Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden. 11 februari 2021

(1)

Protokoll

Hälso- och sjukvårdsnämnden 11 februari 2021

(2)

Plats och tid Presidiet - Rådhuset Visborg, Övriga ledamöter och ersättare - distans, 11 februari 2021, klockan 09.00-12.00, 13.00-14.56

Närvarande Beslutande Ersättare

Mats-Ola Rödén (L), ordförande, Visborg Bibbi Olsson (C), 1:e vice ordförande, Visborg Filip Reinhag (S), 2:e vice ordförande, Visborg Anna Andersson (C), digitalt

Rebeca Gajardo Angel (C), digitalt Gunnar Solin (M), digitalt

Anna Haack (KD), digitalt tjg ersättare §§ 1-12 Eva Engström (C), digitalt tjg ersättare §§ 13-29 Lennart Petersson (S), digitalt

Kristiina Hansson (S), digitalt

Peter Barnard (V), digitalt tjg ersättare Anita Jonsson (MP), digitalt

Lisen Kebbe (Fi), digitalt Eva Pettersson (-), digitalt

Adam Lagerstedt (L), digitalt Stig Hellgren (C), digitalt Magnus Bergström (C), digitalt Greger Eneqvist (S), digitalt Maria Alstäde (S), digitalt Mats Sundin (S), digitalt Hanna Angerud (MP), digitalt Sawsan Jaber (S), digitalt §§ 1-12

Övriga Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, §§ 1-29 digitalt, Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, §§ 1-29 digitalt, Yvonne Skovshoved, ekonomichef, §§ 1-28 digitalt, Elin Gottfridsson, nämndsekreterare, §§ 1-29 Visborg, Thomas Kunze, chefläkare, § 2 digitalt, Rolf Forsman, beställarchef, § 5 digitalt, Johanna Havdelin,

förvaltningscontroller, §§ 11-12 digitalt, Maria Amér, smittskyddsläkare, § 3 digitalt, Christine Senter, vaccinsamordnare, § 2 digitalt, Göran Gynther, tandvårdschef, § 4 digitalt, Emma Hargeby, klinisk farmaceut, § 13 digitalt, Magdalena Öhlund, chefsapotekare, § 13 digitalt, Regina Göbel, facklig representant GLF §§ 1-12 Utsedd att justera Anna Andersson

Justeringens plats och tid

Rådhuset Visborg, 2021-02-18

Paragrafer §§ 1-29 Omedelbart

justerade

§§ 6-12, 14, 16-17, 18, 23

Underskrifter

Sekreterare Elin Gottfridsson

Ordförande Mats-Ola Rödén

Justerande Anna Andersson

(3)

3 (60)

Register

HSN § 1 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 HSN § 2 Redovisning. Överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocess 7

HSN § 3 Muntlig information om Covid-19 och vaccination 9

HSN § 4 Redovisning av uppdrag. Plan för att långsiktigt säkra rätt kompetens på

folktandvårdklinikerna 11

HSN § 5 Sjukvårdsrådgivning i egenregi 14

HSN § 6 Återredovisning av intern kontrollplan 2020 16

HSN § 7 Intern kontrollplan 2021 18

HSN § 8 Uppföljning av den internationella strategin 2020 20

HSN § 9 Uppföljning handlingsplan miljöarbete 2020 22

HSN § 10 Inkomna synpunkter 2020 24

HSN § 11 Verksamhetsrapporter 2020 26

HSN § 12 Verksamhetsberättelse 2020 28

HSN § 13 Redovisning av uppdrag. Läkemedel 31

HSN § 14 Överföring av ekonomiskt resultat för redovisningsåret 2020 33

HSN § 15 Produktionsstatistik 2020 35

HSN § 16 Kompletteringsbudget investeringar 36

HSN § 17 Investeringsplan 2022-2032 38

HSN § 18 Revisionsrapport. Granskning av ekonomistyrning 40

HSN § 19 Revisionsrapport. Granskning av köpt huvudverksamhet - köpt vård 42

HSN § 20 RS Remiss. Motion. Hemmasittarteam 44

HSN § 21 RS Remiss. Motion. Föräldrautbildning till nya och blivande föräldrar 46 HSN § 22 RS Remiss. Motion. Förbättrad vård vid självskadebeteende 48 HSN § 23 RS Remiss. Förutsättningar för organisatorisk förändring av strategiskt uppdrag för

kollektivtrafiken 51

HSN § 24 Statusuppdatering PCI 54

HSN § 25 Revidering av hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning 56

HSN § 26 Informations- och anmälningsärenden februari 57

HSN § 27 Övriga frågor 58

HSN § 28 Rehabilitering av långtidssjuka i covid-19 59

HSN § 29 Uppdrag om att upphöra med ersättning till så kallade nätläkarbolag 60

(4)

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Underskrift

Elin Gottfridsson

Organ Hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanträdesdag 2021-02-11

Datum då anslaget sätts upp 2021-02-18

Anslaget får tas ned tidigast 2021-03-12 2021-03-23

Förvaringsplats för protokollet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Visborgsallén 19, Visby

(5)

5 (60)

Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

HSN § 1 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsförvaltningen

HSN 2021/32 HSN-AU § 2

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut

• Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna.

Ärendets behandling under mötet

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om följande punkter:

• Resultatet för 2020 är + 9,4 miljoner (mer information ges under ärendet om verksamhetsberättelsen för 2020)

• Sjukvården går tillbaka mot ett normalläge men har fortsatt beredskap för att skala upp igen utifrån pandemins fortsatta utveckling.

• Gerd Tinglöf Engström har nu tillträtt sin tjänst som primärvårdschef.

• Region Gotland har bra kapacitet för vaccination av covid-19 men bristen på vaccin gör att tempot nu trappats ner.

• Ambulansupphandlingen är under beredning och förfrågningsunderlag lyfts till nämnden för beslut i april. Vårdförbundet har visat intresse för att delta i

utformningen och är nu involverade i arbetet.

• God och nära vård. Sveriges kommuner och regioner genomför under våren 2021 en utbildning för politiker och tjänstemän. Målbild och färdplan för omställningen arbetas fram parallellt och en regionövergripande styrgrupp har bildats. Det politiska arbetet föreslås ske i ordinarie flöden och inte i några parallella spår.

