Malmö stad
Stadskontoret 1 (5)
2021-11-23
Datum
2021-11-20
Vår referens
Kenneth Ekberg Strateg
kenneth.ekberg@malmo.se
Tjänsteskrivelse
Remiss från Infrastrukturdepartementet - Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25)
STK-2021-1241 Sammanfattning
Malmö stad har fått utredningen Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25) på remiss. Utredaren har haft i uppdrag att beskriva hur, inklusive tidplan för, en avveckling skulle kunna gå till med beaktande av pandemin, flygets roll i
transportsystemet, behovet av tillgänglighet och samhällsviktigt flyg, med mera. Utredaren gör bedömningen att fokus vid en avveckling bör ligga på hur Arlanda flygplats kan gå in och kompensera för den verksamhet som avvecklas vid Bromma gällande linjetrafik, samhällsviktigt flyg och andra verksamheter, och menar att det för linjefarten kommer att finnas ledig kapacitet vid Arlanda flygplats under de närmaste åren både vad gäller rullbane-, uppställnings- och terminalkapacitet. De flyg som skulle befinna sig på Bromma flygplats får plats på Arlanda flygplats, även i peaktid.
I stadskontorets förslag till yttrande framhålls att det ur ett Malmöperspektiv är viktigt att säkerställa tillgänglighet och möjlighet att transportera sig till och från Stockholm och resten av landet. Dock är det inte tvunget att detta sker via flyg. Bromma flygplats är idag särskilt viktigt för de dagliga affärsresorna och det lokala och regionala näringslivet i Malmö och Skåne.
Flyglinjen bidrar till att säkra Malmö Airports verksamhet och flygets infrastruktur i södra Sverige, vilket stärker regionens attraktionskraft, i synnerhet för näringslivet. En nedläggning av Bromma kan bidra till en minskad redundans för flygtransporter till och från Stockholm vilket kan skapa problem för övriga landet, till exempel. i förhållande till sjuktransporter. Hur en avveckling på sikt kommer att påverka Malmö Airport och dess verksamhet är svårt att förutspå, till exempel frågan om antalet passagerare kommer att minska vid en flytt till Arlanda flygplats.
Coronapandemin har möjliggjort förändring av resvanor som på lång sikt främjar hållbara transporter. Flyget orsakar stora koldioxidutsläpp och det finns i dag inga realistiska alternativ för fossilfritt flyg i stor skala, vilket inte heller kommer att finnas inom en snar framtid. I det längre perspektivet, när en utbyggd snabb och hållbar infrastruktur finns på plats, kommer troligen betydelsen av flyg som transportmedel att minska, bland annat i samband med etablering av stambanan och öppnandet av Fehmarnbelt-förbindelsen.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta
2 (5) 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till
Infrastrukturdepartementet.
Beslutsunderlag
Remiss från Infrastrukturdepartementet - Rapporten Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet
Bromma flygplats underlag for avveckling av drift och verksamhet Ds 2021:25
G-Tjänsteskrivelse KSAU 211129 Remiss från Infrastrukturdepartementet - Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25)
Förslag till yttrande
Beslutsplanering
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2021-11-29 Kommunstyrelsen 2021-12-08
Beslutet skickas till
Infrastrukturdepartementet Stadsdirektören
Ärendet
Malmö stad har fått utredningen Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25) på remiss. Utredaren har haft i uppdrag att beskriva hur, inklusive tidplan för, en avveckling skulle kunna gå till med beaktande av pandemin, flygets roll i transportsystemet, behovet av tillgänglighet och samhällsviktigt flyg, med mera.
Idag har Bromma flygplats ett upplåtelseavtal upprättat mellan staten och Stockholms stad.
Avtalet sträcker sig fram till och med utgången av 2038. I enlighet med avtalet ska verksamheten inriktas mot att stödja näringslivets utveckling i Stockholm genom att vara en flygplats för både reguljär flygtrafik och för affärsflyg till och från Stockholm. Utöver linjetrafiken finns även verksamheter inom helikoptertrafik, affärsflyg och samhällsviktigt flyg liksom markverksamheter som service och tankning på flygplatsen.
Utredningen
Utredaren konstaterar att tiden för att avveckla Bromma flygplats kommer att omfatta insatser som kan genomföras i stort sett omgående, men också insatser som sträcker sig över flera decennier. Möjligheten att omlokalisera verksamheter som idag finns på Bromma flygplats kräver likaså olika mycket tid för olika verksamheter. För att säkerställa att avvecklingen kan genomföras ”snarast” bör förutsättningsskapande beslut som kan sätta igång avvecklingen fattas skyndsamt. Utredarens bedömning är att besluten med en rimlig tidplan kan vara på plats under 2022 varefter genomförandeprocessen kan ta vid. Denna process kan uppskattningsvis komma att ta som minst tre och som mest upp till fem år, vilket innebär att Bromma flygplats är avvecklad tidigast 2025 och senast 2027.
