Mall fastställd av Rebus 2019-11-04
Granskningsrapport: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Huvudområde/program/utbildning som granskats: Psykoterapeutprogrammet Institution som lämnat in utbildningsrapporten: Psykologiska institutionen
Granskningsgrupp (namn, titel, organisatorisk tillhörighet): Johan Berg (fil. dr,
Kulturgeografiska institutionen); Helena Hörnfeldt (fil. dr, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap); Ulf Mörkenstam (docent, Statsvetenskapliga institutionen), Catrin Norrby (professor, Institutionen för svenska och flerspråkighet); Lotta Stern (professor, Sociologiska institutionen).
Ordförande i gruppen: Ulf Mörkenstam
Datum för inlämnande av granskningsrapporten: 15/1–19
Studentmedverkan har skett på följande sätt: Ingen studentrepresentant var utsedd att delta granskningsgruppens arbete.
Granskningsrapport
Granskningsgruppen ska rapportera sitt arbete i en granskningsrapport. Mallen för
granskningsrapport speglar innehållet i utbildningsrapportmallen. Se Mall för utbildningsrapport.
Granskningsgruppen ska gemensamt ansvara för slutversionen av rapporten.
Med utgångspunkt i kvalitetskriterierna kan gruppen föreslå rekommendationer för att höja kvaliteten och utveckla utbildningen. Gruppen kan även föreslå nödvändiga kvalitetssäkrande åtgärder. Bedömningen ska inte resultera i ett värderande slutomdöme av hela utbildningen.
Om det i gruppen uppstår tvivel om att utbildningen ger studenterna tillräckliga möjligheter att uppnå ett eller flera examensmål, eller om gruppen finner att en ytterligare granskning är nödvändig av andra skäl, ska gruppen föreslå en extern granskning. Se vidare Regler för utbildningsgranskningar.
Granskningsgruppens omdömen nedan ska tydligt motiveras och gärna belysas med exempel.
1.1 Utbildningens utformning och studentpopulation
1.1.1 Utbildningens utformning på grundnivå och/eller på avancerad nivå.
1.1.2 Eventuella program, inriktningar och studiegångar med fokus på progressionskurser.
1.1.3 Utbudet av övriga fristående kurser inom utbildningen.
1.1.4 Uppgifter om söktryck på kurser och, i förekommande fall, program.
1.1.5 Uppgifter om utbildningsutbudet och utbildningens struktur.
Granskningsgruppens kommentar:
Utbildningen (90 hp) ges på avancerad nivå och löper över tre år på halvtid. Utbildningen är en professionsutbildning som är jämförbar med läkarnas och sjuksköterskornas specialistutbildningar.
Utbildningen läses i given ordning med det finns inget krav på att tidigare terminer ska vara avklarade, All undervisning är i princip obligatorisk. Programmet har 4 inriktningar (KBT, PDT, Specialist KBT och Specialist PDT). De senare (specialist med inriktning) lades till 2015.Vissa kurser läses
gemensamt, andra separat. Däremot är strukturen densamma oavsett inriktning.
Utbildningen har enligt utbildningsrapporten ett gott och stabilt söktryck med antagning en gång per år. Eftersom statistik saknas för denna utbildning är uppgifterna ej bekräftade. Cirka 35 studenter antas varje år fördelat över de olika inriktningarna. I rapporten anges att ett problem som hängt med
programmet sedan start 2007 är studenternas ojämna förkunskaper. Ett problem som man dock nu kommit tillrätta med. Utbildningens struktur har utifrån studenternas utvärderingar förändrats med åren, bland annat har en uppsatsförberedande kurs lagt till då genomströmningen på examensarbetet var otillfredsställande.
Utbildningen uppfattas av granskningsgruppen som välstrukturerad och kvalitetsarbetet framstår som gediget. Programmet har en sammanhållen kursstruktur med en given ordning och tydlig progression i kurserna.
1.2 Genomströmning
• Kvalitetskriterium K 1.2: Det finns rutiner för uppföljning och analys av genomströmning, och åtgärder vidtas då sådana krävs.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Genomströmningen på programmet är beroende av de villkor studenterna läser under. Studierna sker vid sidan av yrkesarbetet vilket kan uppgå till en 80%:ig tjänstgöring oavsett att utbildningen ges på 50%. Upplägget innebär en pressad situation för studenten vilket ibland leder till studenterna inte har möjlighet att följa utbildningen under ordinarie studietakt. Ofta är det examensarbetet som drar ut på tiden. De flesta tar dock sin examen men utbildningen tar längre tid än den nominella studietiden.
