Dagvattenutredning för detaljplan Notstället 5 & 6 Eskilstuna
Eskilstuna kommun
2019-06-12
TITEL Dagvattenutredning för detaljplanNotstället 5 & 6 Eskilstuna RAPPORTNUMMER 2018+1335+A
BESTÄLLARE Eskilstuna kommun
FÖRFATTARE Preetam.C Hernefeldt, WRS AB
GRANSKNING Sofia Åkerman, WRS AB
UTGÅVA/STATUS Slutversion
DATUM 2019-06-12
OMSLAGSBILD Preetam C. Hernefeldt, WRS AB
Sammanfattning
Eskilstuna kommun planerar för ett nytt bostadsområde på fastigheterna Notstället 5 & 6, beläget i centrala Eskilstuna i stadsdelen Norr. Arbetet pågår med att ta fram en detaljplan för området som är drygt 6000 m2 stort. I samband med det arbetet har WRS AB fått i uppdrag att göra en dagvattenutredning för att visa hur dagvatten kan hanteras inom området.
Området är flackt och utgörs av postglacial lera. I nuläget finns det två bostadshus, öppna parkeringar och gräsytor inom planområdet. Allt dagvatten avleds i ledningsnät som mynnar i Eskilstunaån, vilken har måttlig ekologisk status och inte heller når upp till god kemisk status.
Ny bebyggelse är tänkt att placeras nära fastighetsgränsen mot söder, varför det kan bli aktuellt att ersätta befintliga träd med nya träd som har en mindre trädkrona.
För att inte öka det avrinnande flödet från området eller områdets påverkan på recipienten genom dagvattnet behövs åtgärder för fördröjning och rening. Eskilstuna kommun har för planområdet ambitionen att flödet ej får vara högre än flödet från motsvarande yta från naturmark vid ett 20-års regn. För att klara de krav och ambitioner som angetts så föreslår denna dagvattenutredning att anläggningar för dagvatten dimensioneras för att
magasinera och rena 20 mm nederbörd, vilket motsvarar ca 90 % av årsnederbörden.
Parkeringar är den största källan till föroreningar inom planområdet och därför föreslås att parkeringarna har genomsläpplig beläggning med magasin under där dagvattnet renas och fördröjs. För flerbostadshusen föreslås att dagvattnet omhändertas i växtbäddar eller magasinen under parkeringen. Utkastare från tak kan leda vatten till intilliggande växtbäddar.
Med ovanstående åtgärder förväntas området klara av att utjämna flödet vid ett 20-årsregn motsvarande det flödet som uppstår från en naturmark samt begränsa föroreningsbelastningen till recipienten.
Innehåll
Innehåll ... 4
1 Inledning och syfte ... 5
2 Förutsättningar ... 6
2.1 Planområdet i nuläge... 6
2.2 Geologi och topografi ... 7
2.3 Ytvattenrecipient ... 8
2.4 Markföroreningar ... 8
2.5 Befintlig dagvattenhantering ... 10
2.6 Detaljplanen ... 11
2.7 Riktlinjer för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun ... 13
3 Flödes- och föroreningsberäkningar ... 13
3.1 Flöden nuläge och framtid ... 13
3.2 Magasinsvolym ... 15
3.3 Föroreningsberäkningar ... 15
4 Förutsättningar för dagvattenhantering i detaljplanen ... 16
5 Åtgärdsförslag dagvattenhantering ... 17
5.1 Kvartersmark ... 17
5.1.1 Utkastare... 17
5.1.2 Genomsläpplig beläggning ... 17
5.1.3 Växtbäddar ... 18
5.2 Gata ... 20
5.3 Dimensionering av anläggningar ... 20
5.4 Skyfallshantering och kritiska platser ... 21
6 Effekt av dagvattenåtgärder ... 22
7 Slutsatser ... 23
1 Inledning och syfte
Eskilstuna kommun planerar för ett nytt bostadsområde i Notstället, beläget i centrala Eskilstuna i stadsdelen Norr (Figur 1). Arbetet pågår med att ta fram en detaljplan för området som är ca 0,6 hektar stort. I samband med det arbetet har WRS AB fått i uppdrag att göra en dagvattenutredning för att visa hur dagvatten kan hanteras inom området.
Figur 1. Planområdet markerat med röd rektangel. Ortofoto: Eskilstunakartan.
Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att förtäta och uppföra ny
bostadsbebyggelse inom fastigheterna Notstället 5 och 6 samt möjliggöra för och stärka befintliga ekosystemtjänsterna i området i form av allén längs Knut Hellbergsgatan.
Syftet med dagvattenutredningen är att visa på hur dagvatten kan hanteras inom
planområdet och ta fram lämpliga alternativ för dagvattenhantering som uppfyller kraven på rening och fördröjning enligt kommunens gällande policy. Detta innebär:
• Beskriva förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten och infiltration inom fastighetsmark. Kommunens fördröjningskrav är att det inte ska avrinna mer dagvatten från detaljplaneområdet i och med exploateringen vid ett 20-års regn.
• Redovisning av behov av fördröjningsvolym och lokalisering av föreslagna dagvattenanläggningar inom detaljplanen.
• Beskrivning av recipient och dess status.
2 Förutsättningar
2.1 Planområdet i nuläge
Planområdet är beläget i centrala Eskilstuna i stadsdelen Norr och omfattar fastigheterna Notstället 5 och 6 med en yta på cirka 2500 m2 vardera samt del av Knut Hellbergsgatan (Figur 2). Planområdet består av fastigheterna Notstället 5 och 6. Mot norr avgränsas området av flerbostadsbebyggelse längs Heljestrandsgatan, i öster av flerbostadshus på kvarteret Notstället 7, i söder av Knut Hellbergsgatan och i väster av
flerbostadsbebyggelse längs Beroniusgatan.
Planområdet består i nuläget av bostäder, parkeringsplatser med gräsmark och ett flertal träd (Figur 3). Platsbesök gjordes den 7 november 2018.
Figur 2 Planområdet i nuläget, markerat med rött. (källa: eniro 2018).
Figur 3 Bilder från planområdet i nuläget (foto: WRS). Bilden längst ned till vänster visar lågpunkten där det finns risk att vatten kan rinna in i lokalen.
2.2 Geologi och topografi
Utbredningsområde är flackt och områdets geologi och jordarter finns beskrivet i SGU:s jordartskarta och redovisas i (Figur 4). Enligt jordartskartan domineras området av postglacial lera. De naturliga förutsättningarna för infiltration i området är således begränsade.
Figur 4 Jordartskarta för planområdet som är markerad med blå rektangel. Källa: SGU
2.3 Ytvattenrecipient
Recipienten för planområdet är Eskilstunaån (Figur 5).
Figur 5 Avrinningsområdet (blå linje) vilken planområdet (röd ring) ligger inom.
Recipienten är Eskilstunaån. Bildkälla SMHI
Eskilstunaån har enligt VISS1 statusklassificering måttlig ekologisk status på grund av höga halter av näringsämnen i vattnet. Den huvudsakliga påverkan av näringsämnen bedöms vara belastningen från Hjälmaren. Ån uppnår heller inte god kemisk status.
Utöver förhöjda halter av kvicksilver som finns i samtliga svenska vattenförekomster har Eskilstunaån även förhöjda halter avantracen, benso(a)pyren, fluoranten och naftalen.
Samtliga ämnen kan förekomma i dagvatten2.
2.4 Markföroreningar
Enligt Eskilstunakartan finns en oklassad förorening (Oklassat EBH-objekt) i marken på Notstället 6. En miljöteknisk markundersökning har utförts i oktober 2018 inom
planområdet. Resultaten påvisade en heterogen föroreningssituation där
utfyllnadsmassornas halter främst ligger under Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM (känslig markanvändning), vilket innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.
Analyserna av jordprover visade förhöjda halter av zink och bly på vissa provpunkter och förhöjda halter av zink, bly, barium och diklormetan på provpunkt 18NC014, se Figur 6. I dagsläget finns det befintlig parkering på provpunkt 18NC0143.
1 VISS – Vatteninformationssystem Sverige. VISS är ett metadataregister över Sveriges vattenrelaterade miljöövervakning. VISS drivs av Vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten.
2 Naturvårdsverket, 2017-09-05 https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Ovriga- organiska-amnen/Fluoranten/
3Norconsult, 2019-05-17 Notstället 5&6, Översiktlig miljöteknisk markunderskökning Eskilstuna.