• Förslag till inriktningsbeslut för förvaltningens övergripande organisation är framtagen och nu ska risk- och konsekvensanalys göras. För närvarande är

verksamheten uppdelad i sjukvård, primärvård, tandvård, samt ett förvaltningskansli.

Nu föreslås psykiatrin brytas ut från sjukvården och rapportera direkt till förvaltningschefen, det vill säga förslaget innebär att verksamheten delas upp i sjukhus (somatisk specialistvård), psykiatri, primärvård, tandvård och

förvaltningskansli.

(6)

Bakgrund HSN-AU § 2

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, ställer frågan till arbetsutskottet om intresse finns att närvara som vaccinationsvärd vid vaccinationer mot Covid-19.

Arbetsutskottet vill att hela nämnden ska få chans att göra det. Förvaltningen skickar ut information om detta till nämnden.

Då förvaltningskommunikatören är sjukskriven är kommunikationsresurserna just nu begränsade. Gott samarbete finns med övriga kommunikatörer i regionen men en lösning för de kommande månaderna behövs.

Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, informerar om att läget på sjukhuset är ansträngt men under kontroll. Antalet IMA-platser har dragits ner till 4 men kan ökas om behov uppstår. Sjukskrivningarna är nu lägre än tidigare under pandemin och medarbetare som kan ta ut semester uppmanas att göra det för att få vila och återhämtning. Semesterskulden från förra året är hög.

(7)

7 (60)

HSN § 2 Redovisning. Överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

HSN 2020/71 HSN-AU § 26

• Hälso- och sjukvårdsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Överenskommelsen har sitt ursprung redan 2006 och benämndes då

sjukskrivningsmiljarden. År 2018 beslutade regeringen att tillsätta en nationell

samordningsfunktion med målet att bidra till en ökad samverkan för att motverka de problem som kunde uppstå till följd av det uppdelade ansvaret mellan aktörerna i sjukskrivningsprocessen med fokus på konsekvenser för individen. Insatser dels förebyggande, dels för en smidigare process för återgång till hälsa och arbete har varit centrala.

Satsningen har i princip koncentrerats till fyra områden:

• Kompetenssatsning i försäkringsmedicin

• Funktioner för koordinering

• Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

• Utökat elektroniskt informationsutbyte

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under de år överenskommelsen funnits genomfört en rad insatser inom de fyra områdena. Utvecklingsarbeten har gjorts och kommer att fortsätta år 2021 och framåt:

• Överenskommelse är under framtagande med Försäkringskassan. Syftet är att verka för en fortsatt god, förtroendefull och effektiv samverkan mellan parterna där Hälso- och sjukvårdens och Försäkringskassans respektive uppdrag möts.

• Fortsatt utveckling av uppdrag för Region Gotlands försäkringsmedicinska kommitté avseende sammansättning, ansvar och mandat.

• Rekrytering av en ny försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare.

• Dimensionering av antalet rehabkoordinatorer.

• Översyn för rehabkoordinatorernas uppdrag, prioritering och vilka patienter som ska omfattas. Idag omfattas inte patienter som har sjukskrivits i somatisk specialistvård.

• Systematiserad uppföljning och årlig handlingsplan.

(8)

Thomas Kunze, chefläkare, föredrar ärendet.

Yrkande

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Ordföranden finner bifall till yrkandet.

Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden

• Lämnas öppet till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 29 januari 2021

(9)

9 (60)

HSN § 3 Muntlig information om Covid-19 och vaccination

HSN 2021/32 HSN-AU § 1

Maria Amér, smittskyddsläkare, informerar om covid-19:

• Hittills har Gotland 2647 konstaterade fall och 43 dödsfall.

• Belastningen på slutenvården minskar men trycket framöver hänger på hur människor följer rekommendationerna.

• Screening av prover görs kontinuerligt för att identifiera andra stammar och mutationer. Hittills har det inte hittats på Gotland.

• I dagsläget är det tre vacciner som är godkända i EU, det är vacciner från Pfizer/BioNTech, Moderna och Astra Zeneca. Modernas vaccin ingår inte i läkemedelsförmånen men försäkringsskydd för eventuella biverkningar finns.

• Några förändringar har gjorts i prioriteringsordningens faser för vaccination.

Gotland gör allt för att följa ordningen.

Christine Senter, vaccinsamordnare, informerar om vaccination mot covid-19:

• Ica Maxi arena är redo för att vara tillfällig vaccinationsmottagning. Vecka 8 ska mottagningar på norra, södra och östra Gotland även vara redo att tas i bruk. Då vaccintillgången just nu är begränsad sker vaccinationer fram tills antalet doser ökar endast på vårdcentralerna.

• Till och med vecka 5 har 5 930 vaccinationer utförts på Gotland. Boende på samtliga särskilda boenden har fått dos 1 och 2 (med några undantag). Drygt 60 procent av personer över 80 år och äldre har fått minst en dos, vilket gör att Gotland har högst andel i Sverige.

• Folkhälsomyndigheten uppdaterar vaccinationsstatistiken i Sverige på sin hemsida varje torsdag klockan 14. För Gotlands del finns informationen även på

www.gotland.se/covidvaccin

• Ett telefonnummer, 0498-269800, fungerar som ett informationsnummer med talsvar och är ett komplement till hemsida, annonser, radio och tidning. Planer finns att använda telefonnumret framöver även till bokning av vaccination.

(10)

Maria Amér, smittskyddsläkare, och Christine Senter, vaccinsamordnare, ger en lägesbild över Covid-19 och smittspridningen samt planeringen för vaccinationer framåt enligt de nationella prioriteringarna. För närvarande pågår vaccinering i fas 1 och till viss del fas 2. På grund av försenade vaccinationsdoser från tillverkarna behöver vaccinationsplaneringen hela tiden revideras och anpassas efter antalet doser som Gotland tilldelas.

(11)

11 (60)

HSN § 4 Redovisning av uppdrag. Plan för att långsiktigt säkra rätt kompetens på folktandvårdklinikerna

HSN 2020/369 HSN-AU § 24

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner rapporten och lägger den till handlingarna.

• Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en fördjupad redogörelse kring frisktandvårdsavtal. Uppdraget ska redovisas i samband med tidigare beslutad uppföljning av Folktandvården i Slite under hösten 2021.