Granskningsgruppen uppfattar att programmet aktivt har arbetat med att hantera den låga genomströmningen genom att bland annat förbereda studenterna för examensarbetet vilket har förkortat tiden för examensarbetet. Att detta fortfarande är ett problem tas upp i rapporten som ett av de huvudsakliga förbättringsområdena.
Granskningsgruppen bedömer att det finns rutiner för uppföljning och analys av genomströmning och åtgärder vidtas då sådana krävs. I utbildningsrapporten uppmärksammar man dock att de flesta tar sin
examen men att utbildningen tar längre tid än den nominella studietiden då tiden ofta äts upp av det parallella lönearbetet.
Rekommendation: Granskningsgruppen rekommenderar därför fortsatt uppföljning av
genomströmningen inom programmets nominella löptid och att programmet ser över om det finns möjlighet att minska den procentuella andelen yrkesarbete parallellt med studierna.
1.3 Lärare och annan undervisande personal
• Kvalitetskriterium K 1.3: Lärarna (och annan undervisande personal) och deras
sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Lärarlaget består av en blandning av lektorer, adjunkter och adjungerade lärare. Till detta tillkommer externa lärare i undervisning och handledning i psykoterapi och för examensarbetet. Tidigare bars en stor del av kursansvar och undervisning upp av visstidsanställda men genom ett aktivt arbete har man förändrat situationen genom att bland annat anställa fler fast anställda adjunkter och lektorer. Av lärartabellen framgår inte vilka som arbetar på psykologprogrammet respektive
psykoterapeutprogrammet vilket gör det svårt att göra en egen bedömning av lärargruppens kompetens och tjänstgöringsgrad i relation till utbildningens volym. Tidigare lades en stor del av kursansvar och undervisning på visstidsanställda men efter ett antal tjänstetillsättningar (adjunkter och lektorer) har situationen förbättrats. Då flera (anges inte hur många) av lärarna närmar sig pension kommer ytterligare rekrytering att ske inom den närmaste framtiden. Andelen timmar som läggs på externa handledare är relativt stor men motiveras av handledningen bör bedrivas av verksamma i klinisk praktik.
I utbildningsrapporten anges att de flesta av de undervisande lärarna har pedagogisk
högskoleutbildning och det är även så det framstår i tabellen. Därtill genomfördes under läsåret 2017–
2018 ett pedagogiskt projekt som var lett av studierektor som också var pedagogisk ambassadör på SU under 2018. Projektet syftade till att påverka lärarrollen för att göra läraren mindre sårbar och mer öppen för kollegial granskning. Projektet inkluderade inte de externa lärarna pga. kostnadsskäl.
Prefekten har delegerat chefsansvar till studierektorer. Man har utvecklingssamtal och lönesamtal. Det ger studierektor mandat gentemot lärarna, tex att fördela uppdrag och ansvar. Lärarmöten på
psykoterapeutprogrammet sker var tredje vecka, där man följer upp hur det går för lärare och studenter.
Granskningsgruppen bedömer att lärarna (och annan undervisande personal) och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
Rekommendation: Granskningsgruppen rekommenderar dock att se över andelen visstidsanställda och arbeta för att merparten av undervisningen läggs på tillsvidareanställda lektorer, docenter och professorer.
1.4 Forskningsanknytning
• Kvalitetskriterium K 1.4: Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Eftersom programmet är på avancerad nivå där behörighetskravet är en tidigare akademisk examen förutsätts grundläggande kunskaper vad gäller vetenskapligt förhållningsätt och metodkunskap.
Kurserna Vetenskapsteori & Forskningsmetodik och Examensarbete i psykoterapi är enligt utbildningsrapporten utbildningens vetenskapliga ryggrad. I rapporten listas föredömligt kursernas innehåll och upplägg, vilket ger en tydlig bild av anknytningen till forskning.
Att många av lärarna på programmet är själva aktiva psykoterapiforskare och tillika erfarna kliniker är centralt för studenternas förmåga att integrera kunskap från psykoterapiforskningen med klinisk erfarenhet.
