EENERGIVERIFIERING AV BROMMA FLYGPLATS ANKOMSTHALL

Examensarbete, 30 hp

Civilingenjörsprogrammet i energiteknik, 300 hp Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

EENERGIVERIFIERING AV BROMMA FLYGPLATS ANKOMSTHALL

Verification of energy performance at Bromma airports arriving hall

Robert Röjmyr

Sammanfattning

Idag står bost¨ader och service f¨or 40 % av Sveriges totala energianv¨andning. Bygg- nader har en mycket lång livstid och de energirelaterade beslut som tas idag påver- kar både kostnader och milj¨o decennier framåt, på grund av detta kr¨aver Boverkets byggregler att energiverifiering utf¨ors på byggnader inom två år efter att bygg- nationerna avslutats. Bromma flygplats ankomsthall B93 genomgick omfattande ombyggnationer och nyinvigdes under h¨osten 2017. På uppdrag av Ramb¨oll har d¨arf¨or en energiverifiering, som inneb¨ar utv¨ardering av energiprestanda, utf¨orts på ankomsthallen. Energiverifieringen har utf¨orts i form av ett examensarbete på mas- ternivå inom civilingenj¨orsprogrammet i energiteknik på Umeå universitet. Ener- giverifiering kan utf¨oras genom m¨atning/normalisering eller ber¨akning, i detta fall anv¨andes ber¨akning genom programvaran IDA ICE. Under arbetets gång kr¨avdes att vissa avgr¨ansningar gjordes på grund av bristande tillgång till lokaler och do- kumentationsbrist men genom, vad som anses som, ingenj¨orsm¨assiga antaganden kunde energiverifieringen utf¨oras. Resultatet visar att ankomsthallen når de krav som st¨alls g¨allande energiprestanda från Boverkets byggregler (BBR).

Ut¨over energiverifieringen inneh¨oll projektet en j¨amf¨orelse mellan den energiber¨akning som inskickats vid bygglovsans¨okan f¨or ombyggnationerna med energiber¨akningen f¨or energiverifieringen. Avvikelser identifierades och f¨orklarades. Dessutom skulle ytterligare energiprestandakrav identifieras. Swedavia, som ¨ar ¨agare till fastighe- ten, visade sig ha interna energikrav på sina byggnader. Internkraven presenteras utf¨orligt i rapporten och resultatet visar att byggnaden når ¨aven dessa. De simu- lerade modellerna från bygglovsans¨okan och energiverifieringen visade sig skilja till både utseende och VVS-system och det detaljerade resultatet av j¨amf¨orelsen presenteras i rapporten.

Abstract

Today housing and service accounts for 40 % of Swedens total final energy usage.

Buildings have a very long lifespan and the energy-related decisions taken today affect both costs and the environment for decades to come. Therefore, the Natio- nal Board of Housing, Building and Plannings building regulations require that energy verification be carried out on buildings within two years after completion of construction. Bromma Airport Arrival Hall B93 underwent extensive rebuilding and was reopened in the fall of 2017. Therefore, on behalf of Ramb¨oll, an energy performance verification has been carried out for the building. The energy perfor- mance verification has been carried out in the form of a masters degree project in energy engineering at Umeå University. Energy verification can be performed by measurement/normalization or calculation, in this case, energy performance verifi- cation was done through calculations using IDA ICE software. During the project it was required that certain delimitations were made due to lack of access to premises and lack of documentation but through assumptions energy performance verifica- tion could be accomplished. The results shows that the building meets the energy performance requirements from the National Board of Housing, Building and Plan- nings building regulations (BBR).

The project also included project targets beyond a conventional energy performan- ce verification. In addition to the energy performance verification, the project con- tained a comparison between the energy calculation submitted for the planning ap- plication for the rebuilding with the energy calculation for the energy performance verification. Any deviations were to be identified and explained. In addition, addi- tional energy performance requirements were to be identified. The simulated mo- dels from the planning application and the energy performance verification showed a difference in both outwards appearance and heating-, ventilation- and sanitation systems. The report includes a detailed explaination of the comparison. Swedavia, owner of the property, proved to have internal energy requirements for its buildings.

These are presented in detail in the report, and the results of the project shows that the building also reaches these requirements.

F¨orord

Det h¨ar examensarbetet omfattar 30 h¨ogskolepo¨ang och slutf¨or mina studier vid Umeå Universitet inom civilingenj¨or i energiteknik. Examensprojektet har utf¨orts på uppdrag av Ramb¨oll under vårterminen 2018. F¨orst vill jag tacka mina hand- ledare Morgan Persson på Ramb¨olls VVS-avdelning i Stockholm samt Anders Åstrand från Umeå universitet. Ni har båda svarat på frågor och hj¨alpt mig att styra projektarbetet framåt. Jag ¨ar också v¨aldigt tacksam till ¨ovriga medarbetare på VVS-avdelningen i Stockholm av vilka majoriteten också assisterat mig i arbetet.

Ni har verkligen lyckats skapa en suver¨an arbetsmilj¨o och jag ¨ar v¨aldigt tacksam

¨over att jag fått spendera min vår hos er.

Jag vill också rikta ett tack till Ramb¨olls David Cheraghi som jag tr¨affade på Bergs- hamras fik i h¨ostas och som hj¨alpte mig ordna examensarbetet.

Robert R¨ojmyr Umeå, Maj 2018

Innehåll

1 Bakgrund 1

2 Syfte och mål 1

3 Avgr¨ansningar 2

4 Teori 2

4.1 Inomhusklimat . . . 2

4.2 Belysning . . . 3

4.3 Energi- och solskyddsglas . . . 4

4.4 Ventilation . . . 4

4.5 Uppv¨armning . . . 6

4.6 Energiprestandadirektiv . . . 7

4.7 N¨ara-nollenergibyggnader . . . 7

4.8 Sveby . . . 8

4.9 BBR . . . 8

4.9.1 BBRs krav på energihushållning . . . 8

4.9.2 Undantagsfall från BBR . . . 9

4.10 BEN . . . 9

4.10.1 Verifiering genom ber¨akning . . . 10

4.10.2 Verifiering genom m¨atning och normalisering . . . 10

4.11 Energiprestanda . . . 12

4.12 Byggnadens specifika energianv¨andning . . . 12

4.13 Prim¨arenergi och prim¨arenergital . . . 13

4.14 Klimatsk¨arm . . . 14

4.15 K¨oldbryggor . . . 14

4.15.1 Linj¨ara k¨oldbryggor . . . 14

4.15.2 Punktformiga k¨oldbryggor . . . 14

4.16 V¨armegenomgångskoefficient . . . 14

4.17 IDA ICE . . . 15

5 Systembeskrivning 15 5.1 Allm¨ant om byggnaden . . . 15

5.2 Byggnadskonstruktion . . . 16

5.3 Ventilation och luftt¨athet . . . 20

5.4 V¨armeb¨ararsystem . . . 21

5.5 K¨oldb¨ararsystem . . . 23

6 Metod 24

6.1 F¨orstudie . . . 24

6.2 Ber¨akning genom ekvationer . . . 25

6.3 Analys av energiprojektering . . . 25

6.4 Verifiering av byggnadens klimatsk¨arm . . . 25

6.5 Verifiering av prim¨arenergital och v¨armegenomgångskoefficient . 25 6.6 Verifiering av eleffekt f¨or uppv¨armning i f¨ardig byggnad . . . 25

6.7 Verifiering av v¨arme- och kylinstallationers verkningsgrad . . . . 25

6.8 Verifiering av minimerat kylbehov genom bygg- och installations- tekniska åtg¨arder . . . 26

6.9 Identifiera ytterligare energiprestandakrav . . . 27

6.10 Metod f¨or ber¨akning av byggnadens energianv¨andning . . . 27

6.10.1 Byggnadens och installationernas egenskaper . . . 27

6.10.2 Brukarindata . . . 28

6.10.3 Driftscheman och personn¨arvaro . . . 29

6.10.4 Variation i brukarindata . . . 30

7 Resultat 30 7.1 Analys av energiprojektering . . . 31

7.2 Energisimulering . . . 36

7.3 Verifiering av prim¨arenergital och v¨armegenomgångskoefficient . 38 7.4 Verifiering av eleffekt f¨or uppv¨armning i f¨ardig byggnad . . . 38

7.5 Verifiering av byggnadens klimatsk¨arm . . . 38

7.6 Verifiering av v¨arme- och kylinstallationers verkningsgrad . . . . 38

7.7 Verifiering av minimerat kylbehov genom bygg- och installations- tekniska åtg¨arder . . . 39

7.8 Identifiera ytterligare energiprestandakrav . . . 39

7.9 Variation i brukarindata . . . 40

8 Diskussion 40 8.1 Metodik och avgr¨ansningar . . . 41

8.2 Energiprojekteringen . . . 41

8.3 Arbetet i IDA ICE . . . 42

9 Slutsats och vidare arbete 43

A Bilaga - clov¨arden i

B Bilaga - metv¨arden ii

C Bilaga - Utdrag från tabell 9:2a från BBR 25 iii

D Bilaga - Utdrag från tabell 2:4 från BEN iv

E Bilaga - Utdrag från tabell 3:4 från BEN v

F Bilaga - Utdrag från tabell 9:2b från BBR 25 v

G Bilaga - Utdrag frå tabell 92:c från BBR 25 vi

H Bilaga - Datasammanst¨allning VVS vii

I Bilaga - Specifika energiriktlinjer viii

J Bilaga - planritningar B93 ix

K Bilaga - Sektionsritningar ¨over B93 xiii

L Bilaga - Yta per rum på plan 1 xiv

Figurer

1 De luftfl¨oden som figurerar i VVS-sammanhang i byggnader [8]. . 5 2 F¨ordelning av byggnaders v¨armef¨orluster såsom de sker genom

ventilation och klimatskal [17]. . . 7 3 Bromma flygplats ankomsthall efter invigning år 2017 [34]. . . 16 4 U-v¨arde och material f¨or f¨or taktyper tillhandahållet från Ramb¨olls

konstrukt¨or [43]. . . 17 5 U-v¨arde och material f¨or ytterv¨agg och sockel tillhandshållet från