I samband med att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att inte avveckla

Folktandvården i Slite 2020-09-16 (HSN § 110) fick förvaltningen två uppdrag varav uppdrag ett redovisas i detta ärende:

1. Återkomma till nämnden med plan för hur tillgången till rätt kompetens på folktandvårdklinikerna kan säkras långsiktigt. Uppdraget ska redovisas på nämndens sammanträde i februari 2021.

2. Återkomma till nämnden med uppföljning av Folktandvården i Slite under hösten 2021.

Folktandvården har flera utmaningar på Gotland:

• Brist på tandläkare och tandhygienister. Det gäller framförallt på landsbygden och nationellt förväntas bristen öka för varje år som går på grund av

pensionsavgångar och otillräcklig utbildning av tandläkare och tandhygienister.

• Demografisk utveckling med kraftigt ökat antal åldrande patienter (80+).

Ökat tandvårdsbehov hos de äldre patienterna på grund av

sjukdomar/läkemedel som påverkar munhälsan i kombination med att allt fler äldre har fastsittande tänder (implantat/tandbryggor) istället för tandproteser, vilket kräver mer hjälp med munvård.

• Att ta emot cirka 1000 vuxna med vårdbehov som står på kö till Folktandvården. Fortfarande finns synsättet kvar att regelbundet gå till tandläkaren oavsett behov. Det tar onödiga resurser i anspråk istället för att resurserna omfördelas till de patienter med ett genuint vårdbehov.

• Frigöra resurser till patienter med Frisktandvårdsavtal. ”Frisktandvård” har varit ett sätt att marknadsföra Folktandvården framförallt i storstäderna där

(12)

det råder konkurrens om patienterna på grund av överetablering av

tandläkare och tandhygienister. Frisktandvårdsavtal innebär att ett avtal på 3 år tecknas mellan Folktandvård och patient utifrån en riskbedömning av patientens munstatus vilken placerar patienten i en avgiftsklass. Avgiften ligger fast under den treåriga avtalsperioden. I avtalet ingår bland annat undersökning som utförs med regelbundna intervall baserade på riskbedömningen, det vill säga Folktandvården förbinder sig att kalla

patienten regelbundet utifrån avtalet. I förlängningen innebär detta att friska patienter kan ”köpa” sig onödiga undersökningar och vård genom att teckna avtal. Vid flytt till annan region flyttas avtalet över till mottagande

Folktandvård. Flera glesbygdsregioner upplever nu svårigheter med att uppfylla avtalen. Norrbotten och Dalarna har därför upphört att teckna nya frisktandvårdsavtal på grund av resursbrist.

Hur ska rekrytering och kvarstannande av personal säkras samtidigt som befintliga resurser används optimalt?

• Gott ledarskap med närvaro, struktur, tydlighet, feedback etcetera

• Strukturerad handledning av nyexaminerad personal.

• Individuell kompetensutveckling med hjälp av specialisttandvården för ökad kompetens i allmäntandvården intressantare arbetsuppgifter.

• Specialistutbildning på Gotland i käkkirurgi och tandreglering för att trygga framtida specialistbehov.

• Profylaxtandsköterskor tar över arbetsuppgifter från tandhygienisterna, då det ej är motsvarande brist på tandsköterskor.

• Konkurrenskraftiga löner.

• God fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

• Ej fortsätta kalla ”friska” vuxna lågriskpatienter för undersökningar. Dessa patienter ”listas” istället på respektive klinik och söker själva vid eventuella besvär (precis som inom sjukvården vid vårdcentralerna).

• Ej teckna nya frisktandvårdsavtal så att ”friska” patienter med lågt vårdbehov inte ska kunna ”köpa sig” förbi eventuell vårdkö. Nuvarande

frisktandvårdsavtal får löpa ut men tecknas sedan inte om.

Bedömning

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bedömning är att tjänsteskrivelsen beskriver hur tillgången till rätt kompetens på folktandvårdklinikerna kan säkras långsiktigt.

(13)

13 (60)

Göran Gynther, tandvårdschef, föredrar ärendet.

Resonemang kring frisktandvårdsavtal och att en fördjupning behövs kring det.

Yrkanden

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) yrkar att

 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner rapporten och lägger den till handlingarna.

 Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en fördjupad redogörelse kring frisktandvårdsavtal. Uppdraget ska redovisas i samband med tidigare beslutad uppföljning av Folktandvården i Slite under hösten 2021.

Ordföranden finner bifall till yrkandena.

Bakgrund HSN-AU § 24 Yrkande

Beslutsunderlag

(14)

HSN § 5 Sjukvårdsrådgivning i egenregi

HSN 2020/389 HSN-AU § 4

• Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt förvaltningen att etablera verksamheten sjukvårdsrådgivning på telefon i egenregi.

Tjänsten sjukvårdsrådgivning på telefon bedrivs idag på entreprenad genom AB Previa. Nuvarande avtal löper ut 2021-01-31 varför det under hösten 2020 publicerades en ny upphandling men inget anbud inkom. Med anledning av det begränsade antalet aktörer på marknaden är det kvarstående alternativet att etablera verksamheten i egenregi, detta likt samtliga regioner förutom Region Stockholm.

Genom direktupphandling av tjänsten kan den fortsatt bedrivas på entreprenad till och med 2021-05-31. Därefter behöver tjänsten bedrivas av verksamhet i egenregi vilket förvaltningen under våren föreslås ges i uppdrag att etablera.

Bedömning

Förvaltningen bedömer att verksamheten sjukvårdsrådgivning på telefon ska etableras i egenregi då upphandling av tjänsten inte resulterade i några anbud.

Avsaknaden av anbud på tjänsten gör gällande att Region Gotland likt samtliga regioner förutom Region Stockholm lämnas att bedriva verksamheten i egenregi.

Etablering av en ny verksamhet medför direkta kostnader för själva

implementeringen vilka uppstår i projektet som genomförs under våren 2021.

Projektet att etablera verksamheten ger förvaltningen anledning att återkomma till nämnden med vidare konsekvenser av ny verksamhet i egenregi.

Rolf Forsman, beställarchef, föredrar ärendet.

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) efterfrågar budget för verksamheten vilket förvaltningen ber att få återkomma med till nästa nämndsammanträde.

Yrkande

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut.

