Välkomna!
Denna kurshandledning är tänkt att ge en överblick över kursens utformning och innehåll samt att underlätta för planeringen av ert arbete i och inför kursen. Schemat kan komma att förändras något till kursstarten, men det rör sig om små förändringar i så fall. Det som står inom parentes på schemat är de lokaler som är bokade för kursen.
Övrig information om kursens olika delar, examinationer, uppgifter, bedömningsgrunder och ev schemaändringar m m sker fortlöpande muntligt, skriftligt eller via e-post.
Till kursstarten ska ni skriva ner de mål och förväntningar ni har på kursen.
Har ni frågor eller funderingar av något slag kan ni vända er till undertecknad eller berörd personal i kursen. Hoppas ni ska trivas hos oss på Estetiska avdelningen och Institutionen för Kultur och Kommunikation!
Vänligen,
Anna Englund Bohm Kursansvarig annen@esi.liu.se
013 – 28 21 66 Innehåll:
Kursplan
Litteraturlista
Schema vt 2008
PBL
Basgrupper
Examinationer och bedömningsgrunder för kursen
Inlärningsplan
Litteraturlista för kursen LSESA2
Obligatorisk temalitteratur
Asmervik/Ogden/Rygvold. (1999). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Hammar Chiriac, Eva/Hempel, Anders. (2005). Handbok för grupparbete. Lund:
Studentlitteratur
Grönlund/Alm/Hammarlund. (1999). Konstnärliga terapier – Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och kultur.
Övrig temalitteratur
Björkvold, Jon-Roar. (2005). Den musiska människan. Malmö: Runa Förlag.
Bojner Horowitz, E./Bojner, G. (2005). Må bättre med musik. Västerås: ICA / Forma publishing group.
Brodin, Jane/Lindstrand, Peg. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Cornett, Claudia, E. (2003). Creating meaning Through literature and the arts. New Jersey:
Pearson Education
Dahlgren, Lars-owe/Szczepanski, Anders.(1997). Utomhuspedagogik. Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Linköpings universitet: Skapande vetande.
Ellmin, Roger. (2006). Rätt dos för lärande. Dokumentation och samtal. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Eriksson, Monica. (2003). Fräknar på hjärnan. Om udda barn och små avvikelser.
Jönköping: Brain Books AB
Hilmarsson, Hilmar TH. (2003). Samtalet med känslomässig intelligens. En handledning i konsten att samtala. Lund: Studentlitteratur.
Järleby, Anders. (2003). Leka, berätta och improvisera – övningar för drama och teater.
Skara: Pegasus
Järleby, Anders. (2005). Spela roll – kreativt lärande med teater och drama. Skara: Pegasus Kinge, Emelie. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund:
Studentlitteratur.
Lilliestam, Lars, (2006). Musikliv – vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag
Malmström, Elisabeth. (2006). Estetisk pedagogik och lärande - processer i bildskapandet delaktighet och erkännande. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007). Krispedagogik – hjälp till unga och barn i kris. Lund: Studentlitteratur.
Ryberg, Karl. (1999). Färger i vardagsliv och terapi. Västerås: Ica bokförlag.
Vernersson, Inga-Lill. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Weirsoe, Bodil. (2004). Empatisk kommunikation – giraffspråket i pedagogiken. Lund:
Studentlitteratur.
Lpo/Lpf – 94
Myndigheten för skolutveckling www.skolverket.se
www.iup.nu
PBL – vad är det?
PBL står för Problembaserat lärande och är en pedagogisk idé och metod som i stor utsträckning används vid bland annat Hälsouniversitetet. Vid kursstarten kommer vi gemensamt gå igenom vad PBL innebär och hur arbetet förväntas se ut. Nedan följer en kort introduktion till begreppet PBL och dess grundprinciper.
Varför PBL?
I huvudsak finns det tre grundläggande skäl som motiverar PBL som pedagogisk metod och gör att vi använder PBL i denna kurs, nämligen:
inlärningsteoretisk forskning, kunskapsuppfattning och grundantaganden om människans förmåga att lära
kunskap är något som ständigt utvecklas och förändras
utbildningen leder fram till yrken som ställer krav på problemlösnings- och samarbetsförmåga
Mål med PBL
Att bli flygfärdig för sitt yrke
Att medvetet kunna hantera och värdera sitt eget lärande
Att få beredskap att arbeta i grupp Grundprinciper för PBL-arbete
Kreativitet uppmuntras av stimulerande problem.
Problemlösning förutsätter användning av kunskap och skicklighet.
Att känna igen tekniska begrepp och konstruktioner är en hjälp för att begripa hur saker och ting fungerar.
