• No results found

Slutrapport från utredning om servicehus

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Slutrapport från utredning om servicehus"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgen

Lindhagensgatan 76 Box 49039 100 28 Stockholm Växel 08 508 08 000 Fax 08 508 08 099

christina.egerbrandt@stockholm.se stockholm.se

Handläggare Till

Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032

Kungsholmens stadsdelsnämnd 2017-08-24

Slutrapport från utredning om servicehus

Remiss från kommunstyrelsen

Förvaltningens förslag till beslut

Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Maria Laxvik Lena Slotte

stadsdelsdirektör avdelningschef

Sammanfattning

Kommunstyrelsen har sänt Slutrapport från utredning av servicehus på remiss till stadsdelsnämnden.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning ser i huvudsak positivt på äldreförvaltningens förslag men vill särskilt framhålla några synpunkter.

Det finns enligt förvaltningen ett stort behov av att tydliggöra målgruppen för servicehusboende. Kriterierna tydliggör till viss del vilka som ska beviljas boende i servicehus men det framgår inte när det är olämpligt att bevilja servicehusboende. Enligt förvaltningen är det aldrig lämpligt för personer med kognitiv svikt. Servicehus är inte heller en lämplig boendeform vid aktivt pågående missbruk, som en lösning vid hemlöshet, med eller utan missbruk, eller för personer med påtagliga beteendemässiga psykiska symptom.

Det framgår inte i förslaget från och med när grundersättningen utgår till utföraren. Förvaltningen anser att grundersättningen bör kopplas till när hyresavtal tecknas respektive sägs upp för att säkra att utförarna får ersättning även om det dröjer vid inflyttning och utflyttning.

(2)

Bakgrund

Äldrenämnden fick i budget 2014 uppdraget att utreda servicehusen ur flera aspekter, däribland att se över behovsgrunderna för att ansöka om boende på servicehus. Utredningen innefattade även en översyn av prissättning och köp av platser mellan

stadsdelsnämnderna och hur en central köhantering skulle kunna införas. Rapporten redovisades i äldrenämnden hösten 2014 som en rapport med nulägesbeskrivning.

I samband med att delrapporten från utredningen Äldres boende i Stockholm, ÄBO, behandlades i kommunfullmäktige i november 2016 fick äldrenämnden i uppdrag att genomföra de

utredningsuppdrag som gavs i delrapporten. I detta ingick bl.a. att tydliggöra målgruppen för servicehus. I delrapporten föreslogs att målgruppen ska avgränsas till att omfatta äldre med ett

omvårdnadsbehov.

Ärendet

Målgrupp för servicehusboende och kriterier vid behovsbedömning

I servicehusutredningen 2014 konstaterades att många av de boende på servicehusen hade vitt skilda behov, något som inte förändrats i dagsläget. På servicehusen bor personer utan behov av hemtjänst liksom de med omfattande behov av omsorgsinsatser. Här bor också tidigare hemlösa personer med påtagliga psykiska

funktionsnedsättningar med eller utan missbruksproblematik. Flera servicehus är stora och svåra att överblicka när boendemiljön blir orolig. Inom staden råder olika meningar om personer med konstaterad demenssjukdom ska erbjudas servicehusboende.

Förtydligande av kriterier för beviljande av boende i servicehus har efterfrågats.

Genom de föreslagna kriterierna begränsas, enligt

äldreförvaltningen, målgruppen och det är därför av vikt att boenden tillskapas där personalen har adekvat kompetens för att möta dessa behov.

Äldreförvaltningen föreslår att bistånd till servicehusboende beviljas personer med

 behov av hemtjänst för sina omvårdnadsbehov, i kombination med något eller några av nedanstående punkter,

 oro/otrygghet i kombination med hög ålder,

 oro/otrygghet som inte dämpas av andra insatser samt

 ofrivillig ensamhet och känsla av social isolering.

(3)

Utgångspunkt vid biståndshandläggningen är alltid, enligt äldreförvaltningen, att stadens kartläggnings- och

bedömningsinstrument ska användas som ett stöd i kartläggningen och bedömningen av den enskildes behov. Kvarboendeprincipen ska fortfarande gälla i servicehus och huvudregeln ska, precis som idag, vara att personen får bo kvar till livets slut. Det kan leda till att personer boende i servicehus senare utvecklar en demenssjukdom och/eller får behov av omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser. Vid ansökan om servicehusboende från en person med konstaterad demenssjukdom bör det dock, enligt äldreförvaltningen, övervägas om vård- och omsorgsboende är mer lämpligt.

Behov av boende för de målgrupper som behöver andra boendeformer än servicehus lyfts i den stadsövergripande

boendeplanen. Det är behov av bostäder för äldre som är hemlösa med eller utan missbruk och socialpsykiatrisk problematik. Det finns också behov av boenden med

socialpsykiatrisk/geropsykiatrisk kompetens.

