Fakulteten för ekonomi Avdelningen för design. Självvärdering Digital design, 180 hp

1

Fakulteten för ekonomi

Självvärdering Digital design, 180 hp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION ... 1

1.1. OM HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD OCH KVALITETSSYSTEMET ... 1

1.2. DIGITAL DESIGN - BAKGRUND OCH BESKRIVNING ... 3

2. KVALITETSSTÖDJANDE UTBILDNINGSNÄRA STYRNING ... 4

2.1. ORGANISATIONEN KRING DIGITAL DESIGN ... 4

2.2. PROGRAMOMRÅDETS LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL GÄLLANDE UTBILDNINGEN ... 5

2.3. SYSTEMATISK KVALITETSUTVECKLING ... 6

2.4. SAMMANFATTNING ... 8

3. ADEKVAT STÖDSTRUKTUR FÖR LÄRANDE INOM UTBILDNINGEN ... 9

3.1. PERSONELLA RESURSER ... 9

3.2. MATERIELLA RESURSER ... 9

3.3. TEKNISKA RESURSER ... 10

3.4. ANNAT STÖD ... 10

4. ÄNDAMÅLSENLIG UNDERVISNING ... 10

4.1. PROGRAMMETS PROGRESSION ... 10

4.2. ÅRSKURS 1- TERMIN 1 OCH 2 ... 10

4.3. ÅRSKURS 2-TERMIN 3 OCH 4 ... 12

4.4. ÅRSKURS 3- TERMIN 5 OCH 6 ... 13

4.5. KONSTRUKTIV LÄNKNING ... 14

4.6. FORSKNINGSANKNYTNING ... 18

4.7. ARBETSLIVSANKNYTNING ... 19

4.8. UPPFÖLJNING UTFORMNING OCH GENOMFÖRANDE ... 19

4.9. KOMMENTAR UTFALL ... 20

4.10. JÄMSTÄLLDHET, MÅNGFALD OCH LIKABEHANDLING ... 21

4.11. SAMMANFATTNING ... 21

5. STUDENTER MED RELEVANT YRKESBEREDSKAP – UTBILDNINGENS RESULTAT ... 22

5.1. KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER I RELATION TILL EXAMENSMÅL ... 22

5.2. RELEVANS UTIFRÅN ARBETSLIVSPERSPEKTIV ... 23

5.3. UTTAGNA EXAMINA ... 23

5.4. SAMMANFATTNING ... 23

6. LÅNGSIKTIGA AVTRYCK I OMVÄRLDEN – UTBILDNINGENS LÅNGSIKTIGA EFFEKTER ... 24

6.1. SÖKTRYCK ... 24

6.2. ANSTÄLLNINGSBARHET ... 24

6.3. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSBEHOV ... 24

6.4. ANDRA RELEVANTA AVTRYCK ... 24

6.5. SAMMANFATTNING ... 25

7. REFERENSER ... 25

Bilagor

Bilaga 1 – Lärartabell

Bilaga 2 – Programråd agenda Bilaga 3 – Målmatris

Bilaga 4 – Forskningsanknytning

Bilaga 5 – Kommentarer från VFU-platser Bilaga 6 – Arbetsinsats

Bilaga 7 – Yrke ett år efter examen

1

1. Introduktion

Digital design är ett kandidatprogram vid Högskolan Kristianstad (HKR). Programmet syftar till att ge studenterna förmåga att förstå olika perspektiv på förhållandet mellan människa och IT baserat på informatik och designvetenskap. Målet är också att utveckla studenternas kritiska förmåga, att ge en grundläggande vetenskaplig kompetens och en professionell designförmåga inom ämnesområdet Informatik. Rapporten följer de riktlinjer för självvärdering som är framtagna vid HKR och fokuserar på följande områden:

• Kvalitetsstödjande utbildningsnära styrning

• Adekvat stödstruktur för lärande

• Ändamålsenlig undervisning inom utbildningen

• Studenter med relevant yrkesberedskap – utbildningens resultat

• Långsiktiga avtryck i omvärlden – utbildningens långsiktiga effekter

Vi kommer först att allmänt beskriva kvalitetssystemet och organisationen vid HKR samt ge en bakgrund till och beskrivning av programmet.

1.1. Om Högskolan Kristianstad och kvalitetssystemet

Högskolan Kristianstad (HKR) erbjuder ca 50 program och 300 fristående kurser. Högskolan, som har ca 500 anställda och över 5 000 helårsstudenter, är organisatoriskt indelad i fyra fakulteter: Fakulteten för lärarutbildning, Fakulteten för naturvetenskap, Fakulteten för hälsovetenskap och Fakulteten för ekonomi. Varje fakultet har en fakultetsnämnd som ansvarar för kvalitetssäkring av utbildning, forskning, samverkan, läraranställningar och kompetensförsörjning. Varje fakultet leds av en dekan.

Inom varje fakultetsnämnd finns ett kursplaneutskott som, efter förslag från kursansvarig lärare och programområdesansvarig, granskar utbildnings- och kursplaner inför beslut av fakultetsnämnd.

HKR har en matrisorganisation där de två organisatoriska enheterna relaterade till utbildning är avdelningar och programområden. Undervisande och forskande personal inom varje fakultet är indelade i avdelningar vilka leds av avdelningschefer. Avdelningscheferna ansvarar för att leda, fördela och följa upp arbete, genomföra medarbetar- och lönesamtal samt regelbundna

arbetsplatsträffar. Avdelningschefen (i samråd med programområdesansvarig och ämnesföreträdare) ansvarar även för att avdelningens samlade ekonomiska resurser för kompetensutveckling används effektivt för såväl medarbetaren som högskolans verksamhet. Undervisande personal har vid heltidsanställning 200 h om året för kompetensutveckling (inklusive mötestid).

Avdelningarna har personal som kan ingå i ett eller fler programområden, som leds av

programområdesansvariga (POA). POA har det övergripande ansvaret för ett eller flera program och fristående kurser. POA ska aktivt samarbeta med avdelningscheferna för att därigenom säkerställa att såväl utbildningarnas innehåll som bemanning leder till hög kvalitet och att högskolans samlade resurser används på ett effektivt sätt. POA ansvarar för programområdets budget samt planerar, följer upp och utvecklar kvaliteten i program och kurser.

Varje avdelning har även en eller flera ämnesgrupper som företräds av ämnesföreträdare. Ämnes- företrädare har ett samordnings- och utvecklingsansvar för ett ämne/huvudområde och fungerar som vetenskaplig ledare för ämnet, kontaktperson för ämnet samt verkar för forskningsanknytning av ämnet i kurser och program.

Forskningen vid HKR är utmaningsdriven, praktiknära och integrerad med våra

undervisningsområden. Den utvecklar och knyter an till våra utbildningar, och bedrivs i hög utsträckning i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har forskningsplattformar inom ekonomi, hälsovetenskap och lärarutbildning och det finns tolv forskningsmiljöer med både nationella och internationella samarbetspartners. Forskningsmiljöerna är skapade i enighet med högskolans strategi och knyter an forskningen till våra utbildningar.

På Högskolan Kristianstad arbetar vi enligt ett högskoleövergripande verksamhetsutvecklingssystem (VUS)som är ett system som utgår från högskolans strategi och hanterar hela verksamheten. VUS

2 förväntas bidra till kvalitet, förbättring och utveckling av högskolans utbildningar, forskning och samverkan.

Enligt VUS formulerar högskolans ledning tillsammans med ansvariga för kärnverksamheten och stödfunktioner mål för sina respektive områden som dokumenteras i verksamhetsutvecklingsplaner.

Det finns en övergripande verksamhetsutvecklingsplan (ÖVUP) som är ledningens dokument som beskriver strategins målsättningar och prioriterade områden. Varje fakultet har en egen övergripande verksamhetsutvecklingsplan (Fakultets-ÖVUP). I kärnverksamheten är målen beskrivna i

verksamhetsutvecklingsplaner (VUP) inom utbildning och forskningsplattformar. I en VUP för ett programområde beskrivs hur programområdet har för avsikt att arbeta i relation till högskolans uppdrag samt olika fokusområden såsom studentaktivt långsiktigt lärande, arbetslivsanknytning, forskningsanknuten utbildning, kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling, jämställdhet, hållbar

utveckling samt breddad rekrytering och breddat deltagande. Verksamhetsutvecklingsplanerna följs årligen upp genom verksamhetsutvecklingsrapporter (VUR) och verksamhetsutvecklingsdialoger (VUD).

