Utbildningsrapport: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Mall

2019-06-27 Dnr SU FV-1.1.2-2313-19

Utbildningsrapport: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Huvudområde/program/utbildning: Nederländska

Institution: Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska

Datum för inlämnande: 6 november 2019

Kontaktperson: Annika Johansson: annika.johansson@nederlandska.su.se Sara Van Meerbergen: sara.vanmeerbergen@su.se

Studentmedverkan har skett på följande sätt:

Två studenter i nederländska har deltagit i arbetet med rapporten. Den ena studenten läser Nederländska IA och den andra Nederländska II.

1. Förutsättningar

1.1 Utbildningens utformning och studentpopulation

1.1.1 Beskriv kortfattat utbildningens utformning på grundnivå och/eller på avancerad nivå.

Nederländska vid Stockholms universitet ges endast på grundnivå och är ett nybörjarspråk på universitetet. Alla kurser ges på kvällstid förutom våra distanskurser. De flesta av våra studenter arbetar eller studerar någonting annat vid universitetet och har svårt att närvara på dagtid i undervisningen.

Nederländska I (30hp) är den första terminen på studierna i nederländska och tar främst upp

språkfärdighet med därutöver två kursdelar i kultur- och litteratur. Kursdelarna löper delvis parallellt men i slutet av terminen ligger tyngdpunkten på litteratur och kultur. Litteraturkursen är dessutom kopplad till språkfärdighetsundervisningen på så vis att studenterna läser autentiska texter i form av nederländskspråkiga romaner samtidigt som vi behandlar olika språkstrukturer såsom fasta uttryck.

Det är ett högt tempo och heltidsstudenterna som startar som rena nybörjare når en nivå där de förstår talad nederländska, kan läsa olika slags texter inklusive skönlitteratur för vuxna, kan skriva enklare texter samt har kunskap om nederländskspråkig litteratur, kultur, historia och politik. Fr o m

höstterminen 2017 ger vi inte längre Nederländska I på halvfart. Istället har vi inrättat två kurser på 15 hp vardera som motsvarar Nederländska I på halvfart. Nederländska IA (15 hp) tar upp

språkfärdighetskurserna Uttal, fonetik och formlära, grammatik och översättning vilket utgör termin 1 i den gamla kursplanen för Nederländska I. Nederländska IB (15 hp) tar upp kursdelarna i litteratur och kultur samt muntlig färdighet vilket utgör termin 2 i den gamla kursplanen för Nederländska I.

Vissa delar av kurserna ges både på svenska och nederländska men de sista kursdelarna på Nederländska I och Nederländska IB ges enbart på nederländska.

Nederländska II (30 hp) är den andra terminen av grundnivån. Kursen ges på hel- respektive halvfart.

Kursen har en kursdel i språkfärdighet som bygger vidare på de kunskaper i språket som inhämtats under Nederländska I. Vidare ges två teoretiska kursdelar: Nederländskspråkig litteratur och litteraturhistoria och Kontrastiv lingvistik nederländska-svenska. Under litteraturkursens behandlas den nederländskspråkiga litteraturen från medeltiden fram till idag där studenterna läser ett antal verk på originalspråket med koppling till olika epoker och genrer. Lingvistikkursen tar upp olika

språkvetenskapliga teorier som appliceras på nederländskan som kontrasteras med svenskan. Under dessa teoretiska kursdelar läser studenterna de flesta texter på nederländska (all skönlitteratur är på nederländska) och börjar producera egen text på nederländska i större omfattning än under

Nederländska I. Alla kursdelar ges på nederländska.

Nederländska, kandidatkurs (30 hp) ges endast på halvfart med start på höstterminen. Studenterna fördjupar sina kunskaper i litteratur- och språkvetenskap i form av två kursdelar som fokuserar på metod och teori. Under litteraturkursen tas äldre litteratur upp utifrån ett genusperspektiv och lika vikt fästs vid kvinnliga som manliga författarskap. Det ges även en kursdel i vetenskapligt skrivande som genre. Dessa tre kursdelar ska förbereda studenten på examensarbetet såväl innehållsligt som språkligt.

Studenterna befinner sig på en hög språklig nivå efter avslutad kurs.

Sedan 2012 är Stockholms universitet det enda lärosätet i Sverige som erbjuder studier i nederländska.

1.1.2 Redogör för eventuella program, inriktningar och studiegångar med fokus på progressionskurser.

Nederländska deltar i kandidatprogrammet Språk och översättning som ges vid Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Studenterna kan välja att läsa 60 hp eller 90 hp nederländska inom programmets struktur beroende på om studenten vill ha en examen med

huvudämne i nederländska eller i översättning. Tidigare deltog nederländska i kandidatprogrammet Global management men Stockholms Business School har valt att lägga ner programmet.

1.1.3 Beskriv utbudet av övriga fristående kurser inom utbildningen.

Vi ger två distanskurser i nederländska: Nederländska, nätbaserad kurs i läsförståelse (7,5 hp) och Nederländska, språkfärdighet (7,5 hp). Nederländska, språkfärdighet bygger vidare på kursen i läsförståelse med fördjupning gällande grammatik, skriftlig produktion och muntlig språkfärdighet.

Båda kurserna ges varje termin. Dessa två kurser behandlar främst nederländsk språkfärdighet men kultur och litteratur vävs in i kurserna genom att vi använder autentiska texter som på olika sätt behandlar det nederländska och flamländska samhället. Dessa kurser ges via lärplattformen Athena och Skype. Kurserna har inga fysiska träffar vid Stockholms universitet.

1.1.4 Analysera uppgifter om söktryck på kurser och, i förekommande fall, program.

I diagram H1a ser vi att antalet behöriga förstahandssökande är genomgående lägre än antagna studenter. Det innebär att ungefär hälften av de antagna till nybörjarkursen Nederländska I och IA (2013-2018) inte har kommit in på sitt första val som är en annan utbildning än nederländska.

Nederländska är således ett andrahandsval för ca hälften av studenterna. Vi tar in alla sökande som är behöriga och har öppet för sen anmälan fram till några dagar före terminsstart vilket också påverkar dessa siffror genom att en student som i första hand sökt en utbildning som hen inte kommit in på har möjlighet att studera hos oss. Under perioden 2013-2018 fluktuerar söktrycket något med en nedgång VT 2017. Under HT 2017 är antalet registrerade studenter däremot högre än tidigare under perioden (se H5a) men det som inte syns i siffrorna under denna period är att antalet HÅP har stigit från 2013 t o m 2018 från ca 19 till 23-25. I tabell H1 ser vi vidare att antalet behöriga förstahandssökande och antalet antagna studenter för Nederländska II är mer jämnt fördelat vilket beror på att studenterna som går vidare till en högre nivå är motiverade att just studera nederländska eftersom de har en relativt hög kompetens i språket efter Nederländska I. Däremot är antalet antagna studenter betydligt lägre än för Nederländska I vilket delvis hänger ihop med siffror för andel godkända inom normalstudietid på 24%

(2017-2018, tabell H5), dvs. en stor grupp studenter läser antingen inte färdigt Nederländska I i tid eller hoppar av studierna vilket gör att de inte är behöriga till Nederländska II. Nederländska, kandidatkurs finns inte med i tabellen men samma mönster syns här. Distanskursen i Nederländska, nätbaserad kurs i läsfärdighet har ett stort antal antagna studenter (tabell H1) med samma mönster som för Nederländska I och IA vilket visar lägre antal behöriga förstahandssökande och högre antal

antagna. Skillnaden är att fler studenter läser färdigt kursen inom normal studietid (ca 59%, jfr tabell H5). Alla dessa studenter söker sig dock inte vidare till fortsättningskursen Nederländska,

språkfärdighet (på distans) men av de 97 antagna studenterna under perioden 2017-2018 har 86%

klarat av kursen inom normal studietid.

1.1.5 Analysera uppgifter om utbildningsutbudet och utbildningens struktur.

[Respektive områdeskansli tillhandahåller statistiskt underlag för punkterna 1.1.4 och 1.1.5.]

Syftet med att beskriva och analysera utbildningens utformning och studentpopulation är att ge granskarna en övergripande bakgrund till och bild av utbildningen. Detta kan t.ex. användas för att bedöma om utbildningen är ändamålsenligt uppbyggd för att studenterna ska ha möjlighet att uppnå examensmålen.