Ramb¨olls konstrukt¨or [43]. . . 18 6 U-v¨arde och material f¨or bj¨alklagstyper tillhandshållet från Ramb¨olls

konstrukt¨or [43]. . . 19 7 FTX-aggregat Fl¨akt Woods eQ Prime [36], som befinner sig i fl¨aktrummet på våningsplan två. . . 20 8 konvektortyperna i byggnaden. Till h¨oger golvkonvektor Purmo

Aquilo [38] och till v¨anster Purmo Kon [39]. . . 21 9 Radiatortypen, Purmo Thermopanel v4 [40], som anv¨ands i bygg-

naden. . . 22 10 Luftridå Frisco som finns installerat i entr´en till byggnadens vind-

fång samt bagagekulvert [41]. . . 23 11 Luftkonvektor Eveco Idrowall [42] som anv¨ands i byggnaden. . . 24 12 Passagerarn¨arvaro i byggnaden tolkat från Swedavias interna ut-

redning g¨allande Bromma flygplats. . . 30 13 Modell från energiprojektering, med tillh¨orande byggnadskropp

f¨or simulering av skuggbildning, ur två olika vinklar. . . 32 14 Ritning från prelimin¨arhandling som stod till grund f¨or energipro-

jekteringens modell. Tillhandah¨olls från energiprojekt¨or [43]. . . 33 15 IDA ICE-modellens f¨ardiga utseende, sett ur olika vinklar. . . 36 16 IDA ICE-modellens olika plan. ¨Overst bagagekulvert, i mitten entr´eplan

och nederst fl¨aktrum. . . 37 17 Sammanfattning av clov¨arden, h¨amtat från ASHRAE Handbook [49]. i 18 Sammanfattning av metv¨arden, h¨amtat från ANSI/ASHRAE Stan-

dard 55, Thermal Environmental Conditions for Human Occupan- cy [50]. . . ii 19 Utdrag från tabell 9:2a från BBR 25 med krav g¨allande prim¨arenergital,

installerad eleffekt f¨or uppv¨armning, v¨armegenomgångskoefficient och luftl¨ackage . . . iii 20 Brukarindata f¨or kontorslokaler som enligt BEN skall anv¨andas då

data saknas f¨or den avsedda verksamheten. . . iv

21 Årsverkningsgrad f¨or produktion av tappvarmvatten uppdelat på

olika v¨armek¨allor f¨or anv¨andning vid ok¨and årsverkningsgrad. . . v

22 Utdrag från tabell 9:2b från BBR 25 innehållandes prim¨arenergifaktorer f¨or olika energib¨arare. . . v

23 Utdrag från tabell 9:2c från BBR 25 innehållandes geografisk ju- steringsfaktor per l¨an. . . vi

24 Sammanfattning av VVS-installationer f¨or både ankomsthall och avgångshall. . . vii

25 Relevanta utdrag från Swedavia egenutmejslade specifika energi- riktlinjer g¨allande deras fastigheter i Sverige. . . viii

26 Arkitektplanritning ¨over bagagekulverten på plan 0. . . ix

27 Arkitektplanritning ¨over entr´eplan, plan 1, d¨ar den st¨orsta delen av verksamheten ¨ager rum. . . x

28 Arkitektplanritning ¨over fl¨aktrummet på plan 2. . . xi

29 Konstrukt¨orsritning f¨or byggnadens slutskede. . . xii

30 Utdrag från sektionsritningar f¨or byggnaden B93. . . xiii

31 Rum på plan 1, data från arkitekt. . . xiv

Tabeller

1 Uppgifter från Osby Glas angående glas och lanterniner i Bromma Flygplats B93. . . 20 2 Inst¨allningar f¨or återluftstemperatur and CO2. . . 27 3 verksamhets- och fastighetsenergi i byggnadsmodellen, pumpar och

fl¨aktar h¨amtat från bilaga H. Beteckningar f¨or utrymmen h¨amtades från planritningar. . . 28 4 Brukarindata f¨or IDA ICE-modellen med k¨allor redovisade. Tapp-

varmvattenf¨orlust inr¨aknat i modellen genom påslag +2 i posten tappvarmvatten. K¨oldbryggsposten ¨ar en multiplikator till bygg- nadens genomsnittliga v¨armegenomgångstal. V¨arme tillgodogjord från verksamhetsenergi ¨ar under uppv¨armningsperioden. . . 29 5 Krav från BBR 21 g¨allande specifik energianv¨andning och genom-

snittlig v¨armegenomgångskoefficient f¨or den aktuella byggnaden. . 31 6 Energiprojekteringens utr¨aknade energiposter och U-v¨arde utr¨aknat

enligt BBR 21 samt krav st¨allda från BBR och internt från Sweda- via. U-medel åsyftar genomsnittlig v¨armegenomgångskoefficient i enheten W/m²,K. . . 34 7 Krav på specifik energianv¨andning, installerad eleffekt och genom-

snittlig v¨armekoefficient från BBR 25 f¨or den aktuella byggnaden. 35 8 Energiprestandaresultatet från energiprojekteringens sammanst¨allning,

¨oversatt från BBR 21-termer till BBR 25. . . 35 9 Levererad energi till byggnaden enligt simulering i IDA ICE. U-

medel åsyftar genomsnittlig v¨armegenomgångskoefficient i enhe- ten W/m²,K. . . 38 10 Energiprestandaresultatet från energiverifieringen inkluderat till-

godor¨aknad v¨armeenergi från internlaster. . . 38 11 J¨amf¨orelse i levererad energi mellan olika inst¨allningar f¨or luftl¨ackage. 40 12 J¨amf¨orelse i levererad energi mellan olika inst¨allningar f¨or tapp-

varmvatten. . . 40

Nomenklatur

χk V¨armegenomgångskoefficienten f¨or den linj¨ara k¨oldbryggan k, [W/m×K]

ηtvv Årsverkningsgrad f¨or beredning av tappvarmvatten

ψj V¨armegenomgångskoefficienten f¨or den punktformiga k¨oldbryggan j, [W/K]

Ai Arean f¨or byggnadsdel i:s yta mot uppv¨armd inneluft, [m²]

Aom Area f¨or omslutande byggnadsdelars ytor mot uppv¨armd inneluft, [m²] A_temp Yta som uppv¨arms till minst 10°C, [m²]

AMA Allm¨an material- och arbetsbeskrivning, utvecklat av AB Svensk Bygg- tj¨anst

BBR Boverkets Byggregler

BED Boverkets f¨oreskrifter och allm¨anna råd om energideklaration f¨or byggna- der

BEN Boverkets f¨oreskrifter och allm¨anna råd om fastst¨allande av byggnadens energianv¨andning vid normalt brukande och ett normalår

CAV Constant Air Volume, konstantfl¨odessystem Ef,el Elenergi till fastighetsenergi, [kWh/år]

E_kyl,el Elenergi till komfortkyla, [kWh/år]

E_kyl Ovrig energi till komfortkyla, [kWh¨ /år]

E_ttv,el Elenergi till tappvarmvatten, [kWh/år]

Ettv Ovrig energi till tappvarmvatten, [kWh/år]¨ E_uppv,el Elenergi till uppv¨armning, [kWh/år]

Euppv Ovrig energi till uppv¨armning, [kWh¨ /år]

F_geo Grafisk justeringsfaktor, [-]

G − v¨arde Andel solv¨arme som transporteras genom f¨onstret GDa Antal graddagar under aktuellt år, [°C× dagar]

GD_n Antal graddagar under normalår, [°C× dagar]

IR Infrar¨od strålning, strålning inom spannet 700-1000 nanometer

Kyl f aktor Kylmaskin: Relation mellan elektriskt arbete in i och nyttigt arbete ut, [-]

l_k L¨angden mot uppv¨armd inneluft av den linj¨ara k¨oldbryggan k, [m]

L judv¨arde Reduktion av ljudstyrkan 90 grader in genom f¨onstret, [-]

PEel Prim¨arenergifaktor f¨or elenergi, [-]

PEovr Prim¨arenergifaktor ¨ovrig energi, [-]

PMV − index Predicted Mean Vote Index, f¨orutspår komfortrespons från grupper av m¨anniskor, [-]

PPD − index Predicted Percentage Dissatisfied, f¨orutspår andel missn¨ojd med in- omhusklimatet, [-]

ppm Parts Per Million, miljondelar

Qko Klimatoberoende energianv¨andning, [kWh]

Qtot Total energianv¨andning, [kWh]

S FP Specifik fl¨akteffekt, Fl¨aktens eleffekt dividerat med det maximala dimen- sionerande fl¨odet f¨or fl¨akten, [-]

S PP Specifik pumpeffekt, Relation mellan elektriskt arbete in i pump och pum- pat v¨atskefl¨ode, [-]

S T − v¨arde Direkta transmitterande andelen solenergi som h¨ojer temperaturen på alla ytor solens strålar når, [-]

t_balans,i eldningsgr¨ans då ingen v¨armetillf¨orsel kr¨avs f¨or dag i, [°C]

t_ute,i utetemperatur f¨or dag i, [°C]

U_i V¨armegenomgångskoefficient f¨or byggnadsdel, [W/m²×K]

V¨arme f aktor V¨armepump: Relation mellan elektriskt arbete in och nyttigt arbete ut, [-]

V AV Variable Air Volume, variabelfl¨odessystem VVC Varmvattencirkulation

1 Bakgrund

Idag står sektorn bost¨ader och service f¨or 40 % av Sveriges totala slutliga energi- anv¨andning. Byggnader har en mycket lång livsl¨angd och de energirelaterade be- slut som tas idag påverkar både energikostnader och milj¨on under decennier framåt [1], d¨arf¨or st¨alls krav på byggnaders energiprestanda. Energiprestandakrav st¨alls av Boverket genom Boverkets byggregler (BBR 25) [2].

Boverket har i och med f¨oreskrift BBR 24 [3] inf¨ort krav på energiverifikat av en byggnads energianv¨andning. Verifiering skall utf¨oras senast två år efter att bygg- nationerna avslutats och syftar till att s¨akerst¨alla att best¨alld energiprestanda f¨or byggnaden st¨ammer ¨overens med uppm¨att energiprestanda samt ge ett underlag f¨or hantering av eventuella avvikelser [4].