Integrerat med verksamhetsutvecklingssystemet är HKRs kvalitetssystem och kvalitetsmodell (se figur 1). Kvalitetsmodellens fem kvalitetsmål utgör grunden för utbildningsutvärderingarna. Prorektor, kvalitetsutvecklaren och kvalitetskoordinatorn har det övergripande ansvaret för HKRs kvalitetsarbete.

Figur 1

Sedan 2013 har HKR satsat på en pedagogisk karriärstege som ett led i högskolans kvalitetsarbete.

Syftet med den pedagogiska karriärstegen är att främja och stödja pedagogisk utveckling vid

högskolan. Lärare som meriterat sig ingår sedan i den högskolepedagogiska akademin som förväntas ta ett särskilt ansvar for arbetet med högskolans pedagogiska utveckling och fungera som stöd till andra lärare som önskar meritera sig. Karriärstegen har två nivåer, meriterad och excellent.

HKR avsätter, sedan 2015, årligen medel till kvalitetshöjande projekt som bidrar till gemensamt kvalitets- och utvecklingsarbete. Medel görs tillgängliga för projekt som är av generellt intresse för högskolans utbildningar. Projekten ska ha tydlig relevans för utveckling av undervisning och studenters lärande.

Bibliotek och högskolepedagogik (BHP) är HKRs gemensamma resurs för högskolepedagogik och studentstöd. Här ingår bibliotek, högskolepedagogisk utveckling, media, lärverkstäder med mera.

Lärverkstäderna erbjuder bl a stöd när det gäller akademiskt skrivande, studieteknik,

informationskompetens och matematik, för såväl studenter som undervisande personal. Inom högskolepedagogik erbjudes bl a kurser, workshops, konferenser, seminarier och konsultation.

I alla högskolans program på grundnivå ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Det innebär att studenterna får använda sina teoretiska kunskaper praktiskt under sin utbildning. De får dessutom möjlighet att knyta värdefulla kontakter med arbetsgivare redan under studietiden.

Alla HKRs kurser utvärderas via en gemensam i hög grad automatiserad process som innebär att alla studenter vid kursslut får en enkät med ett mindre antal fasta frågor att fylla i angående kursen.

Kursansvarig/POA/fakultetsnämnd har möjlighet att lägga till ytterligare frågor i enkäten. Därefter genereras en sammanställning av svaren (kursvärdering) som automatiskt görs tillgänglig i

studenternas kursyta. Det åligger sedan kursansvarig lärare att i en kursrapport (kursutvärdering) kort redovisa och kommentera resultatet av genomförd kursvärdering samt att beskriva åtgärder och utvecklingsarbete. Rapporterna fastställs av POA efter diskussion i kurs- och/eller programkollegiet.

Kursrapporten görs sedan tillgänglig för de studenter som deltagit i kursvärderingen samt till studenterna som påbörjar nästkommande instans av kursen.

3 1.2. Digital design - bakgrund och beskrivning

Programområdet består av kandidatprogrammet Digital design (som denna självvärdering behandlar), ett magisterprogram i Digital design, samt fristående kurser. Syftet med kandidatprogrammet Digital design är att studenterna ska skapa sig en förståelse för relationen mellan människa och digital informationsteknik, utifrån ett synsätt baserat på informatik och designvetenskap. Programmet ges på svenska.

Informatiken har rötter i ett flertal discipliner såsom organisationsteori, sociologi, psykologi,

pedagogik och datavetenskap. Sedan 1990-talet har interaktionsdesign, design av interaktionen mellan människor och digitala artefakter, varit ett eget ämne inom informatiken. Från vår synvinkel är

interaktionsdesign en av de mest framträdande delarna inom dagens informatik. Designvetenskap är ett sätt för oss att närma oss andra designdiscipliner, på ett forskningsgrundad och forskningsanknutet sätt. Vi ser på design utifrån sina egna premisser, med sin egen kultur och sina egna utmaningar och teorier i strävan att utifrån människors önskningar förändra och forma världen till det bättre.

Produktionsinriktade perspektiv på design från äldre designdiscipliner såsom industridesign, arkitektur och ingenjörsvetenskap har på senare år kompletterats med designvetenskaplig forskning om och genom människa-dator interaktion och interaktionsdesign. Vi ser också design i en mer traditionell och generell vetenskaplig bemärkelse i att utifrån empiri beskriva, förklara och generalisera, tex när vi bedömer vetenskapliga studentarbeten. Vissa vedertagna vetenskapliga principer är svåra att uppnå (tex vetenskapens generaliserande ambitioner, när det designvetenskapliga bidraget sker genom design som per definition är specifik), men det går ändå att förhålla sig till principerna utifrån designområdets utmaningar och det specifika arbetet.

Vidare ska studenterna genom användarcentrerad design utveckla sin förmåga att praktiskt tillämpa kunskap och färdigheter inom området. De förväntas även utveckla sin kritiska förmåga och självständiga hållning för att uppnå ett vetenskapligt förhållningssätt och en professionell förmåga inom ämnesområdet informatik, som grund för ett framtida yrkesliv. Efter avslutade studier ska studenterna kunna utbyta kunskaper även med personer som inte är specialister inom området.

2008 erbjöd Högskolan Kristianstad ett antal nätbaserade fristående kurser i webbdesign och POA fick en förfrågan om att utveckla dessa till ett tvåårigt program. En liten grupp lärare tog sig an uppgiften att se hur vi kunde dra nytta av befintliga kurser och bygga vidare på dessa till ett kandidatprogram i förhållande till en kartläggning av andra utbildningar inom relaterade områden.

Programmet är inspirerat av utbildningen Människa-Datorteknik och Arbetsliv (MDA), ett program på Blekinge Tekniska Högskola (dåvarande Högskolan Karlskrona-Ronneby) där hälften av innehållet utgjordes av datavetenskap och hälften av arbetsvetenskap. Styrkan i MDA-programmet var närmandet till människor, de framtida användarna, genom etnografiska studier samt studier kring yrkeskunnande och lärande. Dåvarande Malmö Högskola med framför allt magisterutbildningen Interaktionsdesign har också inspirerat gestaltning samt användarmedverkan i designprocessen i kandidatprogrammet Digital design.

Utvecklingsarbetet resulterade i att vi från höstterminen 2010 kunde erbjuda Digital design som ett nätbaserat treårigt kandidatprogram med huvudämnet Informatik. Från höstterminen 2012 erbjöds programmet för första gången även högskoleförlagt, på campus. Den nätbaserade versionen av programmet har från start haft ett högt söktryck och har under flera år varit bland högskolans mest sökta program. Från höstterminen 2018 sker enbart intag till den nätbaserade versionen av

programmet, med ca 90 studenter årligen, detta för att skapa utrymme för en magisterutbildning i Digital design som startade samma höst.

Sedan höstterminen 2016 ser upplägget på programmet ut som i figur 2. Programmet är uppbyggt kring tre delområden: Interaktionsdesign (ID), Gestaltande design (GD) och Webbteknik (WT), vilka beskrivs mer utförligt i del 3 av självvärderingen. De kurser vi erbjuder inom programmet är mestadels grupperade enligt denna uppställning under programmets två första år. Vissa kurser ges på helfart, övriga parallellt på halvfart. Sista terminen är tanken att delarna ska stråla samma till en helhet. De tre delområdena tillåter till viss del olika vägar genom programmet med tyngdpunkt i något delområde utifrån befintligt intresse, eller att nyfikenhet eller intresse för något delområde väcks under studierna.

4 För alla innebär delområdena en bred utbildning som är praktiskt gångbar i yrkeslivet med dess gängse arbetsplatser och roller.

Figur 2 Översikt över kurser, Digital design, 180 hp, enligt utbildningsplan TGDD2 d

Webbteknik: För att skapa förståelse för interaktivitet får studenterna lära sig webbtekniker som HTML och PHP. Dessa kan även tjäna som digitala material i vilka studenterna är bekväma med att göra skisser, prototyper och konceptförslag. Andelen webbteknik i Digital design utgörs primärt av två kurser Webbteknik: Webbutveckling samt Webbteknik: Webbdesign för social interaktion. Utöver dessa återkommer temat i projektarbetet under andra året.

Interaktionsdesign: Studenterna arbetar genomgående i interaktionsdesignkurserna med människans behov och förutsättningar, informationsteknikens möjligheter och utformning, samt interaktionen däremellan. Kunskaper och färdigheter i designarbete med traditionella medier som text, bild, ljud och film, liksom traditionella perspektiv inom användbarhet, datorprogram, webbsidor och appar har kompletterats med framväxande teknikområden som tex fysisk interaktion och förstärkt verklighet (AR). Det som kanske mest präglar våra studenter är att arbeta i designprojekt med

användarcentrerade designprocesser, där gestaltandet spelar stor roll för både studentens egna framväxande förståelse, skapandet av det nya och slutresultatet gentemot användarna.

