Detaljplan för del av Hälsan 2 m.fl.
Väster, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-05-03 Dnr: 2015:47
Planbeskrivning
PPP
P
PP PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP PPPPPPPP PPPPPPPP
PPPPPPP
PPP
PPP
PPP
PPP
PPP
PPPPPPP
P
P
P PPPP PPPP PPPP
PPPP PPPP PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP
Björngatan
Gröna gatan Studiegatan Stureg
atan
Bellmansgatan
Klostergatan Björngatan
Munkplan
Sjötorpsgatan Ståltorpsgatan
Gröna gatan
Klostergatan Berzeliigatan
Brahegatan Drottninggatan Vegagatan
Floragatan Idas Park
Scheelegatan
Barnarpsgatan Sjötorpsplan
Munkgatan Sjögatan
Sturegatan Norgårdsgatan
Björngatan Brahegatan Mollbergsgatan
Barnarpsgatan Brahegatan Myntgatan
Sjögatan
Barnarpsgatan
Bygatan Tegnérgatan
Munksjöpromenaden Klubbhusgatan
Rod darg
atan Lagermansgatan
Brunnsgatan
Pilgatan Olof Palmes plats
Kapellgatan Lasarettsgatan Gjuterigatan
Kungsgatan
Torgparken
Åsenvägen
Kristined
alsga tan Lyckhemsgatan
Junega tan
Junegatan Gjuterig
atan Lyckhemsgatan
Klostergatan Pilgatan
Myntgatan Berzeliigatan Gröna gatan
Kungsgatan
Scheelegatan Halle Persgatan
Solstickegatan
Junelundsgatan
Västra Torget
Plångränd Bäckalyckevägen Dunkehallavägen
Junegatan Polhemsgatan
Junegatan Brunnsgatan
Thorildsgatan Bäckalyckevägen
Pipersgatan
Lyckhemsgatan Polhemsgatan
Tändsticksgränd Västra Storgatan
Svavelsticksgränd Stagneliigatan
Korte bovä
gen
S:t Pedersgatan Vättergränd Talavidsparken
Lyckhemsgatan Kortebovägen
S:t Pauligatan
Släntgatan
Västra Strandpromenaden
Järnvägsgatan Junerondellen
Verkstadsgatan Trädgårdsgatan
Gjuterigatan Lasarettsgatan
Skolgatan Residensgatan Braheparken
Brunnsgatan
Smålandsgatan Barnarpsgatan Trädgårdsgatan
Nygatan Nygatan
F E Elmgrens gata Brunnsgatan Kapellgatan
Klostergatan
Kungsgatan Barnarpsgatan Fabriksgatan
Lasarettsgatan Fabriksgatan
Oxtorgsgatan
Barnarpsgatan Barnarpsgatan
Smålandsgatan
Klostergatan
Oxtorgsgatan
Hoppets Gränd Hoppets Torg
Vallgatan
Tegnérgatan
Västgötagatan
Brahegatan
Kyrkogatan Kyrkogatan
Gjuterigatan Vallgatan
Lasarettsparken Vallgatan
Brunnsgatan
Munksjöbron Högskolerondellen
Munksjögatan
Hamnplan
Magnus Ladulås plats Hamngatan
Hamngatan Slottskajen
Bauers brygga Rådhusparken
Munksjörondellen
Hamnplansgatan Kanalplan
Södra Strandgatan
Henrik Sjögrens plats
Bastionsparken
Smedjegatan
Lantmätargränd
Museirondellen
Östra S trandgatan
Munksjögatan Södra Strandgatan
Pelargatan
Teaterrondellen Lillsjöplan
Fiskargränd
Pylongatan
Pollaregatan
Pollaregatan
Kulturgatan Pollaregatan
Lantmätargränd Järnvägsgatan
Tänds ticksgränd Svavelsticksgränd
Västr a Sto
rgatan
Norra Strandgatan Barnarpsgatan
Kapellgatan
Skolgatan
Västra Storgatan Västra Storgatan
Östra Storgatan Lundströms plats
Västra Strand promenaden
Parkgatan Hamnparken
Hotellplan Strandpromenaden Järnvägsgatan
Brånebacken
Bredgränd
BorgmästargrändLejongatan Sandbacksg
atan Sandba cksg
atan Kortebovä
gen Korteb
oväg en Sandbacksparken
Västra S trand
prom enaden
Planområde
Så här görs en detaljplan med standard planförfarande
Planbesked
Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.
Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.