Verksamhetens innehåll

De större servicehusen upplevs, enlig utredningen, som svåra att överblicka, framförallt för de boende som har omfattande vård- och omsorgsbehov. I såväl fokusgrupper som intervjuer med de boende påtalas vikten av aktiviteter då samvaro med andra boende är en av de vanligaste orsakerna till att äldre vill flytta till servicehus.

Utifrån den föreslagna målgruppen bör, enligt utredningen, ett servicehus innehålla följande:

 öppna gemensamhetsutrymmen som inbjuder till umgänge,

 dagliga aktiviteter riktade till de som bor i servicehuset, som leds av särskild utsedd personal, aktivitetsledare,

 någon form av lunchservering och fik,

 någon form av receptionsverksamhet i anslutning till entrén som de boende och utomstående kan vända sig till under kontorstid,

 vaktmästare samt

 någon form av enklare försäljning av kioskvaror.

Det är, enligt utredningen, en fördel om servicehus även innehåller:

 restaurang som även är öppen för allmänheten (i kommunal eller privat regi),

 träffpunkt eller dagverksamhet där både boende från servicehuset och äldre i ordinärt boende är välkomna alternativt biståndsbeslutad dagverksamhet,

(4)

 frisör - antingen genom särskild lokal som hyrs ut till egenföretagare eller ambulerande som besöker den boende i hemmet,

 kiosk med utökat sortiment samt

 andra typer av verksamheter som ökar aktiviteten i fastigheten.

Utredningen föreslår vidare att staden bör sträva efter att servicehus maximalt innehåller cirka 100 lägenheter.

Möjlighet att välja servicehus och centraliserad köhantering I nu gällande riktlinjer för beslut vid ansökningar om boende på servicehus anges att servicehusen är en stadsgemensam

angelägenhet och att den boendes önskemål om speciellt servicehus så långt som möjligt ska beaktas. En centraliserad köhantering på samma sätt som för vård- och omsorgsboende effektiviserar, enligt utredningen, förmedlingen av bostäder och ger daglig kontroll över lediga lägenheter och möjlighet att snabbt erbjuda dessa till de sökande.

Utredningen föreslår att ett valfrihetssystem införs för servicehus i Stockholms stad från och 1 jan 2018 och att den centrala

köhanteringen organisatoriskt placeras på äldreförvaltningens avdelning Stockholms Trygghetsjour. (Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom äldreomsorgens servicehus bifogas, bilaga 2.)

Grundersättning för servicehus och hemtjänstersättning För varje lägenhet som hyrs ut erhåller utföraren en grundersättning som exempelvis innehåller lokalhyra, el, sophämtning men även kostnader för grundbemanning, hälso- och sjukvårdspersonal etc.

Respektive stadsdelsnämnd fastställer i dagsläget beloppet som varierar mellan de olika servicehusen.

I samband med införandet av timersättning inom hemtjänsten i ordinärt boende 2014 avskaffades den nivåersättning som tidigare användes inom hemtjänsten. Dessa nivåer användes, i vissa fall i någon modifierad form, av stadsdelsnämnderna för att fastställa ersättningen för hemtjänstinsatser i servicehus. Anledningen till att servicehusen inte omfattades i den nya ersättningen var att den modell med tidregistrering av utförd tid som infördes i ordinärt boende inte bedömdes tillämplig i servicehus.

Utredningen föreslår nu införande av en enhetlig ersättning för servicehusen som ska ske i två steg. Först införs en enhetlig

(5)

ersättning för hemtjänst på servicehus med 350 kr per timme från och med 2018. Ersättning ska utgå för beställd tid med en enhetlig timersättning för hela dygnet. Ersättningen är beräknad på 2017 års prisnivå och baseras på samma beräkningsmodell som

hemtjänstersättningen i ordinärt boende. Samma timersättning föreslås utgå dygnet runt för insatser i servicehus. De ökade kostnader som nattarbete innebär kompenseras i

servicehusersättningen av en betydligt lägre kostnad för gångtider mellan besöken. Dessutom ingår en nattpersonal i

grundbemanningen och finansieras av grundersättningen.

Utredningen föreslår att grundersättningen fastställs som tidigare av respektive stadsdelsnämnd inför 2018 men utifrån en för staden gemensam modell. Därefter sker ett stegvis införande av en gemensam grundersättning i hela staden.