Gestaltande design: Genom kurser i gestaltande design ges studenterna förutsättningar att ta fasta på design som en profession, där designerns roll är att i olika former och material gestalta för att ställa frågor, kommunicera och ge svar. Gestaltande är analogt med en process som resulterar i förvärvade kunskaper och artefakter som lagrar den kunskapen på något sätt. Kunskapen som förvärvats avser inte bara gestaltningens specifika domän, utan också själva processen som skapade den. Gestaltande kan således både vara en metod för att skapa något (nytt) och en metod för att ställa frågor som resulterar i kunskaper som förvärvats under den process som gestaltande kräver.

2. Kvalitetsstödjande utbildningsnära styrning

Bedömningsgrunden är: Har programområdet en tydlig arbets- och ansvarsstruktur, samt tydliga och kommunicerade målsättningar och rutiner som skapar förutsättningar för en handlingskraftig och kvalitetsutvecklande kompetensmiljö?

2.1. Organisationen kring Digital design

Programgruppen, det vill säga arbetslaget som arbetar med undervisning på Digital design, utgör för närvarande till sin helhet avdelningen för Digital design vid Fakulteten för Ekonomi. Programgruppen arbetar med programmet som helhet, gör analyser och anpassningar av utformning och innehåll utifrån olika krav som ställs utifrån ämnet och arbetslivet.

Avdelningen består av 16 personer med närliggande intressen men olika bakgrund (se Bilaga 1). Tre av adjunkterna är tidigare studenter på kandidatprogrammet Digital design. Rollen som

programområdesansvarig (POA) och Avdelningschef (AC) innehas av samma person, Martin Wetterstrand. Ämnesföreträdare för Informatik är professor Kari Rönkkö. Ledarskapet vid

Åk Höstterminen Vårterminen

1 WT:

Webbutveckling , 9 hp

ID: Människa och Teknik, 7 hp

GD: Visuell kommunikati on, 7 hp

WT: Webbdesign för social interaktion, 7,5 hp

ID: Kreativitet, design och IT, 7,5 hp

GD: Berättande med film i digitala medier, 7 hp

GD: Grafisk design,

introduktion, 7,5 hp GD: Grafisk design för webben, 7,5 hp

2 ID: Användarcentrerad

prototyputveckling, 7,5 hp Självständigt arbete i

Informatik, 7,5 hp ID: Design för mobila enheter, 15 hp GD: Interaktivitet 7,5 hp WT: Projektarbete, 7,5 hp ID: Fysiska gränssnitt och

design för samarbete, 7,5 hp

Valbar kurs, 7,5 hp

3 Reflektiv metodkurs, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Digital design, 15 hp

Designprojekt, 15 hp

Designteori, 7,5 hp Examensarbete i Informatik, 15 hp

5 Avdelningen för design kännetecknas av delegerat ansvar i kontinuerlig dialog mellan ledning och medarbetare, något som är möjligt då medarbetarna har visat på ett stort engagemang för utbildningen.

En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet inom programområdet är regelbundna

programgruppsmöten. Under terminstid äger dessa möten rum varannan vecka. På mötena lyfts frågor av vikt för programmet, såsom kurser, utveckling, utvärdering, progression, resultat, problem,

lösningar, mm. Varje programgruppsmöte inleds med frågor om stundande eller pågående kurser.

Goda erfarenheter och eventuella problem ventileras vid sittande bord, ett erfarenhetsutbyte som uppskattas av programgruppen. Information från studerandeadminstrationen lyfts upp. POA/AC informerar även om centrala frågor.

Ett programgruppsmöte per termin ägnas åt gemensam tjänsteplanering. AC ansvarar för tjänsteplaneringen, men den sker i dialog med medarbetarna för att åstadkomma en gemensam överblick, effektiv resursanvändning och medvetenhet om tjänstebeläggningsgrad. Alla medarbetare kan önska deltagande på kurser. Tjänsteplaneringsprocessen stödjer dialog mellan POA, AC och medarbetare, samt mellan examinator, kursansvarig och lärare eftersom den är synlig för alla. Alla medarbetare deltar på lika villkor i processen.

Förutom tjänsteplanering är programgruppsmöte ett forum för att diskutera utbildningsplanen. Arbetet med utbildningsplanen initieras av POA och förankras med medarbetare via programgruppsmöten och något av de internat vi har 1–2 gånger per år.

Den som är kursansvarig förväntas revidera kursplan enligt behov, i dialog med inblandade lärare och POA. Kursansvarig utses av fakultetsnämnden på förslag från av POA som arbetat fram förslag dialog med programgruppen. Ingen kurs på programmet har någon gång bara haft en lärare, utan det är två eller fler som samarbetar i varje kursgenomförande. Tanken med att vara minst två lärare på en kurs är dels att minska sårbarheten, blir en sjuk/slutar etc. finns det en kvar som är uppdaterad med kursen.

Det handlar också om att lära av varandra, genom att vara minst två lärare på kursen kan den ena vara kvar och få en ny kollega som lär sig kursen, och kanske nya tankesätt. På det sättet skapas utrymme för att variera arbetsuppgifter och skapa en kollegial kompetensutveckling. Till stor del arbetar lärarna med samma kurser, ofta kan samma person vara kursansvarig under några år, men vi har också exempel på där växling sker mellan två kursansvariga så att man har ansvar vartannat år.

Vardera ämnesgrupp, exempelvis Interaktionsdesign, för diskussioner kring det egna ämnet,

analyserar kursernas upplägg, förkunskapskrav, progression inom de egna kurserna samt ger förslag på förändringar utifrån dessa analyser. Ändringar av kursplaner sker i dialog med POA, och större

förändringar föredras och diskuteras på programgruppsmöten.

För att stärka ledningen finns det avsatta medel i budgeten för att inrätta en roll som

inriktningsansvarig för kandidatprogrammet 2020. Tanken med rollen är att POA ska kunna ha ett generellt övergripande och sammanhållande ansvar för programmen och den inriktningsansvarige fokusera på det specifika programmets löpande kvalitetsarbete.

Det har under årens lopp funnits programråd. Det har dock varit svårt att få kontinuitet i

programråden, framförallt eftersom det visat sig svårt att engagera distansstudenter trots försök med t ex videokonferens. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet kommer vi framöver ha ett

programråd varje termin via videokonferens. Programrådet är rådgivande för POA. För mötet har vi tagit fram en stående agenda, utformad för att följa upp kvalitetsfrågor (se Bilaga 2). Genom att vi har utsett en ansvarig för programrådet, samt att det planeras in tidigare med större framförhållning, räknar vi med att få en bättre kontinuitet och högre kvalitet. Deltagare kommer att vara POA,

inriktningansvarig, lärar-, studentkår- och student- samt arbetslivsrepresentanter. Det som tagits upp och framkommit under programrådet lyfts upp av POA på programgruppsmöten. Ett sätt att engagera studenter är att annonsera programråden i god tid, samt återkoppla genomförda eller planerade åtgärder tydligare. Anledningen till att det kommer fungera bättre är att POA delegerat till en lärare har fått ansvar för att sammankalla programrådet. Vidare planeras det in med större framförhållning.

Att ha en fast agenda och process för hur frågor som väckts hanteras och återkopplas gör också programrådets roll tydligare.

2.2. Programområdets lång- och kortsiktiga mål gällande utbildningen Programområdet har för programmet Digital design följande långsiktiga mål:

6

• Utveckla och skapa förutsättningar för långsiktig forskning som matchar innehållet i programmet Digital design. En önskvärd utveckling är att vi förstärker forskningen inom grafisk design, som en del av den pågående forskningen inom avdelningen. Grafisk design är en central del av Digital design, men forskningsknytningen måste stärkas. Ett sätt att göra detta är att förstärka forskning i Grafisk design inom Högskolan Kristianstad och mer specifikt till den helt nya forskningsmiljön DARC (Design And / Art / Applications Research

Collaboration ) som består av personal kopplade till Digital design.

• Öka graden av studentcentrerat lärande. En styrka med nätutbildning är att den lockar

kvalificerade studenter från hela Sverige, samt även sådana som bor utomlands. Genom att ha koncentrerat resurserna från den högskoleförlagda varianten till nätutbildningen är målet att utveckla undervisningsformer och studentcentrerat lärande som fungerar med de verktyg vi har till förfogande.