Samråd
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samrådsredogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Granskning
Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.
Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljödomstolen och därefter prövningsrätt till mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Inledning
En detaljplan prövar om ett område är lämpligt för en viss typ av användning, både vad gäller mark och vatten. Detaljplanen reglerar både rättigheter och skyldigheter mellan markägare och samhället, och markägare emellan.
Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.
En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:
Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen
Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som detaljplanen möjliggör
Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen
Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument
Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, avtal, ansvarsfördelning, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan
Innehåll
Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 2
Planförslag . . . 3
Planens konsekvenser . . . . 14
Förutsättningar . . . . 18
Genomförande av detaljplanen . . . . . 24
Handlingar
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser
Bilagor
Behovsbedömning
Geoteknisk undersökning Hälsan 2
- Bilaga 1: Markundersökningsrapport - Bilaga 2: PM Geoteknik
- Bilaga 3: Geoteknik enstaka borrhål - Bilaga 4: Geoteknik borrplan
- Bilaga 5: Geoteknikbilaga härledda värden - Bilaga 6: Geoteknikbilaga valda värden Geoteknisk undersökning Hälsan 5
Miljöteknisk markundersökning Hälsan 2
Miljöteknisk markundersökning Hälsan 5 - Bilaga 1: PM miljöteknisk utredning - Bilaga 2: Situationsplan
- Bilaga 3: Fältprotokoll
- Bilaga 4: Sammanställning av analyser - Bilaga 5: Analysrapporter
Bullerutredning Hälsan 5 Skuggstudie Hälsan 5 Skuggstudie kv. Hälsan
2
Översikt
Bakgrund, syfte och huvuddrag
Detaljplaneprocessen syftar till att bedöma lämpligheten för en viss användning av ett mark- och vattenområde, med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.
Processen syftar även till att säkra insyn för berörda, och att därigenom få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Det område som behandlas i denna detaljplan är beläget i den västra delen av centrala Jönköping. Förslaget innebär att detaljplanen, om den vinner laga kraft, ska möjliggöra för byggnation av bland annat bostäder, kontors- och skolverksamheter.
Större delen av kvarteret Hälsan består idag av befintlig bebyggelse som ska finnas kvar, vilket innebär att inte hela kvartetet kommer att planläggas.
Planområdet är mångfacetterat då finns flertalet byggnader med olika utformningar och användningsområden. På fastigheten Hälsan 5 återfinns idag en envåningbyggnad, i vilken apoteksverksamhet bedrivs. Omgivande byggnader i kvarteret består av kontors- och vårdlokaler uppförda i fem till åtta våningar. På Hälsan 3 är idag bl.a. en femvåningsbyggnad lokaliserad, vilken inrymmer en vårdcentral. På Hälsan 2 återfinns en byggnad uppförd i åtta våningar, som inrymmer företaget Science park.
Planområdet innefattar fastigheten Hälsan 5, del av Hälsan 2 och liten avgränsad del av Hälsan 3 samt marksamfälligheten Hälsan s:1. Intentionen är att området ska inrymma olika typer av markanvändningar av såsom bostäder, kontor, skola och centrumverksamheter. Planförslaget innehåller även nya parkeringsgarage under jord och nya trafiklösningar. De bestämmelser som anges i detaljplanen reglerar bebyggelsens storlek, höjd, placering och utformning.
P P
PP
P
P
P
P PP
P P
P
PP
PP
P
P
PP
P
PP
P
P
PP
P
P
PP
P
PP
P
PP
P
PP
P
PP
PPPPPPPP
PPPPPPP
P
P
PP
P
P
PP
P
PP
P
PP
P
PP
PPPPP PPPPPPP PP
PPP PP PP
PPP
P
P
P PPPP
P
PPP
PP P
P
PP
PP PPPP
PPP PPPP
PPP PP PP PPPPPPPPPP PP
PPPPP
Planområde
Planförslag
Läge
Planområdet är beläget i stadsdelen Väster och avgränsas i norr av Gjuterigatan, i öster av Barnarpsgatan, i söder av Lasarettsgatan och i väster av Fabriksgatan.
Planområdet består av del av Hälsan 2, del av Hälsan 3, Hälsan 5 och marksamfälligheten hälsan s:1.
Markägoförhållanden
Fastigheten Hälsan 2 ägs av Jönköpings kommun, fastigheten Hälsan 3 av bolaget Hemsö Hälsan AB och Hälsan 5 ägs av fastighetsbolaget Fastigheten Lasarettsparken AB. Marksamfälligheten Hälsan s:1 samägs av Hälsan 2, Hälsan 3, Hälsan 4 och Hälsan 1.