Administrativa rutiner/regelverk

När det gäller servicehus finns inget enhetligt regelverk för

exempelvis hur länge beställande stadsdelsförvaltning ska betala för servicehusplatsen efter att en hyresgäst flyttat eller avlidit. Vidare kan antalet dagar som beställande stadsdelsförvaltning betalar för grundkostnaden variera mellan 0-90 dagar. Utredningen föreslår därför stadsgemensamma administrativa rutiner och regelverk för servicehus som innebär att:

 Ersättning till utföraren utgår för beviljad tid. Ingen tidrapportering ska ske.

 Frånvaro ska rapporteras från första dagen då den enskilde inte ska betala avgift vid frånvaro.

 Ersättning vid frånvaro, på grund av sjukhusvistelse eller resa, utgår per dag och baseras sig på antalet beviljade timmar delat med 30,4. Vid frånvaro ska, liksom i ordinärt boende, ersättning utgå de fem första dagarna.

Frånvaron ska inrapporteras från första dagen då den enskilde inte ska betala avgift vid frånvaro.

 Ersättning för hemtjänstinsatser utgår fem dagar vid den enskildes frånvaro eller vid avslutat ärende.

 Ärendet avslutas den dag insatserna till den enskilde upphör.

 Grundersättning utgår en (1) månad efter att ärendet avslutats.

Boendes grundavgift i servicehus

Idag debiteras den boende en grundavgift från och med inflytt- ningsdagen. I grundavgiften är trygghetslarmet som finns i

(6)

lägenheten inkluderat. Oavsett ensamboende eller samboende debiteras endast en grundavgift. Grundavgiften upphör när

insatserna avslutas. Utredningen föreslår nu att vid sammanboende debiteras båda boende grundavgift.

Ärendets beredning

Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom

äldreomsorgsavdelningen. Ärendet har behandlats av stadsdelsnämndens pensionärsråd den 21 augusti, råd för

funktionshinderfrågor den 17 augusti och förvaltningsgruppen den 17 augusti. Synpunkter framgår av protokollen.

Förvaltningens synpunkter och förslag

Förvaltningen är i huvudsak positiv till servicehusutredningens förslag. Det är viktigt att tydliggöra vilken målgrupp servicehusen vänder sig till. Det är viktigt att boenden tillskapas för de som inte tillhör målgruppen och där personalen har adekvat kompetens för att möta dessa personers behov.

Förvaltningen vill framhålla vikten av att det finns tydliga

bedömningskriterier för beviljande av olika typer av boende (vård- och omsorgsboende, korttidsboende, servicehus) för att säkerställa en likvärdig biståndsbedömning oavsett var i staden man bor. Det är också viktigt att stadens riktlinjer för handläggning inom

äldreomsorgen, som för närvarande också är på remiss till stadsdelsnämnden, och Riktlinjer för handläggning med

bedömningskriterier stämmer överens. Förvaltningen anser inte att servicehusutredningen och riktlinjerna på alla punkter korrelerar.

Målgrupp för servicehusboende och kriterier vid behovsbedömning

Förvaltningen är av samma mening som utredningen att det på servicehusen bor personer med vitt skilda behov. Där bor idag många äldre och även yngre personer med behov som inte kan tillgodoses med den kompetens personalen har. Där bor personer med psykiska funktionsnedsättningar och personer med

missbruksproblem som påverkar de övriga boendes vardag genom störande beteende och annan dygnsrytm till exempel. Det finns enligt förvaltningen ett stort behov av att tydliggöra målgruppen.

Tyvärr kan förvaltningen konstatera att utredningen inte på alla punkter lyckats göra det tydligare. Kriterierna tydliggör till viss del vilka som ska beviljas boende i servicehus men det framgår inte, enligt förvaltningen, när det är olämpligt att bevilja

servicehusboende.

(7)

I Riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg (maj 2017, som också är på remiss för närvarande) framgår att

Servicehus i regel inte är lämpligt för personer med en framskriden demenssjukdom, aktivt pågående missbruk, hemlösa, med eller utan missbruk, eller personer med påtagliga beteendemässiga psykiska symptom. Vidare framgår att Omsorgsbehovet ska dock inte vara så omfattande att den enskildes behov bättre tillgodoses på ett vård- och omsorgsboende. Förvaltningen vill särskilt framhålla att servicehusboende aldrig är lämpligt för personer med kognitiv svikt. Om en person har kognitivt svikt bör, innan beslut fattas, en demensutredning göras. Detta oavsett om det gäller beslut om servicehus eller vård- och omsorgsboende. Den enskildes behov ska tillgodoses på, för den enskilde, bästa sett. Om en person drabbas av kognitiv svikt efter inflyttning ska naturligtvis kvarboendeprincipen gälla.

Servicehus är, enligt förvaltningen, inte heller en lämplig boendeform vid aktivt pågående missbruk, som en lösning vid hemlöshet, med eller utan missbruk, eller för personer med påtagliga beteendemässiga psykiska symptom. Det framgår av riktlinjerna för handläggning att det i regel inte är lämpligt men är inte tydligt i äldreförvaltningens servicehusutredning.