Området domineras av postglacial lera (Figur 4) och grundvattenytan i
undersökningsområdet ligger ca 8 m under markytan. De naturliga förutsättningarna för infiltration i området är således begränsade och det finns ingen risk för förorening av grundvattnet. Grundvattenundersökningen visade låga halterna av tungmetallerna, under Klass 5 enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten3 . Är halterna under klass 5 innebär det att vattnet är tjänligt som dricksvatten. Av föroreningar som visade förhöjda halter i jordprov, kunde inga spår av dessa parametrar påvisas i grundvattnet. De påvisade metallerna (bly, zink, barium) föreligger huvudsakligen i djupa delen av markprofilen i undersökt området (på några provpunkter) se Figur 6. Eftersom pH-värdet i dagvatten är ca 7 innebär det att föroreningarna inte frigörs från marken.
Diklormetan är lättflyktig och är mindre löslig i vattnet, transporter sker främst med små partiklar den bundit till, så kallade kolloider. Dessa består oftast av organiskt material eller lermineral och då finns det ingen risk för förorening av grundvattnet.
Figur 6. Markundersökning i utredningsområdet. Bilden visar nuläget. I de punkter som är gröna understiger halterna av föroreningar KM och infiltration av dagvatten ner till grundvatten kan därmed vara aktuellt. I de rutor som är gula (halter över KM men under MKM) kan infiltration av dagvatten vara möjlig om vissa försiktighetsåtgärder genomförs, t.ex. skyddslager av matjord eller liknande Bild: Norconsult, 2018
2.5 Befintlig dagvattenhantering
Den befintliga dagvattenhanteringen i planområdet består av ett lokalt dagvattennät med dagvattenbrunnar i gatan (Figur 7). Den norra delen av planområde avrinner till ledning i Heljestrandsgatan och den södra och västra delen av området avrinner idag till ledning i Knut Hellbergsgatan och Beroniusgatan. Ledningsnätet har utlopp i Eskilstunaån.
Figur 7 Dagvattenledningsnätet för planområdet med avrinningsriktning, ränstensbrunnar och dagvattenledningar.
Taken på befintliga byggnaden har stuprör utanpå fasaderna och vattenleds via
utanpåliggande stuprör (Figur 8) vidare till ledningsnätet. Vid det östra bostadshuset finns det en lågpunkt i söder som bedöms vara åtminstone delvis instängd se Figur 7 för placering och Figur 3 för foto. Det är viktigt att omkringliggande mark höjdsätts så att dagvatten inte leds mot lågpunkten, se vidare avsnitt 5.4.
Figur 8 Stuprör från byggnadens tak är direkt kopplat till ledningsnät eller rinner ut på marken.
2.6 Detaljplanen
Fastigheterna Notstället 5 och 6 är bebyggda med ett bostadshus vardera mot
Heljestrandsgatan i norr. De befintliga byggnaderna är i tre våningar med sadeltak och plåtfasad i ljusblått respektive gul fasadfärg. Ny bebyggelse är tänkt att placeras nära fastighetsgränsen mot söder, varför det kan bli aktuellt att ersätta befintliga träd med nya träd som har en mindre trädkrona (Figur 9 och Figur 10).
Figur 9 Illustration Notstället 5 & 6 (Källa: Okidoki arkitekter
Figur 10 Illustration och Sektion som visar befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse på fastighet (Källa: Okidoki arkitekter)
De nya huskropparna utformas med en enhetlig fasad och brant taklutning i liknande utförande som de befintliga byggnaderna på fastigheterna. De tillkommande byggnaderna ges ett unikt utseende som tillför området nya arkitektoniska värden. Höjdmässigt är de något högre än befintliga hus på fastigheterna, samtidigt som de underordnar sig bebyggelse inom kvarteret Nätet i sydväst.
2.7 Riktlinjer för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun
Vid beräkningar och åtgärdsförlag har hänsyn tagits till Eskilstuna kommuns riktlinjer för dagvattenhantering. Vid hantering av dagvatten ska följande principer tillämpas enligt kommunens riktlinjer:
• Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt.
• Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet.
• Dagvattensystemen ska utformas så att man undviker skadliga uppdämningar vid kraftiga regn.
• Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas.
• Föroreningar ska begränsas vid källan och förorenat dagvatten ska renas i så stor utsträckning som möjligt innan det når recipient.