Str¨angare regler inom byggbranschen ¨ar ett i raden av styrmedel som ¨amnar leda till effektivare energianv¨andning i samh¨allet. Energieffektivisering inneb¨ar ett minskat energitillf¨orselbehov vilket generellt leder till l¨agre utsl¨app av bland annat koldi- oxid, kv¨aveoxider, svaveldioxid och partiklar. Syftet med direktivet ¨ar begr¨ansad klimatpåverkan och hållbar utveckling [1].

2 Syfte och mål

Utifrån de f¨oreskrifter och allm¨anna råd som beskrivs i BBR 25 ska Swedavias ombyggda ankomstterminal på Bromma flygplats energiverifieras. Swedavia ¨ager, driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige d¨aribland Bromma flygplats [5]. Pro- jektet skall utf¨oras som examensarbete inom civilingenj¨orsprogrammet i energitek- nik vid Umeå universitet och med Ramb¨oll som uppdragsgivare.

De aktiviteter som listas i detta kapitel ses som projektmål.

• Byggnadens prim¨arenergital och genomsnittliga v¨armegenomgångskoefficient ska verifieras genom ber¨akning i den f¨ardiga byggnaden enligt Boverkets f¨oreskrifter och allm¨anna råd (2016:12) om fastst¨allande av byggnadens ener- gianv¨andning vid normalt brukande och ett normalår, BEN [6].

• Installerad eleffekt f¨or uppv¨armning ska verifieras i f¨ardig byggnad.

• Verifiering av byggnadens klimatsk¨arm som ska klara BBRs krav om ge- nomsnittligt luftl¨ackage.

• Verifiera att installationer f¨or v¨arme och kyla i byggnaden ¨ar utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift.

• Verifiera att behovet av kylning minimeras genom bygg- och installations- tekniska åtg¨arder.

• Identifiera om ytterligare energiprestandakrav ut¨over finns f¨or byggnaden ut¨over de som beskrivs i Boverkets byggregler och i så fall besvara hur bygg- nadens energianv¨andning står sig gentemot dessa.

• Om avvikelser hittas mellan energibalansr¨akning och verklighet, f¨orklara dessa avikelser.

• Avl¨asta m¨atv¨arden och observationer vid platsbes¨ok samt anf¨orskaffad infor- mation under projektarbetets gång ska stå till grund f¨or en modell av bygg- naden som ska skapas i programvaran IDA ICE [7].

• J¨amf¨ora byggans¨okans energiprojektering och projektets byggnadsmodell.

3 Avgr¨ansningar

Energiverifiering sker genom ber¨akning med programvaran IDA ICE 4,8. Me- tod f¨or energiverifiering genom m¨atning och normalisering har studerats men inte utf¨orts. Projektmålet om verifiering av luftt¨athet har inte kunnat utf¨oras på grund av avsaknad av tillgång till dokumentation. Verifiering av v¨arme- och kylinstalla- tioners verkningsgrad har inte utf¨orts.

4 Teori

I detta kapitel f¨orklaras den teori som kr¨avts f¨or att utf¨ora projektet.

4.1 Inomhusklimat

Begreppet inomhusklimat innefattar faktorer som påverkar f¨orhållanden inomhus och kan indelas i faktorerna v¨arme, luft, ljus och ljud samt de personberoende fak- torerna kl¨adsel och aktivitet [8].

Kl¨adsel graderas enligt enheten clo som ¨ar ett mått på isolation och anger hur myc- ket plagget och kl¨adlagren hindrar v¨armetransport [8]. F¨or normal inomhuskl¨adsel anv¨ands v¨ardet 1,0 clo. Bilaga A visar clo-v¨arden.

V¨armeproduktion från m¨anniskokroppen varierar med personens fysiska aktivitet.

V¨arme avges till omgivningen genom konvektion, strålning, avdunstning och led- ning. Aktivitet graderas enligt aktivitetsgrad met d¨ar en met motsvarar v¨armealstring 105 W [8]. Bilaga B visar met-v¨arden. Folkh¨alsomyndighetens f¨orfattningssamling pekar ut koldioxidhalt i luften som regelm¨assigt ¨overstiger 1000 ppm och under vinterhalvåret fukthalt ¨overstigande tre gram per kubikmeter luft som indikatorer som f¨or m¨anniskor ol¨ampliga luftf¨oruts¨attningar [10]. Tidigare talades det om sju- ka hus-syndrom. Ett sjukt hus ansågs genom samverkan mellan bristande ventila- tion, fukt, bristande st¨adning och m¨ogelskador leda till besv¨ar såsom torr hud, hu- vudv¨ark, mental tr¨ottnad, heshet och hosta. Begreppet sjuka hus ¨ar numera obsolet, ist¨allet talas om byggnadsrelaterad oh¨alsa eller byggnadsrelaterade h¨alsobesv¨ar.

Symptomen från sjuka hus-syndrom och byggnadsrelaterade h¨alsobesv¨ar ¨ar de- samma och besv¨aren f¨orknippas enligt arbetsmilj¨overket med vatten- och fuktska- dor i byggnaden som medf¨or m¨ogel och flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial samt alltf¨or låga luftfl¨oden på grund av bristande ventila- tion orsakade av felaktig dimensionering eller bristande underhåll samt undermålig st¨adning [8].

4.2 Belysning

Den traditionella belysningstekniken var l¨ange gl¨odlampor, men dessa ¨ar v¨aldigt energisl¨osande då 95 % av den utstrålande energin ¨ar v¨arme. Idag ¨ar gl¨odlampan utfasad i sverige och ersatt med andra tekniker [11].

Eleffektiv belysning kan uppnås på två olika s¨att. Det f¨orsta s¨attet handlar om att minska den installerade effekten genom att anv¨anda mer energieffektiva ljusk¨allor.

Det andra handlar om att genom styr- och reglerteknik reducera den tid som belys- ningen ¨ar aktiverad [11].

De vanligaste teknikerna som ersatt gl¨odlampan ¨ar LED-, lågenergi- samt halo- genlampan. En LED-lampa ¨ar cirka 6-7 gånger mer energieffektiv j¨amf¨ort med gl¨odlampan. LED-lampan har ¨aven en avsev¨art mycket l¨angre livsl¨angd. Lågener- gilampan ¨ar cirka fem gånger så effektiv som gl¨odlampan. Dess ytterh¨olje ger den ett liknande utseende som traditionella gl¨odlampor men insidan finns ett flerta- let gånger vikt lysr¨or. Halogenlampan anv¨ander cirka 30-50 % mindre elenergi ¨an gl¨odlampan vilket inneb¨ar att den utklassas av LED- och lysr¨orsteknikerna energi- prestandam¨assigt. D¨aremot har halogenlampan b¨ast f¨argåtergivning av de tre tek- nikerna och d¨arf¨or f¨oredras den som ljusk¨alla i lokaler d¨ar m¨anniskor uppehållar sig l¨angre tid inomhus [12].

Tre vanliga typer av styrning av belysningen ¨ar dagtidsreglering, tidsstyrning och n¨arvarobelysning. Dagsljusreglering styrs genom m¨angden dagsljus som når lo- kalen. Dagsljusreglering ¨ar en l¨amplig teknisk l¨osning d¨ar det finns god andel f¨onsteryta i klimatskalet. N¨arvaroreglering styrs genom IR, infrar¨od strålning, som registrerar r¨orelser. Tidsstyrning finns i två utf¨oranden, den så kallade tryckau- tomaten som aktiverar ljuset en best¨amd tid vid knapptryckning och schemalagd aktivering som aktiverar ljusk¨allor under f¨orvalda tidsperioder på dygnet [11].

4.3 Energi- och solskyddsglas

Energiglas indelas huvudsakligen i två olika typer, mjukbelagda och hårdbelagda.

Mjukbelagda glas anv¨ands till isolerglas och har d¨armed ett b¨attre U-v¨arde ¨an de hårdbelagda glasen. De hårdbelagda glasen istalleras i princip enbart n¨ar det kr¨avs f¨orb¨attring av U-v¨arde i enkelglas [13].

Solskyddsglas indelas i absorberande samt reflekterande glas. Det finns ¨aven kom- binerade energi- och solskyddsglas. Dessa ¨ar belaggda med tunna metallbel¨aggningar och kallas h¨ogprestandaglas. Dessa glas ¨ar optimerade f¨or att sl¨appa in maximalt med ljus inom det synliga spektrat och samtidigt minimera solv¨armeinsl¨app samt st¨anga inne den långvågiga rumsv¨armen genom att reflektera tillbaka den in i bygg- naden [13].

4.4 Ventilation

Ventilation inneb¨ar f¨orflyttning och utbyte av luft i byggnaden. Ventilationens syfte

¨ar att skapa ett behagligt inomhusklimat. Dess funktioner ¨ar att ers¨atta f¨ororenad och fuktig luft med frisk luft, samt att skapa undertryck i byggnaden. I vissa fall kan ventilationen v¨arma eller kyla byggnaden [8].

F¨or att åtskilja byggnadens olika luftfl¨oden anv¨ands ett antal olika begrepp. Det luftfl¨ode som tillf¨ors utifrån ben¨amns uteluft och det som l¨amnar byggnaden kallas avluft. Det fl¨ode som som efter att ha passerat ventilationsaggregat når rummen via tilluftsdon kallas tilluft och de fl¨oden som l¨amnar rummen via frånluftsdon kal- las frånluft. Luft som vandrar från ett rum till ett annat kallas ¨overluft. Frånluft som återf¨ors tillbaka till byggnaden genom ventilationsaggregatet kallas återluft.

Den luft som cirkuleras i rummet med en fl¨akt kallas cirkulationsfl¨akt. Byggna- dens luftfl¨oden visas i figur 1.

Figur 1: De luftfl¨oden som figurerar i VVS-sammanhang i byggnader [8].