Med våra distanskurser, Nederländska nätbaserad kurs i läsfärdighet samt Nederländska språkfärdighetkurs, når vi ut till studenter i hela Sverige men även till svensktalande studenter utomlands. Det syns tydligt i tabell H1 att det finns ett stort intresse för våra distanskurser då vi har många förstahandssökanden till dessa kurser. I tabell H5 ser man dessutom att båda distanskurserna (kurserna finns längst ner i Tabell H5) visar på höga värden för andelen studenter som gör färdigt kurserna inom normal studietid: Nederländska, nätbaserad kurs i läsfärdighet ca 59% under 2017-2018 med en topp på 76% VT2017 och Nederländska, språkfärdighet 86% med en topp HT 2018 med 100%. Anledningen till detta hänger delvis ihop med att studenterna kan läsa i egen takt, de behöver inte vara på plats på SU/i Stockholm, vilket gör att de kan passa in studierna på ett mer dynamiskt sätt

i sin vardag. Vi tror också att det höga antalet studenter som gör färdigt kurserna till stor del beror på att studenterna känner sig ’sedda’ på ett mer personligt sätt (och därmed mer motiverade) då de får individanpassad feedback från läraren på inlämningsuppgifter varje vecka genom lärplattformen som erbjuder bra verktyg och möjligheter för dynamiskt och självreglerat lärande (mer om distanskursernas struktur och genomströmning finns i 1.2).

Många av våra studenter studerar annat eller arbetar dagtid och läser nederländska som

fortbildningsämne, vilket tydligt avspeglar sig i siffrorna för antalet förstahandssökanden på våra övriga kurser i diagram H1a som ligger lägre än antalet antagna studenter (se även 1.1.4.). Många studenter söker sig helt enkelt inte till nederländska i första hand eller för att läsa ett program utan de söker sig till oss som ett andra- eller tredjehandsval. Vi ser också i praktiken att våra studenter vill komplettera övriga studier eller fortbilda sig vid sidan av sitt arbete med ett språkämne som nederländska. Vi har därför valt att lägga all undervisning kvällstid. Dessutom ger vi alla kurser på campus på hel- och halvtid förutom kandidatkursen som endast ges på halvfart. Även på

distanskurserna ser vi att en del studenter egentligen befinner sig i eller runt Stockholm men väljer att läsa på distans (snarare än campus) för att lättare kunna kombinera sina studier i nederländska med andra studier eller arbete. Vidare har vi märkt att våra distanskurser formar en viktig rekryteringsbas för campuskurserna då vi har haft flera ’distansstudenter’ som efter avslutad distansutbildning har valt att läsa Nederländska I eller IA på campus. Att studenter fortsätter med campuskurserna beror på att dessa är betydligt mer djupgående såväl vad gäller kursdelar i språkfärdighet som kursdelar i litteratur- och kultur.

En trend som dock märks tydligt från siffrorna i de olika tabellerna är att relativt få studenter väljer att läsa Nederländska II efter Nederländska I, och vi ser även att en relativt stor andel av våra studenter slutar efter Nederländska IA och inte fortsätter till Nederländska IB. Förklaringen till detta ligger, enligt oss, i att många studenter verkar nöja sig efter en termins språkstudier och anser att de har fått tillräckligt goda kunskaper och språkfärdighet i språket efter en termin hos oss. De studenter som i nuläget väljer att läsa vidare till Nederländska II och Nederländska, kandidatkurs är huvudsakligen studenter som har ett yrkesintresse i språket och som till exempel vill arbeta med översättning eller vill satsa på en framtida karriär i ett nederländskspråkigt land eller företag. Då antalet studenter på

Nederländska II och kandidatkursen (se diagram H2a) är betydligt lägre i jämförelse med

Nederländska I och IA har vi inte kunnat erbjuda lika mycket campusundervisning på dessa kurser (tabell H1, 21 registrerade studenter under 2017-2018). För att kompensera för de färre

undervisningstimmarna har Nederländska II och Kandidatkursen mer ’blended learning’ och individuell feedback. Detta innebär att studenterna delvis arbetar hemifrån (eller i studiegrupp på campus – se 1.2) men även har regelbundna lärarledda träffar på campus. Studenterna arbetar delvis individuellt och delvis i grupp med uppgifter genom lärplattformen som sedan diskuteras på

campusträffarna. Här blir det viktigt att hitta en bra balans mellan arbetet hemifrån och givande campusträffar som kan fånga upp och samtidigt stimulera det individuella och kollektiva lärandet.

Nederländska II och kandidatkursen innehåller fler teoretiska kursdelar i jämförelse med Nederländska I (IA och IB) vilket gör att studenterna får mycket individuell feedback av lärarna genom olika

inlämningsuppgifter på litteratur- och lingvistikkurserna. Vi erbjuder också extra individuellt stöd om det efterfrågas vilket är möjligt just på grund av de små studentgrupperna.

Att öka genomströmningen på Nederländska I och IA så att fler studenter söker till högre nivåer är en av våra centrala utmaningar som vi nu arbetar vidare med de kommande åren. Som vi förklarar närmare i 3.7 planerar vi att, inom en snar framtid, se över strukturen för Nederländska I och IA/IB och hitta sätt som kan motivera studenterna till att läsa vidare hos oss. Det kan vi möjligtvis göra genom att ändra på strukturen på kursdelarna där vi nu har mycket av den praktiska språkinlärningen som ligger under Nederländska IA medan kurser som realia och litteratur ligger under Nederländska IB. En möjlig omfördelning i planeringen och att senarelägga kursdelen i översättning (som vi har sett i kursvärderingar att många av våra studenter är intresserade av) till andra terminen kan göra att fler studenter vill fortsätta läsa vidare.

Viktigt att belysa redan initialt är att nederländska som huvudområde fram till 2015 endast hade en enda heltidsanställd universitetslektor som även var studierektor, koordinerade Erasmusutbyten samt

gav studievägledning. Höstterminen 2014 anställdes en universitetslektor på halvtid och i januari 2017 utökades tjänsten till heltid. Till saken hör att huvudområdet är lika stort eller större än vissa andra små ämnen vid SU som har betydligt fler lärare och professorer. Av den anledning har många större förändringar först blivit möjliga med start 2017 när vi inte längre behövde förlita oss på timlärare och i nuläget rekryterar vi ytterligare en universitetslektor som kommer att finnas på plats under 2020.

Under 2020 kommer vår fasta personalstyrka således befinna sig på en nivå jämförbar med andra s.k.

små ämnen. Utökningen av den fasta personalstrukturen utgör därmed den viktigaste förutsättningen för oss för att kunna arbeta med att bygga ut vår distansutbildning - där vi ser att en expansion är viktig pga stor efterfrågan och breddad rekrytering (se 3.4) - då detta är en mycket tidskrävande insats som kräver mer fast och digitalt kompetent personal. Utökningen av den fasta personalstyrkan är även avgörande för att effektivare kunna vidareutveckla våra campuskurser och andra uppdrag för

verksamheten som t.ex. samverkan.

1.2 Genomströmning

• Kvalitetskriterium K 1.2: Det finns rutiner för uppföljning och analys av genomströmning, och åtgärder vidtas då sådana krävs.

Analysera uppgifter om genomströmning och de avhopp som sker i kurser och, i förekommande fall, program. Redogör även för eventuella åtgärder som vidtagits och som specifikt relaterar till

genomströmningsproblematik.

[Respektive områdeskansli tillhandahåller statistiskt underlag om genomströmning för och avhopp från utbildningen.]

Ett förhållandevis stort antal studenter antas till Nederländska I, IA och IB (se tabell H1).

Nederländskan har grundläggande behörighet, platsgaranti och öppet för sen anmälan vilket innebär att det är relativt lätt att bli antagen till våra kurser. Mellan 2013-2018 antogs totalt 602 studenter till dessa kurser (antalet registrerade studenter är dock lägre, jfr. med tabell H5 dock endast för perioden 2017-2018). För våra fristående distanskurser är antalet antagna studenter ännu högre. Bara under perioden 2017-2018 antogs 462 studenter till Nederländska, nätbaserad kurs i läsfärdighet och 97 till Nederlänska, språkfärdighet. Antalet registrerade var totalt 238 + 66 för dessa två fristående kurser under 2017-2018, enligt tabell H5. Distanskurserna ger baskunskaper i nederländska och når ut till många potentiellt intresserade av språket utanför Stockholmsregionen. Prestationsgraden för nederländskans alla kurser sammanräknade låg 2013 på 37% men har sedan dess stigit till 59% tack vare ett stort arbete med åtgärder för att komma till rätta med den låga genomströmingen (se diagram H3). Vi kunde identifiera ett stort antal studenter som registrerade sig på våra kurser (både campus och distans) men som aldrig dök upp i undervisningen, inte deltog aktivt på lärplattformen för

distanskurserna eller som endast deltog de första veckorna.