• Den naturliga vattenbalansen ska i möjligaste mån bibehållas genom infiltration av dagvatten. (Då planen i stort sätt ligger på ett lerlager kommer endast försumbara mängder att infiltrera).
• Dagvatten ska hanteras som en resurs.
3 Flödes- och föroreningsberäkningar
Avrinningen före och efter exploatering har beräknats enligt rekommendationer i Svenskt Vattens Publikation P110. Beräkning av föroreningsbelastning från området har gjorts med hjälp av modellering i StormTac3.
3.1 Flöden nuläge och framtid
Enligt prognostiserade klimatförändringar kommer regn med högre nederbördsintensitet bli vanligare under perioden fram till år 2100. Därför har Svenskt Vatten (publikation P110) rekommenderat att nya dagvattensystem dimensioneras med en klimatfaktor (kf) på minst 1,25 för nederbörd med kortare varaktighet än en timme. Eskilstuna kommun har ställt krav på att flöden och magasinsbehov ska beräknas utifrån ett 20-årsregn. Enligt Svenskt Vattens publikation P110 är minimikravet på dimensionering av nya
dagvattenledningar för tät bostadsbebyggelse med en återkomsttid på 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinje i marknivå. Rätt dimensionering av ledningsnät ligger under VA-huvudmannens ansvar.
Tabell 1 Indata för beräkning av dimensionerande flöden. Från Svenskt Vatten P110
Område Idag och i framtid
Återkomsttid 240 mån
Varaktighet 10 min
Regnintensitet utan fördröjning 287 l/s, ha
Klimatfaktor (kf) 1,25
Området före exploatering har klassats som takyta lutade (avrinningskoefficient = 1), parkering, hårdgjord yta, gata (0,8) och grönyta (0,05). Avrinningskoefficient är ett mått på hur hårdgjord en yta är och därmed hur mycket dagvatten som avrinner. Är den 1 avrinner allt dagvatten och är den 0,05 avrinner endast 5 %, resten infiltrerar. Ytan gånger avrinningskoefficienten ger den reducerade ytan, alltså den totala hårdgjorda ytan
varifrån allt dagvatten avrinner. Den sammanvägda avrinningskoefficienten för hela området är före exploatering 0,47 och den reducerade arean 2885 m2, se Tabell 2.
Efter exploatering antas typytorna och avrinningskoefficienter med utgångspunkt från rekommendationer i P110: Lutande tak (1), gårdsyta/grönyta (0,05), hårdgjord yta (0,8), parkering (0,8) och gata (0,8). Den sammanvägda avrinningskoefficienten ökar något till 0,57 och den reducerade arean till 3509 m2, se Tabell 2.
Tabell 2 Markanvändning och avrinningskoefficienter (Φ) som använts vid flödesberäkningar i nuläge, naturmark och efter exploatering
Markanvändning Area (m2) Φ (-) Reducerad area (m2) Före exploatering
Takyta 1024 1 1024
Grönyta 2954 0,05 148
Parkering 1264 0,8 1011
Trottoar 618 0,8 494
Gata 260 0,8 208
Totalt nuläge 6120 0,47 2885
Nuäge som naturmark 6120 0,01 612
Efter exploatering
Takyta 2102 1 2102
Grönyta 2410 0,05 121
Parkering 676 0,8 541
Trottoar 672 0,8 538
Gata 260 0,8 208
Totalt efter exploatering 6120 0,57 3509
Tabell 3 Beräknade dagvattenflöden före och efter planerad exploatering utan LOD för 20-årsregn (med respektive utan klimatfaktor)
Område Q20 (l/s) Q20 inkl kf (l/s)
Totalt nuläge 83 104
Nuläge som naturmark 18 22
Totalt efter exploatering 101 126
Resultaten av beräkningarna visar att de dimensionerande flödena i planområdet förväntas öka om området exploateras enligt befintlig plan, utan lokal fördröjning.
(Tabell 3). Med den framtida utformningen av området ökar den reducerade arean, alltså andelen hårdgjord yta inom området. Detta leder till att flödet ökar med ca 83 l/s vid ett 20-årsregn till ca 101 l/s. Om hänsyn tas till ett framtida klimat med mer nederbörd blir det beräknade framtida flödet 126 l/s vilket innebär en ökning med ca 22 l/s jämfört med nuläget. Utifrån kravet att flödet från området ska motsvara att det är naturmark med 18 l/s innebär det en flödesökning på 83 l/s till 101 l/s.