Granskningsgruppens bedömning är att forskningsmiljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildningen kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med ämnesmässig bredd.
1.5 Administration, infrastruktur och studentstöd
• Kvalitetskriterium K 1.5: Administration, infrastruktur, och studentstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Programmet har ett gemensamt system för studentadministration med psykologprogrammet.
Beskrivningen av hur psykologiska institutionen som helhet har organiserat sin administration med tydliga ansvarsområden såsom utsedd samordnare för pedagogiskt stöd, formaliserade rutiner såsom årskalendrar, avhoppsblanketter och funktionsadresser ger en indikation om att administration, infrastruktur och studentstöd är ändamålsenligt utformade. I början av programmet hålls en
introduktionsdag och en avslutningsdag i slutet av programmet. Kursadministratör och studierektor för psykoterapiprogrammet träffas veckovis i syfte att stämma av specifika ärenden, planera verksamheten och därtill hålls lärarmöten 1 ggr per månad med studierektor, kursadministratör och kursansvariga.
Granskningsgruppens bedömning att administration, infrastruktur, och studentstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.
1.6 Självständiga arbeten (examensarbeten)
• Kvalitetskriterium K 1.6: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Det självständiga arbetet på termin 6 är på 15 hp. Kursen föregås av kursen Problemformulering och undersökningsplan, 3 hp på termin 5: För att få godkänt krävs också att studenten har etablerat kontakt med disputerad handledare (som godkänns av kursansvarig) samt att den fortsatta handledningen är
säkerställd. Tidigare låg en liknande kurs på termin 6. Förändringen har enligt utbildningsrapporten inneburit att studenterna har fått bättre förutsättningar att fullfölja sitt examensarbete under den sista terminen. Examensarbetet ska enligt kursplanen ha relevans för det egna yrket och det
psykoterapeutiska kunskapsområdet. Examinatorerna för examensarbetet utgörs av en fast stab av disputerade lärare där minst docentkompetens eftersträvas. Varje termin sker därutöver en kalibrering av bedömningar där samtliga examinatorer och kursansvariga deltar. Det finns på institutionen en mångårig erfarenhet av samskattning och sammantaget uppfattar sig examinatorerna som högt kalibrerade.
Granskningsgruppens bedömning att det på programmet finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar de självständiga arbetenas kvalitet.
2.1 Examensmål
• Kvalitetskriterium K 2.1: Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
I utbildningsrapporten finns en föredömlig beskrivning av examensmålens placering, genomförande och examination på de olika kurserna. Även examensmålsmatrisen är ifylld på så sätt att alla mål finns representerade på de olika kurserna. Av det material som granskningsgruppen tagit del av finns inget som tyder på att examensmålen inte uppfylls.
Granskningsgruppens bedömning är att utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen.
3.1 Kvalitetsarbete
• Kvalitetskriterium K 3.1: Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Programmets kurser evalueras i slutet av varje termin genom Survey & Report av kursansvarig lärare.
Sedan ht 19 finns anställda amanuenser som hjälper till med administrationen. Resultaten läggs upp på Athena. Utöver detta sker på sista terminens avslutningsdag en skriftlig utvärdering utifrån den
kvalitetsplan som samhällsvetenskapliga fakulteten introducerade 2014. Här framhålls specifika fokusområden som antagning, progression, utbildning och självständigt arbete. 1–2 veckor efter utvärderingstillfället samlas hela lärargruppen för en idékonferens på en dag där utbildningens innehåll och upplägg diskuteras mot bakgrund av utvärderingarna. Varje läsår hålls därutöver en
uppstartskonferens i augusti vilken också resulterar i utvecklingsarbete av programmet.
Granskningsgruppens bedömning är att det finns väl utvecklade rutiner för uppföljning och att åtgärder redan vidtas i syfte att förbättra och utveckla utbildningarna.