De viktigaste åtgärderna är att vi för Nederländska I och IA endast har registrering på plats i samband med introduktionen istället för webbregistrering då studenter tenderar att slentrianmässigt registrera sig på våra kurser. För att göra lärarkollegiet medvetet om problematiken lyftes frågan på lärarmötena och numera informerar både studierektor och lärare våra studenter om vikten av tidigt avbrott. Vi informerar även på introduktionsföreläsning, i kursinformationen och vi mailar icke aktiva studenter vid två tillfällen i början av terminen genom att gå igenom närvarolistor och analysera aktivitet på lärplattformen. För distanskurserna mailar vi ut påminnelser om när kursen startar för att studenter inte ska missa detta eftersom kursen startar några veckor in på terminen. Pedagogiska åtgärder för att få studenter att bättre klara av sina studier och för att minska avhoppen har också varit viktiga.

Vi har ett introduktionsseminarium varje termin om studieteknik där vi bl.a. går igenom studiernas tidsåtgång, vad del- respektive heltidsstudier innebär samt hur studenterna bör fördela sin tid under terminen för att klara av studietakten. Här tas också upp tips och råd om lämpliga studietekniker för språkstudier för att medvetandegöra studenterna kring vad det innebär att läsa språk på universitetet.

Vi sökte och erhöll universitetets pedagogiska medel för att arbeta med genomströmningen. Detta resulterade i att alla lärare har gått kurs i flipped classroom för att lära sig mer om hur man kan få studenterna att arbeta med kursmaterialet mer intensivt hemifrån så att lärarna kan jobba med fler språkövningar på seminarietiden och lägga mindre tid på ren grammatikföreläsning som tidigare gjordes. Lärplattformen (tidgare Mondo, nu Athena) blir därmed en central resurs till undervisning på campus:

• studenterna hittar allt material (korta föreläsningsklipp, kompendier och övningar) som de ska arbeta med hemifrån och under lektionerna på plattformen

• studenterna kan titta på korta föreläsningsklipp hemifrån som sedan följs upp med korta metadiskussioner och övningar i klassrummet. På så vis har vi styrt bort från den traditionella grammatikföreläsningen och vi frigör mer tid för diskussion och reflektion på lektionstid

• läraren kan enkelt och tydligt följa upp hur långt studenterna har kommit i sina övningar på plattformen samt vilka svårigheter studenterna har; man följer upp det individuella lärandet på ett bättre sätt och man kan fånga upp svårigheter inför lektionen; på lektionen kan man koncentrera sig extra på det som var svårt

På vissa kursdelar arbetas med kollegial granskning (peer review) via lärplattformen så att studenterna granskar och kommenterar varandras inlämningsuppgifter. Detta skapar större motivation och främjar gruppkänslan. Att förklara till en annan student skapar metareflektion och stärker självreglerandet i studenternas lärande. Våra campuskurser går endast på kvällstid och för att inte överbelasta våra studenter och potentiellt sänka motivationen har vi valt att koncentrera den fysiska undervisningen till 2 kvällar per vecka, under fem veckor förekommer en tredje kväll. Här blir lärplattformen ett viktigt och bra komplement eftersom den möjliggör att en del av det aktiva lärandet kan göras hemifrån.

Dessutom erbjuder plattformen ett flexibelt och dynamiskt arbetssätt för studenterna.

Våra distanskurser i läs- och språkfärdighet ges helt via lärplattformen som ger läraren möjlighet att erbjuda individanpassad feedback på ett smidigt sätt. Studenterna arbetar med individuella uppgifter som lämnas in och kommenteras av läraren varje vecka. De jobbar dels individuellt men det

förekommer också inslag av gruppövningar via diskussionsforum vilket samtidigt ökar gruppkänslan.

Lärarens personliga feedback gör att studenterna känner sig sedda vilket stärker motivationen. På språkfärdighetskursen arbetas även med personlig uppföljning och övning av muntlig språkfärdighet genom Skype (i framtiden Zoom) och det är särskilt den kursen som har haft högst genomströmning (se 1.1.5). Kursen tenteras också online via lärplattformen vilket gör att studenterna inte behöver ta sig till Stockholm utan de kan tentera hemifrån. Distanskursen i läsfärdighet avslutas med en tentamen vid Stockholms universitet. Vi administrerar också tentamen på annan ort så att fler studenter kan tentera vilket visade sig få upp genomströmningen.

Våra campuskurser Nederländska I, IA och Nederländska II har fortfarande låg genomströmning om man tittar på andel godkända inom normal studietid (se H5) med siffror för 2017-2018 på ca 24 % för Nederländska I och 26% för Nederländska IA. Det beror på att våra studenter inte är

programstudenter, ofta arbetar eller följer en annan universitetsutbildning som ses som den huvudsakliga utbildningen. Det innebär att studenter inte läser klart kurserna under en och samma termin utan återkommer längre fram och läser färdigt sina kurser. De väljer således att följa en annan studietakt än motsvarande halv- och helfart och de registrerar om sig flera gånger på våra kurser. Om man istället tittar på HÅS respektive HÅP under t.ex. 2018 visar det sig att Nederländska I hade 8,43 HÅS och 5,22 HÅP (62% prestationsgrad) och Nederländska IA 8,23 HÅS och 3,9 HÅS (47%

prestationsgrad) vilket visar på att siffror för andel godkända inom normalstudietid är något

missvisande för huruvida studenterna avslutar sina studier eller inte. Detsamma gäller Nederländska II där det i tabell H5 anges att andel godkända inom normalstudietid är ca 26% för 2017-2018. Om man istället tittar t.ex. på 2017 har Nederländska II 5,46 HÅS och 2,9 HÅP (53% prestationsgrad). För att få en högre genomströmning ändrades 2017 kursstrukturen för Nederländska I genom att vi tog bort halv- och helfartsupplägget och istället skapade två separata kurser som motsvarar halv- och helfart:

Nederländska IA och IB. Detta gjordes för att studenter som slutade hos oss efter första terminen på Nederländska I och inte återkom till termin 2 skulle ha en avslutad kurs och sedan kunna söka vidare

till Nederländska IB om de vill läsa vidare vid ett senare tillfälle. Denna åtgärd har också bidragit till den högre genomströmningen på senare år.

Viktigt att påpeka vad gäller genomströmningen till Bachelornivå är att flera av våra studenter läser två inledande terminer nederländska hos oss inom ramen för kandidatprogrammet Språk och

översättning vid TÖI (se 1.1.2). Dessa studenter fortsätter sedan sin utbildning på TÖI och skriver sin kandidatuppsats inom ramen för programmet vid TÖI (snarare än hos oss), ofta med inriktning på översättning och nederländska. Vissa av dessa studenter har även fått handledning genom en av våra lektorer som TÖI har hyrt in just på grund av lektorns specialkompetens i översättningsvetenskap och nederländska. Vi ser självklart positivt på vårt samarbete med TÖI då samarbetet delvis genererar studenter som vill läsa språk hos oss men vi ser även att samarbetet delvis leder bort studenterna från att skriva kandidatuppsats hos oss. Här behöver vi fundera vidare kring eventuella lösningar för detta inför vårt framtida samarbete med TÖI.

För att kunna öka genomströmningen arbetar vi också med att skapa en grupp- och tillhörighetskänsla hos studenterna genom att vi anordnar en filmkväll varje termin samt firar Sankt Nikolaus den 5-6 december med våra studenter. Vi har även kontakt med Holländska klubben i Stockholm som bjuder in våra studenter till sina filmkvällar vilket ger studenterna möjlighet att öva nederländska med modersmålstalare. Sedan ett antal år tillbaka erbjuds även ett språkcafé i nederländska i Språkstudion som är välbesökt och öppet för alla som vill tala nederländska. Våra praktikanter (se 1.3) fungerar ofta som koordinatorer för språkcaféet tillsammans med nederländskspråkiga Erasmusstudenter vilket skapar en blandning av talare och dynamik i gruppen vilket ger utmärkt övning i talad nederländska.