Bebyggelse
Bebyggelse på Hälsan 5 och del av Hälsan 3
På Hälsan 5 planeras en byggnad som främst kommer att utgöras av bostäder, men även inrymma verksamheter i entréplanet. Den tilltänkta bebyggelsen samspelar med omgivande bebyggelsestruktur genom att byggnadens lägsta byggnadsdel, i sex våningar, korrelerar i höjd med intilliggande bebyggelse på Hälsan 1. Våning sex till åtta relaterar i höjd till den angränsande bebyggelsen på Hälsan 2 och våning nio till fjorton har ytterligare ett indrag från söder. På bottenvåningen återfinns ett apotek, vilket innebär att nuvarande apoteksverksamhet på Hälsan 5 kan fortsätta att bedriva sin verksamhet i nya lokaler. Även en caféverksamhet inryms i bottenplan, vilket skapar en attraktiv mötesplats i kvarteret.
En avgränsad del i höjdled av fastigheten Hälsan 3 är tänkt att överföras till Hälsan 5 genom en lantmäteriförrättning, vilket innebär att tredimensionella utrymmen kommer att kunna skapas. Dessa är tänkta att gå från våning -1 till våning 6. Entrén till vårdcentralen kommer inte att ingå i det tredimensionella utrymmet, men Hälsan 5 kommer att bekosta uppförandet av en ny entré. Under den planerade byggnaden uppförs ett parkeringsgarage med in - och utfart under Lasarettsgatan. För att transportera sig till parkeringsgaraget under Hälsan 5 kommer de boende att använda sig av den befintliga parkeringsnedfarten som är lokaliserad i östra delen av Lasarettsgatan och sedan köra genom Hälsan 1:s parkeringsgarage för att slutligen kunna ansluta till den planerade underfarten till Hälsan 5 under Lasarettsgatan. Rättighet kommer att behöva bildas så att boende på Hälsan 5 har rätt att passera på Hälsan 1.
S E K T I O N A - A S K A L A 1 : 5 0 0 ( A 3 ) X 1 4 V Å N
4
H Ä L S A N 5 T O S I T O
A R R H O V F R I C K A R K I T E K T K O N T O R 1 6 . 0 2 . 2 4
S E K T I O N A - A S K A L A 1 : 5 0 0 ( A 3 ) X 1 4 V Å N
Sektion som redovisar hur de tredimensionella fastighetsutrymmena är tänkta att bildas. Tosito/Arrhov Frick Arkitektkontor.
Hälsan 5, vy från Lasarettsparken. Tosito/Arrhov Frick Arkitektkontor.
Hälsan 5, fågelperspektiv. Tosito/Arrhov Frick Arkitektkontor.
Bebyggelse på Hälsan 2
I östra delen av Hälsan 2 planeras bebyggelse som är tänkt att inrymma kontorsverksamhet alternativt skolverksamhet, samt underjordiskt garage. I förslaget redovisas en byggnad med byggnadspartier i åtta våningar, tio våningar och tolv våningar som inrymmer kontorsverksamhet. Mellan befintliga Science park och tilltänkt bebyggelse på östra delen av Hälsan kommer en allmän gata för gång- och cykeltrafik samt viss servicetrafik (t.ex sophanteringsfordon) att bildas. Gatan kommer således att att delas och användas av olika trafikanter.
Den gemensamma gatuytan mellan Science park och den tilltänkta bebyggelsen har avvikande markbeläggning, detta för att indikera att servicetransport på ytan skall ske på gångtrafikanters och cyklisters villkor. En äldre byggnad från tidigt 1920-tal är lokaliserad nordöst om den tilltänkta bebyggelsen på Hälsan 2. Planförslaget tar hänsyn till denna byggnad genom att den planerade byggnaden får en indragen bottenvåning i söder, vilket gör att ett generöst utrymme bildas mellan den äldre byggnaden och den tillkommande bebyggelsen. Det bildas en tydlig rumslighet som blir en attraktiv mötesplats för såväl besökare som verksamma i området. Under Hälsan 2 planeras ett underjordiskt garage i två plan som skall fungera som parkering för besökande och verksamma inom kvarteret Hälsan. Ett tredimensionell utrymme, som skall fungera som en för transportled mellan befintlig parkeringsnedfart och det tilltänkta garaget, kommer att behöva skapas under gatan mellan Science park och den nya bebyggelsen. I västra delen av Hälsan 2 möjliggörs byggnation i form av bostäder, kontor, centrumverksamhet samt vårdverksamhet.
