• No results found

Detaljplan för del av Hälsan 2 m.fl.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Detaljplan för del av Hälsan 2 m.fl."

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Detaljplan för del av Hälsan 2 m.fl.

Väster, Jönköpings kommun

Samrådshandling 2016-05-03 Dnr: 2015:47

Planbeskrivning

P

PP

P

PP PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP PPPPPPPP PPPPPPPP

PPPPPPP

PPP

PPP

PPP

PPP

PPP

PPPPPPP

P

P

P PPPP PPPP PPPP

PPPP PPPP PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP

Björngatan

Gröna gatan Studiegatan Stureg

atan

Bellmansgatan

Klostergatan Björngatan

Munkplan

Sjötorpsgatan Ståltorpsgatan

Gna gatan

Klostergatan Berzeliigatan

Brahegatan Drottninggatan Vegagatan

Floragatan Idas Park

Scheelegatan

Barnarpsgatan Sjötorpsplan

Munkgatan Sjögatan

Sturegatan Norgårdsgatan

Björngatan Brahegatan Mollbergsgatan

Barnarpsgatan Brahegatan Myntgatan

Sjögatan

Barnarpsgatan

Bygatan Tegnérgatan

Munksjöpromenaden Klubbhusgatan

Rod darg

atan Lagermansgatan

Brunnsgatan

Pilgatan Olof Palmes plats

Kapellgatan Lasarettsgatan Gjuterigatan

Kungsgatan

Torgparken

Åsenvägen

Kristined

alsga tan Lyckhemsgatan

Junega tan

Junegatan Gjuterig

atan Lyckhemsgatan

Klostergatan Pilgatan

Myntgatan Berzeliigatan Gna gatan

Kungsgatan

Scheelegatan Halle Persgatan

Solstickegatan

Junelundsgatan

Västra Torget

Plångränd ckalyckegen Dunkehallavägen

Junegatan Polhemsgatan

Junegatan Brunnsgatan

Thorildsgatan ckalyckegen

Pipersgatan

Lyckhemsgatan Polhemsgatan

Tändsticksgränd Västra Storgatan

Svavelsticksgränd Stagneliigatan

Korte bo

gen

S:t Pedersgatan ttergnd Talavidsparken

Lyckhemsgatan Kortebovägen

S:t Pauligatan

Sntgatan

Västra Strandpromenaden

Järnvägsgatan Junerondellen

Verkstadsgatan Trädrdsgatan

Gjuterigatan Lasarettsgatan

Skolgatan Residensgatan Braheparken

Brunnsgatan

Smålandsgatan Barnarpsgatan Trädrdsgatan

Nygatan Nygatan

F E Elmgrens gata Brunnsgatan Kapellgatan

Klostergatan

Kungsgatan Barnarpsgatan Fabriksgatan

Lasarettsgatan Fabriksgatan

Oxtorgsgatan

Barnarpsgatan Barnarpsgatan

Smålandsgatan

Klostergatan

Oxtorgsgatan

Hoppets Gnd Hoppets Torg

Vallgatan

Tegnérgatan

sttagatan

Brahegatan

Kyrkogatan Kyrkogatan

Gjuterigatan Vallgatan

Lasarettsparken Vallgatan

Brunnsgatan

Munksjöbron Högskolerondellen

Munksjögatan

Hamnplan

Magnus Ladulås plats Hamngatan

Hamngatan Slottskajen

Bauers brygga Rådhusparken

Munksjörondellen

Hamnplansgatan Kanalplan

Södra Strandgatan

Henrik Sjögrens plats

Bastionsparken

Smedjegatan

Lantmätargränd

Museirondellen

Östra S trandgatan

Munksjögatan Södra Strandgatan

Pelargatan

Teaterrondellen Lillsjöplan

Fiskargränd

Pylongatan

Pollaregatan

Pollaregatan

Kulturgatan Pollaregatan

Lantmätargränd Järnvägsgatan

Tänds ticksgränd Svavelsticksgränd

Västr a Sto

rgatan

Norra Strandgatan Barnarpsgatan

Kapellgatan

Skolgatan

Västra Storgatan Västra Storgatan

Östra Storgatan Lundströms plats

Västra Strand promenaden

Parkgatan Hamnparken

Hotellplan Strandpromenaden Järnvägsgatan

Brånebacken

Bredgnd

BorgmästargndLejongatan Sandbacksg

atan Sandba cksg

atan Kortebo

gen Korteb

oväg en Sandbacksparken

stra S trand

prom enaden

Planområde

(2)

Så här görs en detaljplan med standard planförfarande

Planbesked

Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.

Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.

Samråd

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samrådsredogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Granskning

Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.

Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljödomstolen och därefter prövningsrätt till mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

(3)

Inledning

En detaljplan prövar om ett område är lämpligt för en viss typ av användning, både vad gäller mark och vatten. Detaljplanen reglerar både rättigheter och skyldigheter mellan markägare och samhället, och markägare emellan.

Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.

En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:

Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen

Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som detaljplanen möjliggör

Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen

Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument

Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, avtal, ansvarsfördelning, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan

(4)

Innehåll

Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 2

Planförslag . . . 3

Planens konsekvenser . . . . 14

Förutsättningar . . . . 18

Genomförande av detaljplanen . . . . . 24

Handlingar

Planbeskrivning

Plankarta med bestämmelser

Bilagor

Behovsbedömning

Geoteknisk undersökning Hälsan 2

- Bilaga 1: Markundersökningsrapport - Bilaga 2: PM Geoteknik

- Bilaga 3: Geoteknik enstaka borrhål - Bilaga 4: Geoteknik borrplan

- Bilaga 5: Geoteknikbilaga härledda värden - Bilaga 6: Geoteknikbilaga valda värden Geoteknisk undersökning Hälsan 5

Miljöteknisk markundersökning Hälsan 2

Miljöteknisk markundersökning Hälsan 5 - Bilaga 1: PM miljöteknisk utredning - Bilaga 2: Situationsplan

- Bilaga 3: Fältprotokoll

- Bilaga 4: Sammanställning av analyser - Bilaga 5: Analysrapporter

Bullerutredning Hälsan 5 Skuggstudie Hälsan 5 Skuggstudie kv. Hälsan

(5)

2

Översikt

Bakgrund, syfte och huvuddrag

Detaljplaneprocessen syftar till att bedöma lämpligheten för en viss användning av ett mark- och vattenområde, med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Processen syftar även till att säkra insyn för berörda, och att därigenom få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Det område som behandlas i denna detaljplan är beläget i den västra delen av centrala Jönköping. Förslaget innebär att detaljplanen, om den vinner laga kraft, ska möjliggöra för byggnation av bland annat bostäder, kontors- och skolverksamheter.

Större delen av kvarteret Hälsan består idag av befintlig bebyggelse som ska finnas kvar, vilket innebär att inte hela kvartetet kommer att planläggas.

Planområdet är mångfacetterat då finns flertalet byggnader med olika utformningar och användningsområden. På fastigheten Hälsan 5 återfinns idag en envåningbyggnad, i vilken apoteksverksamhet bedrivs. Omgivande byggnader i kvarteret består av kontors- och vårdlokaler uppförda i fem till åtta våningar. På Hälsan 3 är idag bl.a. en femvåningsbyggnad lokaliserad, vilken inrymmer en vårdcentral. På Hälsan 2 återfinns en byggnad uppförd i åtta våningar, som inrymmer företaget Science park.

Planområdet innefattar fastigheten Hälsan 5, del av Hälsan 2 och liten avgränsad del av Hälsan 3 samt marksamfälligheten Hälsan s:1. Intentionen är att området ska inrymma olika typer av markanvändningar av såsom bostäder, kontor, skola och centrumverksamheter. Planförslaget innehåller även nya parkeringsgarage under jord och nya trafiklösningar. De bestämmelser som anges i detaljplanen reglerar bebyggelsens storlek, höjd, placering och utformning.