Under flera terminer har vi testat att arbeta med icke-obligatoriska lärarledda studiegrupper för

studenter som vill göra hemuppgifter tillsammans. Då det har varit varierande intresse från studenterna för detta vid olika terminer har vi hittills endast haft sådana grupper när det har funnits intresse hos studenterna. HT19 har studenterna till exempel fått möjlighet att träffas i en förbokad

undervisningslokal en timme före lektionen en gång i veckan. Studenterna bestämmer själva om de vill arbeta med läxor eller om de bara vill ses och prata lite nederländska med varandra före lektionen.

En av lärarna (eller praktikanten) närvarar också så att studenterna kan få stöd och hjälp med läxorna vid behov. Under några terminer har vi även testat att ha ett så kallat ’kursforum’ som fungerar som ett öppet diskussionsforum för utbildningen där studenterna träffas 3-4 gånger per termin med en eller flera lärare och kan påverka sin utbildning genom egna förslag om utbildningen. Under HT19 ges till exempel också ett kursforum där vi informerar om Erasmusutbyte och en sommarkurs i Belgien. Både studiegrupperna och kursforum gör att studenterna kan känna sig mer inkluderade och del av

utbildningen, vilket är viktiga faktorer som kan främja motivation och genomströmning.

Till de mer generella rutinerna för att öka genomströmningen hör även arbetet med kursvärderingar som vi genomför efter varje avslutad kurs för att fånga upp kommentarer från studenterna om våra kurser. För att ännu mer tydligt kunna fånga upp eventuella brister på kurser har vi sedan ett år tillbaka börjat arbeta mer systematiskt med att låta varje lärare fånga upp 3 konkreta punkter efter varje avslutad kurs som de vill arbeta vidare med vad gäller kursutveckling för den kurs de undervisat på. Punkterna lämnas in skriftligt till studierektorn och diskuteras även gemensamt i kollegiet så att bra lösningar kan hittas. Detta är ett enkelt och smidigt sätt att involvera alla lärare i att kontinuerligt arbeta med kvalitetsuppföljning och förbättring av kurser för att kunna öka genomströmningen.

För att mer systematiskt arbeta med åtgärder för att främja genomströmning har vi haft ett lärarinternat augusti 2017 där vi har diskuterat kursplanering och utveckling samt undervisningsmetodik. Ett nytt sådant internat för kursutveckling planeras VT/HT2020 där vi utvärderar den befintliga kursstrukturen och arbetar vidare kring strategier för utökad genomströmning (se även 4.2).

1.3 Lärare och annan undervisande personal

• Kvalitetskriterium K 1.3: Lärarna (och annan undervisande personal) och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

1.3.1 Beskriv och analysera sammansättningen av lärare och annan undervisande personal och eventuella planerade rekryteringar. Relatera till ifylld och bilagd lärar-/handledartabell eller motsvarande.

[Respektive områdeskansli tillhandahåller en lärar-/handledartabell som fylls i av institutionen och skickas in samtidigt som utbildningsrapporten.]

Nederländska avdelningen har 2 fast anställda universitetslektorer som har disputerat i nederländska, 1 postdoktor, 1 amanuens och 1 praktikant. De disputerade lärarna och postdoktorn undervisar både på nybörjarkurserna och på högre nivå. Amanuensen undervisar på de inledande språkfärdighetskurserna på Nederländska I, IA och läsfärdighet på distans. Amanuensen har en kandidatutbildning i

skandinavistik och lingvistik från Universiteit van Amsterdam, Nederländerna och en

masterutbildning från Centrum för tvåspråkighet vid SU. Varje år tar vi emot en lärarpraktikant från Utrecht Universiteit, Nederländerna. Praktikanterna studerar nederländska och ska mestadels bli lärare i nederländska på gymnasiet eller i nederländska som andraspråk. Lärarpraktikanterna arbetar i Språkstudion med uttalsövningar för nybörjarstudenterna och koordinerar språkcaféet (se 1.2).

Praktikanterna assisterar lärarna under ett antal kursdelar på Nederländska I, IA och språkfärdighetskursen på distans.

De disputerade lärarna har alla deltagit i flera pedagogiska kurser vid Stockholms universitet (se lärartabell) och i andra sammanhang. De två heltidslektorerna har gått UP1 (UL1), UP2 (UL2) och Forskarhandledning i teori och praktik. Lektorn Sara Van Meerbergen har även gått kursen Producera digitala lärresurser (CeUL) samt en internationell workshop för att handleda doktorander i

översättningsvetenskap. Lektorn Annika Johansson har dessutom gått 5 kurser i språkdidaktik anordnade i det nederländska språkområdet samt chefskursen vid Stockholms universitet 2012-2013.

Postdoktorn Reglindis De Ridder har nyligen gått UL1 och en språkdidaktisk kurs i Belgien.

Det finns en tydlig koppling beträffande respektive lärares forskning och undervisningen som ges i ämnet. Annika Johansson disputerade i nederländska 2006 vid Stockholms universitet och forskar om semantiska språkskillnader mellan nederländska och svenska kopplat till tredjespråksinlärning och tvärspråklig medvetenhet. Hon forskar om strukturer som inte tidigare behandlats i grammatikböcker och är s.k. markerade strukturer vilka anses svåra att lära in. Hennes forskningsresultat i form av en handbok används som kurslitteratur på kurserna i lingvistik och hennes modell för

tredjespråksinlärning och tvärspråklig medvetenhet ligger till grund för bl.a. undervisningen i språkfärdighet och lingvistik. Tredjespråksinlärning och tvärspråklig medvetenhet fokuserar på inlärarnas flerspråkighet och tar deras bakgrundsspråk i beaktande vid inlärningen av nederländska.

Annika Johansson är även översättare vilket kommer utbildningen till godo vid momenten i översättning.

Lektor Sara Van Meerbergen disputerade i nederländska 2010 vid Stockholms universitet och forskar om nederländsk barn- och ungdomslitteratur, översättningsvetenskap och multimodal diskursanalys.

Hennes forskningsresultat har använts som kurslitteratur på kurserna i lingvistik och för några år sedan fanns en specifik kurs i nederländsk barn- och ungdomslitteratur på avdelningen som för tillfället dock inte ges (det finns dock planer för att återuppta kursen). Saras forskning om översättning och centrala insikter från översättningsvetenskap används som bakgrund för undervisningen i översättning på kursdelar i Nederländska I och II. Sara har även handlett flera kandidatstudenter som har skrivit sina uppsatser inom ramen för översättningsvetenskap, både på Nederländska avdelningen och på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Sedan HT19 är Sara även en av lärarna på doktorandkursen Introduktion till språkvetenskaplig diskursanalys som erbjuds

som fristående kurs inom forskarutbildningen på Humanistiska Fakulteten. Sara är biträdande handledare för en doktorand i polska med inriktning på översättning och översättningsvetenskap på Slaviska avdelningen vid institutionen.

Postdoktorn Reglindis De Ridder disputerade 2015 i sociolingvistik och översättningsvetenskap vid Dublin City University och forskar om pluricentriska språk och språkpolitik i det nederländska språkområdet. Denna forskning kopplas tydligt till språkfärdighets- och realiaundervisningen och till lingvistikkurserna. I språkfärdighetsundervisningen tar hon upp skillnader i varietet genom att diskutera lexikala skillnader mellan nederländskan i Nederländerna och den i Belgien, realia-

undervisningen behandlar språkpolitik i Nederländerna och Belgien och i lingvistikkursen behandlas språkvetenskaplig teori runt pluricentriska språk där hon jämför situationen i det nederländska språkområdet med situationen i det svenska genom att ta upp hur status och makt fungerar för olika varieteter. På kursdelen kontrastiv lingvistik på Nederländska II kommer även en praktisk aspekt av pluricentrism upp vad gäller behov av kunskap om varieteter hos översättare och professionella språkanvändare.

Avdelningen representerar hela språkområdet i Europa (dvs. Nederländerna och den flamländska delen av Belgien) och det är viktigt att studenterna kommer i kontakt med olika språkliga varieteter genom att vi tar upp mer än endast standardspråket både i språkfärdighetsträningen och på teoretiska kurser.