• Få fler studenter att fullfölja utbildningen genom att informera om utbildningens vikt.

Arbetsområdet är omoget, studenter anställs så snart de når hantverkskompetens. Vi bjuder in företagsföreträdare att berätta om vikten av avklarad examen inom området. Förutom detta följer vi (med hjälp av studieadministratör) upp, de studenter som inte slutför utbildningen, ställer frågor kring varför de inte slutfört, samt informerar om möjligheter att slutföra framöver.

• Internationalisering. Lärargruppens lektorer arbetar med internationell forskning vilket vi lyfter in i utbildningen. I kurserna arbetas det även med internationella/kulturella perspektiv.

Digital design har få studenter som läser utomlands, vi uppmuntrar dock till detta och försöker vara flexibla för att möjliggöra utlandsstudier. I och med att vi undervisar på svenska har vi enbart haft inresande studenter från Danmark och Finland. Däremot ser vi en möjlighet att attrahera svenska studenter som är bosatta i utlandet

• Flera lärare har utnyttjat möjligheten till internationellt utbyte, besökt universitet i stora delar av världen. Detta är något som vi anser fortsätta med.

Kortsiktiga mål för utbildningen är att:

• Förbättra upplevelsen av att studera programmet på distans utan obligatoriska träffar, för att skapa engagemang hos studenterna för den egna utbildningen och ämnesområdet.

• Öka studenternas deltagande i icke examinerande realtidsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar och workshops.

• Öka studenternas medvetenhet om ansvar för kvalitet i undervisning och lärande.

• De lärare som inte har tagit magister ska få möjlighet att kompetensutveckla sig. Vidare pågår arbete med att stödja anställda med licentiatexamen att disputera.

• Vi planerar att lägga till ytterligare frågor gällande studentinflytande i kursutvärderingen, för att få en mer kursnära bild av svagheter och styrkor.

2.3. Systematisk kvalitetsutveckling

Systematiskt arbete med kvalitetsutveckling inom programområdet sker löpande. Det sker på flera nivåer. Dels finns det en övergripande nivå (se figur 3), där beslut tas om vad programmet ska ha för inriktning, om något ska revideras, läggas till eller helt lyftas bort. Dels finns det en operativ nivå (se figur 4), där arbete med revidering av kursplaner ingår. Den systematiska kvalitetsutvecklingen inom programområdet sker i relation till högskolans kvalitetssystem, där AC/POA planerar, dokumenterar och sammanställer.

Övergripande nivå Diskussion om relevans, programgrupp

Progressionssä

kring Översyn av

utbildningsplan Översyn av

kurser Programråd Konstruktion

eller revidering av

utbildningsplan Figur 3 Övergripande nivå - programområde

7 Diskussion om relevans, programgrupp. Kontinuerligt sker en diskussion om programmets relevans inom programgruppen. POA ansvarar för programmets utveckling (som bland annat speglas av utbildningsplanen), men initiativ och förslag kommer till stor del från lärargruppen. Styrkan i detta är att man på detta sätt drar nytta av allas kompetenser och att lärarna känner större delaktighet i

programmet.

Progressionssäkring. På den övergripande nivån görs även en genomgång av progressionen mellan kurserna, för att säkerställa att alla examensmål uppfylls. Analysen av progressionen används i arbetet med förnyelse av kursplaner, för att säkerställa att lärandemål inte oreflekterat tas bort. Denna

genomgång är en viktig resurs när kursplaner ändras. En analys av lärandemålen i varje kursplan görs minst vart tredje år. De listas på ett översiktligt sätt i förhållande till det examensmål det bidrar till.

Sammanställningen används aktivt vid revidering av kursplaner, genom att en dialog förs mellan kursansvarig och POA. Denna modell används även vid revideringar av utbildningsplanen, för att minimera risken för att progression förloras. Lärandemålen kan revideras i kursplanen, varvid de även uppdateras i sammanställningen. Denna progressionssäkring har gjorts löpande sedan 2013. En fördel är att progressionen blir tydlig och kan ändras medvetet utan att riskera att examensmål inte uppfylls.

Översyn av utbildningsplan. På en övergripande nivå arbetar vi med utbildningsplanen som vi försöker ändra så sällan som möjligt, eftersom varje ändring gör det svårt för studenter som hamnar efter i programmet att ta igen kurser. De ändringar som görs får i vissa fall inte effekt förrän efter flera år, vilket gör det till ett tungrott kvalitetsverktyg.

Översyn av kurser. Att inte utbildningsplanen ändras ofta är inte detsamma som att inte programmet följer med i tiden. Vi har på den övergripande nivån även en löpande översyn av kurser. Kursplaner är lättare att ändra, mer lättrörliga, såväl gällande lärandemål som examinationsformer. Ändring av kursplan kan initieras av POA eller kursansvarig lärare.

Programråd. Varje termin anordnas ett programråd där programmet diskuteras med studenter, samt externa deltagare. Programrådet informeras om ändringar som gjorts, planeras eller övervägs både gällande den övergripande och den operativa nivån.

Konstruktion eller revidering av utbildningsplan. När det visar sig att en kurs inte kan ändras utan att påverka andra kurser, eller att det ger för stora konsekvenser för programmets progression initierar POA en översyn av utbildningsplanen. I de fall det är nödvändigt vidtas en revidering av

utbildningsplanen. POA och berörda lärare tar fram den nya utbildningsplanen som diskuteras både med ämnesföreträdare och i programgruppen, innan den skickas vidare för beslut av

fakultetsnämnden.

Rent praktiskt sker mycket av arbetet på den övergripande nivån på programgruppsmöten eller internat i kombination med e-post, chatt eller Zoom.

Operativ nivå

Kursansvarig utses Revidering kursplan Kursplanering Genomförande Kursrapport Figur 4 Operativ nivå - programområde

Kursansvarig utses. Inför varje termin utses kursansvarig och examinator, i enlighet med den process som högskolan har. Vem som ska vara kursansvarig diskuteras inom programgruppen.

Revidering av kursplan. POA lyfter, utifrån vad som diskuterats på en mer strategisk nivå, frågan om vilka kurser som kan förändras med befintlig kursplan och vilka som behöver ändras. Bakgrunden kan vara kursutvärderingar, programråd, lärares erfarenheter eller nya inslag som kan stärka kursen. Vidare förs en konstruktiv dialog kring examinationsformer både utifrån rättssäkerhet och säkring av lärande.

Utvecklingstid planeras i relation till förändringarnas art. Kursansvarig leder förändringsarbetet.

Kursplanering. Den som är kursansvarig planerar kursen både gällande deltagande lärare, upplägg och examinationsuppgifter. En viktig del av planeringen är koordinering av examinationsdatum med eventuella parallella kurser.

Genomförande. Kursansvarig sköter kursens genomförande och hanterar den dagliga driften.

Eventuella problem som kommer POA eller lärare till kännedom hanteras skyndsamt.

8 Kursrapport. Efter avslutad kurs upprättas en kursrapport. Kursrapporten är ett verktyg i det

systematiska kvalitetsarbetet och används för värdering av genomförd kurs, men även för att analysera behov av förändring av kurser. Kursrapporten tar hänsyn både till studenternas och lärarnas värdering av kursen. En svaghet just nu är att kursrapporter inte skrivs i den omfattning som behövs, detta är något som behöver styras upp genom påminnelser, uppmuntran och återkoppling.

Tabellen nedan (figur 5) visar tidsintervallerna för när aktiviteterna äger rum samt hur de följs upp eller kontrolleras.

Tidsintervall Aktivitet Uppföljning/kontroll

Månadsvis Programgruppsmöte har stående punkt “kollegial granskning” att diskutera och informera om pågående kurser.

Kursansvarig ansvarar för genomförande och återkopplar vid påföljande möte.

Månadsvis Inriktning kurser, delegerat ansvar för undervisning och lärande.

Följs upp genom kursrapporten.

Månadsvis Goda exempel lyfts upp och sprids. Var och en kan välja att ta efter eller följa exempel.

Halvårsvis Kursplaner, ev. revidering. Fastställs av fakultetsnämnd.

Halvårsvis Progressionssäkring kursplaner, ev. revidering. Se nedan.

Halvårsvis Kursutvärdering och kursrapport (som del av det centrala kvalitetssystemet).

POA granskar och lyfter vid programråd.

Halvårsvis Programråd. Översyn programmets inriktning, dialog

med studenter och externa representanter.

Årligen Internat. Översyn programmets inriktning, dialog

inom programgrupp.