P P

PP

P

P

P

P PP

P P

P

PP

PP

P

P

PP

P

PP

P

P

PP

P

P

PP

P

PP

P

PP

P

PP

P

PP

PPPPPPPP

PPPPPPP

P

P

PP

P

P

PP

P

PP

P

PP

P

PP

PPPPP PPPPPPP PP

PPP PP PP

PPP

P

P

P PPPP

P

PPP

PP P

P

PP

PP PPPP

PPP PPPP

PPP PP PP PPPPPPPPPP PP

PPPPP

Planområde

(6)

Planförslag

Läge

Planområdet är beläget i stadsdelen Väster och avgränsas i norr av Gjuterigatan, i öster av Barnarpsgatan, i söder av Lasarettsgatan och i väster av Fabriksgatan.

Planområdet består av del av Hälsan 2, del av Hälsan 3, Hälsan 5 och marksamfälligheten hälsan s:1.

Markägoförhållanden

Fastigheten Hälsan 2 ägs av Jönköpings kommun, fastigheten Hälsan 3 av bolaget Hemsö Hälsan AB och Hälsan 5 ägs av fastighetsbolaget Fastigheten Lasarettsparken AB. Marksamfälligheten Hälsan s:1 samägs av Hälsan 2, Hälsan 3, Hälsan 4 och Hälsan 1.

Bebyggelse

Bebyggelse på Hälsan 5 och del av Hälsan 3

På Hälsan 5 planeras en byggnad som främst kommer att utgöras av bostäder, men även inrymma verksamheter i entréplanet. Den tilltänkta bebyggelsen samspelar med omgivande bebyggelsestruktur genom att byggnadens lägsta byggnadsdel, i sex våningar, korrelerar i höjd med intilliggande bebyggelse på Hälsan 1. Våning sex till åtta relaterar i höjd till den angränsande bebyggelsen på Hälsan 2 och våning nio till fjorton har ytterligare ett indrag från söder. På bottenvåningen återfinns ett apotek, vilket innebär att nuvarande apoteksverksamhet på Hälsan 5 kan fortsätta att bedriva sin verksamhet i nya lokaler. Även en caféverksamhet inryms i bottenplan, vilket skapar en attraktiv mötesplats i kvarteret.

En avgränsad del i höjdled av fastigheten Hälsan 3 är tänkt att överföras till Hälsan 5 genom en lantmäteriförrättning, vilket innebär att tredimensionella utrymmen kommer att kunna skapas. Dessa är tänkta att gå från våning -1 till våning 6. Entrén till vårdcentralen kommer inte att ingå i det tredimensionella utrymmet, men Hälsan 5 kommer att bekosta uppförandet av en ny entré. Under den planerade byggnaden uppförs ett parkeringsgarage med in - och utfart under Lasarettsgatan. För att transportera sig till parkeringsgaraget under Hälsan 5 kommer de boende att använda sig av den befintliga parkeringsnedfarten som är lokaliserad i östra delen av Lasarettsgatan och sedan köra genom Hälsan 1:s parkeringsgarage för att slutligen kunna ansluta till den planerade underfarten till Hälsan 5 under Lasarettsgatan. Rättighet kommer att behöva bildas så att boende på Hälsan 5 har rätt att passera på Hälsan 1.

S E K T I O N A - A S K A L A 1 : 5 0 0 ( A 3 ) X 1 4 V Å N

(7)

4

H Ä L S A N 5 T O S I T O

A R R H O V F R I C K A R K I T E K T K O N T O R 1 6 . 0 2 . 2 4

S E K T I O N A - A S K A L A 1 : 5 0 0 ( A 3 ) X 1 4 V Å N

Sektion som redovisar hur de tredimensionella fastighetsutrymmena är tänkta att bildas. Tosito/Arrhov Frick Arkitektkontor.

Hälsan 5, vy från Lasarettsparken. Tosito/Arrhov Frick Arkitektkontor.

Hälsan 5, fågelperspektiv. Tosito/Arrhov Frick Arkitektkontor.

(8)

Bebyggelse på Hälsan 2

I östra delen av Hälsan 2 planeras bebyggelse som är tänkt att inrymma kontorsverksamhet alternativt skolverksamhet, samt underjordiskt garage. I förslaget redovisas en byggnad med byggnadspartier i åtta våningar, tio våningar och tolv våningar som inrymmer kontorsverksamhet. Mellan befintliga Science park och tilltänkt bebyggelse på östra delen av Hälsan kommer en allmän gata för gång- och cykeltrafik samt viss servicetrafik (t.ex sophanteringsfordon) att bildas. Gatan kommer således att att delas och användas av olika trafikanter.