Problemlösning utvecklar förmågan att utforska, fantisera, uppfinna och genomföra.
Problemlösning omfattar utformning, planering och tillverkning
Motivation för inlärning inträffar när man är intresserad av spännande situationer och realistiska problem. Temastudier förstärker inlärning från olika ämnen.
Arbete i grupp utvecklar förmågan till kommunikation och samverkan
Att få många olika erfarenheter är nödvändigt för att tillfredsställa den
enskildes behov, intresse och utveckling.
Basgruppsarbete i PBL
Ni kommer under vecka 4 att delas in i basgrupper (mindre arbetsgrupper om ca 8-9 personer) och detta arbetssätt, som kommer att utgöra en stor del av kursens innehåll, grundar sig i problembaserat lärande. Ni kommer vid flera tillfällen under kursen att få olika verklighetsbaserade utgångspunkter (här kallade teman med vinjetter som utgångspunkt och måldokument) att arbeta med.
Ni skall även föra en gruppdagbok samt en egen portfolio där ert arbete, era reflektioner samt personlig utveckling kan följas.
Varje basgrupp kommer att få enskild handledning och har även ibland resurstid då extra handledning eller personer med särskild ämneskunskap kan användas.
Nedan ser ni en modell för hur arbetsformen kan se ut i basgrupperna:
Examinationer
Examinationsformerna för de olika delarna varierar ganska mycket.
Redovisningar och presentationer kommer att ske både skriftligt, muntligt,
praktiskt och multimedialt, både enskilt och i grupp. Ni kommer fortlöpande att
få utförlig information om hur varje del kommer att examineras.
Redovisningar & examinationer
Estetiska arbetsformer med specialpedagogisk inriktning 30 hp
Tema
PBL & Gruppen
Muntlig & skriftlig Redovisning
som ska resultera i ett gruppkontrakt
Tema Klassen
Skriftlig, Muntlig/
praktisk redovisning Genom Portfolio & en Posterpresentation
Tema
Individen
Muntlig & skriftlig examination
genom ett Individuellt projektarbete
Tema
Skolan och familjen
Skriftlig, praktisk/
Muntlig redovisning genom Portfolio
&Fiktivt Utvecklings- samtal i basgruppen
Tema
Kultur i skolan
Skriftlig &
praktisk examination genom portfolio samt en Dockteater
Bedömningsgrunder för kursen
Estetiska arbetsformer med specialpedagogisk inriktning 1-30 hp
En helhetsbedömning ligger till grund för det slutgiltiga kursbetyget, vilket innebär att kursens olika moment – muntliga, praktiska såväl som skriftliga - vägs samman.
Godkänd
För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas:
• Studenten skall med hjälp av litteratur, seminarier och erfarenheter reflektera kring kursens innehåll såväl muntligt som skriftligt.
• Studenten skall aktivt delta i seminarier, övningstillfällen och gruppdiskussioner samt ta ansvar för att diskussionerna blir konstruktiva och att allas röster blir hörda.
• Studenten skall använda vetenskaplig litteratur som utgångspunkt för kursuppgifter och examinationsuppgifter.
• Studenten skall genom sina texter visa att han/hon tagit till sig litteratur, föreläsningar och seminariediskussioner. Texterna skall ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur.
• Tydliga referenser till litteratur och källmaterial skall anges i samtliga skriftliga arbeten.
Väl godkänd
För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd för kursen skall hon/han uppnått de krav som tas upp under betyget godkänd. Därutöver skall studenten leva upp till följande krav:
• Förmåga att förhålla sig konstruktivt kritisk såväl positivt som negativt till både teori, praktik och gruppdiskussion.
• Förmåga att integrera kursinnehåll och egna och andras tankar på ett fruktbart sätt utifrån ett estetiskt och specialpedagogiskt perspektiv.
• Förmåga att argumentera i såväl muntlig som skriftlig framställning samt att använda litteratur som verktyg i självständiga resonemang.
Exempel på ”handlingar” som leder till underkänt
• Allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. litteratur eller föreläsningar.
• Olika typer av fusk, t.ex. plagiat av andras texter.
• Undermålig referensgivning.
• Examinationsuppgiften saknar tydlig struktur.
•
Brist på intresse för utbildningen, oförmåga att skapa kontakt och samarbeta med studiekamrater, lärare och elever.Kriterier för basgruppsarbetet
Ta ansvar för sitt lärande
Aktiv medverkan i gruppens arbete
Bidrar i problembearbetningsprocessen
Relevant självvärdering
Relevant utvärdering av gruppens arbete
Förmågan att åtgärda eventuella brister