Årligen Fristående och valbara kurser. Kontroll relevans av utbud av fristående och valbara kurser.

Årligen Genomgång och analys av progression inom programmet.

Vart tredje år Genomgång och eventuell revidering av alla kursplaner.

Vart tredje år Genomgång och eventuell revidering av utbildningsplan.

Figur 5 Systematiskt kvalitetsarbete avdelningen för Digital design 2.4. Sammanfattning

Kvalitetsarbetet sker löpande på övergripande programområdesstrategisk nivå, såsom översyn av utbildningsplan och kursutbud. Därutöver sker kvalitetsarbete vid revidering, planering och utvärdering av kurser.

Styrkor Utvecklingsområden

Relevant kompetens för strategisk kvalitetsutveckling Digital design.

Programråd.

Relevant kompetens för kvalitetsutveckling av Digital design.

Inrättande av inriktningsansvarig för avlastning av POA.

Välförankrad kvalitetskultur med regelbundna programgruppsmöten.

Dokumentation av kvalitetsarbete.

Tjänsteplanering sker i dialog med medarbetare, god transparens.

Uppstyrning av kursrapporter.

Delegerat ansvar och ägandeskap av kurser, i dialog med POA.

9 Kontinuerlig progressionssäkring.

3.

Adekvat stödstruktur för lärande inom utbildningen

Är de resurser (personella, materiella och tekniska) som är kopplade till utbildningen tillräckliga och ändamålsenliga i förhållande till utbildningens volym och inriktning, samt programområdets

långsiktiga mål? Används annat stöd på ett lämpligt sätt?

3.1. Personella resurser

I lärartabellen återfinns en sammanställning över de lärare som undervisar på utbildningen (se Bilaga 1). Gällande lärarkårens storlek finns det 15 heltidstjänster som fördelas på 16 personer. Vi har en professor, tre lektorer, en konstnärlig lektor och elva universitetsadjunkter.

När det gäller kompetens har vi inom programgruppen lyckats rekrytera personer med erfarenhet från andra universitet och högskolor, vilket bidragit till en grupp som angriper problem ur olika perspektiv.

På senare år har vi även rekryterat studenter som gått ut Digital design programmet, vilket bidrar till förståelse för hur programmet och ämnet upplevs. Flera lärare, både lektorer och adjunkter, har yrkeserfarenhet från näringslivet inom områden som är relevanta för utbildningen. Till viss del sker detta även genom bisysslor parallellt med anställningen vid Högskolan Kristianstad. Effekten är att det sker en kontinuerlig dialog med det omgivande samhället.

Ur ett jämställdhetsperspektiv kan konstateras att det en relativt bra fördelning mellan kvinnor och män i lärarkåren. Det är dock färre kvinnor som är lektorer. Vi går efter kompetensbehov vid rekrytering, samt följer högskolans riktlinjer.

Det är en mix av adjunkter och lektorer på kurserna. De vetenskapliga grundkurserna självständigt arbete, reflektiv metodkurs och examensarbete i Digital design har i normalfallet lektorer som

kursansvariga. Examinator är också disputerad, eller innehar licentiatexamen. I andra kurser tillämpas tanken om att den som är bäst lämpad, kan ämnesområdet, är kursansvarig. Kurserna personalplaneras i samråd med kollegiet. Det finns en nära dialog mellan kursansvarig, examinator och POA.

Vår bedömning är att sammansättningen av lärarkåren täcker kompetensbehovet för Digital designs tre områden (ID, GD och WT). En svaghet är att det är relativt få disputerade. Några försök att rekrytera disputerad personal inom Grafisk design, har inte resulterat i någon anställning pga inga behöriga sökande. Vi har flera adjunkter som har praktisk och akademisk kunskap i grafisk design, samt lång praktisk erfarenhet. En av dessa håller på att meritera sig till konstnärlig lektor.

Gällande den pedagogiska karriärstegen har flera av lärarna har genomgått högskolans kurs för pedagogisk meritportfölj, såväl män som kvinnor. Vi har två lektorer som valt att gå igenom ansökningsprocessen och blivit meriterade lärare.

Vi arbetar stödjande för att kompetensutveckla befintlig personal. Arbete pågår med att stödja adjunkter med kandidatexamen eller motsvarande att ta magisterexamen. Målet är att öka antalet disputerade dels genom befordran och dels genom rekrytering. Medel har sökts och erhållits för meritering av universitetsadjunkt med licentiatexamen till doktorsexamen.

Medel har även sökts för befordran av konstnärlig universitetsadjunkt till konstnärlig lektor, samt för motsvarande befordran från konstnärlig lektor till konstnärlig professor.

Programområdet skulle behöva en speciell tjänst som VFU-samordnare. Arbetet görs idag av kursansvarig för VFU-kursen, vilket tar mycket tid och kraft. En möjlig utvecklingsmöjlighet skulle vara att engagera en VFU-samordnare, inte minst för synlighet, långsiktighet och utifrån

hållbarhetsperspektiv.

3.2. Materiella resurser

När det gäller materiella resurser är en svaghet att det är svårt att förutsäga tillgänglig teknik och tillgängliga tjänster. Program och digitala tjänster som är lämpliga att använda kanske inte kan köpas in, eller slutar stödjas av högskolan pga avtalsmässiga skäl.

10 3.3. Tekniska resurser

Genom den högskoleförlagda versionen av programmet har vi fått programspecifik erfarenhet av att arbeta med en designstudio. Studiobaserat lärande är något vi på olika sätt försöker översätta till nätbaserat lärande. Vi använder Zoom och Skype för workshops. Verktyget för att skapa gemensamma arbetsytor Padlet används frekvent, för att få inblick i en pågående arbetsprocess och kunna diskutera och ge feedback på denna.

3.4. Annat stöd

Samarbetet med studieadminstratör är väl upparbetat med såväl POA som kursansvariga.

Studie- och karriärvägledare har en viktig roll för att hjälpa studenter som hamnat efter i studierna eller stoppas upp av behörighetsspärrar. En central uppgift är att skapa individuella studieplaner. Vi upplever att det är mer komplext att finna sätt där både studenter och lärare stöds, vilket gör detta till ett område med utvecklingspotential. Många frågor som hamnar på studievägledarens bord måste hanteras i samråd med POA.

Vi har genomgående ett bra samarbete med BHP (Avdelningen för Bibliotek och högskolepedagogik) kring video i undervisning. BHP har även bistått med litteratursökning i självständigt arbete och examensarbeteskurs.

4. Ändamålsenlig undervisning

I detta kapitel kommer vi att värdera ändamålsenlig undervisning. Bedömningsgrunden är: Skapar utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination förutsättningar för att studenterna tar aktiv roll i lärandeprocessen samt att de uppfyller utbildnings- och examensmål? Bygger

utbildningen på ett studentaktivt långsiktigt lärande och på en nära koppling mellan forskning, arbetsliv och undervisning?

4.1. Programmets progression

Programmets progression i relation till utbildningsplanens examensmål beskrivs översiktligt i Bilaga 3. Tanken med detta är att ge en bredd inom ämnet Informatik, med fördjupning inom

interaktionsdesign, användarcentrerad design, webbdesign och designteori. Programmet är uppbyggt kring tre delområden: Interaktionsdesign (ID), Gestaltande design (GD) och Webbteknik (WT). Syftet är att utbilda självständiga reflekterande digitala designers, med en stor repertoar av verktyg,

designmetoder och kunskap om teorier.

4.2. Årskurs 1 - termin 1 och 2

Övergripande ägnas termin 1 och 2 åt grundläggande kurser inom de tre ben som programmet är uppbyggt av. Tanken med termin 1 är att studenterna ska få en sådan grund att stå på att de får en bild av bredden inom Digital design, samtidigt som underlag för progression skapas.

Gemensamt för samtliga kurser som ges termin 1 är att de fokuserar på kunskap och förståelse inom huvudområdet, kunskap om områdets vetenskapliga grund och kunskap om tillämpliga metoder inom huvudområdet.

Syftet med kursen Webbteknik (WT): Webbutveckling (9 hp) är att studenten ska tillägna sig grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom webbutveckling, lära sig publicera information på webben samt bli förtrogen med olika verktyg och metoder. Vidare utforskas

designprocesser med lösningsorienterat arbetssätt. Tanken är att studenterna ska skapa kunskap i att använda ett digitalt material, att kunna skissa med interaktivt material, snarare än att de ska bli

webbdesigners. Genom att lära sig skapa i ett digitalt format, tar de en aktiv roll i lärandeprocessen, lär sig lära och i viss mån få en förståelse för programmering.