Den gemensamma gatuytan mellan Science park och den tilltänkta bebyggelsen har avvikande markbeläggning, detta för att indikera att servicetransport på ytan skall ske på gångtrafikanters och cyklisters villkor. En äldre byggnad från tidigt 1920-tal är lokaliserad nordöst om den tilltänkta bebyggelsen på Hälsan 2. Planförslaget tar hänsyn till denna byggnad genom att den planerade byggnaden får en indragen bottenvåning i söder, vilket gör att ett generöst utrymme bildas mellan den äldre byggnaden och den tillkommande bebyggelsen. Det bildas en tydlig rumslighet som blir en attraktiv mötesplats för såväl besökare som verksamma i området. Under Hälsan 2 planeras ett underjordiskt garage i två plan som skall fungera som parkering för besökande och verksamma inom kvarteret Hälsan. Ett tredimensionell utrymme, som skall fungera som en för transportled mellan befintlig parkeringsnedfart och det tilltänkta garaget, kommer att behöva skapas under gatan mellan Science park och den nya bebyggelsen. I västra delen av Hälsan 2 möjliggörs byggnation i form av bostäder, kontor, centrumverksamhet samt vårdverksamhet.

Hälsan 2, situationsplan. MA arkitekter/BSV.

(9)

6

UPPDRAG NR. 31BE15/P155820A DATUM. 2016-04-14

4

SKALA 1:400 (A3)

SEKTION kort

UPPDRAG NR. 31BE15/P155820A DATUM. 2016-04-14

5

SKALA 1:400 (A3)

SEKTION lång

Utsnitt, sektionslinje

Sektion Hälsan 2. MA arkitekter/BSV Sektion Hälsan 2. MA arkitekter/BSV

Utsnitt, sektionslinje

(10)

Huvudentré, vy från Banarpsgatan Vy från Gjuterigatan

Mötet mellan ny bebyggelse och befintliga Science park

Vy Lasarettsgatan

Hälsan 2, fågelperspektiv. MA arkitekter/BSV

(11)

8

Trafik

Gång- och cykel

Det är idag möjligt för gång- och cykeltrafikanter att passera på Lasarettsgatan och vidare förbi Science park för att transportera sig till Gjuterigatan.

Lasarettsgatan är idag en marksamfällighet, vilket i detaljplanen föreslås att omvandlas till en allmän gata med kommunalt huvudskap. Gatan kommer enbart att tillåta gång- och cykeltrafikanter samt viss servicetrafik i form av exempelvis soptransport och varuhantering till de olika byggnaderna. Denna trafik sker således på gång- och cykeltrafikanters vilkor. I den södra delen av Hälsan 2 återfinns bestämmelsen x, dettaför att säkerställa möjlig passage för allmän gång- och cykeltrafik mellan tänkt bebyggelse och garagenedfarten.

Cykelvägnätet är i övrigt väl utbyggt i närområdet och en ny cykelbana planeras på Gjuterigatan norr om planområdet.

Cykelparkering

På Hälsan 5 sker cykelparkering i väster utanför apoteket, inne på gården och i ett cykel- och barnvagnsförråd i den östra delen av byggnaden. På Hälsan 2 kommer cykelparkeringar att finnas i närheten till entrén och i passagen mellan Science park och tillkommande bebyggelse. Cykelparkeringar kommer även att inrymmas i de underjordiska garageplanen under respektive fastighet.

Bilparkering

Nuvarande markparkeringar på Hälsan 2 försvinner, vilka kommer ersättas av parkeringar under fastigheten Hälsan 2. Underjordiska parkeringar kommer att byggas även under Hälsan 5. De två underjordiska parkeringsgaragen bedöms ha plats för de parkeringsplatser som krävs för Hälsan 5 och 2. Exakt antal parkeringsplatser som krävs fastställs i bygglovsskedet och det görs då utifrån gällande parkeringsnorm.