Våra lärare talar också olika varieteter pga. deras bakgrund i olika länder och regioner.

1.3.2 Beskriv utbildningsmiljön på institutionen med fokus på kompetensutveckling. Belys med exempel.

Institutionens lärare uppmuntras att deltaga i de universitetspedagogiska kurser som ges vid SU vilket i princip alla lärare har gjort (se 1.3.1). Dessutom har två lärare deltagit i språkdidaktiska kurser som erbjuds av Nederländska språkunionen på plats i Nederländerna och Belgien.

Avdelningens lärare har genom åren deltagit i lärarmöten för nederlandister där kunskapsutbyte sker mellan universitetslektorerna i nederländska vid universitet i Norden. Avdelningen har även

organiserat sådana lärarmöten, senast två dagar i sept-okt 2019, där olika sorters fortbildning ingår.

Vid lärarmötet i sept-okt hade en universitetslektor i nederländska från Freie Universität Berlin bjudits in för att hålla en workshop om didaktik i språkfärdighetsundervisning och pluricentriska språk.

Lärarna har deltagit vid Lärarkonferensen vid SU och även presenterat pedagogiska projekt där. På Institutionen för slaviska och baltiska språk, nederländska och tyska äger olika gemensamma

pedagogiska projekt rum som våra lärare aktivt deltar i. Ämnets postdoktor ger lunchseminarier i Tips and tricks för institutionens lärare där olika digitala resurser för undervisningen tas upp. CeUL:s experter har också bjudits in till institutionen för att anordna bl.a. en workshop om scalable learning och flipped classroom som alla ämnets lärare deltog i (inklusive praktikanten). Vidare har ämnet sökt och erhållit pedagogiska medel från SU tillsammans med flera av institutionens språkämnen för att kunna arbeta med pedagogisk utveckling. I och med bytet av lärplattform har alla ämnets lärare gått kurs i Athena. Vi använder numera Athena för alla nederländskans kurser. Kursplaneringen och material laddas upp där och vi använder lärplattformens olika funktioner för att t.ex. skapa quiz i grammatik och stavning och lägger upp länkar till gratis streamingtjänster för nederländskspråkiga filmer och teveprogram, gör spotifylistor med nederländskspråkig populärmusik m.m. Två-tre gånger per termin har vi lärarmöten där vi diskuterar terminens kurser och eventuella förändringar.

Avdelningarna för nederländska och tyska har ett gemensamt kollokvium till vilket vi bjuder in forskare och gästföreläsare från bl.a. de tyskspråkiga och nederländskspråkiga länderna. Alla lärare och forskare förväntas närvara för att ta del av ny forskning i didaktik, språk- och litteraturvetenskap för att bredda sin kompetens som lärare och forskare. Under hösten 2019 har nederländskan bjudit in två gästföreläsare där en talade om nobelpriset i litteratur med koppling till nederländskspråkiga författare och den andra talade om lågsaxiskans (lågtyska) ställning som minoritetsspråk i Nederländerna och Tyskland.

1.4 Forskningsanknytning

• Kvalitetskriterium K 1.4: Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Beskriv sambandet mellan forskning och utbildning, t.ex. hur det säkerställs att utbildningen vilar på aktuell vetenskaplig grund, inklusive vetenskaplig teori och metod, samt att studenterna som går utbildningen får tillgång till den forskning som bedrivs i relation till utbildningen. Relatera vid behov till lärar-/handledartabellen eller motsvarande.

Eftersom nederländska erbjuds som nybörjarspråk vid SU, grundar sig mycket av vår undervisning på centrala principer från forskning om andra-, tredje och främmandespråksinlärning. Våra lärare har tagit till sig denna forskning bland annat under UL2-kursen där man har kunnat välja ämnesdidaktisk inriktning på undervisning i främmande språk. En av våra lärare, Annika Johansson, forskar dessutom inom ämnet tredjespråksinlärning och metalingvistisk medvetenhet och övriga lärare tar löpande del av Johanssons forskning genom olika publikationer och presentationer vid till exempel högre seminarier eller andra kollegiala sammanhang. Tredjespråksinlärning handlar om att de studerande som kommer till universitetet har tidigare erfarenhet av språkinlärning och oftast har flera s.k.

bakgrundspråk, framför allt engelska, som kan fungera som en resurs vid inlärningen av nederländska.

Inte minst det faktum att svenska och nederländska är två närbesläktade språk lyfts fram och kommer till användning i undervisningen. I språkfärdighetsundervisning låter vi studenterna ange vilka språk de behärskar och sedan bl.a. demonstrera likheter i ordförrådet hos de germanska språken och ta upp V2-regeln (verbet på andra plats i huvudsatser) som gäller för bl.a. svenska, nederländska och tyska.

Vi menar att detta bidrar till att stödja inlärningen av nederländska eftersom inläraren stimuleras att resonera om språket själv, dess struktur samt funktion. Denna s.k. metalingvistiska medvetenhet hos inläraren är också viktig i en akademisk utbildning där inte endast språkinlärning fokuseras utan även generiska färdigheter såsom kritiskt tänkande och analysförmåga samt ämneskunskaper i språk- och litteraturvetenskap.

På flera av våra kurser arbetar vi med CLIL (Content and language integrated learning). Forskning visar att CLIL inte bara ska ses som en metod för undervisning och inlärning av språk utan riktar in sig på både språk- och ämnesinlärning och härmed blir språket både innehåll och medium i klassrummet.

Med CLIL skapas en lärmiljö som både väcker motivation och intresse för ämneskunskaper och bidrar samtidigt till ett positivt resultat för själva språkinlärningen då innehåll och språk lärs ut samtidigt.

CLIL används främst på våra litteratur- och lingvistikkurser. Detta ska ses i kontrast till t.ex.

grammatikundervisning där främst språkliga strukturer är i fokus.

I och med att många av våra studenter är nybörjare i nederländska språket anser vi att det är viktigt att hitta en balans mellan praktik och forskning i vår undervisning. Tyngdpunkten under de första

kursdelarna i Nederländska 1 och 1A ligger på praktisk språkinlärning, men undervisningen är utformat enligt centrala principer som hämtats från forskning om didaktik för tredje- och

främmandespråksinlärning. Därför arbetar vi under våra seminarier aktivt med språkinlärning genom självreglerande samt kollaborativt lärande (dvs. lärande i grupp). Det innebär att studenterna får i uppgift att förbereda lektionerna hemma genom att titta på undervisningsfilmer (här grundar vi oss på tankarna inom ’flipped classroom’) och göra övningar hemma. I klassrummet fångas svår kunskap upp av läraren i en kort diskussion om det teoretiska momentet som studenterna har förberett. Resten av lektionen är sedan till stor del aktivitetsbaserad där studenterna får arbeta med uppgifter i små grupper med läraren som resurs i närheten. På så vis använder studenterna varandra som resurser i lärprocessen och genom den så kallade ’kollaborativa dialogen’ som uppstår i gruppen när uppgifterna löses

tillsammans stimuleras studenterna till att föra diskussioner om grammatiska frågeställningar. På så vis skaffar sig studenterna metakunskaper om språket och den egna inlärningsprocessen regleras (’vad kan jag, vad kan jag inte?’) vilket främjar djupinlärningen.

Några veckor efter kursstart på Nederländska I och IA fortsätter studenterna med en kurs i nederländsk fonetik och formlära som går parallellt med kurser i uttal och språkövningar. I fonetikkursen

introduceras studenter till en mer vetenskaplig syn på talade språkstrukturer, de lär sig om

stavningssystemet och om olika fonem i det nederländska språket. Denna kunskap om språkstrukturer hjälper sedan studenterna att reglera sitt lärande genom att de ’förstår bättre varför man uttalar/ skriver som man gör’ på nederländska. Här använder vi en grammatikbok för nederländska som främmande språk samt ett kompendium som lärarna har sammanställt med hjälp av några centrala referensverk om nederländsk fonetik. Källorna anges i kompendiet och diskuteras även kort med studenterna på

lektionen.