De första två veckorna av kursen består av delprovet ”Framtagande av designkoncept”, som syftar till att ge studenterna en tydlig bild av vad Digital design är och en försmak av vad som komma skall.

Lärandemålet “kunna omsätta teori till gestaltning där framtida användare är en integrerad del (3)”

examineras, genom en skriftlig och muntlig examination. Tanken är att studenterna ska få möjlighet att

11 aktivt avgöra om programmet är något för dem, men även låta dem stöta på akademiska begrepp och arbetssätt i begränsad omfattning. Studenterna är aktiva i lärandeprocessen genom att genomföra laborationer, övningar och projektarbete.

Kursen “Interaktionsdesign (ID): Människa och Teknik” (7 hp) syftar till att ge en grund inom interaktionsdesign. Kursen introducerar användarcentrerad design, lyfter designprinciper och

designprocesser. Visionen om den reflekterande designern med en repertoar av exempel introduceras.

Exempel spelar en viktig roll i kursen, dels sådana som lärarna delar med sig av, dels uppmuntras studenterna att själva vara aktiva i lärandeprocessen genom att identifiera goda exempel på god och dålig design.

Tanken med kursen Gestaltande Design (GD): Berättande med film i digitala medier (7 hp) är att studenterna ska skapa kunskap i att använda video för att berätta. En teoretisk och praktisk kurs där berättandet med rörliga medier står i fokus. Studenterna får handledning och är aktiva i sitt lärande genom att skapa en kort film från manus, storyboard till färdig film.

GD: Visuell kommunikation (7 hp). Visuell kommunikation behandlar hur bild, text, typografi, grafiska element och färg samverkar när det gäller att föra fram ett budskap, och hur man kan använda och tolka dessa olika byggstenar för att skapa och förstå ett nyanserat visuellt språk. Även i denna kurs blandas teoretiska delar med lärande genom att göra, samt handledning.

WT: Webbdesign för social interaktion (7,5 hp) behandlar internetprogrammering av dynamiska webbsidor med fokus på den sociala webben. Kursen beskriver aktuella tjänster och tekniker för att navigera och organisera informationshantering via Internet, sociala nätverkstjänster och globala marknader. Examineras bland annat genom ett projektarbete som utförs i grupp med praktisk, skriftlig och muntlig redovisning.

GD: Grafisk design, introduktion (7,5 hp) är en introduktion till grafisk formgivning för arbete med tvådimensionell visuell kommunikation i olika medier. Kursens syfte är att studenten ska utveckla grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper om grafisk design och arbete med tvådimensionell gestaltning. Vidare ska studenten utveckla insikter om effektiva verktyg och metoder för grafisk produktion, samt om grafisk designs beståndsdelar och användningsområden. Efter avslutad kurs ska studenten, utifrån en uppdragsbeskrivning, kunna skapa en grafisk sammanhängande helhet, där detaljer är bearbetade med tanke på målgrupp och kontext. Studenterna deltar aktivt i sitt lärande genom övningar, handledning och arbete med kurslitteratur.

Därefter följer ID: Kreativitet, design och IT (7,5 hp) som handlar om att skapa möjligheter att involvera framtida brukare i designprocessen och behandlar metoder som kan tillämpas för att skapa förutsättningar för participativ IT-design, driva användarcentrerade designprocesser och arrangera designdialoger. I denna kurs tar studenterna en aktiv roll i lärandeprocessen genom projektarbete och workshops.

GD: Grafisk design för webben (7,5 hp) ger en grundläggande inblick i grafisk design för

webbapplikationer inom ämnet informatik. Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om designarbete, kreativa processer samt hur layout och typografi ska anpassas för att fungera på webb.

Kursen syfte är vidare att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper inom grafisk form för arbete med webbutveckling. En stor del praktiskt arbete, inlämningsuppgifter, projektbaserat, som blandas med teoretiska examinationer skapar förutsättning för att studenterna tar en aktiv roll i

lärandeprocessen.

Kommentar årskurs 1

Tanken med kurserna är att de ska bredda studenternas kunskap om Digital design, genom att möta olika perspektiv. Arbetssätten skapar förutsättningar för studenterna att ta en aktiv roll i

lärandeprocessen. De flesta kurserna blandar läsning av kurslitteratur med praktiska uppgifter, där studenterna får jobba med olika aspekter av design för att angripa konkreta problem.

Den första terminen fungerar progressionsmässigt bra. Studenterna får en bas för vidare studier inom programmet. Ett problem som vi aktivt arbetar med är att möta studenterna på den nivå de befinner sig, utan att göra avkall på kvalitet. Studenterna kommer ofta från gymnasiet och de krav på ansvar för

12 eget lärande som finns inom högre utbildning måste övas. Vi adresserar detta i kursguider och

uppgifter, samt under workshops, handledning och seminarier.

Ett problem som vi första gången möter termin 2 är att progressionen är bra på pappret, men

studenterna ser inte alltid kopplingarna mellan kurser som är tänkta att ge progression (progression i praktiken). Att arbeta med att lyfta upp tidigare förvärvade kunskaper, göra dem synliga och

värdefulla i de fortsatta studierna är något vi aktivt försöker åstadkomma.

Vi önskar ofta att studenterna skulle ta ett större aktiv roll i lärandeprocessen. De är aktiva i

lärandeprocessen genom övningar och workshops, men behöver vara aktiva i lärprocessen att lära sig lära. Vår förhoppning är att den blandning av kurser, upplägg och aktiviteter som studenterna möter det första året ska bli en bra grund för fortsatt aktiv roll i lärandeprocessen de kommande årskurserna.

4.3. Årskurs 2 - Termin 3 och 4

ID: Användarcentrerad prototyputveckling (7,5 hp) är en progression från kursen Kreativitet, design och IT. Tanken med kursen är att låta studenterna, genom ett aktivt utforskande prototypmöjligheter, orientera sig kring tekniker och verktyg för att ställa frågor med hjälp av prototyper.

GD: Interaktivitet (7,5 hp). Studenten ska utveckla kunskaper om arbete med interaktiva medier och utifrån ett kognitivt perspektiv skapa upplevelser och motivation till interaktion. Studenten ska utveckla kunskaper om metoder som stödjer arbetsprocessen med att analysera artefakter och utveckla koncept för att skapa en mindre digital produktion. Undervisningen består av föreläsningar, övningar och laborationer.

Självständigt arbete i Informatik (7,5 hp) är den första vetenskapligt orienterade kursen i programmet.

Kursen sattes in eftersom vi upptäckt stora svårigheter för studenterna att bli klara med sina examensarbeten, pga brister i förkunskaper. Fokus i kursen ligger på problemformulering, men introducerar även vetenskaplig metod. Tanken är att ge studenterna en bild av vad en vetenskaplig rapport är. Studenterna deltar aktivt i sin lärandeprocess genom att genomföra en liten vetenskaplig studie, skriva en uppsats och respondera. Det ingår även en opponering på ett annat arbete.

WT: Projektarbete (7,5 hp) består av ett större projekt inom webbteknik. I kursen genomförs ett webbprojekt där kunskaperna från tidigare webbteknikkurser tillämpas i ett sammanhängande utvecklingsprojekt. Kursens syfte är att studenten ska utveckla grundläggande färdigheter i att genomföra ett webbutvecklingsprojekt med inriktning mot responsiv design. Vidare ska studenten utveckla grundläggande färdigheter i att tillämpa tidigare förvärvade kunskaper inom webbteknik för att befästa kunskaperna ytterligare.

ID: Design för mobila enheter (15 hp) löper över hela fjärde terminen. Kursens fokus ligger på designprocessen och de senaste åren har den till sin helhet kopplat till ett pågående EU-finansierat forskningsprojekt. Studenterna arbetar i designteam. Undervisningen i kursen strävar efter att vara som en designstudio på distans, där handledning sker löpande, progression visas och kritiseras av

förbipasserande lärare. Det är inte helt enkelt att skapa en designstudio på distans, men genom kreativ användning av gemensamma digitala ytor, videokonferens och gestaltande examinationsformer har vi kommit en bit på vägen.

ID: Fysiska gränssnitt och design för samarbete (7,5 hp) fokuserar på informationsteknik som designmaterial. Temat är design för samarbete, bygger på forskningsområdet computer supported cooperative work (CSCW). I kursen lär sig studenterna skapa prototyper med hjälp av Arduino och använda sig av olika gestaltningstekniker för att illustrera framtida interaktion. Kursen har en stark koppling till forskning inom området och till stor del söker studenterna själva aktivt upp litteratur och exempel som de sedan anknyter till i sina egna utforskningar.