Teknisk försörjning

VA

De befintliga vatten- och avloppsledningarna till planområdet kan försörja tillkommande bebyggelse.

Dagvatten

Fastigheterna Hälsan 2 och Hälsan 5 är idag bebyggda. Planen anger att fastigheterna även i fortsättningen kommer att vara bebyggda. Karteringar har genomförts i området avseende vatten, vilka visar att det i nära anslutning till fastigheten finns lågpunkter där vatten samlas vid nederbörd. Det är vid nybyggnation viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa lågpunkter och anpassa byggnationen så att vattnet inte medför några problem för fastigheterna.

Planen anses inte medföra att nytt vatten eller större mängder vatten tillförs fastigheten eller intilliggande fastigheter. Enligt kommunens karteringar som visar översvämningsrisker finns inget som pekar på att området kommer att vara speciellt utsatt för översvämningsrisker.

(12)

Uppvärmning

Bebyggelsen kan anslutas till befintliga fjärrvärmeledningar.

El

Idag finns en nätstation på Hälsan 3 och det är oklart om den kommer att klara av ytterligare belastning. En dialog förs med Jönköpings energi och ett besked väntas till granskningsskedet. I det fall nätstationen på Hälsan 3 inte kan belastas ytterligare kommer en ny nätstation att behöva inrymmas på Hälsan 2.

Avfall

Avfallshantering ska ske inom fastigheterna. Gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering ska vara tillgänglighetsanpassade samt utformas så att kraven på god arbetsmiljö för avfallshämtaren uppfylls.

Kommunen rekommenderar att tillgång till samtliga åtta fraktioner finns inom fastigheterna, både med tanke på miljön och för att det bidrar till en lägre kostnad för fastighetsägaren. De åtta fraktionerna är; matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidningar m.m.), pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat glas och ofärgat glas. Utöver detta är det fördelaktigt om fastighetsägaren möjliggör för insamling av elektronik och batterier.

Störningar, hälsa och säkerhet

Brandskydd

Insatstid

Räddningstjänstens insatstid till området är under 10 minuter.

Tillgänglighet

Alla byggnader ska vara lättillgängliga med räddningstjänstens fordon och utformas enligt BBR 5:72. Framkomlighet till byggnader ska planeras så att avståndet mellan dörrar i fasad och potentiella uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon understiger 50 meter. Detta för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv räddningsinsats. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en angreppspunkt.

Brandvatten

Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör understiga 100 meter.

(13)

10

E E E

( ( ( (

( ( ( (

E E E E

E E E E

E E E E

E E E E

E E E E

E E E E

E E E E

E E E E

( ( ( (

( ( ( (

( ( ( (

( ( ( (

( ( ( (

( ( ( (

( ( ( (

( ( ( (

((((((( ((((((( ((((((( ((((((( ((((((( ((((((( (((((((

((((((( ((((((( ((((((( ((((((( (((((((

)

)+134

)

)+117

)+98 )+98

r

q1

f1

)+117,5

)

)+149

)

)+141,5

)

)+117

)

)+117

)

)+141,5

)

)+149

)

)+110

)

)+112

)

)+141,5

x x

x B

BKC

CK KSBC

KSC SK BCK(D)

GATA1 GATA1

GATA1

P1BK D

(P2) (P2)

(P2) (P2)

(P2) (P2)