Hälsan 2, situationsplan. MA arkitekter/BSV.
6
UPPDRAG NR. 31BE15/P155820A DATUM. 2016-04-14
4
SKALA 1:400 (A3)
SEKTION kort
UPPDRAG NR. 31BE15/P155820A DATUM. 2016-04-14
5
SKALA 1:400 (A3)
SEKTION lång
Utsnitt, sektionslinje
Sektion Hälsan 2. MA arkitekter/BSV Sektion Hälsan 2. MA arkitekter/BSV
Utsnitt, sektionslinje
Huvudentré, vy från Banarpsgatan Vy från Gjuterigatan
Mötet mellan ny bebyggelse och befintliga Science park
Vy Lasarettsgatan
Hälsan 2, fågelperspektiv. MA arkitekter/BSV
8
Trafik
Gång- och cykel
Det är idag möjligt för gång- och cykeltrafikanter att passera på Lasarettsgatan och vidare förbi Science park för att transportera sig till Gjuterigatan.
Lasarettsgatan är idag en marksamfällighet, vilket i detaljplanen föreslås att omvandlas till en allmän gata med kommunalt huvudskap. Gatan kommer enbart att tillåta gång- och cykeltrafikanter samt viss servicetrafik i form av exempelvis soptransport och varuhantering till de olika byggnaderna. Denna trafik sker således på gång- och cykeltrafikanters vilkor. I den södra delen av Hälsan 2 återfinns bestämmelsen x, dettaför att säkerställa möjlig passage för allmän gång- och cykeltrafik mellan tänkt bebyggelse och garagenedfarten.
Cykelvägnätet är i övrigt väl utbyggt i närområdet och en ny cykelbana planeras på Gjuterigatan norr om planområdet.
Cykelparkering
På Hälsan 5 sker cykelparkering i väster utanför apoteket, inne på gården och i ett cykel- och barnvagnsförråd i den östra delen av byggnaden. På Hälsan 2 kommer cykelparkeringar att finnas i närheten till entrén och i passagen mellan Science park och tillkommande bebyggelse. Cykelparkeringar kommer även att inrymmas i de underjordiska garageplanen under respektive fastighet.
Bilparkering
Nuvarande markparkeringar på Hälsan 2 försvinner, vilka kommer ersättas av parkeringar under fastigheten Hälsan 2. Underjordiska parkeringar kommer att byggas även under Hälsan 5. De två underjordiska parkeringsgaragen bedöms ha plats för de parkeringsplatser som krävs för Hälsan 5 och 2. Exakt antal parkeringsplatser som krävs fastställs i bygglovsskedet och det görs då utifrån gällande parkeringsnorm.
Teknisk försörjning
VA
De befintliga vatten- och avloppsledningarna till planområdet kan försörja tillkommande bebyggelse.
Dagvatten
Fastigheterna Hälsan 2 och Hälsan 5 är idag bebyggda. Planen anger att fastigheterna även i fortsättningen kommer att vara bebyggda. Karteringar har genomförts i området avseende vatten, vilka visar att det i nära anslutning till fastigheten finns lågpunkter där vatten samlas vid nederbörd. Det är vid nybyggnation viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa lågpunkter och anpassa byggnationen så att vattnet inte medför några problem för fastigheterna.
Planen anses inte medföra att nytt vatten eller större mängder vatten tillförs fastigheten eller intilliggande fastigheter. Enligt kommunens karteringar som visar översvämningsrisker finns inget som pekar på att området kommer att vara speciellt utsatt för översvämningsrisker.
Uppvärmning
Bebyggelsen kan anslutas till befintliga fjärrvärmeledningar.
El
Idag finns en nätstation på Hälsan 3 och det är oklart om den kommer att klara av ytterligare belastning. En dialog förs med Jönköpings energi och ett besked väntas till granskningsskedet. I det fall nätstationen på Hälsan 3 inte kan belastas ytterligare kommer en ny nätstation att behöva inrymmas på Hälsan 2.
Avfall
Avfallshantering ska ske inom fastigheterna. Gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering ska vara tillgänglighetsanpassade samt utformas så att kraven på god arbetsmiljö för avfallshämtaren uppfylls.