Valbar kurs (7,5 hp). Studenterna kan välja bland flera kurser med platsgaranti som ges av Högskolan Kristianstad, men även söka sig till andra lärosäten både i Sverige och utomlands. De kurser som ges av Högskolan Kristianstad var vt 2019:

• GD414F Grafisk design, tryck

• GD450F Från hieroglyfer till digitala medier - modern designhistoria

13

• ID425F Interaktionsdesign II

• WD425F Responsiv webbdesign

• WD476F Co-design - designdialoger Kommentar årskurs 2

Det sker ett relativt stort tapp av studenter i skarven mellan årskurs 1 och 2 - termin 2 och 3. Till dels beror detta på att studenterna upplever att de inte möter vad de förväntat sig, vi har gjort intervjuer och anpassat informationstexter om programmet, men ser att detta ändå till viss del kvarstår. Ett antal studenter faller bort (avbryter studierna eller gör studieuppehåll) för att de inte uppfyller

behörighetskraven för användarcentrerad prototyputveckling, de klarar inte kursen ID: Kreativitet, design och IT. Det kan även finnas andra skäl till avhopp från programmet, som inte fångas upp.

Sedan 2018 kan vi se en ökning i studenter som återkommer efter studieavbrott. Detta gör att det finns ett tiotal studenter som har individuella studieplaner.

Valbar kurs bidrar till breddning utifrån intresse, som kan vara bra inför det sista året. Studenterna uppmuntras att börja fundera över examensarbete.

Designprocessen ligger i fokus termin fyra. I kursen Fysiska gränssnitt och design för samarbete fördjupas kunskap om interaktion, samarbete samt prototyping av fysiska gränssnitt.

Gällande hur förutsättningar för att studenterna tar aktiv roll i lärandeprocessen skapas har kurserna ett varierande upplägg under årskurs 2. Alla kurser under termin fyra och fem som ges av avdelningen för design kombinerar teori och praktik på olika sätt. Det finns en uttalad progression mellan terminerna och studenterna uppmanas att tänka tillbaka på vad de har läst tidigare och ta den kunskapen i beaktande.

4.4. Årskurs 3 - termin 5 och 6

I Reflektiv metodkurs (7,5 hp) ligger fokus på vetenskapliga metoder. Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förståelse för vetenskapliga metoder samt utveckla fördjupade kunskaper om begrepp inom områdena vetenskapsteori, designforskning, forskningsetik och forskningsdesign. Studenten ska också utveckla färdighet i att göra och värdera en problemformulering för att förstå sambandet mellan forskningsfråga och metod, samt granska, analysera och kritiskt bedöma vetenskapliga

forskningsresultat.

Studenten ska dessutom utveckla sin förmåga att reflektera över vetenskapligheten i tidigare förvärvad kunskap inom designområdet samt identifiera forskning inom informatik. Studenten ska också

utveckla sin förmåga att applicera ett vetenskapligt perspektiv på praxis inom design. Tanken med kursen är att den ska vara stödjande och förberedande inför examensarbetet. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, workshops och övningar.

Designteori (7,5 hp). Kursen behandlar design som vetenskap, och belyser de olika teoribildningar som finns inom området. Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om aktuell designteoretisk forskning med utgångspunkt i designvetenskapliga metoder och tekniker.

Vidare syftar kursen till att ge studenten praktiska kunskaper kring designarbetets organisation.

Verksamhetsförlagd utbildning i Digital design - VFU (15 hp). Kursens syfte är att studenten ska utveckla fördjupade praktiska och teoretiska kunskaper inom Digital design samt utveckla sin förmåga till kritiskt förhållningssätt. Syftet är att studenten successivt ska öka graden av självständighet och medvetenhet för att lösa designuppgifter inom givna tidsramar. Kursen innehåller problemorienterade och verksamhetsförankrade uppgifter inom ämnesområdet informatik. Studenten tillämpar kunskaper från tidigare del av studierna i praktiken och bygger upp ett erfarenhetsbaserat perspektiv inför

framtida studier. Kursen ger studenten möjlighet att öva upp förmågan att vara en reflekterande digital designer. Studenterna är aktiva i sökande efter egna VFU-platser och kontaktpersoner.

Syftet med kursen Designprojekt (15 hp) är att studenten ska utveckla fördjupade praktiska kunskaper och färdigheter i att självständigt och medvetet planera och genomföra ett större designprojekt inom området Digital design. Studenten skall samtidigt utveckla fördjupade färdigheter i att genomföra designarbete grundat i designintention, föreställningsförmåga och gestaltning, samt i att demonstrera

14 och presentera designarbete och dess resultat såväl i utställningsformat som muntligt. Studenten ska också utveckla ett kunskapsskapande och designkritiskt förhållningssätt kring designerns yrkesroll samt sitt eget och andra studenters designarbete. När det gäller studentaktivt långsiktigt lärande kan nämnas att kursen bland annat tar upp designintention, föreställningsförmåga, gestaltning,

processdesign, projektplanering, facilitering, designkritik, utställning, demonstration och presentationsteknik.

Kursen Examensarbete i informatik (15 hp) består i huvudsak av självständigt arbete där en studie eller ett experiment genomförs och rapporteras skriftligen. Inom kurser ingår respondent- samt opponentskap. Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och färdigheter i att

självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning inom området informatik, specifikt digital design. Studenten ska också utveckla färdigheter för att genomföra ett akademiskt arbete grundat på en vetenskaplig undersökning, samt muntligt presentera och försvara detta arbete.

Studenten ska samtidigt utveckla kunskaper om och färdigheter i att värdera den vetenskapliga kvaliteten på sitt eget och på andras studenters arbete.

Kommentar årskurs 3

Den femte terminen, första terminen det tredje året, är sammanbindande och framåtblickande.

Kurserna termin 5 fångar upp kunskaper från årskurs 2 och ger verktyg för reflektion, fördjupning och tillämpning. I nuvarande upplägg av Reflektiv metodkurs får studenterna arbeta med

problemformuleringar och möjliga ämnen för examensarbete, samt fundera över lämpliga metoder.

Verksamhetsförlagd utbildning är ofta uppskattad av studenterna. Fokus ligger även på att stärka studenternas akademiska förmågor. På en nätbaserad utbildning är VFU lite av en utmaning, men vi har funnit ett format som såväl studenter, lärare som VFU-handledare ofta uppskattar. Studenterna får tidigt, på vårterminen, reda på riktlinjer och att de själva ska ta kontakt med och fråga företag eller organisationer om VFU-plats. Som stöd har de information om syftet med VFU och vilka

förväntningar som ställs på student och VFU-plats. Högskolan hör av sig till VFU-platsen. Under VFU-perioden träffas studenter och lärare i seminarier på nätet. Examinationsuppgifterna är kopplade till det som görs på VFU, inklusive beskrivningar och reflektioner från VFU-platsen.

Designprojektet och examensarbetet ger studenterna möjlighet att arbeta med större projekt.

Designprojektet kan, men behöver inte, vara kopplat till examensarbetet. Tanken med den sista terminen är att den ska vara sammanbindande och framåtblickande.

4.5. Konstruktiv länkning

Utbildningsplanen på programmet Digital design har ändrats två gånger sedan 2016, båda gångerna utifrån erfarenheter (både lärare och studenters) av akademiskt skrivande. Detta har lett till att akademiskt skrivande introduceras tidigare samt behandlas under ytterligare 7,5 hp. I den revidering som gjordes 2016 vidtogs motsvarande åtgärder för designprojekt. I nuvarande utbildningsplan ges en projektkurs parallellt med självständigt arbete. Därutöver löper ett designprojekt parallellt med examensarbetet.

Examensmålen i utbildningsplanen bryts ner i lärandemål för respektive kurs. Kursernas kopplingar till tidigare och senare kurser inom programmet tydliggörs för studenterna. Vi uppmuntrar

kursansvariga och lärare att skapa tydliga kopplingar mellan lärandemål, läraktiviteter och

examination. En devis som används är att “undervisa så att det känns” vilket bland annat handlar om att vara personlig och att försöka använda exempel som knyter an till studenternas vardag osv. Ett centralt inslag är lärande genom att göra, där praktiska moment kombineras med teoretiska. Studenten ska erbjudas en palett av lärmöjligheter, där teori och praktik blandas.