Rolf Forsman, beställarchef, föredrar ärendet.

Yrkande

(15)

15 (60)

• Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt förvaltningen att etablera verksamheten sjukvårdsrådgivning på telefon i egenregi.

Beslutsunderlag

(16)

HSN § 6 Återredovisning av intern kontrollplan 2020

HSN 2020/334 HSN-AU § 12

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna rapporten.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med redovisning av de fem kontrollpunkter som kräver åtgärder. Redovisning ska ske i samband med återredovisning av intern kontrollplan 2021.

Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2020-06-16 (HSN § 80) om intern

kontrollplan för 2020 och att återrapportering ska ske till nämnden i samband med verksamhetsberättelsen. Sex kontroller har genomförts i enlighet med den interna kontrollplanen för 2020. En kontrollpunkt har genomförts delvis och för en kontrollpunkt hänvisas resultat till extern rapport.

Kontrollpunkterna är:

• Köpt vård: Följsamhet till avtal utomlänsvård.

• Bokning av tjänsteresor: Följsamhet till riktlinjer.

• Strokeprocessen: Överlämningar av patienter mellan berörda enheter.

• Patientsäkerhet: Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder

• Privata vårdgivare: Efterlevnad av uppdrag/avtal privata vårdgivare.

• Redovisning av arbetstid: Klarmarkering av tidrapporter.

• Läkemedel: Ordnat införande av läkemedel.

• Inköpsavtal: Följsamhet till inköpsavtal vid operationsavdelningen.

Bedömning

Utifrån resultatet av kontrollerna bedöms åtgärder behöva vidtas för fem av kontrollerna.

Yrkande

Johan Weimer, verksamhetscontroller, närvarar och svarar på frågor.

Underlaget kommer att kompletteras inför nämndens sammanträde.

(17)

17 (60)

Yrkanden

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut samt att

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna rapporten.

Beslutsunderlag

Skickas till Regionstyrelsen

(18)

HSN § 7 Intern kontrollplan 2021

HSN 2020/803 HSN-AU § 13

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta intern kontrollplan för 2021.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att återredovisa utförda kontroller i samband med redovisning av 2021 års verksamhetsberättelse.

Det är nämnden som har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. Nämnden ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen och resultatet av uppföljningen ska återrapporteras till nämnden.

Nämnden ska i samband med verksamhetsberättelsens inlämnande rapportera

resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till regionstyrelsen. Om brister i den interna kontrollen upptäcks ska åtgärder till förbättring föreslås.

För 2021 års kontrollplan föreslår förvaltningen att följande kontroller utförs:

• Referenstagning vid rekrytering av medarbetare.

• Registrering vid in- och utskrivningsprocessen.

• Implementering av intygstaxa.

• Avtalstrohet för varor och tjänster.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta intern kontrollplan för 2021.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att återredovisa utförda kontroller i samband med redovisning av 2021 års verksamhetsberättelse.

(19)

19 (60)

Beslutsunderlag

(20)

HSN § 8 Uppföljning av den internationella strategin 2020

HSN 2020/13 HSN-AU § 7

I samband med verksamhetsberättelsen ska samtliga förvaltningar redovisa aktiviteter utifrån Region Gotlands internationella strategi.

Under år 2020 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen inte deltagit i något EU- finansierat internationellt projekt.

Via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ges möjligheten att följa pressmeddelanden och publikationer då SKR bevakar och ger stöd i EU och internationella frågor.

Uppsala universitet har tillsammans med Region Gotland och Science park Gotland tilldelats 16,2 miljoner kronor inom ramen för strukturfondspartnerskapet i Småland och Öarna samt regionala utvecklingsmedel för samarbetsprojektet

”Innovationssystem Gotland”. Syftet med projektet är att utveckla förmågan att uppmuntra och ta tillvara på medarbetares inom hälso- och sjukvårdens idéer med innovationspotential. Två innovationslotsar är rekryterade inom förvaltningen.

Yrkande

(21)

21 (60)

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 30 december 2020

(22)

HSN § 9 Uppföljning handlingsplan miljöarbete 2020

HSN 2015/525 HSN-AU § 9

Inom Region Gotland finns ett regionalt miljöprogram. Tänkt var att ett nytt regionalt miljöprogram skulle vara framtaget under 2020 för att börja gälla från januari 2021. I dagsläget är planen istället att arbetet med att ta fram den regionala miljöplanen ska ske under 2021. För detta ansvarar regionstyrelseförvaltningen.

Kopplat till den regionala miljöplanen har hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om en miljöhandlingsplan för hälso- och sjukvården. Denna följs upp årligen i samband med årsbokslutet till hälso- och sjukvårdsnämnden. För den befintliga

handlingsplanen är denna uppföljning således den sista.

Någon strukturerad uppföljning hur hälso- och sjukvården bidrar till att följa det regionala miljöprogrammet finns inte utan sker direkt i dialog mellan tjänstemän på regionstyrelseförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Från och med 2021 har hälso- och sjukvården inarbetat stora delar av det som finns i nuvarande miljöhandlingsplan in i verksamhetsplanen där dessa kommer att följas upp i samband med uppföljningen av densamma. Inom hälso- och sjukvården är det största fokus ur ett miljöperspektiv läkemedel och medicinska gaser.

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att ovanstående uppföljning stämmer väl överens med det arbete som genomförts under 2020 och att förvaltningen hädanefter kommer att följa upp miljöarbetet i verksamhetsplanen. Förvaltningen ser fram emot att arbetet med det regionala miljöprogrammet tar sin början.

Yrkande

(23)

23 (60)

Beslutsunderlag

Handlingsplan miljöarbete inom hälso- och sjukvården Tjänsteskrivelse daterad 19 januari 2021

(24)

HSN § 10 Inkomna synpunkter 2020

HSN 2020/13 HSN-AU § 6

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner rapporten ”Synpunkter till hälso- och sjukvårdsförvaltningen” och lägger den till handlingarna.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tar emot synpunkter, antingen via regionens e- tjänst ”Lämna dina synpunkter” eller på annat sätt, och upprättar ärenden för vart och ett av dessa i W3D3. Totalt inkom 190 synpunkter 1 januari-31 december. 17 av dessa vidareförmedlades till andra nämnder.