Genomgående för alla kursdelar på Nederländska I och Nederländska II är vidare diskussionen om nederländska som ett pluricentriskt språk, dvs ett språk som talas i ett område där det finns

flera ’centra’ och erkända språkliga varieteter. Vi diskuterar skillnader i uttal och grammatik för den nordliga och sydliga varieteten – i grova drag handlar det om skillnader mellan Flandern och

Nederländerna. Detta gör vi både vad gäller uttal och grammatik. Här är det också viktigt att lyfta fram personalsammanställningen på avdelningen då vi sedan många år tillbaka har lärare med

modersmålskompetens från båda delarna av språkområdet. Vi ser även ett stort intresse hos studenterna för just den pluricentriska aspekten i vår undervisning och vi anser att det är viktigt att undervisa studenterna om hur språket talas i hela språkområdet.

Efter fonetikkursen fortsätter studenterna med kursdelar om grammatik och översättning till/från nederländska. I kursdelen grammatik introduceras språkvetenskapliga begrepp kopplade till syntax och specifika strukturer för det nederländska språket behandlas som till exempel ordföljden i verbgrupper eller bisatser. Även här diskuteras aktuell forskning som till exempel studier om den så kallade ’röda och gröna ordföljden’ i nederländska verbgrupper som var ämnet för Mona Arfs

doktorsavhandling 2007, den första avhandlingen inom ämnet nederländska vid Göteborgs universitet.

Vi diskuterar också språkets dynamiska karaktär och utveckling med vissa språkhistoriska inslag i undervisningen som till exempel diskussion av nederländskans olika språkreformer och hur detta har påverkat språket i praktiken.

Under översättningsseminarierna fortsätter vi arbetet med språkstrukturer och här för vi även diskussioner kring effekten av att översätta ordagrant versus att göra mer idiomatiskt anpassade översättningar. Även om studenterna inte explicit introduceras till översättningsteori förs här diskussioner som har stark anknytning till centrala översättningsteoretiska problemställningar, som diskussionen om källtext- eller målgruppsinriktad översättning samt effekten av dessa

översättningsstrategier. Lärarna på kurserna i översättning är en översättningsvetare (Sara Van Meerbergen) och en yrkesöversättare (Peter Bohlin), på så vis inkluderas både teoretiskt underbyggd och praktiknära kunskap i undervisningen.

Kursdelen realia bygger vidare på den pluricentriska aspekten som nämnts tidigare och här sätts språket in i en större social och kulturell kontext som omfattar båda delarna av språkområdet. Här diskuteras kulturella och samhälleliga förhållanden såsom geografi, demografi, historia, statsskick, politik, skolväsende, ekonomi och livsåskådning. Läraren på kursen, Reglindis De Ridder, forskar om nederländska som pluricentriskt språk samt den belgisk nederländska varietetens specifika status i översättning. På kursen diskuteras bland annat historia från ett språkpolitiskt perspektiv och tonvikt läggs på hur språk och samhälle har formats just utifrån språkområdets pluricentriska struktur och politiska beslut kring det. I samband med detta behandlas också lokala medias roll i att befästa (det lokala) språket och språkvarieteter. Likaså dikuteras framväxten av det politiska systemet, (högre) skolsystemet samt musik och kultur från olika delar i språkområdet.

I kursdelen modern nederländskspråkig litteratur introduceras studenterna till viktiga teman och perioder i den moderna nederländskspråkiga litteraturen och olika litterära teman såsom barn- och ungdomslitteratur, vittneslitteratur och koloniallitteratur tas upp. Kursdelen ges på nederländska och studenterna presenterar de 1000 sidor skönlitteratur i original som de läst under kursens gång på nederländska. Här är CLIL-metoden tydlig då studenterna diskuterar de lästa romanernas innehåll

utifrån nämnda tematik, bl.a. ur ett historiskt perspektiv, kopplar litteratur till sin sociala och kulturella kontext, diskuterar berättarperspektiv, karaktärer, miljö och samtidigt behandlas språkliga strukturer i nederländskan, t.ex. kollokationer/fasta uttryck. Vi har utvecklat en modell där studenterna får insikt i vad kollokationer är, hur de fungerar och används i språket. Under kursens gång presenterar

studenterna kollokationer som de själva funnit i den skönlitteratur de läser och de förväntas även använda dessa kollokationer i de skriftliga sammanfattningar de skriver om romanerna. Detta gör att studenterna under kursens gång utvecklar sin språkfärdighet både vad gäller läsning, skriftlig och muntlig färdighet samt sin kunskap om nederländskspråkig litteratur med koppling till samhälle och historia.

Muntlig färdighet på Nederländska I ges dels som en separat kurs men integreras också i övriga kursdelar. Under några konversationslektioner får studenterna träna på att tala om vardagliga ämnen och även här fäst vikt vid pluricentriska aspekter i och med att språkliga strukturer från de olika delar av språkområdet introduceras och jämförs. Studenterna övar dels på konversation genom enklare övningar med varandra men tittar även på kortare videofilmer och lyssnar på musik från olika delar från språkområdet. Kursen undervisas för tillfället av modersmålstalare från olika delar av

språkområdet så att studenterna även ’utsätts’ för olika språkliga varieteter. Vidare uppmuntras

studenterna att även besöka Språkstudions språkcafé i nederländska (se tidigare) för ytterligare träning.

När den sista kursdelen Modern nederländskspråkig litteratur på Nederländska I och IB startar kopplas den muntliga färdigheten till CLIL-metoden där språkinlärningen både blir innehåll och medium i klassrummet. Studenterna tränar på att hålla muntliga refererat om de lästa böckerna i litteraturkursen samtidigt som de tränar på att använda språkspecifika uttryck och kollokationer i rätt kontext.

Studenterna lär sig också att ställa frågor om varandras presentationer på nederländska för att utöka och utmana sina muntliga färdigheter på kollegialt sätt.

På Nederländska II introduceras studenterna på ett explicit sätt till aktuell språk-, litteratur- och översättningsvetenskaplig forskning inom alla kursdelar. I kursdelen skriftlig språkfärdighet arbetar studenterna med populärvetenskapliga artiklar av olika slag om diverse språkliga, kulturella och samhällsrelevanta teman som rör ämnet nederländska. Till exempel har de en inlämningsuppgift om diminutivformer på nederländska där de lär sig om grammatiken (hur man formar diminutiv), gör övningar, läser en populärvetenskaplig artikel om diminutivens bruk/funktion samt sedan översätter och sammanfattar artikeln. En av studenterna får sedan ge en kort presentation av ämnet på lektionen.

På liknande vis arbetar vi med andra grammatiska teman och uppgifter i kursen.

I kursdelen kontrastiv lingvistik nederländska – svenska går studenterna igenom olika områden inom lingvistiken utifrån ett kontrastivt perspektiv: nederländska - svenska. Här appliceras CLIL på ett teoretiskt innehåll som syftar till att studenterna tillgodogör sig språkvetenskaplig teori och samtidigt utvecklar sin språkfärdighet i nederländska. På kursdelen behandlar vi således språkvetenskaplig teori som kopplas till ett antal språkliga strukturer i nederländskan och svenskan. På ett av kursdelens seminarier tas tilltalsformer i nederländska respektive svenska upp med hjälp av sociolingvistisk teori om tilltalsformer och makt. Teorin om vilka faktorer som styr tilltal appliceras på hur man i

nederländska och svenska använder tilltal med jij ’du’ respektive u ’ni’. Eftersom språken fungerar olika på detta område är det viktigt för en språkinlärare att också förstå varför och när man använder jij ’du’ respektive u ’ni’ i nederländska i praktiken. Studenterna skapar även en egen enkät och

intervjuar ett antal modersmålstalare om deras bruk av nederländskans jij och u. På så vis kopplas teori och praktik ihop under kursens gång. Samtidigt kopplas kursdelen Skriftlig språkfärdighet till

lingvistikkursen vilket benämns adjunct courses inom CLIL.

I kursdelen Nederländskspråkig litteratur och litteraturhistoria ges en översikt av den nederländska litteraturen från medeltiden till idag. Här behandlas olika teman och studenterna läser olika litterära texter genom historien, vetenskapliga artiklar kopplade till olika litterära strömningar och de använder en handbok om nederländsk litteraturhistoria. Studenterna får även göra en egen powerpoint-

presentation på nederländska om ett författarskap eller litterärt tema som de presenterar på nederländska på seminariet. I likhet med Modern nederländskspråkig litteratur på Nederländska I utvecklar studenterna sin språkfärdighet både vad gäller läsning, skriftlig och muntlig färdighet samt

sin kunskap om nederländskspråkig litteratur med koppling till samhälle och historia. På Nederländska II ger litteraturkursen en kunskapsfördjupning eftersom hela litteraturhistorien tas upp och ett antal litteraturvetenskapliga artiklar behandlas.