(P2)G

ångfartsomde Gångfart

sområde Gångfartsområde

P P

U

U

U

U

PP

P P

PP PPPP PP PP

P

U U

U U

UUU

U U U

U

U U

UUU

U U

P PP

P P

P PP

P

P

P

P

PP P P P P

P P

PP

PP

U

UU U

U U U U UU

P PP PPP

P

PP P

P P P PP

P

P

PP P P PP

P

P

P P P P

P

P P PP

P

P P P P P P P

P

P

P

P

P

P PPP PPPPP P P PP

PPP

PP

UU U

U

U U

U U U

U

U

U

UUU UUU

U U U

U U

U U U

U

U U

PP

P

P

G G

G G

G G

G

G

G G G G

G G

G G

G G G G

G

G G G

G

G

G

G

G G G

G

GG G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G GG

G G GG

G G

G G G

G GG

G GG G

G G

G G G GG

G

G G G G G

G G G G

G G

G

G G

G G

G G G

G G

G G

G G

G G GG G

G

G G

G G G

G

GG

G G G G

G G G G

G G

G G

G G G G

G G

G

G

G

G G

G

G

G G

G G

G G

G G G

G

G G

G

G

G

G G

G G G G

G

G

G G

G G

G G G

G G G G

G

G G

GG

G G

G G

G

G G

G

G G

G

G

G G

G G

G G

G

G G G

G

G G G G

G

G

G G G G G

G G G

G

G

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

Lasarettsgatan

Trädrdsgatan

Gjuterigatan

Lasarettsgatan

Kungsgatan

Barnarpsgatan Fabriksgatan

Lasarettsgatan Fabriksgatan

Barnarpsgatan Lasarettsparken

GRANATEN HYMNEN

HALLONET

HÄLSAN

HARPUNEN VÄSTRA FOLKSKOLAN

VÄSTER

2 1/2

1/2

2

1/2 1

1 1

\4\

1:1

2

2

2 3

4

4

5 5

5

5

5 6

6

7

7 fe

s:1

s:1 5

HÄLSAN HELGONET

HÖGSKOLAN 1 HYMNEN

GA

GA GA

SV SV

SV SVSV

SV

SV

SV

SV SV

98

97

96

98 98

96

98

98

98

98

98

98

96 98

98 98

97

98 98

98

98 98

98 98

98 98

98

97

98

98 98

98 98 98 98

98

98

98

98

98

98

98

97 189100

189100

189200

189200

189300

189300

6406800 6406800

6406900 6406900

6407000 6407000

1:1 000

0 50 100Meter

Skala

Grundkarta över del av Jönköping i Jönköpings kommun Fastighetsindelning: April 2012 Markkomplettering: Månad År Koordinatsystem: Sweref 99 13 30 Höjdsystem: RH2000

Byggnadernas begränsningslinjer utgöres av fasadlinjer eller takkonturer

Grundkartans riktighet bestyrkes Jönköping den dag månad år ...

Helen Lerge

Lantmäteriavdelningen Stadsbyggnadskontoret

b

Antagande: av:

...

Detaljplan för

(Godkännande:)(201x-xx-xx) (av:)

Planförfattare:

Upprättad:

Laga kraft: Diarienummer:

(Stbn)

del av Hälsan 2 m.fl.

Klara Alexanderson

2016-05-03

SAMRÅDSHANDLING PLANBESTÄMMELSER

Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.

Endast angiven användning och utformning är tillåten.

Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.

GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns

Egenskapsgräns och administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN

Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap

GATA1 TORGGATA - gång och cykeltrafik. Utöver detta tillåts endast servicefordon för sophantering, räddningstjänst, varuhantering, samt transporter till handikappsparkeringar.

Kvartersmark

B Bostäder, 4 kap 5 § punkt 3 PBL K Kontor, 4 kap 5 § punkt 3 PBL S Skola, 4 kap 5 § punkt 3 PBL D Vård, 4 kap 5 § punkt 3 PBL C Centrum, 4 kap 5 § punkt 3 PBL P1 Parkering, 4 kap 5 § punkt 3 PBL (D) Vård, 4 kap 5 § punkt 3 PBL.

(P2) Parkering tillåts under mark.

EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS KOMMUNAL Utformning

GångfartsområdeGångfartsområde, 4 kap. 5 § 2 PBL

EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande

E E E

( ( ( Marken får byggas över med planterbart bjälklag, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL

((((( (((((

Marken får byggas över med planterbart bjälklag, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL Höjd på byggnader

)

)0,0 Högsta totalhöjd i meter över angivet nollplan, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL

)+0,0 Högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1t PBL Rivningsförbud

r Byggnad får ej rivas, 4 kap 16 § 4 och 30 § PBL Utformning

f1 Arkad skall finnas, ej lägre frihöjd än 4,8 meter.