Kommunen rekommenderar att tillgång till samtliga åtta fraktioner finns inom fastigheterna, både med tanke på miljön och för att det bidrar till en lägre kostnad för fastighetsägaren. De åtta fraktionerna är; matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidningar m.m.), pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat glas och ofärgat glas. Utöver detta är det fördelaktigt om fastighetsägaren möjliggör för insamling av elektronik och batterier.
Störningar, hälsa och säkerhet
Brandskydd
Insatstid
Räddningstjänstens insatstid till området är under 10 minuter.
Tillgänglighet
Alla byggnader ska vara lättillgängliga med räddningstjänstens fordon och utformas enligt BBR 5:72. Framkomlighet till byggnader ska planeras så att avståndet mellan dörrar i fasad och potentiella uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon understiger 50 meter. Detta för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv räddningsinsats. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en angreppspunkt.
Brandvatten
Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör understiga 100 meter.
10
E E E
( ( ( (
( ( ( (
E E E E
E E E E
E E E E
E E E E
E E E E
E E E E
E E E E
E E E E
( ( ( (
( ( ( (
( ( ( (
( ( ( (
( ( ( (
( ( ( (
( ( ( (
( ( ( (
((((((( ((((((( ((((((( ((((((( ((((((( ((((((( (((((((
((((((( ((((((( ((((((( ((((((( (((((((
)
)+134)
)+117)—+98 )—+98
r
q1
f1
)—+117,5
)
)+149)
)+141,5)
)+117)
)+117)
)+141,5)
)+149)
)+110)
)+112)
)+141,5x x
x B
BKC
CK KSBC
KSC SK BCK(D)
GATA1 GATA1
GATA1
P1BK D
(P2) (P2)
(P2) (P2)
(P2) (P2)
(P2)G
ångfartsområde Gångfart
sområde Gångfartsområde
P P
U
U
U
U
PP
P P
PP PPPP PP PP
P
U U
U U
UUU
U U U
U
U U
UUU
U U
P PP
P P
P PP
P
P
P
P
PP P P P P
P P
PP
PP
U
UU U
U U U U UU
P PP PPP
P
PP P
P P P PP
P
P
PP P P PP
P
P
P P P P
P
P P PP
P
P P P P P P P
P
P
P
P
P
P PPP PPPPP P P PP
PPP
PP
UU U
U
U U
U U U
U
U
U
UUU UUU
U U U
U U
U U U
U
U U
PP
P
P
G G
G G
G G
G
G
G G G G
G G
G G
G G G G
G
G G G
G
G
G
G
G G G
G
GG G
G
G G
G
G G
G
G G
G
G G GG
G G GG
G G
G G G
G GG
G GG G
G G
G G G GG
G
G G G G G
G G G G
G G
G
G G
G G
G G G
G G
G G
G G
G G GG G
G
G G
G G G
G
GG
G G G G
G G G G
G G
G G
G G G G
G G
G
G
G
G G
G
G
G G
G G
G G
G G G
G
G G
G
G
G
G G
G G G G
G
G
G G
G G
G G G
G G G G
G
G G
GG
G G
G G
G
G G
G
G G
G
G
G G
G G
G G
G
G G G
G
G G G G
G
G
G G G G G
G G G
G
G
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
Lasarettsgatan
Trädgårdsgatan
Gjuterigatan
Lasarettsgatan
Kungsgatan
Barnarpsgatan Fabriksgatan
Lasarettsgatan Fabriksgatan
Barnarpsgatan Lasarettsparken
GRANATEN HYMNEN
HALLONET
HÄLSAN
HARPUNEN VÄSTRA FOLKSKOLAN
VÄSTER
2 1/2
1/2
2
1/2 1
1 1
\4\
1:1
2
2
2 3
4
4
5 5
5
5
5 6
6
7
7 fe
s:1
s:1 5
HÄLSAN HELGONET
HÖGSKOLAN 1 HYMNEN
GA
GA GA
SV SV
SV SVSV
SV
SV
SV
SV SV
98
97
96
98 98
96
98
98
98
98
98
98
96 98
98 98
97
98 98
98
98 98
98 98
98 98
98
97
98
98 98
98 98 98 98
98
98
98
98
98
98
98
97 189100
189100
189200
189200
189300
189300
6406800 6406800
6406900 6406900
6407000 6407000
1:1 000
0 50 100Meter
Skala
Grundkarta över del av Jönköping i Jönköpings kommun Fastighetsindelning: April 2012 Markkomplettering: Månad År Koordinatsystem: Sweref 99 13 30 Höjdsystem: RH2000
Byggnadernas begränsningslinjer utgöres av fasadlinjer eller takkonturer
Grundkartans riktighet bestyrkes Jönköping den dag månad år ...