På kandidatnivå arbetar studenterna mycket forskningsnära i alla kursdelar. I kursdelen Nederländsk lingvistik behandlas nederländskans språkstruktur utifrån ett semantiskt och översättningsteoretiskt perspektiv i relation till aktuell forskning. Lärarnas kompetens i korpuslingvistik, översättningsteori, grammatikaliseringsteori och kognitiv lingvistik kopplas ihop med kursens innehåll och studenterna får göra ett antal miniundersökningar med hjälp av bl.a. korpusar där de utvecklar metodologisk och teoretisk kunskap. En av nederländskans lektorer har skrivit en handbok om kontrastiva stukturer i nederländska och svenska som används på kursen och som behandlar forskning om lika

språkstrukturer med koppling till korpuslingvistik som metod. I kursdelen Nederländskspråkig litteratur behandlas nederländskspråkig litteratur från epokerna upplysningen, romantiken,

naturalismen och interbellum (mellankrigstiden) genom att analysera enskilda verk i sitt historiska sammanhang och ur ett samhällskritiskt perspektiv. Ett centralt tema på kursen är att vi tar upp äldre litteratur utifrån ett genusperspektiv och vi diskuterar bland annat gestaltningen av kvinnofigurer i de lästa romanerna, samt diskuterar kring kvinnliga och manliga författarskap utifrån ett kritiskt

perspektiv. Studenterna läser olika romaner och litteraturvetenskapliga artiklar och skriver sedan inlämningsuppgifter där olika teman från de lästa romanerna analyseras med hjälp av de lästa vetenskapliga artiklarna.

I kursdelen vetenskapligt skrivande övas skriftlig språkfärdighet med fokus på den vetenskapliga genren. Studenterna skriver en sammanfattning av ett antal vetenskapliga artiklar som behandlar en aktuell forskningsfråga för att öva på gällande vetenskaplig textnorm, de lär sig att formulera en aktuell forskningsfråga, samt att problematisera och redogöra för den. Efter avslutad kurs har studenterna skrivit ett första utkast till en forskningsöversikt kopplat till examensarbetet där de förhåller sig kritiskt till ett antal centrala forskningskällor för examensarbetet.

Efter kursdelen i vetenskapligt skrivande skrivs ett examensarbete på nederländska om ett

litteraturvetenskapligt eller språkvetenskapligt ämne. I examensarbetet gäller att studenten väljer ett ämne i samråd med handledare/examinator och utför en självständig undersökning av ett avgränsat forskningsområde inom nederländsk lingvistik eller nederländsk litteratur (inkl.

översättningsvetenskap). Examensarbetet redovisas på nederländska i en vetenskaplig uppsats med tillämpning av allmänt vedertagna principer för forskningsuppgiftens genomförande samt för uppsatsens formella utseende.

1.5 Administration, infrastruktur och studentstöd

• Kvalitetskriterium K 1.5: Administration, infrastruktur, och studentstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.

Beskriv hur administration, infrastruktur och studentstöd för utbildningen är uppbyggd.

Avdelningen för nederländska är en del av Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska som leds av prefekt (60 %) och stf prefekt (20 %). Institutionen har också en administrativ chef (100 %). Under de senaste åren har institutionen gjort satsningar på att stärka administrationen, för att bättre kunna stödja kärnverksamheten och avlasta lärarna från vissa

administrativa göromål. Vid institutionen arbetar förutom den administrativa chefen 8 personer med administration: 1 personalhandläggare/ekonom (100 %), 1 koordinerande

studierektor/ämnesstudierektor (100 %), 1 kommunikatör tillika utbildningsadministratör i finska (100 %), 1 adjunkt som är koordinerande studievägledare (10 %), 1 utbildningsadministratör i tyska/nederländska (100 %), 1 utbildningsadministratör i baltiska språk (20 %), 1

utbildningsadministratör i slaviska språk (100 %) samt 1 studierektor/studievägledare/IT-koordinator i slaviska språk (70 %). Administrationen är uppbyggd så att utbildningsadministratörerna till största delen arbetar nära studenterna och lärarna inom sina respektive språkavdelningar. Administratören i nederländska/tyska ansvarar i samarbete med ämnesstudierektorerna i tyska och nederländska för all administration som rör utbildning på grund- och avancerad nivå i tyska och nederländska.

Tillsammans med studievägledare/studierektor i nederländska svarar hon på studenternas frågor via epost och via studentexpeditionen samt sköter allmän utbildningsbildningsadministration såsom att förbereda prov, sälja kompendier, arkivering osv. Administratören i finska sköter på motsvarande vis den administration som rör avdelningen för finska, men är därutöver kommunikatör för hela

institutionen. Flertalet av administratörerna har även vissa institutionsövergripande arbetsuppgifter, t.ex. som Erasmuskoordinator, arkivansvarig, webbredaktör mm. Administratörerna har på så vis god kännedom om hela institutionen och hjälper och stöttar varandra vid behov. Samtidigt värnas om närheten mellan lärare - student - administratörer inom respektive avdelning. Studenter som besöker studentexpeditionerna eller har frågor kring sina studier bemöts av en person som de känner igen.

Varje avdelning vid institutionen har även en ämnesspecifik studievägledare samt en

ämnesstudierektor. I flera fall är studievägledaren och studierektorn samma person, vilket till viss del hänger samman med ämnenas storlek. Därtill har varje huvudområde en ämnesföreträdare som ansvarar för ämnet på en övergripande nivå.

De personliga besöken på studentexpeditionen har minskat de senaste åren. Studenter som behöver stöd eller rådgivning brukar antingen kontakta studentexpeditionen via funktionsadressen eller maila till de ämnesspecifika studievägledarna. Den koordinerande studievägledaren är även kontaktperson för studenter med funktionsnedsättning. I samband med introduktionerna vid varje avdelning

informeras om vilket stöd som finns att söka/få samt om den information om studiestöd som finns på institutionens webbplats.

Den administrativa chefen håller i TA-möten med den administrativa personalen ett par gånger varje termin där olika aktuella frågor inom t.ex. studieadministration, arbetsuppgifter mm diskuteras. Den koordinerande studierektorn håller möten med studierektorerna ca en gång i månaden. På dessa möten diskuteras frågor som rör utbildning på grund- och avancerad nivå såsom kursplaner, nya riktlinjer som rör utbildning, antagningsprocessen, tillgänglighet för samtliga studenter osv.

Ämnesstudierektorn i nederländska (25%) är även ämnesansvarig. Nederländskans administratör, som behärskar nederländska, rekryterades i augusti 2018 för att stödja upp verksamheten och avlasta studierektorn. Tidigare fick vi hjälp av en administratör som främst arbetade med något av de andra språken. Den nya administratören är mycket insatt i nederländskans administrativa rutiner vilket gör att huvudområdet numera är mindre sårbart under bl.a. antagningsprocessen. Ämnesstudierektorn har även hand om viss specifik studievägledning i nederländska.

Fr o m vårterminen 2020 kommer studierektorskapet och ämnesansvaret att delas upp på två olika personer för att fördela arbetet och ansvaret så att fler kompetenser kommer verksamheten till godo. I nuläget har nederländskan en amanuens som har viss administration i sin tjänst för extra stöd till studenter och implementering av Athena för ämnets alla kurser (se 3.6). En av lektorerna är även studierektor på forskarutbildningen. Studierektorn är även forskare och välmeriterad lärare i

nederländska och är därför väl insatt i verksamhetens alla delar vilket gagnar det pedagogiska arbetet och kursutveckling. Nederländska avdelningen har två-tre personalmöten per termin där utbildning, studentinflytande och kursutveckling diskuteras. Vidare har institutionen två personalmöten per termin där övergripande frågor tas upp och en arkivdag organiseras där varje ämnesstudierektor leder sin avdelning så att allt som ska arkiveras under terminen utförs korrekt.

1.6 Självständiga arbeten (examensarbeten)

• Kvalitetskriterium K 1.6: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet.

