsedd jord.

Värden som inte har ändrats i modellen är bl.a.

 Byggnadernas luftvolym och ytor har inte ändrats. Generella värden för byggnader är en bottenarea på 100 m² med en luftvolym på 240 m³. Luftomsättningen som används är 12 ggr per dag. Ovanstående värden är sannolikt inte korrekta i jämförelse med de planerade byggnaderna men eftersom det saknas andra, mer tillförlitliga, uppgifter så görs ingen ändring.

 Djupet till föroreningarna har inte ändrats. Denna parameter har endast betydelse för flyktiga föroreningar som avger skadliga gaser till inomhusluft. I underlaget finns inget som tyder på att det generella värdet är felaktigt.

 Exponeringstider för intag av jord, hudkontakt och inandning av damm har inte ändrats. Enligt planförslaget kommer

parkeringsgarage byggas under bostadsbyggnaderna vilket innebär att, i princip, hela ytan kommer att bli bebyggd eller hårdgjord på annat sätt. Det skulle innebära att risken för exponering för förorenad jord är betydligt mindre än de generella värdena på 365 per år för barn och vuxna. Tills vidare har emellertid samma exponeringstider, som för scenariot för känslig markanvändning, använts.

 Jord- och grundvattenparametrar (organisk kolhalt, vattenhalt och andel porluft etc.) har inte ändrats på grund av att det saknas tillförlitliga uppgifter som stöder en ändring.

Platsspecifika riktvärden redovisas i tabell 3 tillsammans med representativa föroreningshalter samt i bilaga 1 och 2.

8.2 REPRESENTATIVA HALTER

Den representativa halten är den halt som bäst representerar

förorenings-Miljö- och hälsoriskbedömning • Kv. Domherren, Jönköpings kommun | 14 Bootstrapping är en statistisk metodik för att skatta fördelningar av mätdata.

Inga teoretiska fördelningar ligger till grund för beräkningarna. Istället skapas referensfördelningen från insamlade mätdata genom att göra ett stort antal slumpmässiga provurval från originaldata. Tekniken kan hantera situationer när traditionell statistik kommer till korta t.ex. på grund av svårigheter att passa in data i en teoretisk fördelning.

Föroreningssituationen och den tidigare markanvändningen skiljer relativt mycket mellan västra och östra delen av området. Av den anledningen har representativa halter beräknats både för hela området och uppdelat i ett västra och ett östra delområde. Figur 6 visar delområdenas ytor samt vilka halter som påträffats i de olika provpunkterna i jämförelse med generella riktvärden för jord. Endast den högst uppmätta halten i varje punkt redovisas i figuren.

Figur 6. Delområdesindelning samt påträffade halter jämfört med generella riktvärden för jord. Endast den högst uppmätta halten i varje punkt, i förhållande till generella riktvärden, redovisas.

Vid beräkningen av representativa halter har även resultaten från tidigare undersökning inom östra delen medräknats.

Representativa halter redovisas i tabell 3 tillsammans med platsspecifika riktvärden i kap 9.

8.3 SPRIDNING OCH BELASTNING

8.3.1 Spridning med grundvattnet

Föroreningar kan spridas med grundvattnet vidare ut till recipienten.

Eftersom den största delen av den förorenade jorden ligger över

grundvattenytan görs beräkningar med förutsättningen att det är infiltration av regnvatten som orsakar spridning. Spridningen sker genom att regnvatten infiltrerar jorden och lakar ut föroreningarna som sedan följer med

grundvattnet ut i recipienten. I det här fallet kan det inte uteslutas att en viss

spridning även sker genom att tillrinnande grundvatten från närområdet för med sig föroreningar som ligger under grundvattenytan. Denna spridning bedöms dock vara försumbar i jämförelse.

Eftersom stora delar av området kommer att bli hårdgjorda blir infiltrationen och grundvattenbildningen väldigt liten, sannolikt < 50 mm/år.

Figur 7 visar en schematisk bild av spridningsriktning och den recipientyta som har använts i beräkningen av platsspecifika riktvärden.

Figur 7. Yta och volym av recipient som används för beräkning av platsspecifika riktvärden. Pilen visar bedömd grundvattenriktning.

Spridning av föroreningar till recipienten kan beräknas både baserat på halter i jord och på halter i grundvattnet. I en beräkning baserat på jordhalter används generella Kd-värden (värde på lösligheten). Dessa är ofta

konservativt satta och speglar inte alltid verkligheten.

En beräkning har gjorts av totalt utläckage av föroreningar från det västra delområdet (kg per år). Beräkningen har gjorts både baserat på halter i jord och baserat på grundvattenhalter. Som jordhalter har UCLM95 valts och för grundvattenhalter har aritmetiska medelvärden valts. Anledningen till att beräkningen har gjorts endast för det västra delområdet är att halterna i grundvattnet i det östra delområdet har varit mycket låga, oftast under laboratoriets detektionsgräns. Resultaten för några av ämnena redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Beräknat utläckage, kg per år, baserat på halter i jord och halter i grundvattnet.

Cu Pb Zn PAH-M PAH-H

Beräknat utläckage, kg per år baserat på halter i jord

0,093 0,065 0,12 0,0038 0,0002 Beräknat utläckage, kg per

år baserat på halter i grundvatten

0,0012 0,00064 0,0037 0,0005 0,0005

Miljö- och hälsoriskbedömning • Kv. Domherren, Jönköpings kommun | 16 utläckaget baserat på halter i grundvatten. Skillnaden beror i första hand på

att halterna i grundvattnet inte helt överensstämmer med halterna i jorden, vilket i sin tur sannolikt beror på att de generella Kd-värdena inte stämmer för den här typen av jord. Metallerna är sannolikt mer bundna till jordpartiklar än vad som antas generellt.