3.2 Studentinflytande
• Kvalitetskriterium K 3.2: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Utbildningen saknar studentråd (pga studenternas arbetssituation) men istället erbjuds två personer att vara studentrepresentanter för regelbundna träffar med kursledningen. Det har emellertid varit svårt att få någon att ställa upp, för tillfället finns endast två representanter för första utbildningsåret men ingen från år 2 och 3. Varje termin och vid avslutad utbildning utvärderas alla kurser anonymt. Enkäten som studenterna besvarar efter avslutad utbildning bygger på de fokusområden; antagning, progression, utbildning och självständigt arbete som ingick i Samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetsarbete 2014. I samband med detta diskuteras frågor och svar i enkäten tillsammans med studenterna. Denna utvärdering ligger sedan till grund för en årlig lärarkonferens.
Alla aktuella (97) studenter har haft möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. Ingen student har dock inkommit med synpunkter.
Granskningsgruppens bedömning är att det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv.
3.3 Jämställdhet
• Kvalitetskriterium K 3.3: Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Könsfördelningen bland lärarna framstår som god och i proportion till könsfördelningen i yrket generellt. Institutionen har också arbetat aktivt med att höja de kvinnliga lektorernas meriter genom att tilldela dem extra forskningstid. Detta har lett till en utjämning i antalet docenter kopplade till kön. I utbildningsrapporten påpekas emellertid att det bland de anlitade psykoterapihandledarna finns en stor övervikt av kvinnliga handledare. Programmet har arbetat med att skapa en bättre könsbalans mellan handledarna men då de manliga handledarna generellt fått sämre utvärderingar av studenterna har man kommit fram till att den könsmässiga skevheten bland handledarna är att föredra till förmån för excellent kvalité.
Det saknas statistik över studentgruppen i relation till kön förutom en tabell om andelen studenter som stannar kvar i programmet. I denna tabell finns en tendens till att fler män hoppar av programmet i förtid. Detta förklaras i intervjun med att fler män erbjuds välbetalda arbeten före examen.
Granskningsgruppen menar att även jämställdhetsperspektiv i kursernas innehåll ingår i detta kvalitetskriterium. Av utbildningsrapporten framgår inte hur institutionen arbetar med
jämställdhetsperspektivet i kurslitteratur, i teman som tas upp i olika kurser eller i andra sammanhang i kurserna där det kan vara relevant.
Granskningsgruppens bedömning är att arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt, men bör stärkas avseende studenternas studiegång på programmet. När det gäller jämställdhetsaspekter i kursernas innehåll saknas underlag att göra en bedömning.
Rekommendationer: Granskningsgruppen rekommenderar att institutionen preciserar hur man arbetar med jämställdhetsperspektiv i kursernas innehåll samt genomför en genomlysning av studenternas kön i relation till studiegång.
3.4 Breddad rekrytering och breddat deltagande
• Kvalitetskriterium K 3.4: Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande är relevant och ändamålsenligt.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Urvalet av sökande till utbildningen är beroende av de behörighetsgrundande utbildningarna som t.ex.
socionom- och psykologprogrammet. Intrycket är att det arbete som dessa utbildningar har gjort angående breddad rekrytering även återspeglas bland de sökande till psykoterapeutprogrammet.
Urvalet av studenter till programmet görs enbart utifrån meriter vilket innebär att det saknas möjlighet att bredda rekryteringen vid själva antagningen. Däremot finns möjlighet att arbeta för en breddad sökandegrupp genom information och annonsering i facktidskrifter vilket också sker.
Utbildningsansvariga arbetar vidare aktivt med att underlätta för studenterna att genomföra utbildningen genom att exempelvis förlägga all utbildning till en fast veckodag samt att planera undervisningen så att även de studenter som kommer resande från delar av Sverige har möjlighet att delta.
Granskningsgruppens bedömning är att arbetet med breddad rekrytering och deltagande är relevant och ändamålsenligt.
3.5 Samverkan, arbetsliv och alumner
• Kvalitetskriterium K 3.5: Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
Programmet utbildar studenter som samtidigt är yrkesverksamma. Utbildningen har en nära samverkan med arbetsplatser och studenternas chefer intygar skriftligen att studenterna kan bedriva psykoterapi på sina arbetsplatser. Arbetsplatsen har dock ansvaret för studenterna medan institutionen har det fulla ansvaret för studenternas utbildning. Genom den nära relation till arbetslivet som studenterna har genom utbildningen får också både studenter och utbildningen en kontinuerlig återkoppling på vad som är användbart och vad som eventuellt är mindre användbart eller alltför elementärt på avancerad nivå.