Beskriv hur kvaliteten på de självständiga arbetena (examensarbetena) säkerställs, t.ex. i form av rutiner kring utseende av handledare och examinatorer, kalibrering i lärarlag och/eller extern granskning av examensarbeten.

För att kunna säkerställa kvaliteten på examensarbetena på kandidatkursen har vi utvecklat hela strukturen på kandidatkursen med hänsyn till examensarbetet. Studenterna börjar på kandidatnivån med att läsa en kurs med specifik inriktning på litteraturvetenskapliga frågeställningar (kursdelen Nederländskspråkig litteratur) samt en kurs med inriktning på språk- och översättningsvetenskapliga frågeställningar (Nederländsk lingvistik). I dessa kurser tränas studenterna på att förhålla sig till centrala litteratur-, språk- och översättningsvetenskapliga frågeställningar samt på att göra småskaliga vetenskapliga analyser utifrån kurslitteraturen. För att säkerställa att studenterna behärskar den

vetenskapliga genren i skrift har de sedan en kurs i vetenskapligt skrivande (se 1.4) där de tränar på det akademiska och vetenskapliga skrivandet på nederländska samtidigt som vi diskuterar strukturen på ett vetenskapligt arbete: syfte, forskningsbakgrund, teori, metod, analys, slutsatser. Studenterna får träna på att analysera och ’dekonstruera’ vetenskapliga artiklar för att få ökad metakunskap kring det vetenskapliga skrivandet inför det egna uppsatsprojektet. Vid kursens slut ska studenterna ha formulerat en forskningsfråga, sammanställt en preliminär litteraturlista samt påbörjat skissen på en diskussion av tidigare forskning. På det viset har våra studenter mycket goda förutsättningar för att påbörja skrivandet av sitt examensarbete.

Då vi har arbetet med mycket begränsade lärarresurser (2 fastanställda lektorer, Annika Johansson och Sara Van Meerbergen) har vi i praktiken fått turas om att vara handledare och examinator för

uppsatserna i nederländska. Vi har även haft studenter från andra ämnen eller från flamländska universitet som har fått handledning av nederländskans 2 lektorer. Till exempel har Sara Van

Meerbergen varit handledare för en uppsats i Göteborg (dåvarande institutionen för nederländska) och hon har handlett och examinerat flera uppsatser av studenter vid Tolk- och översättarinstitutet vid SU utifrån sin expertis i översättningsvetenskap. Även Annika Johansson har handlett flera studenter i nordiska språk vid SU och i Belgien utifrån sin expertis i grammatik och kognitiv semantik.

För att säkerställa examensarbetenas kvalitet följs de gemensamma rutiner som utarbetats vid institutionen och som finns på vår webbplats:

https://www.su.se/slabafinety/utbildning/studieinformation/riktlinjer-för-examensarbeten-1.65676 I samband med uppsatsskrivandet hänvisas studenterna till dessa regler och reglerna diskuteras även med studenterna i klassrummet eller vid första handledningstillfället. Studenterna har rätt till ca.15 handledningstimmar (inkluderar kontakt- och lästid för handledaren) där materialurval, metod, teori och genomförandet av analyserna diskuteras med handledaren. Om vi har flera studenter som skriver uppsats samtidigt hålls även 2 eller 3 uppsatsseminarier där studenterna får presentera sina utkast och diskutera dessa med varandra. Vid ett slutseminarium opponerar studenterna på varandras färdiga uppsatser i närvaro av handledare och examinator. I de fall där vi endast har en student som skriver uppsats den aktuella terminen anlitas övrig personal (till exempel postdoktorer) eller examinatorn som opponent på uppsatsen.

2. Måluppfyllelse

Målen regleras av högskolelagen 1 kap. och högskoleförordningen Bilaga 2 - examensordningen samt av eventuella lokala mål. Examensmålen definierar vad studenten ska ha uppnått när examen utfärdas.

2.1 Examensmål

• Kvalitetskriterium K 2.1: Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen.

Beskriv och analysera hur utbildningens utformning, genomförande och examination (inkl.

progression) främjar studenternas lärande och säkerställer att studenterna uppnått examensmålen.

Belys med exempel. Relatera till ifylld och bilagd examensmålsmatris.

[Respektive områdeskansli tillhandahåller en examensmålsmatris som ska fyllas i av institutionen och skickas in samtidigt som utbildningsrapporten.]

GRUNDNIVÅ

Grundnivån i nederländska utgör tre kurser upp till kandidatnivå som kan utgöra huvudämne i en kandidatexamen. Nederländska kan även väljas som huvudämne inom Kandidatprogrammet i språk och översättning som dock ges i Tolk- och översättarinstitutets regi. Vi har valt att skapa tre excel-ark för varje kurs inom progressionen: Nederländska I (Nederländska IA och IB), Nederländska II och Nederländska, kandidatkurs. Det är viktigt att förstå att nederländska är ett nybörjarspråk på universitetet och att studenterna inledningsvis måste lära sig språket för att längre fram kunna tillgodogöra sig examensmålen för en kandidatexamen. Det innebär att examensmålen för en kandidatexamen introduceras efterhand och somliga uppfylls i sin helhet på kandidatkursen. I det följande ges en analys av progressionen och hur de förväntade studieresultaten inom kursernas olika kursdelar leder fram till examensmålen i en kandidatexamen.

Nederländska I

Nederländska I (inklusive Nederländska IA och IB som läses under två terminer och motsvarar Nederländska I). Kursdelen Uttal (3 hp) behandlar nederländskans uttal praktiskt och vi använder boken Totaal, basiscursus Nederlands voor Anderstaligen som både tar upp uttalet i kapitelform varvat med basgrammatik och en mängd praktiska övningar. Studenterna har undervisning i Språkstudion där de arbetar enskilt och i grupp med uttalsövningar. De får även individuell uttalsrådgivning där uttalssvårigheter gås igenom. Vi arbetar parallellt med ordkunskap och

basgrammatik under kursdelens gång. Studenterna får också insikt om olika uttal inom språkområdet, identifierar vilket uttal de själva vill använda och skaffar sig redskap för att arbeta vidare med sitt uttal och grammatiken bl.a. hur man använder frekvensordböcker för att fokusera på och lära sig de mest vanliga orden i språket. Efter de första åtta veckorna ska studenterna enligt det förväntade

studieresultatet uttala nederländska språket begripligt med något så när korrekt intonation och med flyt vilket främst är en förmåga.

Kursdelen Fonetik och formlära (3 hp) ges delvis parallellt med Uttal. Enligt ett av de förväntade studieresultaten ska studenten kunna tillämpa och redogöra för nederländskans stavning i teori och praktik. Vidare ska studenterna kunna redogöra för skillnaderna mellan svenskans och

nederländskans uttal av vokaler och konsonanter och ordaccent. Här handlar det om förmåga att kunna stava korrekt, redogöra för skillnader mellan svenska och nederländska men även att kunna förklara teorin bakom uttalet och stavningssystemet i nederländskan, ha förmåga att tillämpa det internationella fonetiska alfabetet (med tillämpning på nederländska) samt kunna transkribera. Vi arbetar med flipped classroom och övningar på Athena så att studenterna ska ha gått igenom olika moment före seminariet för att läraren ska kunna fokusera på problemområden och mer språkövning i klassrummet.

Kursdelen Muntlig språkfärdighet (4 hp) genomsyrar hela Nederländska I. Vi talar svenska men relativt tidigt under terminen talar vi också nederländska på seminarierna och de flesta av kursdelarna innefattar muntlig träning. Vi ger också 5 seminarier i praktisk muntlig språkfärdighet där studenterna får tala om vardagliga ämnen med hjälp av diverse övningar. Några av de examensmål som uppnås under Nederländska I kan även appliceras på denna kurs. Avdelningen är även engagerad i

Språkstudions språkcafé som ges före undervisningen en gång i veckan.

Kursdelen Grammatik (3 hp) bygger vidare på den kunskap som studenterna har uppnått under de två tidigare kursdelarna och hela nederländskans basgrammatik behandlas. Olika metoder för analys av syntaktiska särdrag tillämpas, t.ex. V2-regeln i germanska språk (med undantag för engelskan) och bisatsordföljd med en jämförelse med svenskans biffregel. Den teori som gås igenom kopplas alltid till praktiken.