Skydd av kulturvärden

q1 Kulturhistoriskt värdefull byggnad. Underhållsarbeten skall utföras så de överensstämmer med ursprungligt utseende. Befintliga detaljer såsom det schatterade fasadteglet, takkuporna/lanterninerna och fönstrena med mitt- och tvärposter samt smala fönsterkarmar skall bevaras. Fönsterplaceringen får ej ändras. PBL 4 kap 16

§ punkt 3

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft, 4 kap 21 § PBL Kommunen är huvudman för allmänna platser.

Markreservat för allmännyttiga ändamål

x Marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. Ej lägre frihöjd än 4,8 meter i arkad. 4 kap 6 §, 5 § 2, 8 § 2 och 30 § PBL

INFORMATION

Känslig inredning, utrustning och samhällsviktig infrastruktur ska placeras så att de ej skadas vid ett vattenstånd upp till +90,3 m (RH2000)

BCK

HÄLSAN 5 HÄLSAN 3

GATA

HÄLSAN 2 GATA

BCK KSC

(D)

SEKTION A-A SEKTION B-B

Parkering under jord(P2) A

A

B B

Plankarta och bestämmelser

(14)

Användning av mark och vatten

Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Gata

1

- Torggata

Bestämmelsen anger gata som markanvändning för de allmänna gatorna inom planområdet. Syftet med planbestämmelsen är att den nuvarande marksamfälligheten Hälsan s:1 istället skall bli en kommunal gata som servar allmänhetens behov av infrastruktur. Användningen GATA är i denna plan preciserad som GATA1 och då definierad som en torggata vilket innebär att den främst kommer att tillåta gång- och cykeltrafik. Utöver detta tillåts endast servicefordon för sophantering, räddningstjänst och varutransporter samt handikappsparkeringar.

Kvartersmark

Bostäder

Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av bostäder. Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med K (kontor), C (centrum), S (skola) och D (vård). Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.

Kontor

Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av kontorsverksamhet.

Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med B (bostäder), C (centrum), S (skola) och D (vård).

Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.

Centrum

Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av centrumverksamhet.

Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med B (bostäder), K (kontor), S (skola) och D (vård).

Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.

Skola

Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av skolverksamhet.

Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med B (bostäder), K (kontor), C (centrum) och D (vård). Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.

Vård

Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra byggnation av vårdverksamhet.

Lagstöd för denna bestämmelse finns i 4 kap. 5 § punkt 3 PBL. Bestämmelsen kombineras i denna plan med B (bostäder), K (kontor) och C (centrum) . Detta för att skapa en flexibel plan som möjliggör funktionsblandning.

Vård s

(

(

B

s

(

(

K

P

C

S

D

GATA1

s

(

(D)

P

References

Related documents

När förskollärarna beskriver deras uppfattningar om hälsa gör de det utifrån olika områden som: rörelsens betydelse för hälsa, miljöns betydelse för hälsa,

Gör det antal repetitioner som förslås på varje övningspar (se info om övningspar under alt.1) Upprepa 3 rundor av dessa 2 övningar!. Gör alla ”övningspar” eller välj ut det

I korsningen med väg 176 kommer trafiken på väg 1029 att öka från cirka 5400 till 5900 fordon per dygn under högsäsong till följd av utbyggnaden av campinganläggningen.. Samtidigt

För kontorsbyggnadens parkeringsbehov arrenderar Fortum mark av Strömstads kommun inom fastigheten Strömstad 5:27.. Parkeringsytan ligger på mark som i gällande plan är utlagd

AVVÄGNING I ETT NATURRESURSPERSPEKTIV ENLIGT MILJÖBALKEN (MB) Detaljplanen omfattar ett område som sedan tidigare är planlagt för bebyggelse och som enligt gällande detaljplan

Byggrätten för överbyggnad omfattar inte hela p-däcket.. En placering av överbyggnaden i söder såsom redo- visas på illustrationskartan gör att byggnadsvolymen får en rimlig

Föreliggande detaljplan omfattar samma område som gällande plan för "Del av Fastigheten Öddö Uppegården", fastställd 1987-04-23.. I gällande plan undantogs en

I nuläget finns inget behov av att reducera antalet bilplatser med en grön resplan även om flera åtgärder för att uppmuntra till ett mer hållbart resande redan planeras ingå