Psykologiska institutionen som helhet har en lektor som ansvarar för alumnverksamheten på institutionen. Denne planerar att genomföra en större kartläggning av hur de utexaminerade studenterna ser på sin utbildning efter att ha avslutat den.
Granskningsgruppens bedömning är att det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och den förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet.
Rekommendation: Granskningsgruppen rekommenderar dock institutionen och utbildningen att säkerställa att kartläggningen av hur de utexaminerade studenterna ser på sin utbildning blir gjord, inte minst med tanke på att programmet fortfarande är relativt nytt och därför oprövat i relation till en arbetsmarknad.
3.6 Genomförda förändringar av utbildningen
Granskningsgruppens kommentar:
I samband med inrättandet av de nya specialistinriktningarna 2015 gjordes en rad förändringar av utbildningen. Åren efter har förändringar gjorts utifrån studenternas utvärderingar av utbildningen. Det har dock varit svårt att utforma en utbildning som passar alla inriktningar i programmet men nu upplever man att man fått till en professionsutbildning som tar till vara allas tidigare kompetens och därtill både stärker den egna professionsgrunden och utvecklar nya psykoterapeutiska kompetenser.
Vidare har programmet tagit intryck av etiska skandaler som ägt rum på andra lärosäten och ökat andelen etikinslag i utbildningen. Till sist har man infört ett (pedagogiskt) spår genom utbildningen som förbereder studenterna bättre för examensarbetet.
3.7 Planerade förändringar av utbildningen
Granskningsgruppens kommentar:
Eftersom relativt omfattande förändringar genomförts de senaste åren avser man att hålla utbildningen stilla med bestående kursplaner en tid, undantaget förändringar som anbefalles i
studentutvärderingarna.
4.1 Tre huvudsakliga styrkor i utbildningen
Granskningsgruppens kommentar:
I utbildningsrapporten beskrivs tre styrkor i utbildningen som handlar om lärarnas kompetens, engagemang och kvalitetsmedvetenhet; studenternas motivation till sina studier; de externa
yrkesverksamma psykoterapihandledarnas kompetens. Granskningsgruppen vill till dessa lägga till tre ytterligare styrkor i utbildningen:
• Ett väl genomarbetat och genomtänkt upplägg av programmet med tydlig progression
• Viljan till och rutiner för aktivt kvalitetsarbete/utveckling
• Institutionens förhållande till studenterna baseras på tillgänglighet och intresse
4.2 Tre huvudsakliga förbättringsområden i utbildningen
Granskningsgruppens kommentar:
De förbättringsområden som framhålls i utbildningen är att 1) Arbeta för att minska studenternas stress genom ytterligare kontakt med studenternas arbetsgivare 2) lösa problemen med nya administrativa system som LADOK, Athena, Time- och Plan Edit. Något som förhoppningsvis blir bättre över tid, 3) arbeta vidare med studenternas ojämna förkunskaper till utbildningen genom förberedande seminarier osv. Delvis ligger de ojämna och i vissa fall bristfälliga förkunskaperna utanför utbildningens kontroll eftersom de grundläggande psykoterapiutbildningarna inte är statligt reglerade.
Granskningsgruppens sammanfattande omdöme
Granskningsgruppen ska nedan på ett klart och tydligt sätt sammanfatta sina tidigare framförda överväganden och ställningstaganden samt sammanfatta sina tidigare framförda åtgärdsförslag.
Om granskningsgruppen anser att en extern granskning bör genomföras ska det även anges nedan, inklusive motivering.
Det sammanfattande omdömet ska också ge återkoppling till institutionen om
• goda exempel och
• utvecklingsområden.
Granskningsgruppens sammanfattande omdöme:
Inledningsvis vill granskningsgruppen kommentera tre goda exempel (utöver ovan nämnda styrkor i utbildningen) vi finner i Psykoterapeutprogrammet på avancerad nivå, vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet. För det första vill vi lyfta fram det arbete utbildningen har gjort med att aktivt arbeta med och bryta ner de nationellt reglerade examensmålen och säkerställa att alla mål finns representerade på någon av utbildningens kurser. För det andra bedömer vi de rutiner kring
examination av examensarbeten som särskilt föredömliga. Examinatorerna består av en fast stab av disputerade lärare där minst docentkompetens eftersträvas och varje termin sker
samskattningsövningar av tidigare examensarbeten under en halv dag där samtliga examinatorer och kursansvariga deltar. För det tredje tycks utbildningen på ett konstruktivt och för kvalitén avgörande sätt kontinuerligt arbeta med och hantera den stora utmaning som följer av studenternas ojämna förkunskaper och kompetenser som psykologer, socionomer, psykiatriker, psykiatrisjuksköterskor osv.