I utredningen framhålls att de regionala flygplatserna med inrikes linjer till Bromma påverkas av en avveckling av Bromma flygplats. Utredaren har haft kontakt med många företrädare för kommuner och regioner runt om i landet och uppfattar att man ser Bromma flygplats som en mycket viktig resurs för den regionala utvecklingen. Samtidigt har man visat förståelse för att
3 (5) pandemin gör att flygtrafiken inte kommer att kunna återupptas med samma struktur. Utredaren sammanfattar att pandemins turbulenta strukturomvandling av inrikesflyget har en större
påverkan på de regionala flyglinjerna och de regionala flygplatserna än vad en avveckling av Bromma flygplats har, och gör bedömningen att effekterna på den regionala tillgängligheten vid en avveckling av Bromma flygplats kan dämpas med ett antal kompensatoriska åtgärder på i första hand Arlanda flygplats och på marktransporterna mellan Arlanda och Stockholm.
Utredaren menar också att regeringen, inom ramen för de transportpolitiska målen, bör följa inrikesflygets utveckling och i förekommande fall vidta åtgärder så som införande av till exempel allmän trafikplikt och ytterst upphandling av trafik.
Utredaren pekar på att de samhällsviktiga lufttransporter som bedrivs vid Bromma flygplats främst är ambulanstransporter inom hälso- och sjukvården. Det begränsade öppethållandet av Bromma flygplats innebär att en stor del av det samhällsviktiga flyget redan idag använder Arlanda flygplats. Vid en avveckling av Bromma flygplats finns det därmed behov av att vidta åtgärder för att säkerställa kapacitet och tankningsmöjligheter för samhällsviktiga lufttransporter vid Arlanda flygplats. Utredaren menar att det i praktiken är möjligt att flytta över det
samhällsviktiga flyget till Arlanda flygplats mer eller mindre omgående, och att det på sikt handlar om att ge den i sammanhanget aktuella flygtrafiken bättre och mer effektiva
förutsättningar vid Arlanda flygplats. De planer Swedavia AB har på ett avgränsat område för allmänflyget, inklusive det samhällsviktiga flyget, bör enligt utredaren skyndsamt realiseras.
Utredarens bedömning är att fokus vid en avveckling kommer att ligga på hur Arlanda flygplats kan fungera för den verksamhet som avvecklas vid Bromma, både för linjetrafik, samhällsviktigt flyg och andra verksamheter, och menar att det under de närmaste åren kommer att finnas ledig kapacitet för linjefarten vid Arlanda båda gällande rullbane-, uppställnings- och
terminalkapacitet. De flyg som skulle befinna sig på Bromma får således plats på Arlanda även i peaktid.
Utredaren pekar vidare på att vid en avveckling av Bromma flygplats bör Swedavia AB säkerställa att Arlanda flygplats görs så attraktivt som möjligt för den kundgrupp som i dag föredrar Bromma. Den utveckling som planeras för Arlanda flygplats fokuserar i allt för hög grad på utrikestrafik och transfer, och ser därmed i för låg grad till de värden som point-to- point/över-dagen-resenärer värdesätter. Swedavia AB och Arlanda flygplats bör fånga upp de positiva erfarenheter som resenärerna har från Bromma flygplats. Det gäller i första hand att erbjuda en tidseffektiv hela-resan-upplevelse från det att flygplanet landar tills dess att resenären tagit sig till sin anslutningsresa (med tåg, buss eller bil) för att senare ta sig till sin målpunkt.
När det gäller den samhällsviktiga helikoptertrafik som bedrivs vid Bromma flygplats gör utredaren bedömningen att den kräver en särskild lösning utifrån att det inte är lämplig att flytta denna till Arlanda då polisens helikoptrar är baserade vid Bromma och redan idag nyttjar en stor del av de rörelser som medges enligt nuvarande miljötillstånd.
En nedläggning av Bromma flygplats skulle ge mindre bullerstörning med positiva hälsoeffekter men försumbara klimateffekter, menar utredaren. Flygresandet står i dag för en betydande klimatpåverkan och det är nödvändigt att denna påverkan minskar för att Sverige ska nå de transportpolitiska målen och de nationella respektive internationella klimatmålen. Utredarens bedömning är att de klimatpåverkande utsläppen kan påverkas i flera riktningar, men att den
4 (5) sammantagna effekten inte entydigt pekar i vare sig ökande eller minskande riktning. En fortsatt utveckling av el-flyg och ökad användning av fossilfria bränslen har större betydelse.