Förvaltningens uppfattning är att det aldrig är lämpligt.

Det blir än mer viktigt i fortsättningen att biståndshandläggarna följer riktlinjerna för biståndshandläggning och använder det kartläggnings- och bedömningsinstrument som finns så att

målgruppen blir rätt på servicehusen. Det gäller servicehus oavsett om de är belägna inom det egna stadsdelsområdet eller i annat stadsdelsområde.

Verksamhetens innehåll

Förvaltningen instämmer i att servicehusen bör innehålla

gemensamhetslokaler med aktiviteter och att det bör finnas tillgång till lunchservering. Viss service i form av vaktmästare är också viktigt. Förvaltningen tycker att förslaget att maximera antalet lägenheter i servicehus till cirka 100 lägenheter är bra. Mindre enheter gör det lättare att åstadkomma gemenskap och ordna aktiviteter. Det är också en fördel för planering av organisation och personal. Rent lokalmässigt är servicehusen idag svåra att

överblicka med långa korridorer vilket dock är svårt att förändra utan ombyggnad.

(8)

Möjlighet att välja servicehus och centraliserad köhantering Förvaltningen tycker det är bra att ge den enskilde möjlighet att välja servicehus och att valfrihet införs på samma sätt som för vård- och omsorgsboende och hemtjänst. En central kö borde leda till en effektivare köhantering och förmedling av lägenheter. Det är bra att hanteringen sker lika över hela staden och med samma system för vård- och omsorgsboende och servicehus.

Grundersättning för servicehus och hemtjänstersättning Förvaltningen är positiv till utredningens förslag om att införa en enhetlig grundersättning för servicehusen och ett enhetligt regelverk för hur länge beställande stadsdelsnämnd ska betala för

servicehusplatsen efter att en hyresgäst flyttat eller avlidit. Idag sker det på olika sätt och det är, enligt förvaltningen, viktigt att det är lika över staden. Förvaltningen har inga synpunkter på när och hur införandet sker och hur ersättningen föreslås beräknas.

Det framgår inte i förslaget från och med när grundersättningen utgår till utföraren. Däremot framgår att grundersättning föreslås utgå en månad efter att ärendet avslutats. I dag utgår ersättning direkt när en boende flyttar in eller från det datum hyreskontraktet gäller. Förvaltningen anser att grundersättningen bör kopplas till när hyresavtal tecknas respektive sägs upp för att säkra att utförarna får ersättning även om det dröjer vid inflyttning och utflyttning. Det skulle då även utgöra ett incitament att driva på att utflyttning sker och att ny hyresgäst kan flytta in.

Jämställdhetsanalys

Andelen kvinnor med någon form av äldreomsorg av totalt antal äldreomsorgstagare uppgår idag till ca 70 procent. Statistik endast för särskilt boende finns inte att tillgå i dagsläget men kvinnor är i majoritet även inom servicehusboende. Bedömningen är att

förslagen i servicehusutredningen inte ger direkta konsekvenser för de äldre beroende på om de är kvinnor eller män och en vidare analys behöver inte genomföras.

…..

Bilagor

1. Slutrapport från utredning av servicehus - remiss från kommunstyrelsen.

2. Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom äldreomsorgens servicehus.

References

Related documents

Fredag Lunch Stekt salt sill, löksås, potatis, grönsaker 28/4 Dessert Frukt dessert. Lördag

Successivt har projektet tillsammans med de utförare som står för den dagliga verksamheten utökat öppettiderna på minigymmen för att kunna tillfredställa tillgängligheten för

Syftet med minigymmen var att skapa tillgänglighet till träningsmöjligheter för personer som bor i servicehus samt äldre som bor i närområdet.. Ge äldre personer möjlighet

Söndag 29 Middag: Pepparrotskött med kokt potatis, grönsaker Alternativ: Sill tallrik med kokt potatis Vecka 30-31 maj Måndag 30 Middag: Bräckt falukorv med

Torsdag 21 Middag: Redd grönsakssoppa med strimlad rökt skinka, paj med vaniljsås Alternativ: Stuvad spenat med stekt prinskorv, ägghalva, kokt potatis Fredag 22 Middag:

Antal sjuksköterskor dag/kväll på uppföljd inriktning, omräknat till heltidsanställningar (anges med två decimaler):. Antal sjuksköterskor natt på uppföljd inriktning,

Löpande dokumentation finns om faktiska omständigheter och händelser av betydelse Dokumentationen förvaras på ett betryggande sätt så att obehöriga inte får tillgång till den

Stora salen på Tallgården finns tillgänglig för bokningar enligt önskemål. Anhöriga skaffar serveringen i