Granskningsgruppens omdöme är att utbildningen säkerställer följande kvalitetskriterier i sin helhet:
• Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1.4)
• Administration, infrastruktur, och studentstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling. (1.5)
• Det finns ändmålenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet. (1.6)
• Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen. (2.1)
• Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
(3.1)
• Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv. (3.2)
• Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande är relevant och ändamålsenligt. (3.4)
Rekommendationer/utvecklingsområden
1.2 Granskningsgruppens bedömning är att det finns rutiner för uppföljning och analys av
genomströmning och att man aktivt har arbetat med att hantera den låga genomströmningen inom nominell löptid. Granskningsgruppen rekommenderar dock fortsatt uppföljning av detta vilket också pekas ut i utbildningsrapporten som ett framtida förbättringsområde tillsammans med studenternas stressade situation av att bedriva studierna samtidigt med yrkesarbetande.
Granskningsgruppen rekommenderar därför programmet att se över om det finns möjlighet att minska den procentuella andelen yrkesarbete parallellt med studierna.
1.3 Granskningsgruppen bedömer att lärarna (och annan undervisande personal) och deras
sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
Granskningsgruppen rekommenderar dock utbildningen att se över andelen visstidsanställda och arbeta för att merparten av undervisningen läggs på tillsvidareanställda lektorer, docenter och professorer.
3.3 Granskningsgruppens bedömning är att arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt, men bör stärkas avseende studenternas studiegång på programmet. När det gäller jämställdhetsaspekter i kursernas innehåll saknas underlag att göra en bedömning.
Granskningsgruppen rekommenderar därför att institutionen preciserar hur man arbetar med jämställdhetsperspektiv i kursernas innehåll samt genomför en genomlysning av studenternas kön i relation till studiegång.
3.5 Granskningsgruppens bedömning är att det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och den förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet. Granskningsgruppen rekommenderar dock institutionen och utbildningen att säkerställa att kartläggningen av hur de utexaminerade studenterna ser på sin utbildning blir gjord, inte minst med tanke på att programmet fortfarande är relativt nytt och därför oprövat i relation till en arbetsmarknad.
Sammanställning
Granskningsgruppen ska nedan sammanställa sina överväganden och ställningstaganden per kriterium i form av
- Inga åtgärder - Rekommendationer - Nödvändiga åtgärder
- Nödvändiga åtgärder och rekommendationer
Syftet med sammanställningen är att ge överblick och möjlighet till sammanställning av flera granskade utbildningar, t.ex. inför områdets årliga kvalitetsrapport som diskuteras under rektors årliga kvalitetsdialog.
Under ”Välj omdöme” finns klickbara alternativ. Gruppen har möjlighet att välja ”Inga åtgärder”, ”Rekommendationer”, ”Nödvändiga åtgärder” eller ”Nödvändiga åtgärder och rekommendationer” per kriterium.
Kvalitetskriterier (”K” och enligt numrering ovan) Omdöme
K 1.2: Det finns rutiner för uppföljning och analys av genomströmning, och
åtgärder vidtas då sådana krävs. Rekommendationer
K 1.3: Lärarna (och annan undervisande personal) och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
Rekommendationer
K 1.4: Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och
utbildning. Inga åtgärder
K 1.5: Administration, infrastruktur, och studentstöd kring utbildningen är
ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling. Inga åtgärder
K 1.6: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som
säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet. Inga åtgärder K 2.1: Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer
att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen. Inga åtgärder K 3.1: Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till
relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för
att förbättra och utveckla utbildningarna. Inga åtgärder
K 3.2: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och
studiemiljön, både som individ och kollektiv. Inga åtgärder
K 3.3: Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och
ändamålsenligt. Rekommendationer
K 3.4: Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande är relevant
och ändamålsenligt. Inga åtgärder
K 3.5: Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och
förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet. Rekommendationer
Underlag
Kryssa för de underlag som granskningsgruppen tagit del av.