Stadskontorets kommentar
Ur ett Malmöperspektiv är tillgänglighet och möjlighet att transportera sig till och från
Stockholm och resten av landet viktigt att säkerställa. Det är dock inte tvunget att det sker med flyg som transportmedel. Malmö stad arbetar för ett miljömässigt hållbart Malmö och minskad klimatpåverkan genom FN:s hållbarhetsmål inom Agenda 2030. Staden går aktivt in för att stödja regeringens ambition av att flytta godstransporter från väg till järnväg och en del i detta är en utbyggnad av stambanan och höghastighetståg – Sverigeförhandlingen. Men fram till dess att denna infrastruktur finns beslutad och på plats fyller Bromma en viktig funktion, framförallt för näringslivet. I nuvarande infrastruktur bidrar flygtrafiken till att möjliggöra förflyttningar över stora geografiska områden. Om Bromma flygplats stängs i det korta perspektivet kan
inrikesresor och godsflöden påverkas negativt.
Bromma är idag särskilt viktigt för de dagliga affärsresorna och det lokala och regionala
näringslivet i Malmö och Skåne. Flyglinjen bidrar i ett nationellt perspektiv till att säkra Malmö Airports verksamhet och flygets infrastruktur i södra Sverige, vilket stärker regionens
attraktionskraft framförallt för näringslivet. Dock är Malmös besöksnäring och
kongressverksamhet inte beroende av Bromma flygplats i någon större utsträckning eftersom de flesta flygresenärer kommer via Köpenhamn och Kastrup flygplats.
För näringslivet i Malmö är närheten till och smidigheten och enkelheten i att kunna ta sig till och från möten över dagen i Stockholm, centrala aspekter. Om och när delar av verksamheten på Bromma flygplats avvecklas och flyttas till Arlanda flygplats, måste kapaciteten säkerställas.
Marktransporter och kommunikation till och från Stockholm måste säkras och göras billigare – till exempel via lägre pris på Arlandabanan.
En nedläggning av Bromma flygplats kan bidra till en minskad redundans för flygtransporter till och från Stockholm, vilket kan skapa problem för övriga landet till exempel i förhållande till sjuktransporter. Hur en avveckling på sikt kommer att påverka Malmö Airport och dess verksamhet är svårt att förutspå, till exempel om antalet passagerare kommer att minska vid en flytt till Arlanda. Före pandemin var den övervägande delen resenärer affärsresenärer, men nu har resmönstren ändrat sig till en mer jämn fördelning mellan privat- och affärsresenärer. Hur slot-tider för flygbolagen kommer att se ut när fler bolag ska slåss om de attraktiva morgon och eftermiddagsavgångarna vid Arlanda flygplats är svårt att få en klar bild av i utredningen.
Det är också svårt att förutse om en nedläggning av Bromma flygplats kommer att innebära en flytt av flygtrafiken till och från Stockholm, från Malmö Airport och över Öresund till
Köpenhamns flygplats Kastrup. Flyttas flygtrafiken till Kastrup bidrar detta inte ekonomiskt till Sverige och regionen eftersom flygplatsavgifterna stannar i Danmark. Erfarenheterna från coronapandemin visar att stängda gränser och nationella restriktioner gjort resande från
Kastrups flygplats i stort sett omöjligt, och därmed tydliggjort behovet av Malmö Airport. Snabb tillgänglighet till Stockholm och övriga Sverige är en förutsättning vid företagsetablering.
Coronakrisen har också visat att det är viktigt att ur ett beredskapsperspektiv säkra en stark nationell flygplats i Skåne med utbyggda linjer till övriga landet och även internationellt för att
5 (5) säkra upp om Köpenhamns flygplats Kastrup inte är tillgänglig för resor till och från Sverige.
Coronapandemin har även skapat en möjlighet för långsiktig förändring av resvanor som främjar långsiktigt hållbara transporter. Flyget orsakar stora koldioxidutsläpp och det finns i dagsläget inga realistiska alternativ för fossilfritt flyg i stor skala, vilket inte heller kommer att finnas inom en snar framtid. I det längre perspektivet, när en utbyggd snabb och hållbar infrastruktur finns på plats vid exempelvis etablering av snabbtåg till Stockholm och öppnandet av Fehmarnbelt- förbindelsen, kommer sannolikt betydelsen av flyg som transportmedel att minska, både nationellt och internationellt.
Delar av utredningen, till exempel sanering av marken och utveckling av området liksom den helikoptertrafik som idag utgår från Bromma flygplats, berör till största delen
Stockholmsregionen och lämnas därför utanför Malmö stads yttrande.
Ansvariga
Micael Nord Näringslivsdirektör Magdalena Bondeson Sektionschef Andreas Norbrant Stadsdirektör