Helen Lerge
Lantmäteriavdelningen Stadsbyggnadskontoret
b
Antagande: av:
...
Detaljplan för
(Godkännande:)(201x-xx-xx) (av:)
Planförfattare:
Upprättad:
Laga kraft: Diarienummer:
(Stbn)
del av Hälsan 2 m.fl.
Klara Alexanderson
2016-05-03
SAMRÅDSHANDLING PLANBESTÄMMELSER
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.
GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns
Egenskapsgräns och administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap
GATA1 TORGGATA - gång och cykeltrafik. Utöver detta tillåts endast servicefordon för sophantering, räddningstjänst, varuhantering, samt transporter till handikappsparkeringar.
Kvartersmark
B Bostäder, 4 kap 5 § punkt 3 PBL K Kontor, 4 kap 5 § punkt 3 PBL S Skola, 4 kap 5 § punkt 3 PBL D Vård, 4 kap 5 § punkt 3 PBL C Centrum, 4 kap 5 § punkt 3 PBL P1 Parkering, 4 kap 5 § punkt 3 PBL (D) Vård, 4 kap 5 § punkt 3 PBL.
(P2) Parkering tillåts under mark.
EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS KOMMUNAL Utformning
GångfartsområdeGångfartsområde, 4 kap. 5 § 2 PBL
EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande
E E E
( ( ( Marken får byggas över med planterbart bjälklag, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL
((((( (((((
Marken får byggas över med planterbart bjälklag, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL Höjd på byggnader
)
)0,0 Högsta totalhöjd i meter över angivet nollplan, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL)—+0,0 Högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1t PBL Rivningsförbud
r Byggnad får ej rivas, 4 kap 16 § 4 och 30 § PBL Utformning
f1 Arkad skall finnas, ej lägre frihöjd än 4,8 meter.
Skydd av kulturvärden
q1 Kulturhistoriskt värdefull byggnad. Underhållsarbeten skall utföras så de överensstämmer med ursprungligt utseende. Befintliga detaljer såsom det schatterade fasadteglet, takkuporna/lanterninerna och fönstrena med mitt- och tvärposter samt smala fönsterkarmar skall bevaras. Fönsterplaceringen får ej ändras. PBL 4 kap 16
§ punkt 3
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft, 4 kap 21 § PBL Kommunen är huvudman för allmänna platser.
Markreservat för allmännyttiga ändamål
x Marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. Ej lägre frihöjd än 4,8 meter i arkad. 4 kap 6 §, 5 § 2, 8 § 2 och 30 § PBL
INFORMATION
Känslig inredning, utrustning och samhällsviktig infrastruktur ska placeras så att de ej skadas vid ett vattenstånd upp till +90,3 m (RH2000)
BCK
HÄLSAN 5 HÄLSAN 3
GATA
HÄLSAN 2 GATA
BCK KSC
(D)
SEKTION A-A SEKTION B-B
Parkering under jord(P2) A
A
B B
Plankarta och bestämmelser
Användning av mark och vatten
Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Gata
1- Torggata
Bestämmelsen anger gata som markanvändning för de allmänna gatorna inom planområdet. Syftet med planbestämmelsen är att den nuvarande marksamfälligheten Hälsan s:1 istället skall bli en kommunal gata som servar allmänhetens behov av infrastruktur. Användningen GATA är i denna plan preciserad som GATA1 och då definierad som en torggata vilket innebär att den främst kommer att tillåta gång- och cykeltrafik. Utöver detta tillåts endast servicefordon för sophantering, räddningstjänst och varutransporter samt handikappsparkeringar.
Kvartersmark
Bostäder
Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av bostäder. Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med K (kontor), C (centrum), S (skola) och D (vård). Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.
Kontor
Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av kontorsverksamhet.
Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med B (bostäder), C (centrum), S (skola) och D (vård).
Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.
Centrum
Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av centrumverksamhet.
Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med B (bostäder), K (kontor), S (skola) och D (vård).
Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.
Skola
Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av skolverksamhet.
Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med B (bostäder), K (kontor), C (centrum) och D (vård). Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.
Vård
Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av vårdverksamhet.
Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med B (bostäder), K (kontor) och C (centrum) . Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.
Vård s
(
(
B
s
(
(
K
PC
S
D
GATA1
s
(