Alla ventilationssystem består av fyra delsystem, rumssystem, distributionssystem, luftbehandlingsaggregat och styr- och reglersystem f¨or temperaturer, tryck och luft- fl¨oden. Rumssystem innefattar till- och frånluftsdon i rummen, distributionssystem de kanaler som f¨orser till- och frånluft. Luftbehandlingsaggregat består av fl¨aktar, v¨armare, filter och återvinning [8].

Det ventilationssystem som ¨ar vanligast f¨orekommande i lokalbyggnader d¨ar ven- tilationsbehovet ¨ar kraftigare ¨an i bostadshus ¨ar FTX-system. FTX står f¨or frånluft, tilluft med återvinning. V¨armeåtervinning i ventilationen uppnås genom v¨armev¨axlare, vilket ¨ar apparater med uppgift att återvinna v¨armen i avluften f¨or uppv¨armning av tilluften [8].

Ventilationssystem brukar indelas i olika grupper baserat på dess styr- och reglerm¨assiga m¨ojligheter. Huvudkategorierna ¨ar CAV-, VAV- och DCVsystem.

CAV (Constant Air Volume) ¨ar den enklaste typen av styrning och inneb¨ar att ven- tilationsfl¨odet ¨ar konstant mellan start- och stopptiden. CAV anv¨ands vanligen vid konstant ventilationsbehov, då person- och v¨armebelastning ¨ar små. Tilluftsfl¨ode best¨ams av luftskvalitetskraven [14].

VAV (Variable Air Volume) inneb¨ar variabelt luftfl¨ode efter behov. Tilluftstempe-

raturen hålls konstant, d¨aremot ¨ar vanligt med årstidsstyrning av tillluftstemperatu- ren med skiftande utetemperatur. Luftfl¨odet regleras till utrymmen via spj¨all. DCV (Demand Controlled Ventilation) ¨ar en variation av VAV med långt gående behovs- styrning av fl¨ode och temperatur, i regel genom CO2- eller n¨arvarogivare [14].

Huvudprinciper f¨or lufttillf¨orsel kan indelas i omblandande och undantr¨angande str¨omning. Vid omblandande ventilation inf¨ors tilluftsstr¨ommen med h¨og hastighet via don placerade utanf¨or lokalens vistelsezoner, antingen i taket eller direkt under f¨onster [8].

4.5 Uppv¨armning

Uppv¨armningssystemet ska skapa och behålla ett behagligt och f¨or verksamheten l¨ampligt inomhusklimat. F¨or att nå en god energihushållning kr¨avs att v¨armarna l¨att och snabbt ska kunna regleras f¨or variationer i utomhusklimat, solinstrålning och inomhusaktiviteter [8].

Totalt 80 TWh brukades f¨or uppv¨armning inklusive varmvatten i Sveriges hus- håll och lokaler under 2013. Av dessa 80 TWh anv¨andes cirka 23 % till lokaler.

Fj¨arrv¨armeanv¨andningen, som år 2013 var 18 TWh, ¨ar den vanligaste metoden f¨or uppv¨armning av lokaler. El anv¨ands n¨ast mest och uppgick till strax ¨over tre TWh [15]. Den vanligaste rumsv¨armartekniken ¨ar radiatorn som fungerar som en enkel v¨armev¨axlare mellan rumsluften och cirkulerande varmvatten. En radiatorn n¨arbesl¨aktad, och f¨orv¨axlande lik, uppv¨armningsteknik ¨ar konvektorn. Den består av veckad plåt som v¨arms av det cirkulerande vattnet. Konvektorer har en mindre ytterarea per r¨ormeter och d¨arf¨or ¨ar v¨armeåtergivningen skiljd från hos radiatorn som så att en st¨orre andel v¨arme avges via konvektion. Vattenburen golvv¨arme består av r¨orslingor med cirkulerande varmvatten under golvytan. I mindre rum kr¨avs en slinga, men i st¨orre utrymmen anv¨ands två eller fler f¨or att minska vatt- nets avkylning. Eftersom att den v¨armeavgivande ytan ¨ar stor kr¨avs att golvet ¨ar varmare ¨an luften i rummet, dock max 26°C [8]. V¨armef¨orluster från byggnader ¨ar f¨ordelade enligt figur 2.

Figur 2: F¨ordelning av byggnaders v¨armef¨orluster såsom de sker genom ventilation och klimatskal [17].

4.6 Energiprestandadirektiv

Med syfte att begr¨ansa det fossila energiberoendet och d¨armed utsl¨appen av v¨axthusgaser, och att ta ett steg mot klimatmålet att minska den totala energianv¨andning med 20 % innan 2020 fastslogs i EU år 2010 direktivet om att f¨orb¨attra byggnaders energiprestanda [9]. I och med direktivet st¨aller EU:s medlemsl¨ander nya krav på energiprestanda i byggnader. Alla nya byggnader ska från och med 2021 vara n¨ara- nollenergibyggnader. N¨ara-nollenergiregler ska inf¨oras stegvis d¨ar de f¨orsta regler- na i det g¨aller från och med den f¨orsta juli 2017. De huvudsakliga f¨or¨andringarna i BBR var att prim¨arenergital ersatte specifik energianv¨andning, systemgr¨ansen flyt- tades från levererad energi till prim¨arenergital, prim¨arenergifaktorer inf¨ordes f¨or el, fj¨arrv¨arme, fj¨arrkyla, biobr¨ansle, olja och gas, kategorin elv¨armda byggnader f¨orsvann och att de fyra klimatzonerna ersattes mot geografiska justeringsfaktorer på kommunnivå [18].

4.7 N¨ara-nollenergibyggnader

N¨arnollenergibyggnader, eller NNE-byggnader, syftar på byggnader med mycket h¨og energiprestanda. Den mycket låga m¨angden energi som kr¨avs b¨or i mycket h¨og grad tillf¨oras i form av energi från f¨ornybara energik¨allor på plats eller i n¨arheten [19].

4.8 Sveby

Sveby står f¨or ”Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader” och ¨ar ett bransch¨overskridande program som tar fram hj¨alpmedel f¨or ¨overenskommelser om energianv¨andning. Sveby har framtagit standardiserade brukarindata f¨or ber¨akningar och verifiering av energiprestanda samt handledning vid verifiering av energipre- standa genom m¨atning och normalisering [20].

4.9 BBR

Boverkets byggregler, som ofta f¨orkortas BBR, utg¨or de minimikrav som samh¨allet st¨aller på byggnader. BBR behandlar bland annat b¨arf¨ormåga, stadga, hygien, h¨alsa, milj¨o och energihushållning. Dessa krav ska uppfyllas f¨or alla nybyggnationer. Vid ombyggnationer ska kraven uppfyllas f¨or de delar som ¨andras. Kraven g¨aller f¨or delar som byggs till, delar som byggs om och delar som ¨andras på annat s¨att.

4.9.1 BBRs krav på energihushållning

BBR st¨aller krav på prim¨arenergital, installerad eleffekt f¨or uppv¨armning, klimatsk¨armens genomsnittliga luftl¨ackage, och genomsnittlig v¨armegenomgångskoefficient f¨or de byggnadsdelar som omsluter byggnaden enligt bilaga C. ¨Ovriga krav från BBR g¨allande energihushållning sammanfattas i listan nedan.

• Byggnadens klimatsk¨arm ska uppfylla kraven g¨allande energiprestanda och installerad eleffekt f¨or uppv¨armning.

• Byggnadens v¨arme- och kylningsinstallationer ska inneha god verknings- grad under normaldrift. Injustering, provning, kontroll, tillsyn, service och utbyte ska l¨att kunna ske f¨or att uppr¨atthålla den goda verkningsgraden.

• Byggnadens energif¨orluster ska begr¨ansas genom att utformning och isole- ring av luftbehandlingsinstallationer.

• Byggnadens kylningsbehov ska minimeras genom bygg- och installations- tekniska åtg¨arder.

• Byggnadens energianv¨andning ska kontinuerligt och enkelt kunna f¨oljas upp genom ett m¨atsystem. M¨atsystemet ska kunna avl¨asas så att byggnadens energianv¨andning f¨or ¨onskad tidsperiod kan fastst¨allas.

• Byggnader ska utformas så att energianv¨andningen begr¨ansas genom låga v¨armef¨orluster och kylbehov samt ha effektiv v¨arme- och kyl- och elanv¨andning.

• Energihushållningskraven får inte vara på bekostnad av byggnadens kul- turv¨arden. Arkitektoniska/estetiska v¨ardena ska kunna tillvaras.

• Vid energiverifiering ska byggnadens prim¨arenergital ska verifieras. Vid ve- rifiering av byggnadens prim¨arenergital ska byggnadens energianv¨andning fastst¨allas enligt Boverkets f¨oreskrifter och allm¨anna råd (2016:12) om fast- st¨allande av byggnadens energianv¨andning vid normalt brukande och ett nor- malår, BEN [6].

4.9.2 Undantagsfall från BBR

• Byggnader såsom v¨axthus eller liknande vars syfte skulle motverkas av att f¨olja kraven i BBR.

• Byggnader med endast tillf¨allig aktivitet under året och fristående byggnader med area mindre ¨an 50 m².

• Byggnader d¨ar varken behov av uppv¨armning eller kylning finns finns under majoriteten av året

• Byggnader med låga behov av energi f¨or komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi ¨ar lågt och d¨ar inga delar av byggnaden avses uppv¨armas ¨over 10 °C.

• Byggnader med stor internv¨arme från industriell verksamhet kan frångå krav på byggnadens prim¨arenergital, installerad eleffekt f¨or uppv¨armning, kli-

matsk¨armens genomsnittliga luftl¨ackage, och genomsnittlig v¨armegenomgångskoefficient f¨or de byggnadsdelar som omsluter byggnaden.

• Ett h¨ogre prim¨arenergital och h¨ogre eleffekt ¨an BBR kan godtas under s¨arskilda f¨orhållanden.