När synpunkter lämnas via e-tjänsten anger synpunktslämnaren själv typ av synpunkt.

”Övriga synpunkter” kan därför vara klagomål, förbättringsförslag eller beröm. För synpunkter som inkommer på annat sätt görs bedömningen av typ vid registrering.

Antalet synpunkter och fördelning åren 2015-2020 Antal Varav

klagomål Varav förbättrings- förslag

Varav

beröm Varav övriga synpunkter

2020 190 73 48 10 59

2019 133 61 22 10 40

2018 140 69 22 12 37

2017 110 57 34 6 13

2016 82 38 17 2 25

2015 73 27 16 4 26

Ökningen av antalet synpunkter under 2020 kan direkt kopplas till covid-19

pandemin. 45 av de inkomna synpunkterna 2020 avser detta ämnesområde och har i huvudsak hanterats av smittskyddsenheten.

Det övriga inflödet gäller synpunkter på vården - den egna eller den som getts till närstående - och i vissa fall mer allmänna kommentarer. Berörd verksamhet får synpunkterna sända till sig. Klagomål förs in som vårdavvikelser och hanteras av

(25)

25 (60)

berörda chefer enligt den rutinen. Personer som lämnat kontaktuppgifter får återkoppling.

På grund av att ärendena inte sällan är av känslig karaktär har hälso- och sjukvårdsnämnden valt att inte redovisa några konkreta exempel på inkomna synpunkter.

Bedömning

Det ökade inflödet relaterat till covid-19 har visat att regionens e-tjänst är tillgänglig för allmänheten och ger en bra möjlighet att lämna synpunkter.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner rapporten ”Synpunkter till hälso- och sjukvårdsförvaltningen” och lägger den till handlingarna.

Beslutsunderlag

(26)

HSN § 11 Verksamhetsrapporter 2020

HSN 2020/14 HSN-AU § 8

• Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer följande verksamhetsrapporter:

Strama Smittskydd Vårdhygien

Läkemedelskommittén Patientsäkerhetsberättelse

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar årligen verksamhetsrapporter, i enlighet med respektive uppdragsbeskrivning, från följande verksamheter: strama, smittskydd, vårdhygien och läkemedelskommittén. Även förvaltningens patientsäkerhetsarbete redovisas årligen i form av en verksamhetsrapport.

För närmare information hänvisas till respektive verksamhetsrapport.

Yrkande

Arbetsutskottet ställer frågor om klamydiastatistik samt hygienronder. Förvaltningen tar med sig frågorna och uppdaterar verksamhetsrapporterna för smittskydd

respektive vårdhygien inför nämndens sammanträde.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer följande verksamhetsrapporter:

Strama Smittskydd Vårdhygien

Läkemedelskommittén Patientsäkerhetsberättelse

(27)

27 (60)

Beslutsunderlag

Strama Gotland – verksamhetsrapport 2020 Smittskydd Gotland – verksamhetsrapport 2020 Vårdhygien Gotland – verksamhetsrapport 2020

Läkemedelskommittén Gotland – verksamhetsrapport 2020 Patientsäkerhetsberättelse 2020

Tjänsteskrivelse, daterad 21 januari 2021

(28)

HSN § 12 Verksamhetsberättelse 2020

HSN 2020/13 HSN-AU § 5

• Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer verksamhetsberättelse 2020 med bilagor.

Viktigare händelser

Covid-19-pandemin har dominerat hälso- och sjukvården större delen av 2020. Den 11 mars fick Gotland sitt första konstaterade fall och en regional sjukvårdsledning/

pandemiledningsstab etablerades omgående. Våren var relativt lugn, ur smitt-

spridningssynpunkt, för att sedan öka drastiskt efter höstlovet. När smittspridningen tog fart på Gotland under gjordes C2 norr om till en intermediärvårdsavdelning (IMA), vilket är en vårdnivå som tidigare saknats på lasarettet.

Pandemin gjorde att digitaliseringen i förvaltningen kraftigt påskyndats och i april togs en ny digital vårdplattform i drift. Fram till årets slut hade 26 mottagningar anslutit sig till ”Alltid öppet” och digitala vårdkontakter blev möjligt för många patienter. En annan positiv konsekvens av pandemin är att

antibiotikaförskrivningarna har minskat i snabbare takt än väntat. Under året har Gotland förstärkts med ytterligare en ambulans och förvaltningen har bytt larmcentral till SOS alarm i Östersund.

Projektet att bygga en ny akutmottagning på Gotland avbröts under året och

nämnden gav istället förvaltningen i uppdrag att utreda långsiktiga tillfälliga lösningar.

I uppdraget innefattas utökade lokaler för akuten, möjlighet att etablera en PCI- verksamhet samt en större utredning av behandlingsbyggnaden (hus 23) där framtida funktion, flöden och lokalbehov ska utredas.

Måluppfyllelse

Hälso- och sjukvårdens måluppfyllelse är relativt god. Dock gjorde pandemin att flera aktiviteter fick pausas, medan andra fick en skjuts framåt. Positiva förflyttningar har gjorts mot jämlik hälsa, minskad belastning på ekosystemen och mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Beredskapen mot den påfrestning en pandemi skulle föra med sig var inte hundra- procentig när pandemin slog till, men med en vår fylld av förberedelser och vässande på planer är hälso- och sjukvården nu mer beredd än tidigare. Samverkan med andra förvaltningar och externa parter har stärkts under året vilket har gjort att

förvaltningen tagit stora kliv mot målet att patienter ska få en god, nära och samordnad vård samt en ökad kvalitet.

(29)

29 (60)

Ur ett medarbetarperspektiv har fokus varit kompetensförsörjning här och nu, samt att säkra arbetsmiljön när sjukfrånvaron är hög, arbetssätt hela tiden förändras och oro för smitta finns närvarande. Förvaltningen har inte bidragit till målet om en hälsofrämjande organisation i så stor utsträckning under året. Däremot har den pressade och osäkra arbetssituationen gjort att medarbetarna och cheferna satt verksamhetens syfte och patientens behov främst. Det har medfört att tilliten i organisationen har stärkts.