3.2 Magasinsvolym
För att inte öka utgående flöde från planområdet till dagvattennätet jämfört med dagsläget behöver dagvattnet fördröjas innan det avleds. Enligt riktlinjer för dagvattenhantering ska 20-årsregn användas som dimensionerande. Det innebär att avrinningen vid ett 20-årsregn efter exploatering inte får överstiga flödet vid ett 20-årsregn i nuläget. Observera att detta innebär att alla regn som är större än ett dimensionerande 20-årsregn med en varaktighet på 10 minuter kommer att brädda och avrinna på markytan och följa topografin. Finns det då lågpunkter inom området efter exploatering kan vatten ansamlas här.
Behov av fördröjningsvolym är beräknat för hela område utifrån bilaga 10:6a till Svenskt Vattens rapport P110. Denna beräkning bygger på att det är ett konstant utflöde från magasinet. I detta fall finns det flera utflöden till dagvattennätet och egentligen ingen fysisk begränsning, mer teoretiskt att flödet ut inte ska öka. För att jämställa
utgåendeflödet med hur det är utformat multipliceras utflödet med 0,67 vilket ger ett lägre flöde ut och därmed en större magasinsvolym. Med utgångspunkt från att flödet vid ett 20-årsregn inte får öka jämfört med idag krävs en utjämningskapacitet på drygt 24 m3. Med utgångspunkt att flödet inte får överskrida motsvarande det från en naturmark krävs en magasinsvolym på ca 90 m3 se Tabell 4.
Tabell 4. Beräknad magasinsvolym för att kompensera för ökad
nederbördsvolym från planområdet vid ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet och förväntad klimatfaktor 1,25.
Beräkningsalternativ Q20,max [l/s] Behov av magasinsvol. [m3]
Nuläge 83 24
Som naturmark 18 90
3.3 Föroreningsberäkningar
Den totala föroreningsbelastningen från områdets dagvatten har beräknats utifrån nuvarande och framtida markanvändning i planområdet med hjälp av programmet StormTac (v.18.3.2). StormTac är en statistisk modell som utifrån markanvändning och årsnederbörd beräknar förväntade halter och mängder av föroreningar i dagvattnet.
Modellen använder sig av avrinningskoefficienter och schablonhalter som är markanvändningsspecifika. Årsnederbörden är satt till 600 mm4. Nuvarande
markanvändning som anges i Tabell 2 har använts även för belastningsberäkningarna.
Belastningsberäkningar presenterar nuläget och en framtida situation och
markanvändning samt motsvarande om området skulle utgöras av naturmark utan lokalt omhändertagande av dagvatten, se Tabell 5
Tabell 5 Jämförelse av föroreningsbelastning mellan nuläge, naturmark och framtid samt mellan naturmark och framtid. Grå bakgrund representerar en ökning av föroreningar
Alternativ P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år kg/år kg/år g/år Naturmark 0,15 0,18 2,2 8,3 20 0,01 1,8 1,1 0,0 14 0,14 0,0 Nuläge 0,25 3,8 25 48 140 0,9 17 16 0,09 140 0,99 2,8 Framtid 0,26 3,8 17 40 110 0,1 15 14 0,06 100 0,75 1,9 Förändring [%] 4 0 -32 -17 -21 -89 -12 -13 -33 -29 -24 -32 Förändring
jämfört med naturmark [%]
73 2011 673 382 450 900 733 1173 X 614 436 x
Jämfört med nuläget kommer alla föroreningar att minska förutom fosfor. Detta eftersom mycket parkeringar försvinner och ger plats åt markanvändningstyper som bidrar med en mindre föroreningsbelastning, till exempel takytor.
Vid jämförelse mellan framtida exploatering och naturmark är skillnaden mycket större i föroreningsbelastning. Samtliga ämnen ökar markant. En naturmark (valt som ängsmark i StormTac) släpper knappt ifrån sig några föroreningar, se mängder som presenteras i Tabell 5.
4 Förutsättningar för dagvattenhantering i detaljplanen
Inom fastighet planeras det för flerbostadshus, nya parkeringsplatser samt innegård.
Fastighet består av fyra typytor – takyta, parkering, gång/hårdgjord och gårdsyta. För att klara att utjämna 20 mm inom hela området krävs ett utjämnande magasin om 70 m3. Den största delen dagvatten alstras från takytan, se Tabell 6.