4.10 BEN

Energianv¨andningen i byggnader varierar mellan tidpunkter till f¨oljd av variatio- ner i klimat och brukarbeteenden [21]. F¨or att korrigera f¨or dessa variationer och kunna j¨amf¨ora energiprestanda mellan olika tidsperioder och geografisk position till¨ampas Boverkets f¨oreskrifter och allm¨anna råd om fastst¨allande av byggnadens energianv¨andning vid normalt brukande och ett normalår som f¨orkortas till BEN.

Normalår definieras såsom ”Medelv¨ardet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en l¨angre tidsperiod” [22] och normalt brukande såsom ”Anv¨andning av en byggnad som avspeglar antingen ett standardiserat brukande eller f¨or lokaler den

verksamhet som byggnaden ¨ar avsedd f¨or” [6]. BEN anv¨ands vid verifiering av byggnadens prim¨arenergital enligt BBR och vid fastst¨allande av byggnaders ener- giprestanda och energiklass enligt BED [23]. BED ¨ar Boverkets f¨oreskrifter och allm¨anna råd om energideklaration f¨or byggnader.

4.10.1 Verifiering genom ber¨akning

Vid fastst¨allande av byggnadens energianv¨andning genom ber¨akning ska ber¨akningen avspegla den uppm¨atta och normaliserade energianv¨andningen. Indata i energi- ber¨akningen ska ¨overensst¨amma med den verkliga byggnaden och minimumkrav st¨alls på energiber¨akningen g¨allande faktorer hos byggnaden och dess VVS-installationers egenskaper samt brukarindata vilket specificeras i f¨oljande delkapitel.

F¨oljande faktorer ska tas i beaktning g¨allande byggnaden enligt BEN.

• Byggnadens utformning, placering och orientering, utomhusklimatet ska va- ra representativt f¨or ett normalår f¨or orten d¨ar byggnaden ligger och utom- husklimat och passiv solinstrålning ska inkluderas i ber¨akningen.

• V¨armegenomgångskoefficient f¨or klimatsk¨arm, k¨oldbryggor och luftl¨ackage.

• Driftf¨orhållanden, reglerf¨orluster, v¨armeanl¨aggningar, vattenf¨ors¨orjning med insoleringsegenskaper och varmvattencirkulation, komfortkyla, ventilation samt fastighetsenergi.

F¨or lokaler g¨aller att då byggnadens energianv¨andning ber¨aknas skall brukarindata v¨aljas utifrån den verksamhet som ¨ar avsedd att bedrivas i lokalen. N¨ar brukarin- data saknas g¨allande byggnaden kan schablonv¨arden anv¨andas utifrån BEN som visas i bilaga D. Energi till tappvarmvatten exklusive f¨orluster f¨or varmvattencir- kulation ska antas till 2 kWh/m²× A_temp d¨ar Atemp inneb¨ar den yta i byggnaden som uppv¨arms till 10 °C eller mer [6].

4.10.2 Verifiering genom m¨atning och normalisering

M¨atning och normalisering utf¨ors f¨oljande steg: m¨atning av levererad energi, A_temp, byggnadens uteluftfl¨ode och processenergi, ber¨akning av energi till tappvarmvat- tenanv¨andning samt normalårskorrigering av energi till uppv¨armning . Till levere- rad energi inr¨aknas energi till uppv¨armning och tappvarmvattenanv¨andning, kom- fortkyla och fastighetsenergi. Normalisering av uppm¨att energi vid fastst¨allande av byggnadens energianv¨andning f¨or normalt brukande och normalår anv¨ands vid ve- rifiering av byggnadens prim¨arenergital enligt BBR och vid fastst¨allande av bygg- naders energiprestanda och energiklass enligt BED [23]. Normalisering utf¨ors på

energi till tappvarmvatten, innelufttemperatur, internlaster samt byggnadens kli- matberoende energianv¨andning. F¨or att undvika att st¨orre avvikelser inte uppstår från den ursprungliga kravspecifikationen ska vid energiverifiering genom m¨atning och normalisering f¨orebyggande m¨atningar g¨oras av byggnadens luftt¨athet, SFP, systemverkningsgrad f¨or v¨armeåtervinning, SPP samt v¨arme- och kylfaktorer. M¨atning av specifikt v¨armeeffektbehov rekommenderas också [24].

Levererad energi till tappvarmvatten exklusive f¨orluster f¨or varmvatten- cirkulation ska enligt BEN ers¨attas med normaliserat v¨arde Etvv,korrenligt ekvation (1)

E_tvv,korr = 2 × Atemp

ηtvv

(1) D¨ar

Atemp: Yta som uppv¨arms till minst 10°C, [m²]

ηtvv: Årsverkningsgrad f¨or beredning av tappvarmvatten, [-]

Ar årsverkningsgraden f¨or beredning av tappvarmvatten ok¨and kan v¨arde anv¨andas¨ från tabell i bilaga E.

Om avvikelse ¨overstiger 1°C mellan uppm¨att och avsedd innetemperatur och den- na avvikelse inte beror på installationstekniska brister får energi f¨or uppv¨armning korrigeras med 5 %/°C f¨or den area som har haft en avvikande lufttemperatur [6].

Uppv¨armningss¨asongen, ¨aven kallad eldningss¨asongen, r¨aknas från h¨osten då ute- temperaturen understiger+12°C fram till våren då den ¨overstiger +10°C [25].

Energi f¨or uppv¨armning och komfortkyla får korrigeras f¨or internlaster som av- vikit från det normala f¨or den avsedda verksamheten, och som har gett upphov till en icke f¨orsumbar påverkan på levererad energi till byggnaden. Internlaster ¨ar spillv¨arme från v¨armek¨allor vars prim¨ara syfte inte ¨ar uppv¨armning såsom verk- samhetsenergi eller personv¨arme och påverkar d¨arf¨or m¨angden uppv¨armning och komfortkyla som beh¨over tillf¨oras byggnaden [26]. De faktiska internlaster som ligger till grund f¨or normaliseringen ska kunna verifieras f¨or att ber¨attiga normali- sering på grund av internlaster. BEN definierar en icke f¨orsumbar påverkan såsom att energi f¨or uppv¨armning och komfortkyla har påverkats mer ¨an 3 kWh/m² och år.

Normalårskorrigering

En vanlig metod f¨or normalårskorrigering ¨ar graddagsmetoden [27]. Antalet grad- dagar GD f¨or uppv¨armning ber¨aknas genom ekvation (2).

GD=X

i

(tbalans,i− tute,i) (2)

D¨ar

i: dag på året, [-]

t_balans,i: eldningsgr¨ans då ingen v¨armetillf¨orsel kr¨avs f¨or dag i, [°C]

t_ute,i: utetemperatur f¨or dag i[°C]

Normalårskorrigerad klimatberoende energianv¨andning Qkorrigeradbeskrivs i ekva- tion (3)

Q_korrigerad = Qko+ (Qtot− Qko) ×GD_n GDa

(3) D¨ar

Q_ko: Klimatoberoende energianv¨andning, [kWh]

Qtot: Total energianv¨andning, [kWh]

GDn: Antal graddagar under normalår, [°C×dagar]

GD_a: Antal graddagar under aktuellt år, [°C×dagar]

BBR råder till normalårskorrigering genom SMHI Energiindex. SMHI Energiin- dex grundar sig på graddagsmetoden men tar ¨aven h¨ansyn till inverkan från sol och vind liksom byggnadens energitekniska egenskaper [28].

4.11 Energiprestanda

Energiprestanda ¨ar ett mått på hur v¨al en byggnad anv¨ander energi. Tidigare anv¨andes begreppet specifik energianv¨andning men efter implementeringen av EU:s energi- prestandadirektiv i den svenska lagstiftningen har specifik energianv¨andning som mått ersatts av prim¨arenergital.

4.12 Byggnadens specifika energianv¨andning

Definieras som ”under ett normalår till en byggnad levererad (k¨opt) energi f¨or uppv¨armning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi f¨ordelat på bygg- nadens Atemp”[25]. Energiprestandakraven åtskiljs mellan eluppv¨armda och icke- eluppv¨armda byggnader och utifrån fyra klimatzoner som uppr¨attats enligt Bover- ket. Projektets aktuella byggnad i Bromma befinner sig i klimatzon 3.

Med byggnadens fastighetsenergi avses den energi som anv¨ands f¨or byggnadens driftbehov, t.ex. el till pumpar, fl¨aktar, hissar samt lampor i allm¨anna utrymmen.

Det g¨aller apparater som anv¨ander el och som finns inom, under eller ¨ar placera- de på utsidan av byggnaden. Energi f¨or komfortkyla inneb¨ar den till byggnaden levererade kyl- eller energim¨angd som s¨anker byggnadens inomhustemperatur i syfte att ¨oka m¨anniskors v¨almående och komfort [25]. Byggnadens specifika ener- gianv¨andning E_beapecc redovisas i ekvation (4).

Ebeaspecc= Ebea

Atemp

(4) D¨ar:

E_bea: Byggnadens energianv¨andning, [kWh/år]

A_temp: Yta som uppv¨arms till minst 10°C, [m²] 4.13 Prim¨arenergi och prim¨arenergital

Prim¨arenergi definieras som ”Energin i en naturresurs, exempelvis i kol, råolja, solljus och uran med flera, som inte genomgått någon omvandling eller transfor- mering genom m¨anskliga aktiviteter”. Med andra ord energi som bytt form [29].

Prim¨arenergitalet utgår likt specifik energianv¨andning från levererad energi till byggnaden men inkluderar ¨aven två viktningsfaktorer. Det ena ¨ar prim¨arenergifaktorn som ger ett mått på hur resurser anv¨ants f¨or att producera och leverera energin till anv¨andaren och som kan avl¨asas i bilaga F. Den andra viktningsfaktorn ¨ar den geo- grafiska viktningsfaktorn som f¨or Bromma ¨ar 1,0 vilket kan avl¨asas i bilaga G.

Utifrån viktningsfaktorerna ger prim¨arenergitalet en systemsyn g¨allande klimatpå- verkan och energieffektivitet. Prim¨arenergitalet EPPET uttrycks i ekvation (5).