Ekonomi

Det ekonomiska resultatet för 2020 är + 9,4 miljoner. Nettokostnadsutvecklingen är 4,0 procent. Den ekonomiska påverkan för hälso- och sjukvården kan summeras i ökade kostnader på grund av hantering av dubbla flöden med smittade/misstänkt smittade patienter, minskade intäkter från utomlänspatienter och patientavgifter samt ökad kostnad beroende på hög semesterlöneskuldsförändring. Dessa negativa

ekonomiska konsekvenser har till stor del vägts upp av olika typer av riktade

statsbidrag kopplat till merkostnader för förberedelse och vård av smittade/misstänkt smittade patienter, kompensation av sjuklönekostnader och flera olika typer av statsbidrag kopplat till testning och smittspårning.

Utveckling på sikt

Pandemin kommer att vara fortsatt närvarande framöver. I den närmsta framtiden ligger massvaccinering och fortsatta restriktioner. På Gotland har pandemin inte direkt medfört ökade vårdköer på övergripande nivå, men variation finns. Den uppskjutna vården rör sig snarare om vård som inte efterfrågats i samma utsträckning som tidigare, och vilken effekt de uteblivna besöken, undersökningarna och

operationsanmälningarna kommer att få återstår att se.

Vad gäller kompetensförsörjning är en av utmaningarna för hälso- och sjukvården att attrahera nya medarbetare och samtidigt behålla befintliga medarbetare. En god arbetsmiljö är en central del i att behålla medarbetare, men även en förutsättning för en god patientsäkerhet. Det är också viktigt att minska beroendet av hyrpersonal, eftersom det påverkar såväl arbetsmiljö som kontinuitet för patienter, förutsättningar för verksamhetsutveckling samt ekonomin.

Det gäller också att fortsätta den digitalisering som påbörjats. En av de viktigaste utvecklingarna på sikt är den mot en god och nära vård, där en färdplan beslutas under 2021 och där Region Gotland under lång tid framöver kommer att leva med omställningen.

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, Yvonne Skovshoved, ekonomichef, och Johanna Havdelin, förvaltningscontroller, föredrar ärendet och svarar på frågor.

Yrkande

(30)

Diskussion och resonemang kring underlaget. Uppdatering kommer att ske av rapporten inför nämndens sammanträde.

Yvonne Skovshoved, ekonomichef, redogör för det ekonomiska resultatet för 2020 som blev drygt + 9 miljoner. En mer utförlig rapport kommer att återfinnas i

verksamhetsberättelsen inför nämndens sammanträde.

Beslutsunderlag

Verksamhetsberättelse 2020, inklusive bilagor Tjänsteskrivelse daterad 4 februari 2021 WBL-rapporter

Resultaträkning 2020

(31)

31 (60)

HSN § 13 Redovisning av uppdrag. Läkemedel

HSN 2020/650 HSN-AU § 16

• Hälso- och sjukvårdsnämnden begär att regionstyrelsen initierar en folkhälsoanalys med utgångspunkt i underlaget i rapporten om det högre antalet av vissa

diagnoser på Gotland jämfört riket.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2021-11-17 (HSN § 138) att:

• Ge förvaltningen i uppdrag att komplettera rapporten med sjuklighet, jämfört riket, kopplat till användandet av TNF och IL- hämmare, Cancerläkemedel samt Eliquis. Uppdraget ska återrapporteras till nämnden i februari 2021.

• Ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med en tydligare ekonomisk bedömning av de åtgärder som planeras. Uppdraget ska återrapporteras till nämnden i februari 2021.

Sjuklighet

Fler individer inom Region Gotland får diagnoserna Reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar, psoriasis, vissa cancerdiagnoser samt förmaksflimmer. Detta är troligt orsaken till att läkemedelskostnaden för läkemedelsgrupperna TNF-α och IL hämmare, cancerläkemedel och Eliquis är högre för Gotland än för riket per 1000 invånare.

Gotland har även visad god behandlingskvalitet i form av hög 5-års överlevnad hon cancerpatienter samt hög täckningsgrad av antikoagulantiv behandling och lägre stroke och TIA incidens jämfört med riket.

Ekonomisk bedömning

Totalt uppskattas läkemedelskostnaderna kunna minska med 7,6 - 8,6 miljoner kronor i kostnader för läkemedelsförmånen utifrån nedanstående åtgärder. Utöver detta har åtgärder genomförts som sparar minst 225 000 kr inom slutenvården. Vissa åtgärdsförslag är av långsiktig och kvalitativ karaktär där en professionell ekonomisk bedömning inte kan göras. Förhoppningen är att dessa åtgärder på lång sikt ska förbättra/förenkla läkemedelsarbetet och möjligheten till uppföljning. Ett långsiktigt arbete med hälsofrämjande åtgärder kan göra att ökningen av läkemedelskostnader bromsas på flera områden såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och

depression/ångest.

Sammantaget kan kostnaderna för de tre dyraste läkemedelsområdena (17,6 miljoner kronor) motiveras med diagnostiska data. Utöver dessa områden har ekonomisk

(32)

utvärdering visat på en besparingspotential på 2 750 000 miljoner kronor. Summerat 20,4 miljoner kronor av tidigare presenterade merkostnader på 32 miljoner kronor.

Emma Hargeby, klinisk farmaceut, och Magdalena Öhlund, chefsapotekare, föredrar ärendet.

Yrkanden

Filip Reinhag (S) yrkar instämmande av Mats-Ola Rödén (L) att

• Hälso- och sjukvårdsnämnden begär att regionstyrelsen initierar en folkhälsoanalys med utgångspunkt i underlaget i rapporten om det högre antalet av vissa diagnoser på Gotland jämfört riket.

Beslutsunderlag

Skickas till

Enheten för social hållbarhet, RSF Regionstyrelsen

(33)

33 (60)

HSN § 14 Överföring av ekonomiskt resultat för redovisningsåret 2020

HSN 2020/746 HSN-AU § 10

• Hälso-sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen att överföra 7 056 Tkr av nämndens ekonomiska överskott för verksamhetsåret 2020 till regionens eget kapital att disponeras av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet lämnar i 2020 års bokslut ett överskott på 9 408 miljoner kronor.

Enligt Gotlands kommuns regler för styrning och uppföljning ska överföring av överskott föregås av en beredning där nämndens verksamhet och utfall analyseras.

Av förhandlat överskott överförs 75 procent.