Tabell 6 Antagen fördelning av typytor inom fastighet Area
m2 ϕ Red area m2
20 mm-
kapacitet Magasinsbehov m3
Befintliga hus Takyta 1024 1 1024 20 20
Planerade hus Takyta 1078 1 1078 20 22
Parkering 676 0,8 541 20 11
Innegård/grönyta 2410 0,05 121 20 2
Trottoar 672 0,8 538 20 11
Gata (Knut Hellberg.) 260 0,8 208 20 4
Summa 6120 3509 70
Från takytor kan antas att hälften av dagvattnet avrinner mot framsida respektive baksida av huset. Magasin behöver därför skapas om ca 10 m3 på respektive sida om huset. Tak som avleds mot baksidor bör ledas ut i utkastare på växtbäddar eller gräsytor.
Parkeringsytor inom kvartersmark bör anläggas med genomsläpplig beläggning.
5 Åtgärdsförslag dagvattenhantering
I följande avsnitt beskrivs åtgärdsförslagen vidare. Nedan presenteras principförslag för dagvattenhantering inom planområde
5.1 Kvartersmark
5.1.1 Utkastare
För takyta rekommenderas att takdagvatten leds ut med utkastare på intilliggande växtbäddar och genomsläpplig beläggning. Detta ger vattnet möjlighet att infiltrera i marken vilket medför rening i marklagren och fördröjning av dagvattnet. Jordarten inom planområdet är främst finare material i form av lera, med begränsad infiltrationskapacitet men viss infiltration kan ändå antas ske. Eventuellt överskottsvatten kan ledas vidare ut till dräneringsledning. Utkastare kan konstrueras som i Figur 11 Utkasare från husfasad.
Foto: WRS AB.
Figur 11 Utkasare från husfasad. Foto: WRS AB.
5.1.2 Genomsläpplig beläggning
Parkeringsytor inom kvartersmark och i kvartersgatorna bör anläggas med genomsläpplig beläggning. Genomsläpplig beläggning kan utgöras av grus, permeabel asfalt eller t.ex.
betonghålsten, se exempel i Figur 12. Genomsläppliga beläggningar läggs på ett luftigt bärlager som både ger viss fördröjning och rening. Magasinering möjliggörs om underliggande material har god porositet se Figur 13. Genomsläppliga beläggningar har en avskiljningskapacitet på ca 50-90 % avseende totalhalter av fosfor och tungmetaller.
Med 30 % porositet kan 20 mm dagvatten från hela området rymmas i ett 25 cm tjockt bärlager.
Figur 12 Exempel på parkering med genomsläpplig beläggning. Foto WRS AB
Figur 13 Principskiss för genomsläpplig beläggning. Illustration: WRS AB.
5.1.3 Växtbäddar
Både dagvatten från gata och takdagvatten kan ledas ner i växtbäddar och därmed nyttjas för bevattning och en resurs vilket ingår i kommunens dagvattenstrategi. Med en
växtbädd menas i detta fall en nedsänkt eller upphöjd plantering, se (Figur 14 och Figur 15). Växtbäddar har relativ hög reningsgrad och kan beroende på djup och material även magasinera vatten. Reningskapacitet avseende partikelbundna föroreningar kan nå upp till 80-90 %5. Växtbäddar har även förmåga att avskilja olja och organiska miljögifter från dagvattnet. Reningen uppstår när dagvattnet passerar genom växtbäddens filtrerande material. Växtligheten bidrar både till rening och till att upprätthålla
infiltrationskapaciteten i växtbädden. Det är möjligt att plantera t.ex. gräsarter, buskar och träd i nedsänkta växtbäddar.
5 Tekniklösningar – Växtbädd, Stockholm Vatten.
http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/nvb.pdf 2018-02-23.
Figur 14. Bildexempel på nedsänkt eller upphöjd växtbädd i anslutning till parkeringar eller längs en husvägg.
Figur 15. Konstruktionsförslag för nedsänkt (vänster) och upphöjd växtbädd (höger).
Illustration WRS AB.
Djupet och arean för markbäddarna anpassas efter den dimensionerade avrinningen från anslutande hårdgjorda ytor. De växter som väljs till växtbäddarna ska vara stresståliga och klara hög vattenbelastning och långa perioder av torka.