För PAH:er är skillnaden inte lika stor och för PAH-H är utläckaget beräknat med halter i grundvatten större än utläckage beräknat med jordhalter.

Av tabellen framgår också att det beräknade utläckaget till recipienten är mycket litet. Som mest sprids 120 g zink till Vättern (teoretiskt beräknat med generella Kd-värden).

Beräkningarna ovan är förknippade med stora osäkerheter. Spridning av föroreningar i grundvatten är en komplicerad process som beror på en mängd olika faktorer och den beräkningsmodell som används

(Naturvårdsverkets beräkningsmodell för riktvärden 5976 version 2.0) har flera svagheter.

8.3.2 Spridning i fri fas

Spridning av föroreningar kan också ske genom frifasspridning. De analyser av jord som gjorts indikerar att det finns en risk för att följande ämnen förekommer i fri fas:

 Alifater >C10-C12

 Alifater >C12-C16

De höga alifathalterna påträffades i ett prov i den nordvästra delen av området på 1,2 – 2,0 meters djup. I fältnoteringen anges att provet luktade olja.

8.3.3 Spridning med erosion

Spridning av föroreningar genom erosion kan i vissa fal ske men bedöms inte vara aktuellt för det här området.

9 RISKKARAKTERISERING

I detta kapitel görs en jämförelse mellan uppmätta halter och platsspecifika riktvärden.

9.1 AKUTA HÄLSORISKER

Med akuttoxiska effekter avses de första symptom som uppkommer vid korttidsexponering av ett ämne. Av förekommande ämnen kan arsenik och cyanid ge upphov till akuttoxiska effekter. De första symptom som

uppkommer vid korttidsexponering av höga halter arsenik är illamående och kräkningar.

Nivåer för akuttoxiska effekter för barn beräknas i NV rapport 5976 och presenteras i tabell 2 tillsammans med maxhalter i området.

Tabell 2. Nivåer för akuttoxiska halter samt max-halter uppmätta i området.

Ämne Nivå för akuttoxiska

effekter

Maxhalt i området

Arsenik 100 11

Cyanid fri 50 0,1

Cyanid total 1000 4,7

Av tabell 2 framgår att inga maxhalter av cyanid eller arsenik överskrider akuttoxiska nivågränser och bedömningen är därför att det inte föreligger några akuta hälsorisker på grund av föroreningssituationen.

9.2 RIKTVÄRDEN FÖR KORTTIDSEXPONERING

Sedan 2016 finns det riktvärden för korttidsexponering för vissa ämnen.

Syftet med dessa är att skydda människor som kan exponeras för en större mängd jord vid ett enda tillfälle. Halten i jorden får då inte vara så hög att hela det årliga tolerabla dagliga intaget för en människa överskrids vid ett tillfälle. Exempel på ämnen med riktvärden för kortidsexponering är bly, kadmium och PAH-H. För bly är riktvärdet för korttidsexponering 600 mg/kg TS och det värdet överskrids vid tre provpunkter i det västra delområdet. Det påverkar dock inte det sammanlagda riktvärdet men kan eventuellt påverka vilka åtgärder som föreslås.

9.3 LÅNGSIKTIGA MILJÖ- OCH HÄLSORISKER

Samtliga analyserade ämnen kan ge långtidseffekter vid tillräckligt hög exponering. Ämnena kan även orsaka negativa effekter på mark- och vattenekosystemet. I tabell 3 görs en jämförelse mellan representativa halter och platsspecifika riktvärden för hälsorisker, risker för ekosystemet (skydd av markmiljö), skydd mot fri fas och risken för spridning till ytvatten.

Representativa halter har beräknats för de ämnen vars maxhalt överskrider generella riktvärden för KM. En utförligare tabell med samtliga ämnen redovisas i bilaga 1.

Miljö- och hälsoriskbedömning • Kv. Domherren, Jönköpings kommun | 18 Tabell 3. Platsspecifika riktvärden, PRV, uppdelade för hälsorisker, skydd av

markmiljö, skydd mot fri fas och skydd av ytvatten. Riktvärden jämförs med

representativa halter, UCLM95 för samtliga jordanalyser. Representativa halter som överskrider något riktvärde har markerats med fet stil för hälsorisker, kursiv stil för skydd av markmiljö, understrukna för skydd mot fri fas samt med dubbel

understrykning för skydd av ytvatten. Alla halter i mg/kg TS.

Ämne

*Skydd mot fri fas jämförs med maxhalter

**Maxhalter

***Riktvärdet för arsenik justeras till 10 mg/kg på grund av bakgrundshalter

Av tabellen framgår att representativa halter av bly, kvicksilver samt PAH (summa M och H) i det västra delområdet överskrider platsspecifika riktvärden för hälsorisker. Maxhalter av alifater >C10-C12 och >C12-C16 i det västra delområdet överskrider riktvärden för skydd mot fri fas.

I det östra delområdet överskrids endast riktvärdet för kvicksilver av den representativa halten.

För bly och PAH-H styrs riktvärdena av direkt intag av förorenad jord.

Riktvärden för kvicksilver och PAH-M styrs av risken för att skadliga halter av ångor från dessa ämnen tränger in i byggnaderna.

Inga riktvärden för skydd av markmiljö eller skydd av ytvatten överskrids av representativa halter.

9.4 SAMMANLAGD BEDÖMNING

Riskbedömningen visar att det inte går att utesluta att den generella föroreningssituationen i det västra delområdet innebär en hälsorisk om markanvändningen ändras till bostäder. Föroreningshalterna i det västra