Verksamhetsåret 2020 påverkas stort av den pågående pandemin. Hälso- och

sjukvården har fått anpassa sig längs resan utifrån nya insikter och erfarenheter. Med anledning av att alla patienter med luftvägssymtom har behövs hanterats separat så har dubbla spår byggts både på akutmottagningen och i primärvården, vilket har bidragit till en ökad vårdtyngd.

Under våren minskade produktionen kraftigt medan den under hösten varit mer på en normal nivå trots att det framförallt under hösten var stor smittspridning på Gotland. Förflyttning har också genomförts från fysiska till digitala möten med patienter.

Den ekonomiska påverkan under 2020 kan summeras i ökade kostnader med

anledning av pandemin, minskade intäkter från utomlänspatienter och patientavgifter samt ökad kostnad beroende på hög semesterlöneskuldsförändring då många

medarbetare inte tagit ut sin semester i samma utsträckning som tidigare. Dessa negativa ekonomiska konsekvenser har till stor del vägts upp av olika typer av riktade statsbidrag kopplat till merkostnader för förberedelse och vård av smittade/misstänkt smittade patienter, kompensation av sjuklönekostnader och flera olika typer av statsbidrag kopplat till testning och smittspårning.

Den minskade produktionen samt omställning från fysiska möten till digitala, både för personal och patienter, har också bidraget till att hålla ner kostnaderna inom vissa områden, samtidigt som det faktum att flertalet patienter avhöll sig från att söka vård i början av pandemin återkom vid ett senare skede och var då i ett sämre skick än det skulle behövt vara om de sökt vård i rätt tid.

(34)

Verksamhetsåret 2020 är ett exceptionellt år ur många perspektiv, inte minst

ekonomiskt, de mer långsiktiga konsekvenserna av pandemin, som inte är slut 2020, kommer att analyseras under flera år framöver.

Bedömning

Utifrån Region Gotlands regelverk om överföring av ekonomiskt resultat är

bedömningen att 7 056 Tkr ska överföras till eget kapital att disponeras av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Yrkande

Underlag kommer att skickas ut inför hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 1 februari 2021

(35)

35 (60)

HSN § 15 Produktionsstatistik 2020

HSN 2020/15 HSN-AU § 11

• Hälso-och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna.

Produktionsstatistik redovisas till nämnden utifrån valda delar för tillgänglighet samt bland annat besök, distanskontakter, vårdtider och vårdtillfällen i egen regi och till viss del i privat regi.

Tillgängligheten inom hälso- och sjukvården på Gotland är god i jämförelse med riket. Hälso- och sjukvården når dock i dagsläget inte riktigt upp till de

tillgänglighetsmål som är satta på Gotland. Färre patientkontakter och operationer har genomförts under 2020. Besöken vid akutmottagningen har minskat. Antal distanskontakter har ökat. Antalet patienter och besök i Folktandvården har ökat något. Antal samtal till 1177 har ökat.

Antalet ärenden inom ambulansverksamhet minskade marginellt jämfört med 2019.

Insatstiderna, det vill säga tiden från bekräftat uppdrag till framme hos patient, har minskat något.

Yrkande

Johan Weimer, verksamhetscontroller, närvarar och svarar på frågor.

Underlaget kommer att kompletteras inför nämndens sammanträde.

Yrkande

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 3 februari 2020

(36)

HSN § 16 Kompletteringsbudget investeringar

HSN 2021/84 HSN-AU § 14

• Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige att besluta om att överföra 5,0 miljoner i investeringsmedel för en röntgenutrustning till 2021.

Investeringsbudgeten ska spegla den årliga förbrukningen av resurser för

investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner och inventarier. Det finns ofta en avvikelse mellan den budgeterade investeringsvolymen och det verkliga utfallet på årsbasis. Anslag som inte förbrukats förs efter bedömning över i den så kallade kompletteringsbudgeten till nästkommande år, detta gäller dock inte det anslag som inbegrips i investeringspotten utan endast för de projekt som har en egen

investeringsbudget.

Hälso- och sjukvården begär att investeringsmedlen för projektet röntgenutrustning förs över till 2021 års investeringsbudget. Upphandlingen är i sitt slutskede och förvaltningen avser att skriva avtal under början av 2021. Inga kostnader är bokförda på projektet under 2020.

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att investeringsmedlen för röntgenutrustningen bör överflyttas till år 2021 då ingen utbetalning ännu gjorts till leverantör. Utbetalning kommer att ske i samband med att avtal skrivits och leverans av utrustningen sker, förhoppningsvis under början av 2021.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige att besluta om att överföra 5,0 miljoner i investeringsmedel för en röntgenutrustning till 2021.

(37)

37 (60)

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 17 januari 2021 Blankett kompletteringsbudget 2021

Skickas till Regionfullmäktige

(38)

HSN § 17 Investeringsplan 2022-2032

HSN 2020/795 HSN-AU § 15

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner investeringsplanen och skickar den till regionstyrelsen enligt anvisningarna.

Regionfullmäktige beslutade i november 2018 om en förändrad investeringsprocess.

Som en del av denna ska hälso- och sjukvårdsnämnden i februari lämna en skriftlig investeringsplan för en tidsperiod mellan fem och tio år. Motivet till detta är att ge en bild av regionens kommande behov baserat på den demografiska utvecklingen och övriga förändringar i omvärlden. Planen finns med som ett diskussionsunderlag till de dialogmöten som genomförs inför budgetberedningen.

Enligt anvisningar ska planen redovisa större behov av investeringar i ett perspektiv om 5-10 år men med fokus på det längre perspektivet. Utgångsläget ska vara den demografiska utvecklingen. En bedömning ska också göras av driftkonsekvenser framåt.

I hälso- och sjukvårdsnämndens investeringsplan kommer inte enbart investerings- behov grundat i den demografiska utvecklingen att beskrivas, stor del av investerings- behoven för hälso- och sjukvården kommer av medicinskteknisk utveckling,

förändrade arbetsmiljökrav, nya standards och så vidare.

Ur ett 10 års perspektiv är det för hälso- och sjukvårdens del störst fokus på lokal- investeringar. Flera utredningar pågår och sjukhuset är mycket trångt. Projektet Nya akuten är avbrutet och lösningar för att tillgodose delar av behovet pågår.