EPPET = ((Euppv,el/Fgeo+ Ekyl,el+ Ettv,el+ Ef,el) × PEel+ (Euppv/Fgeo+ Ekyl+ Ettv) × PEovr) Atemp

(5) D¨ar

E_uppv,el: Elenergi till uppv¨armning, [kWh/år]

E_kyl,el: Elenergi till komfortkyla, [kWh/år]

E_ttv,el: Elenergi till tappvarmvatten, [kWh/år]

Ef,el: Elenergi till fastighetsenergi, [kWh/år]

E_uppv: ¨Ovrig energi till uppv¨armning, [kWh/år]

Ekyl: ¨Ovrig energi till komfortkyla, [kWh/år]

Ettv: ¨Ovrig energi till tappvarmvatten, [kWh/år]

PE_el: Prim¨arenergifaktor f¨or elenergi, [-]

PEovr: Prim¨arenergifaktor ¨ovrig energi, [-]

Fgeo: Grafisk justeringsfaktor, [-]

A_temp: Yta som uppv¨arms till minst 10°C, [m²] 4.14 Klimatsk¨arm

Klimatsk¨armen innefattar tak, v¨agg, golv, f¨onster och ytterd¨orr, det vill s¨aga de byggnadsdelar som omsluter byggnaden. Klimatsk¨armen kan, ut¨over att begr¨ansa uteluft och mark ¨aven begr¨ansa icke-uppv¨armda utrymmen såsom ouppv¨armda k¨allare, garage eller f¨orråd [30].

4.15 K¨oldbryggor

K¨oldbrygga ¨ar ett begrepp inom byggnadsfysik och åsyftar en konstruktionsdetalj med kontakt mot den kallare utsidan, och som leder ut v¨arme från byggnaden.

K¨oldbryggan ¨ar d¨armed den del i konstruktionen d¨ar v¨armeledningsf¨ormågan ¨ar st¨orre ¨an i ¨ovrig del av byggnaden. K¨oldbryggor finns av vilka det finns två olika varianter, linj¨ara och punktformiga [30].

4.15.1 Linj¨ara k¨oldbryggor

Linj¨ara k¨oldbryggor uppkommer vid anslutning mellan olika konstruktionsdelar och uttrycks vanligen med beteckningen ψ som inneb¨ar v¨armefl¨odet per meter k¨oldbrygga och grad [W/m× K] [31]. Linj¨ara k¨oldbryggor uppstår bland annat i bj¨alklagskanter, anslutningar mellan v¨agg och tak, v¨aggh¨orn och f¨onsternischer [32].

4.15.2 Punktformiga k¨oldbryggor

En punktformig k¨oldbrygga beskriver en tredimensionell k¨oldbrygga som kan upp- stå exempelvis i m¨oten mellan v¨aggsh¨orn och yttertak. Enheten f¨or punktformi- ga k¨oldbryggor betecknas med χ och anger v¨armefl¨odet per grad f¨or k¨oldbrygga [W/K] [31].

4.16 V¨armegenomgångskoefficient

V¨armegenomgångskoefficient kallas ¨aven U-v¨arde. U-v¨arde ¨ar inversen till v¨armemotstånd och m¨ater således ett materials v¨armeisoleringsf¨ormåga [30]. BBR st¨aller krav på klimatskalets genomsnittliga v¨armegenomgångskoefficient Um. F¨or f¨onster och d¨orrar g¨aller att leverant¨oren best¨amt U-v¨ardet genom provning och att v¨ardet

framgår på produktbladet. Det finns också produktblad från olika tillverkare som redog¨or v¨armeledning f¨or isolermaterial och konstruktioner såsom v¨aggar och tak.

Till den genomsnittliga v¨armegenomgångskoefficienten som uttrycks i ekvation (6) medr¨aknas ¨aven k¨oldbryggor [2].

U_m= P Ui× Ai+ P χk× lk+ P ψj

A_om (6)

D¨ar

U_i: V¨armegenomgångskoefficient f¨or byggnadsdel, [W/m²×K]

Ai: Arean f¨or byggnadsdel i:s yta mot uppv¨armd inneluft, [m²]

χk: V¨armegenomgångskoefficienten f¨or den linj¨ara k¨oldbryggan k, [W/m×K]

l_k: L¨angden mot uppv¨armd inneluft av den linj¨ara k¨oldbryggan k, [m]

ψj: V¨armegenomgångskoefficienten f¨or den punktformiga k¨oldbryggan j, [W/ K]

Aom: Area f¨or omslutande byggnadsdelars ytor mot uppv¨armd inneluft, [m²] 4.17 IDA ICE

IDA ICE, som lanserades år 1998 av det svenska f¨oretaget Equa, ¨ar ett verktyg f¨or simulering av byggnadsprestanda. IDA ICE kan anv¨andas f¨or ber¨akning av byggnadens v¨armebalans, solinstrålning, luft- och yttemperaturer, PPD- och PMV- index, dagsljusnivåer, koldioxidhalter, fuktnivåer, luftfl¨oden genom springor och

¨oppningar, temperaturer, luftfuktigheter, koldioxidhalter, tryck i luftdon och dis- tributionssystem, effektnivåer f¨or prim¨ar- och sekund¨arsystem samt energikostna- der. Idag ¨ar IDA ICE popul¨art i energi/samh¨allsutvecklingsbranchen och en viktig faktor f¨or IDA ICE att nå dit har varit anv¨andarv¨anligheten som tillg¨angliggjort programvaran f¨or såv¨al lekm¨an som experter [33].

5 Systembeskrivning

Detta kapitel beskriver den aktuella byggnaden.

5.1 Allm¨ant om byggnaden

Byggnad B93 ¨ags och f¨orvaltas av Swedavia Airports. Byggnaden anv¨ands som ankomsthall f¨or anl¨andande resen¨arer och innehåller bland annat bagagehall, tull, vindfång, kontor, fikarum och toaletter. Byggnaden ¨ar uppdelad i tre plan varav plan 1, entr´eplan, hyser det mesta av verksamheten. Plan 0 består av en bagagekulvert och plan 2 av ett fl¨aktrum. Byggnaden invigdes f¨orsta gången 1936 och har vid ett flertal tillf¨allen ut- och ombyggts. Ankomsthallen visas i figur 3. Som del av yttertaket sitter fem stycken lanterniner. Lanternin inneb¨ar ett f¨onsterf¨orsett litet

torn ovan ett tak eller en kupol. Lanterniner anv¨ands ofta f¨or dagsljusinsl¨app genom taket [35]. F¨or byggnaden ¨ar inget undantagsfall från BBR aktuellt.

Figur 3: Bromma flygplats ankomsthall efter invigning år 2017 [34].

5.2 Byggnadskonstruktion

Yttertaket ¨ar uppdelat i två typer, taket ovan fl¨aktrummet skiljer sig från ¨ovriga ankomsthallen. Båda yttertaken består av ett plastbaserat t¨atskikt av PVC-plast, stenullsisolering, ångsp¨arrar och b¨arande plåt. Byggnadens taktyper visas i figur 4.

Figur 4: U-v¨arde och material f¨or f¨or taktyper tillhandahållet från Ramb¨olls kon- strukt¨or [43].

Ankomsthallens ytterv¨agg, som visas i figur 5, består av prefabricerad betong, iso- lering i stenull och tjockputs. Sockeln består av prefabricerad betong med isolering av mineralull. Yttersta lagret består av armerad sockelputs. Sockel visas i figur 5.

Figur 5: U-v¨arde och material f¨or ytterv¨agg och sockel tillhandshållet från Ramb¨olls konstrukt¨or [43].

Golvet i byggnaden består av tre olika typer. Ovan den utbyggda delen av an- komsthallen ligger ett golv ovan en krypgrund. Denna ben¨amns bj¨alklagstyp 1, visas i figur 6, och består av betong med isolering av stenullslameller. Ovanf¨or bagagekulverten ligger bj¨alklagstyp 2 som består av betong och isolering med stenullslameller. I bj¨alklagstyp 2, som visas i figur 6, finns installerad golvv¨arme.

Bj¨alklagstyp 3, som ¨aven det visas i figur 6, ¨ar byggnadens ordinarie golv och består likt bj¨alklagstyp 1 och 2 av betong och undertakslameller av stenull.

Figur 6: U-v¨arde och material f¨or bj¨alklagstyper tillhandshållet från Ramb¨olls kon- strukt¨or [43].

På uppgift av Osby Glas, tillverkare och leverant¨or av glas till byggnaden, innehar samtliga f¨onster och lanterniner egenskaper som visas i tabell 1.

Tabell 1: Uppgifter från Osby Glas angående glas och lanterniner i Bromma Flyg- plats B93.

U-v¨arde 1,0

G-v¨arde 38 %

ST-v¨arde 70 %

Ljudv¨arde 46 %

Spaltbredd 200 mm

Spaltfyllning Argon

5.3 Ventilation och luftt¨athet

Ventilationssystemet f¨or byggnaden består av ett FTX-aggregat utrustat med rote- rande v¨armev¨axlare, kylbatteri och luftv¨armare. Aggregatet ¨ar tillverkat av svenska Fl¨akt Woods, ¨ar av modellen eQ storlek 054 och visas i figur 7. Systemet ¨ar i drift under ankomsthallens ¨oppettider, 05:00-22:00 under vardagar, 07:30-17:00 under l¨ordagar och 10:30-22:00 under s¨ondagar. Aggregatet ¨ar installerat i fl¨aktrummet på plan 2 med inst¨allda maximala till- och frånluftsfl¨oden på 7,3 m³/s. Specifikt eleffektbehov ¨ar ber¨aknat till 1,82 m³/s. Tilluften distribueras genom omblandande ventilation med cirkul¨ara tilluftstrålar. Tilluftsdonen ¨ar takplacerade och f¨ordelade i byggnadens lokaler.

Figur 7: FTX-aggregat Fl¨akt Woods eQ Prime [36], som befinner sig i fl¨aktrummet på våningsplan två.

I de st¨orre utrymmen av byggnaden d¨ar resen¨arer vistas, vindfång och bagagehall, till¨ampas VAV genom temperatur- och CO₂givare, i ¨ovriga delar av byggnaden anv¨ands CAV.