Beroende på vilket djup som skapas för fördröjningsvolymen ovan växtbäddens yta samt beroende på val av jordmaterial i växtbädden varierar magasinskapaciteten. Ett större djup och en bättre infiltrationsförmåga och porösare jord ger en ökad magasinsvolym och arean för anläggningen kan minskas. Generellt sett krävs en yta hos växtbädden som motsvarar 5-10 % av den hårdgjorda avrinningsytan. För kvartersmark innebär det att för en yta om 1000 m2 med avrinningskoefficient 0,5 behövs 25-50 m2 växtbädd (1000 m2 * 0,5 * 0,05 = 25 m2) Variationen beror på vilket djup som skapas för fördröjningsvolymen ovan växtbäddens yta samt beroende på val av jordmaterial i växtbädden. Ett större djup och en bättre infiltrationsförmåga och porösare jord ger en ökad magasinsvolym och arean för anläggningen kan minskas.
5.2 Gata
Vatten från Knut Hellbergsgatan rinner idag orenat till dagvattenbrunnar. Det är en kort gata med låg trafikbelastning och den kommer inte att byggas om i samband med utbyggnaden av detaljplanen. Därför föreslås ingen ändrad hantering av dagvattnet i för Knut Hellbergsgatan. Om det sker en ombyggnation i framtiden bör dagvattenhanteringen ses över.
5.3 Dimensionering av anläggningar
I Figur 16 visas flödesvägarna för ytavrinning inom området efter exploatering.
Figur 16 Flödesvägar inom området efter exploatering med åtgjärdsförslaget.
Dagvatten från tak avleds via stuprör till nedsänkta växtbäddar på gården och till genomsläppliga ytor på parkeringarna. De grå pilarna visar hur dagvatten avleds till genomsläppliga ytor och de gröna pilarna visar hur dagvatten leds till växtbäddar, se Figur 16.
I Tabell 7 nedan sammanfattas det ytbehov som krävs av föreslagna anläggningar per 250 m2 takyta. Utjämningsbehovet inom kvartersmark har beräknats till 20 mm
nederbörd. För växtbäddar anlagda med ett ytligt magasinsdjup på 0,2 m innebär det att för 250 m2 tak (avrinningskoefficient 1) behövs det minst 25 m2 växtbädd.
Husen är 40 meter långa, för en växtbädd om 50 m2 behövs en bredd på 1,25 meter.
Husens bredd är cirka 10 meter och för en växtbädd om 25 m3 behövs en bredd på 2,5 m.
Totalt behövs en yta växtbäddar om 175 m2.
En genomsläpplig beläggning under parkering som tar hand om dagvatten från tak rekommenderas att dimensioneras för 20 mm nederbörd. Till den genomsläppliga beläggningen föreslås även takdagvatten ledas och det totala djupet per anläggning finns
redovisat i Tabell 7. Sammanställning av ytbehov av dagvattenanläggningar per 250 m2 ansluten takyta (avrinningskoefficient 1)Tabell 7.
Tabell 7. Sammanställning av ytbehov av dagvattenanläggningar per 250 m2 ansluten takyta (avrinningskoefficient 1)
Anläggning Fördröjnings- behov
Yta som förs till
M2 Volym vatten Djup cm
Erforderlig yta av anläggning per 250 m2 hårdgjord yta tak Takyta
Växtbädd 20 mm 250 5m3 20 25 m2
Genomsläpplig
beläggning västra 20 mm 105 6,8 m3 21 -
Genomsläpplig
beläggning mitten 20 mm 571 49 m3 29 -
Att omhänderta och fördröja 20 mm innebär en förhållandevis stor åtgärd i form av fördröjning och rening. Det är eventuellt inte nödvändigt att genomföra alla åtgärderna.
5.4 Skyfallshantering och kritiska platser
Åtgärdsförslagen för dagvattenhantering gäller framförallt regn med upp till 20-års återkomsttid. Vid kraftigare regntillfällen är det viktigt att vattnet kan avledas ytledes för att undvika skador på byggnader och infrastruktur. Vatten ska kunna avrinna bort från byggnader och ytledes avrinna på gator och GC-vägar. Enligt Eskilstunakartans
lågpunktskartering finns ett antal lågpunkter inom planområdet (Figur 17). Det är viktigt att ta hänsyn till dessa i samband med nybyggnationen och höjdsättningen inom området.