Under en 10 årsperiod kommer strategiska diskussioner och beslut bli nödvändigt gällande utökade lokaler för Visby lasarett.

Korpenområdet är det andra området där hälso- och sjukvården har relativt omfattande verksamhet. Det finns två vårdcentraler som är i behov av utökade lokaler och stor del öppenvård som inte behöver sjukhusets resurser. Tillsammans med socialförvaltningen har hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett uppdrag att se på nyttjandet av lokalerna på Korpen. Det är relativt gamla lokaler som samtidigt är i behov av underhåll.

Samtidigt behöver en strategisk diskussion till primärvårdens behov initieras. De två vårdcentraler som är belägna på Korpen är idag relativt stora vårdcentraler till antal listade patienter räknat, den demografiska utvecklingen, omställningen till God och

(39)

39 (60)

Nära vård samt målet med fler invånare på Gotland gör att behovet finns att fundera på vårdcentralernas storlek och placering ur ett längre perspektiv.

För medicinskteknisk utrustning kommer i det närmaste samtlig medicinskteknisk utrustning bytas ut. De flesta lite större utrustningar beräknas ha en ekonomisk livslängd på cirka 7 år.

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att strategiska diskussioner och beslut kring utökning av lokaler för Visby lasarett kommer att behöva tas under kommande period. Flera utredningar pågår och lokalförändringar är långa processer. Processen är redan initierad i och med beslutet att avbryta projektet Nya akuten och de uppdrag som följde med detta beslut. Samtidigt pågår arbetet med framtagande av en fastighets- utvecklingsplan tillsammans med teknikförvaltningen.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner investeringsplanen och skickar den till regionstyrelsen enligt anvisningarna.

Beslutsunderlag

Investeringsplan 2022-2026

(40)

HSN § 18 Revisionsrapport. Granskning av ekonomistyrning

HSN 2020/669 HSN-AU § 17

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på

revisorernas granskning gällande ekonomistyrning hälso- och sjukvårdsnämnden och lämnar det till revisorerna som sitt eget.

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av regionstyrelsens mål- och budgetprocess samt av hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomistyrning. Granskningen syftar till att bedöma om regionstyrelsen har säkerställt en ändamåls-enlig mål- och budgetprocess på regionövergripande nivå samt om hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställt en ändamålsenlig ekonomistyrning för den verksamhet den ansvarar för. Granskningen syftar även till att bedöma om den interna kontrollen inom granskningsområdena är tillräcklig.

Granskningen består av 8 kontrollpunkter varav 6 helt eller delvis berör hälso- och sjukvårdsnämnden. Svaret från hälso- och sjukvårdsnämnden kommer enbart att beröra de områden som riktats till nämnden.

De rekommendationer som granskningsrapporten anger som avser hälso- och sjukvårdsnämnden är följande:

• Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver säkerställa att det finns

dokumenterade anvisningar för nämndens ekonomistyrning. Här innehåller rapporten synpunkter på anvisningar kopplat till strategisk plan och budget samt internbudgetprocessen. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att följa rekommendationen även om synpunkten är att dessa anvisningar funnits också sen tidigare.

• Hälso- och sjukvårdensnämnden behöver mer aktivt besluta om faktiska åtgärder för en ekonomi i balans, samt i ekonomiska termer uttrycka vilka effekter som avses att uppnås. Hälso- och sjukvårdsnämnden avser att följa rekommendationen i samarbete med förvaltningen.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver säkerställa att beslutade åtgärder genomförs samt ger avsedd effekt. Hälso- och sjukvårdsnämnden avser att följa rekommendationen med ytterligare uppföljning av beslutade åtgärder.

(41)

41 (60)

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att ovanstående återredovisning av genomförd granskning på ett korrekt sätt återspeglar hälso- och sjukvårdens synpunkter på och bedömningar av granskningsresultat och rekommendationer.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på

revisorernas granskning gällande ekonomistyrning hälso- och sjukvårdsnämnden och lämnar det till revisorerna som sitt eget.

Beslutsunderlag

Revisionsrapport granskning av ekonomistyrning

Skickas till Regionens revisorer PwC

(42)

HSN § 19 Revisionsrapport. Granskning av köpt huvudverksamhet - köpt vård

HSN 2020/704 HSN-AU § 18

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens förslag på svar gällande revisorernas granskning av köpt huvudverksamhet – köpt vård och lämnar det till revisorerna som sitt eget.

På uppdrag av revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning om hälso- och sjukvårdsnämnden har en tillräcklig intern kontroll avseende köpt vård, samt att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med utgångspunkt i analyser om vilken vård som ska köpas.

Granskningen har 8 revisionsfrågor varav 2 avser ändamålsenlighet och 6 avser intern kontroll. Revisorerna har bedömt 3 kontroller som uppfyllda, 1 som ej uppfyllt och 4 som delvis uppfyllda.

Revisorerna har också utifrån granskningen lämnat 5 rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Av de bedömningar som granskningsrapporten anger av de 8 revisionsfrågorna är hälso- och sjukvården enig med bedömningarna i rapporten i 4 frågor, oenig i 2 och delvis enig i 2.

När det gäller rekommendationerna i rapporten är hälso- och sjukvårdens bedömningar enligt följande:

• Rekommendationen att nämnden ska tillse att budget för utomlänsvård är realistisk och bygger på såväl historisk analys som omvärldsanalys instämmer nämnden i och detta uppfylls till stor del redan i dagsläget. Detta gäller även övriga verksamhetsbudgetar. Nämnden har ingen annan ambition än en realistisk budget för verksamheten.

• Rekommendationen att nämnden ska försäkra sig om att systemstödet för kontroll av fakturor för utomlänskostnader är ändamålsenlig är en något komplicerad rekommendation. Hälso- och sjukvården kommer att inleda diskussion med regionstyrelseförvaltningen gällande sårbarheten vid kontroll av fakturor. Uppföljning av utomlänsvårdsfakturor är komplicerad och behöver ofta granskas manuellt av verksamhetsansvariga för att göra

bedömningen om fakturan stämmer överens med levererad vård. Systemstöd vore däremot önskvärt när det gäller initiala kontroller av exempelvis att patienten är gotlänning och att pris stämmer överens med avtal. Denna systemutveckling bör däremot prioriteras bland annan systemutveckling då