Ventilationsaggregatets v¨armeåtervinnare består av en roterande v¨armev¨axlare med en temperaturverkningsgrad på 86,1 %. F¨or att nå ¨onskad tilluftstemperatur ef- terv¨arms återluften genom f¨or att få ¨onskad tilluftstemperatur till lokalerna. Tilluft- stemperatur till byggnaden ¨ar enligt teknisk beskrivning 16 °C. Luftt¨athetsprovning antas ha utf¨orts vid ombyggnation och uppvisat godk¨ant resultat då det kr¨avs i AMA på grund av att bygga luftt¨att ¨ar avg¨orande f¨or att uppnå god energiprestanda och f¨orhindra fuktskador [37].

5.4 V¨armeb¨ararsystem

Byggnaden uppv¨arms vattenburet genom radiatorer och konvektorer dimensione- rade 55/40°C f¨or fram- respektive returledningen. Två olika typer av konvektorer figurerar i byggnaden, Purmo Aquilo och Purmo Kon. Purmo Aquilo ¨ar golvin- byggd medan Purmo Kon placerats innanf¨or glaspartierna i byggnadens vindfång.

Purmo Aquilo och Purmo Kon visas i figur 8. Radiatortypen, Thermopanel TPM V4, visas i figur 9.

Figur 8: konvektortyperna i byggnaden. Till h¨oger golvkonvektor Purmo Aquilo [38] och till v¨anster Purmo Kon [39].

Figur 9: Radiatortypen, Purmo Thermopanel v4 [40], som anv¨ands i byggnaden.

I entr´eerna i vindfången samt i bagagekulverten finns luftridåer av tillverkare Frico.

Luftridåerna ¨ar installerade på 3,5 meters h¨ojd och aktiveras n¨ar d¨orrarna ¨oppnas genom att skapa en osynlig luftmur som motverkar att inomhusluften sipprar ut.

En Frisco luftnivå av typen som anv¨ands i byggnaden visas i figur 10.

Figur 10: Luftridå Frisco som finns installerat i entr´en till byggnadens vindfång samt bagagekulvert [41].

FTX-aggregatet ¨ar utrustat med vattenbaserad efterv¨armning dimensionerad f¨or uppv¨armning 16/20°C.

5.5 K¨oldb¨ararsystem

Fl¨aktluftkylare av tillverkare Eveco, modell Idrowall finns monterat i elrum och telerum. Dessa fl¨aktluftkylare ¨ar luftkonvektorer dimensionerad f¨or med maximal kyleffekt 2 kW. Modellen som installerats i byggnaden visas i figur 11. Luftkon- vektorerna fungerar genom vattenburen kylning, blandad med 40 % propylenglykol som k¨oldb¨arare.

FTX-aggregatet ¨ar utrustat med luftkylare f¨or kylvatten dimensionerad f¨or kylning av luft 28,9/15°C.

Figur 11: Luftkonvektor Eveco Idrowall [42] som anv¨ands i byggnaden.

6 Metod

I det h¨ar kapitlet beskrivs hur projektmålen uppfyllts under arbetet. Arbetet inled- des med en f¨orstudie.

6.1 F¨orstudie

F¨orstudien innefattande arbete med projektbeskrivning, projektplan och litteratur- studien. I projektbeskrivning och projektplan f¨orankrades projektets utformning inkluderande bakgrund, syfte, aktiviteter, risker och tidplan mellan projektdeltaga- re och handledare.

Utifrån projektbeskrivning och projektplan gjordes i litteraturstudien vidare l¨asning i de nyckelord och koncept som bed¨omdes kr¨ava repetition f¨or att utf¨ora projektar- betet samt st¨arka kunskapsnivån i relevant forskning. I litteraturstudien utarbetades

¨aven metodik f¨or att nå de utsatta projektmålen.

6.2 Ber¨akning genom ekvationer

Specifik energianv¨andning: Levererad energi och A_temp inh¨amtas från Summary i IDA ICE efter simulering. Inh¨amtade v¨arden ins¨attes i ekvation (4).

Prim¨arenergital: Prim¨arenergifaktorer inh¨amtas från bilaga F. Geografisk juste- ringsfaktor inh¨amtas från bilaga G. Levererad energi och Atempinh¨amtas från Sum- mary i IDA ICE efter simulering. Inh¨amtade v¨arden ins¨attes i ekvation (5).

6.3 Analys av energiprojektering

De dokument som stått till underlag f¨or energiprojekteringen samt simuleringsfiler f¨or energiprojekteringen tillhandsh¨olls från Ramb¨oll.

6.4 Verifiering av byggnadens klimatsk¨arm

Med hj¨alp av information inh¨amtat från arkitekt [44] och energiprojekt¨or [43] ska- pades och simulerades byggnadsmodellen i programvaran IDA ICE. Resultatet från simuleringen avl¨astes i IDA ICE och nyckeltalen U-v¨arde och energiprestanda j¨amf¨ordes mot energiprestandakrav från BBR och Swedavia.

6.5 Verifiering av prim¨arenergital och v¨armegenomgångskoefficient Prim¨arenergital ber¨aknades enligt beskrivet i delkapitel 6.2, ber¨akning genom ek- vationer och v¨armegenomgångskoefficient avl¨astes i IDA ICE Summary efter si- mulering.

6.6 Verifiering av eleffekt f¨or uppv¨armning i f¨ardig byggnad

Genom platsbes¨ok samt uppgifter från uppdragsledare f¨or ombyggnationerna i form av en datasammanst¨allning av VVS-installationer fastst¨alldes att elv¨armning inte finns i byggnaden. Datasammanst¨allning visas i bilaga H.

6.7 Verifiering av v¨arme- och kylinstallationers verkningsgrad

Sammanst¨allning av v¨arme- och kylinstallationer utf¨ordes genom platsbes¨ok, sam- tal med projekt¨or och dokumentation f¨or ombyggnationerna. Allm¨anna råd i BBR 25 som h¨anvisar till Boverkets regelsamling f¨or byggande [45] planerades att f¨oljas men på grund av restrikterad platstillgång utf¨ordes en litteraturstudie på punkten som sammanfattas i detta delkapitel.

Från Boverkets regelsamling f¨or byggande avl¨astes f¨oljande g¨allande kravet på v¨arme- och kylinstallationers goda verkningsgrad: Tryckf¨orhållandena mellan till- och frånluftsinstallationer ska anpassas så att frånluft ej str¨ommar ¨over till tilluft.

G¨allande tappvarmvatteninstallationer st¨aller Boverkets regelsamling f¨or byggan- de f¨oljande krav:

Installationer f¨or tappvatten ska utformas så att tappvattnet har god hygien och s¨akert s¨akert kommer ur kranen. Tappkallvatten ska uppfylla g¨allande kvalitetskrav och vara varma nog att personlig hygien och hushållssysslor kan sk¨otas. Tappvatte- ninstallationer ska utf¨oras av sådana material att inte oh¨alsosamma koncentrationer av skadliga ¨amnen kan utl¨osas i tappvattnet. Lukt eller smak får inte avges från in- stallationer till tappvattnet.”Installationer f¨or tappvarmvatten ska utformas så att en vattentemperatur på l¨agst 50 °C kan uppnås efter tappst¨allet. F¨or att minska risken f¨or skållning får temperaturen på tappvarmvattnet vara h¨ogst 60 °C efter tappst¨allet. F¨or att minimera mikrobiell tillv¨axt ska installationerna utformas f¨or minimering av ouppsiktlig uppv¨armning av tappkallvatten. Cirkulationsledningar f¨or tappvarmvatten ska utformas så det cirkulerande tappvarmvattnet inte understi- ger 50 °C.

6.8 Verifiering av minimerat kylbehov genom bygg- och installations- tekniska åtg¨arder

Genom allm¨anna råd från BBR och Boverkets regelsamling f¨or byggande g¨allande v¨arme- och kylinstallationer fastst¨alldes en lista ¨over faktorer som begr¨ansar kylbe- hovet f¨or den aktuella byggnaden. Faktorer med tillh¨orande f¨orklaringar hur dessa utreddes redovisas nedan.

• F¨onsterstorlek och f¨onsterplacering

F¨onsterstorlekar och f¨onsterplacering avl¨astes från ritningar. Avvikelser från ritningar noterades vid platsbes¨ok.

• Solavsk¨armning

Enligt Swedavias specifika energiriktlinjer, som visas i bilaga I, skall be- hovsstyrda solskydd normalt anv¨andas med undantag f¨or på norrfasader.

• Solskyddande glas

Tillverkaren, Osby Glas, konsulterades g¨allande f¨onsterglasets och lanterni- nernas egenskaper.

• Eleffektiv belysning

Swedavias har specifika energiriktlinjer, som visas i bilaga I, g¨allande val av belysning. Belysning i byggnaden noterades vid platsbes¨ok.

• ¨Overdriven v¨adring

Enligt Swedavias specifika energiriktlinjer, som visas i bilaga I, ska luftridåer placeras vid ¨oppningar till byggnaden. Dessa noterades vid platsbes¨ok.

6.9 Identifiera ytterligare energiprestandakrav

Detta projektmål utreddes genom samtal med energiprojekt¨or på Ramb¨oll [43].

6.10 Metod f¨or ber¨akning av byggnadens energianv¨andning

Ber¨akningen utf¨ordes genom IDA ICE version 4,8. I f¨oljande delkapitel beskrivs hur arbetet i IDA ICE fortl¨opte.

6.10.1 Byggnadens och installationernas egenskaper

Byggnadskroppen utformades efter plan- och sektionsritningar inh¨amtat från arki- tekter [44] och konstrukt¨orer [43]. Planritningar visas i bilaga J, sektionsritningar visas i bilaga K. Byggnadskroppen indelades i passande zoner utifrån verksamhe- ter.

Modellens klimatskal skapades efter data i figurerna 4, 5 och 6. Modellens f¨onster och lanterniner gavs egenskaper utifrån tabell 1. F¨or portar antogs U-v¨arde 1,0 samt att de aldrig ¨oppnas. F¨or modellens innerv¨aggar anv¨andes IDA ICE stan- dardinst¨allningar. N¨arliggande byggnadskroppar efterliknades från flygfoton på Goog- le och med ¨ogonmått f¨or att simulera solinstrålning och skuggbildning. Modellens globaldata sattes som f¨oljande: Location: Stockholm, klimatdata från Bromma med svenska helgdagar.