Figur 17. Lågpunkter inom området. Källa: Eskilstunakartans lågpunktskartering.
Vid skyfall finns det risk för stående vatten inom delar av planområdet (Figur 17). Delar av kvartersmarken nära befintliga byggnader riskerar uppemot 1 m stående vatten. Vid omexploatering är det viktigt att skapa ytliga avrinningsvägar så att byggnader och framför allt deras källare inte riskerar att översvämmas.
Figur 18. För att undvika kritiska situationer vid skyfall rekommenderas höja marken på så sätt att den slutar mot planerad parkering och en brunn med överföringsledning.
Idag saknas dagvattenhantering vid lågpunkterna för de befintliga byggnaderna. För att undvika risken att dagvattnet skadar de närliggande byggnaderna/infrastrukturen, rekommenderar vi åtgärder för att leda bort vattnet.
Vid den östra byggnaden bör det placeras en brunn som kan fånga upp och avleda dagvattnet till den befintlig ledning längs Heljestrandsgatan med en underliggande överföringsledning. Se Figur 18.
Den västra byggnaden har en grusgång vid lågpunkten. Denna grusgång kan förslagsvis höjas så att dagvatten, även från denna byggnad, avrinner mot den genomsläppliga parkeringen.
6 Effekt av dagvattenåtgärder
För att utvärdera effekten av åtgärdsförslagen för dagvattenhantering gjordes ytterligare belastningsberäkningar i beräkningsmodellen StormTac. Belastningen från nuvarande markanvändning och framtida markanvändning utan lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, jämfördes med framtida markanvändning med LOD. För framtida markanvändningen med LOD valdes marktypen Flerfamiljshus med total LOD i StormTac vilket är en grov förenkling men kan ge en ungefärlig uppskattning.
Med LOD-åtgärder minskar föroreningsbelastningen från området jämfört med belastningen från nuvarande markanvändning för samtliga ämnen. Jämfört med naturmark så ökar belastningen betydligt trots föreslagna LOD-åtgärder (Tabell 8).
Tabell 8 Föroreningsbelastningen för nuläge, naturmark, framtid och framtid med LOD.
Alternativ P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år kg/år kg/år g/år
Naturmark 0,15 0,18 2,2 8,3 20 0,01 1,8 1,1 0,0 14 0,14 0,0 Nuläge 0,25 3,8 25 48 140 0,9 17 16 0,09 140 0,99 2,8 Framtid 0,26 3,8 17 40 110 0,1 15 14 0,06 100 0,75 1,9 Naturmark vs
Framtid med
LOD (%) 60 900 277 153 310 3700 339 636 x 171 207 x Nuläge vs
Framtid med
LOD (%) -4 -53 -67 -56 -41 -58 -54 -49 -100 -73 -57 -100
Rening kommer att ske i växtbäddar och magasin vilket innebär att samtliga mängder kommer att minska jämfört med nuläget.
7 Slutsatser
• Åtgärder behövs för att fördröja dagvattnet från planområdet för att inte öka flöden och föroreningsmängder jämfört med nuläge.
• I nuläget är flödet från området vid ett regn med 20-års återkomsttid ca 83 l/s och efter exploatering 101 l/s. Om hela området var naturmark skulle flödet vara 18 l/s. För att flödesbelastningen vid ett 20-årsregn från området efter exploatering ska motsvara naturmark krävs utjämningsmagasin som kan magasinera 20 mm nederbörd.
• Recipienten för dagvattnet från området Eskilstunaån, uppnår inte uppsatta miljökvalitetsnormer och är känslig för ökad tillförsel av näringsämnen samt föroreningar som finns i dagvatten.
• Eftersom majoriteten av föroreningar från området kommer från parkeringsytorna föreslås att dagvattenåtgärder för dessa ytor dimensioneras för utjämning och rening av 20 mm.
• Takdagvatten från både befintliga och nya byggnad föreslås ledas till intilliggande genomsläppliga ytor på parkering ytor.
• Med ovanstående lösningsförslag kommer föroreningsbelastningen att minska ännu mer jämfört med nuläget, men kommer dock vara högre än
föroreningsbelastningen från en naturmark.
• Det finns en lågpunkt i anslutning till ett av husen i nuläget och det är viktigt att omkringliggande mark höjdsätts så att dagvatten inte leds dit.