Rent konkret ger programmets uppdelning i kurser ett bra stöd för den konstruktiva länkningen. Det första året är orienterade kring områdena Interaktionsdesign, Webbteknik och Gestaltande design. Det handlar om att lära sig grunder, för att få möjlighet att konstruera sin egen kunskap om vad digital design är. Det andra året börjar med fördjupning kring prototyping som metod för designarbete i tidigt skede, där vi anknyter till tidigare kurser men problematiserar vad en prototyp är och hur den kan designas för att få svar på specifika frågor i designprocessen. I kursen Design för mobila enheter

15 genomförs flera undersökningar där prototyping är en viktig del. Desto längre i studierna studenten kommer ökar förväntningar på att lära sig lära självständigt och ta mer ansvar för de egna studierna.

Vi uppmuntrar kursansvariga och examinatorer att rapportera bruten progression. Vi har börjat tänka på programmet i formen av progessionsskedjor, exempelvis att faktiska förkunskaper inte motsvarar de som borde ha uppnåtts genom tidigare kurser. Vi påminner under programgruppsmöten och i e-post samtliga lärare inom programmet att ha progressionen i minnet innan, under och efter kursen.

Kursrapporten är ett centralt verktyg för detta i kvalitetsarbete.

Ett exempel på hur vi arbetat med progressionskedjor är kurserna ID: Människa och Teknik, ID:

Användarcentrerad prototyputveckling, ID: Design för mobila enheter. I design för mobila enheter, som ges på vårterminen i åk 2 upptäcktes att studenterna hade stora svårigheter att skissa, eller komma fram med konkreta designkoncept. Kursen fångade då upp detta. Studenterna hittade prototypverktyg.

Nästkommande år ändrade vi kursplanen i användarcentrerad prototyputveckling till att bli mer fokuserad på verktyg för prototyputveckling, samt begrepp kring prototyper. Det introducerades sedan även i första kursen ID: Människa och teknik.

Progressionkedja - ID: Människa och Teknik, ID: Kreativitet, design och IT, ID: Användarcentrerad prototyputveckling leder fram till två av vårterminens kurser. Här har vi under flera år arbetat utifrån att det som ett år tas upp gällande prototyper i Design för mobila enheter lyfts ner till

Användarcentrerad prototyputveckling och ID: Människa och teknik. Även Fysiska gränssnitt och design för samarbete är en del av progressionen, med ett starkt prototypfokus. Användarcentrerad prototyputveckling fokuserar på vad prototyper är och hur de kan användas. I följande kurser räknar vi med att studenterna kan detta och knyter an till det gällande tillämpning av prototyping i

designprocessen.

I en kursrapport för kursen Reflektiv metodkurs (ME503I) framkom att studenterna saknar

förkunskaper i skrivande. Kursansvarigt skrev: “En svaghet är också att många studenter verkar ha glömt bort mycket av det som de lärde under självständigt arbete i termin 3. En orsak kan vara att de inte hade tillräckligt med bakgrundskunskap (från gymnasium, tidigare kurser mm) när arbetet med b- uppsatsen genomfördes. Många lyfter upp detta under seminarierna i Reflektiv Metodkurs, som i sig kräver bakgrundskunskap från Självständigt arbete i Informatik (b-uppsats).”

Genomgång av progressionen inom Digital design enligt nuvarande utbildningsplan TGDD2 visar på alltför stora hopp i kunskap om vetenskap och vetenskaplig metod. Erfarenheter dokumenterade i kursrapporter och kursutvärderingar från kurserna Självständigt arbete i Informatik, Reflektiv metodkurs och Examensarbete i Informatik gör gällande att det finns faktiska brister i studenternas förkunskaper som på något vis måste hanteras inom ramen för programmet. På kort sikt arbetar vi med förändringar i befintliga kurser årskurs 1, för att lära studenterna förkovra sig i vetenskaplig litteratur som är tillgänglig via databaser. Att ge och uppmuntra studenterna att bredda sin kunskap inom digital design och relaterade områden, inte minst för att bädda för medvetna informerade val av område för examensarbetet

Kurserna som ges inom programmet läggs upp på olika sätt. Vid flera tillfällen sprids kunskapen om vad som fungerar genom programgruppsmöten och informella diskussioner i lärarlaget inför

kursstarter. Goda exempel tas även upp på internat.

I de flesta av våra kurser skriver vi en kursguide som tar upp upplägg, arbetsformer och format. Vi går igenom lärandemål och uppmuntrar studenterna att vara aktiva i sina studier.

En viktig del av kursguiden i många kurser är läsanvisningarna. Vi försöker ge studenterna konkreta tips på läsning. Vissa delar av kurslitteraturen kan läsas intensivt, andra mer extensivt. I många kurser påminner vi även om att repetera delar, vissa kapitel kan ingå i flera moduler.

Aktiv roll kursguide och läsanvisningar: Vi uppmuntrar studenterna att ta ansvar för sitt eget lärande, vara aktiva i sin läsning, börja med projektuppgifter så snart som möjligt, ta vara på handledning och ställa frågor i forum.

Här nedanför följer några exempel på undervisningsformer, läraktivteter och examinationsformer samt hur dessa används för studenterna ska ta en aktiv roll i lärandeprocessen.

16 Föreläsningar

På programmet förekommer det såväl live-föreläsningar, videoföreläsningar och textbaserade

föreläsningar. Många gånger spelas live-föreläsningarna in för att studenter som inte har möjlighet att delta ska kunna ta del av dem i efterhand.

Aktiv roll live-föreläsningar: Fördelar med live-föreläsningarna är att studenterna kan ställa frågor och få förtydliganden i realtid.

Videoföreläsningar är ofta tänkta att kunna återanvändas flera gånger. Det kan vara en kombination av att se läraren i bild, eller att läraren pratar till en presentation. Ibland kan det vara filmade inslag, som visar exempel. Ofta är dessa videoföreläsningar mer kompakta än live-föreläsningar.

Aktiv roll videoföreläsningar: Studenterna får titta på föreläsningarna och diskutera dem i forum, eller ibland som en form av efterläsning. När det gäller videoföreläsningar är de oftast producerade av lärare vid programmet.

Instuderings- och diskussionsfrågor

När det gäller föreläsningar och studenternas aktiva roll i lärandeprocessen bygger det på att de själva är aktiva i läsningen. Föreläsningarna kan vara generella och övergripande, eller konkreta och

exemplifierande. I vissa kurser tar vi fram instuderings- och diskussionsfrågor själva, i andra - där det finns - hänvisar vi till frågor som finns i litteraturen. En bit in i programmet (termin 4) brukar vi ha öppen handledning i designstudio-format, oftast genom användandet av paddlet, (ibland Zoom) där man “vandrar runt” bland studenternas arbetsytor i helgrupp och lärare och studenter ger feedback, kommer med förslag, frågor etc.

Aktiv roll instuderings- och diskussionsfrågor. Det ligger i sakens natur att studenterna är aktiva och använder frågorna vid instudering eller diskussion.

Kursmaterial

Kursytan på Canvas är en central resurs för kursdriften.

Videomaterial. Vi använder oss av videoexempel, som visar forskning eller tillämpningar som kan bidra till ämnet.

Seminarier

I vissa kurser anordnas seminarier via videokonferens-systemet Zoom, eller via forumdiskussioner på lärplattformen Canvas. Beroende på antal studenter delas de in i grupper för att alla ska kunna ges tillräcklig tid. Många gånger har vi en flexibilitet att sätta in fler live-träffar via Zoom om det efterfrågas av studenterna.

• Seminarium - via Zoom

• Seminarium - via diskussionsforum

Ett seminarium skapar förutsättningar för studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocessen. I många fall ger vi en ram för seminariet och delar ut frågor att fundera över. Studenterna uppmuntras även att ta upp egna frågor.

Handledning

I många kurser erbjuds handledning. Handledningen kan se lite olika ut beroende på kursernas inriktning, men generellt är att lärarna utgår från var studenten befinner sig i lärprocessen. I början av programmet kan handledningen dels gå ut på att ge studenten en förståelse för vad som kan förväntas, för att senare bli friare och leda mot självständigt arbete.

Aktiv roll i handledning: Studenten förväntas ta ett större och större ansvar för att vara förberedd inför handledningen. Lärarna utgår alltid från studentens eget material.

Exempel från kursen Självständigt arbete i Informatik: Vi börjar med öppen handledning, där flera grupper kan vara med samtidigt. Under den öppna handledningen diskuterar handledarna valt ämnesområde med studenterna. Tanken är att studenterna ska få chansen att träffa olika handledare.

Därefter tilldelas studenterna en handledare. Handledaren stöttar processen utifrån var studenterna befinner sig för tillfället. Studenten förväntas vara aktiv och självständig i handledningen, något som lärs under pågående skrivprocess.