Air Handling Unit, AHU, tillgodoser majoriteten av zoner med tilluft 16°C. De zo- ner som styrs genom VAV, bagagehall och vindfång, tillgodoses via återluftstem- peratur and CO2med inst¨allningar som visas i tabell 2.

Tabell 2: Inst¨allningar f¨or återluftstemperatur and CO₂. V¨armebatteri Kylbatteri

Tillf¨orsel max. 18 °C 21 °C

Tillf¨orsel min. 17 °C 18 °C

Retur b¨orv¨arde 19 °C 26 °C

Verksamhets- och fastighetsenergi som identifierats vid platsbes¨ok och placerats i modellen visas i tabell 3.

Tabell 3: verksamhets- och fastighetsenergi i byggnadsmodellen, pumpar och fl¨aktar h¨amtat från bilaga H. Beteckningar f¨or utrymmen h¨amtades från planrit- ningar.

Utrustning Effektbehov Placering

PC 125 W 806 Unders¨okningsrum

PC 125 W 807 Unders¨okningsrum

PC 125 W 808 Unders¨okningsrum

TV 125 W 809 Pausrum

2 PCs, display 505 W 811 Bagagekontroll

PC 125 W 813 Operativ expedition

TV, display 380 W 817 Bagagehantering

4 displayer 1275 W 817 Bagagehall

TV, display 380 W 828 Bagagehantering

TV, display 380 W 830 Operativ expedition

10 Halogenlampor 230 W Vindfång

4 Displayer 1020 W Vindfång

2 Ridåv¨armare 1370 W Vindfång

Ridåv¨armare 457 W Bagagekulvert

Pumpar och fl¨aktar 15200 W Fl¨aktrum

6.10.2 Brukarindata

Enligt Sveby avses f¨oljande parametrar h¨ora till brukarindata: innetemperatur, luft- fl¨odeskrav, solavsk¨armning, personv¨arme, tappvarmvattenanv¨andning, verksamhet- sel, belysning, luftl¨ackage och driftel [46].

Brukarindata, som visas i tabell 4, har h¨amtats från BEN, bilaga D f¨or de paramet- rar d¨ar information varit otillg¨angligt under projektperioden. Då schablonv¨arden f¨or flygplatsmilj¨oer inte finns har verksamheten likst¨allts med kontorsmilj¨o vil- ket till viss del finns i byggnaden. Ytterligare ett antal brukarindataparametrar har inh¨amtats från Sweavias energiriktlinjer samt dokumentation från VVS-konstrukt¨orer, arkitekter, uppdragsledare och annan personal. Driftel kan avl¨asas i bilaga H. G¨allande luftl¨ackage har samma antagande gjorts som i energiprojekt¨orens modell.

Tabell 4: Brukarindata f¨or IDA ICE-modellen med k¨allor redovisade. Tapp- varmvattenf¨orlust inr¨aknat i modellen genom påslag +2 i posten tappvarm- vatten. K¨oldbryggsposten ¨ar en multiplikator till byggnadens genomsnittli- ga v¨armegenomgångstal. V¨arme tillgodogjord från verksamhetsenergi ¨ar under uppv¨armningsperioden.

Brukarindata V¨arde Enhet K¨alla

Solavsk¨armningsfaktor 70 % - BEN

Tappvarmvatten (2+2)/ηtvv kWh/m²×Atemp, år BEN

Verksamhetsenergi 70 % Joule, v¨arme tillgodogjord BEN Temperatur kontor, trafi-

kala ytor

21 °C Swedavia

Temperatur lager, f¨orbindelsegångar

18 °C Swedavia

Temperatur fl¨aktrum 5 °C Swedavia

Temperatur kulvert 18 °C Swedavia

Belysning 3 W/m² Swedavia

Luftfl¨ode bagagehall 7 L/s×m² Dokumentation

Luftfl¨ode Vindfång 7 L/s×m² Dokumentation

Luftfl¨ode Vindfång 7 L/s×m² Dokumentation

Luftfl¨ode utrymmen kort- varig vistelse

0,35 L/s×m² Dokumentation

Luftfl¨ode utrymmen lång- varig vistelse

1,5 L/s×m² Dokumentation

Luftfl¨ode utrymmen lång- varig vistelse

1,5 L/s×m² Dokumentation

Luftl¨ackage 0,4 L/s×m²klimatskal Antagande

Personalkl¨adsel 0,85 clo ASHRAE bilaga A

Passagerarkl¨adsel 1,0 clo ASHRAE bilaga A

Passageraraktivitet 2 met ASHRAE bilaga B

Personalaktivitet 1 met ASHRAE bilaga B

Uppv¨armningsperiod f¨or simuleringen ¨ar de månader som inte har snittlig tempe- ratur ¨over byggnadens inomhustemperatur. Dessa månader ¨ar hela året exkluderat sommarmånaderna juni, juli och augusti.

6.10.3 Driftscheman och personn¨arvaro

Belysning i lokalen ¨ar aktiverat under ankomsthallens ¨oppettider med undantag från st¨ad, elrum och fl¨aktrum i vilka belysningen aktiveras i snitt en timme per

dygn [43].

Passagerarn¨arvaro i byggnaden har i en separat rapport utf¨ord av Swedavia upp- skattats. Resultat av denna internrapport har gjorts tillg¨anglig under projektet och utifrån dessa resultat har ett tidsschema f¨or personn¨arvaro programmerats in och visas i figur 12. Ut¨over passagerarn¨arvaron har tre personer tillagts till modellen f¨or att tillgodog¨ora personaltillvaro under flygplatsens ¨oppettider.

Figur 12: Passagerarn¨arvaro i byggnaden tolkat från Swedavias interna utredning g¨allande Bromma flygplats.

6.10.4 Variation i brukarindata

Luftl¨ackaget f¨or byggnader ligger mellan 0,2-1,5 L/s×m² klimatskal vid 50 Pa tryckdifferens. Att koppla storleken på luftl¨ackaget till olika byggnadstyper ¨ar myc- ket komplicerat [47]. D¨arf¨or gjordes simuleringar med luftl¨ackage inst¨allt på 0,2 och 1,5 L/s×m² ut¨over nominella simuleringen med inst¨allt v¨arde 0,4 L/s×m². I energiprojekteringen har antagande gjorts om varmvatten och VVC-f¨orluster om totalt 5kWh/m², A_tempoch d¨arf¨or gjordes ¨aven en simulering med denna brukarin- datainst¨allning.

7 Resultat

I detta kapitel presenteras resultat under olika delkapitel.

7.1 Analys av energiprojektering

Energiprojekteringen utf¨ordes av Ramb¨oll på uppdrag av Swedavia under 2015.

Under denna period g¨allde BBR 21 som st¨allde krav på byggnadens specifika energianv¨andning och genomsnittliga v¨armegenomgångskoefficient som h¨ogst fick uppgå till v¨arden som visas i tabell 5.

Tabell 5: Krav från BBR 21 g¨allande specifik energianv¨andning och genomsnittlig v¨armegenomgångskoefficient f¨or den aktuella byggnaden.

Krav g¨allande: Storhet Enhet

Specifik energianv¨andning

+ till¨agg då uteluftsfl¨odet av ut¨okade hygieniska sk¨al ¨ar st¨orre ¨an 0,35 l/s per m² i temperaturreglerade ut- rymmen. D¨ar qmedel ¨ar det genom- snittliga specifika uteluftsfl¨odet under uppv¨armningss¨asongen och får h¨ogst tillgodor¨aknas upp till 1,00 [l/s per m² ].

80

70(qmedel-0,35)

kWh/m²×A_{temp, år}

Genomsnittlig

v¨armegenomgångskoefficient

0,6 W/m²× K

q_medel simulerades till 1,13 vilket resulterade i energikrav från BBR 21 ´a 125,5 kWh/m²×Atemp, årsamt internt från Swedavia på 94,125 kWh/m²×Atemp, år.

Modellkonstruktionen grundades på prelimin¨ardata f¨or bygget och antaganden gjor- des g¨allande klimatskal, verksamhets- och fastighetsenergi, komfortkyla, klimat- hållningssystem samt distributions- och reglerf¨orluster. ¨Andringar i byggnadens utformning gjordes efter energiprojekteringens utf¨orande vilket g¨or att den f¨ardiga byggnaden skiljer sig m¨arkbart från den simulerade modellen som visas i figur 13.

Ritning från prelimin¨arhandling vilket stod till grund f¨or modellen från energipro- jekteringen visas i figur 14.

Figur 13: Modell från energiprojektering, med tillh¨orande byggnadskropp f¨or si- mulering av skuggbildning, ur två olika vinklar.

Figur 14: Ritning från prelimin¨arhandling som stod till grund f¨or energiprojekte- ringens modell. Tillhandah¨olls från energiprojekt¨or [43].

Resultat från energiprojektering i tabell 6 visar att byggnaden klarade krav från BBR 21 och Swedavia.

Tabell 6: Energiprojekteringens utr¨aknade energiposter och U-v¨arde utr¨aknat enligt BBR 21 samt krav st¨allda från BBR och internt från Swedavia. U-medel åsyftar genomsnittlig v¨armegenomgångskoefficient i enheten W/m²,K.

Levererad energi kWh/m²×A_{temp, år}

BBR 21-krav kWh/m²×A_{temp, år}

Swedavia

kWh/m²×A_{temp, år}

V¨arme 30,2

Varmvatten 5,0

Kyla 26,2

Fl¨aktel 27,3

Ovrig fastighetsel¨ 2,9

Totalt 91,5 125,5 94,125

U-medel 0,276 0,6

F¨or att kunna utreda om energiprojekteringen och projektets IDA ICE-modell når kraven st¨allda i BBR 25 och f¨or att kunna j¨amf¨ora de två simuleringarna best¨amdes energiprestandan enligt ekvation (5). BBR 25 st¨aller krav på aktuell byggnaden som visas i tabell 7.