Dnr 400-2016:11447
Beslut
efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styr- ning av gymnasieskolan mot de nationella målen
i Mölndals kommun
Inledning
Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 § skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. Syftet är att granska huvudmannens arbete för att utveckla utbildningen inom gymnasieskolan och skapa goda förutsättningar för elever- nas lärande och för att tillgodose ett allsidigt utbud.
De övergripande frågeställningarna är:
1. Hur styr huvudmannen mot det kompensatoriska uppdraget?
2. Hur genomför huvudmannen uppföljning av gymnasieskolan?
3. Hur verkar huvudmannen för att elever får ett allsidigt utbud av pro- gram?
Granskningen genomförs i 30 utvalda kommuner. Mölndals kommun ingår i denna granskning.
Skolinspektionen besökte Mölndals kommun den 6 december 2017. Besöket ge- nomfördes av Jerry Albihn och Karl-Gunnar Starck. Intervjuer med presidiet för kommunstyrelsen, presidiet för utbildningsnä_mnden, förvaltningschef, för- valtningsekonom samt rektorer genomförts.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resul- taten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.
I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området.
Därefter följer en motivering till de utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen.
Skolinspektionens bedömning
Skolinspektionen bedömer att huvudmannens styrning av gymnasieskolan av- seende granskningens frågeställningar i flera avseenden fungerar väl men be- höver utvecklas. De områden som huvudmannen behöver utveckla presenteras under rubriken Identifierade utvecklingsområden.
Huvudmannens erbjudande om allsidigt urval av program
Skolinspektionen bedömer att Mölndals kommun erbjuder ett allsidigt utbud av nationella program och inriktningar. I kommunens gymnasieskola finns ett nationellt program samt introduktionsprogram. Mölndals kommun har ett samverkansavtal med ytterligare 12 kommuner i Göteborgsregionen (GR) vil- ket säkerställer utbildningsutbudet så att samtliga nationella program finns till- gängliga.
Mölndals gymnasieskola var tidigare en större gymnasieskola med ett bredare programutbud. Under ett antal år minskade söktrycket till gymnasieskolan vil- ket ledde till att gymnasieskolan lades ner. Huvudmannen pekar på minskade elevkullar och hårdnande konkurrensläge bland gymnasieskolorna i Göte- borgsområdet som orsak till nedläggningen.
Granskningen visar att utbildningsnämnden ser som sin uppgift att stärka kommunens roll som utbildningsaktör och utveckla såväl ny som befintlig verksamhet. Sedan augusti 2016 erbjuder Mölndals kommun gymnasieutbild- ning vid en nystartad gymnasieskola med två skolenheter. Gymnasieskolan er- bjuder i den ena skolenheten ett nationellt program plus introduktionsprogram och i den andra skolenheten språkintroduktion. Bakgrunden till att gymnasie- skolan endast erbjuder Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är att huvudman- nen redan bedrev verksamhet inom den kommunala vuxenutbildningen inom detta program. Vid uppstarten av en ny gymnasieutbildning fanns således sy- nergieffekter med att starta ett nationellt program inom Vård- och omsorgspro- grammet eftersom inriktningen redan fanns inom vuxenutbildningen.
Kommunen arbetar målmedvetet bland annat med uppsökande verksamhet för att kommunens ungdomar ska söka till Mölndals gymnasium och endast ca 6
% av Mölndals ungdomar sökte till det nationella programmet i hemkommu- nen inför förra läsåret. Vård- och omsorgsprogrammet är certifierat inom Vård- och omsorgscollege, som enligt huvudmannen är en kvalitetsgaranti för ele- verna som söker till programmet. Genom väl fungerande programråd har hu- vudmannen god kontakt med representanter från de olika arbetsgivarorgani- sationer som berörs av det program som erbjuds.
Antalet gymnasieskolor i Göteborgsregionen har ökat från 68 till 71 under det senaste året vilket innebär en ytterligare skärpt konkurrenssituation. Huvud- mannen har som målsättning att i framtiden ta emot de elever som söker ut- bildningar inom den egna kommunen. Därför planeras nu för en ny gymnasie- skola med fler nationella program som gör det möjligt för fler elever att söka till program inom den egna kommunen.
Ett omfattande utredningsarbete har påbörjats för att närmare undersöka förut- sättningarna och möjligheterna för detta.
Andelen obehöriga elever till gymnasieskolan tenderar också att öka inom kommunen vilket medför ett växande Introduktionsprogram.
För att kunna erbjuda ett allsidigt utbud av nationella program ingår Mölndals kommun i en gymnasiesamverkan, tillsammans med 12 andra kommuner, inom Göteborgsregionens kommunförbund (GR).
Inom GR är det möjligt för elever att söka till regionens samtliga gymnasiesko- lor oavsett huvudman. Det finns en gemensam antagning som administrerar såväl ansökning som antagning till gymnasieskolorna i regionen.
Inom GR finns nätverk för såväl utbildningschefer som verksamhetschefer där regionens utbud av utbildningar och antal platser diskuteras.
Identifierade utvecklingsområden
I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett ut- vecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden.
Huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget
• Vid beslut om resursfördelningens principer behöver huvudmannen fördela resurser efter gymnasielevernas förutsättningar och behov.
Skolinspektionen bedömer att huvudmannen på ett tydligare sätt behöver utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov vid beslut om resursfördelningen till skolenheterna. Skolinspektionen gör denna bedömning då granskningen visar på att resurserna inte fördelas kompensatoriskt utifrån elevernas förutsätt- ningar och behov.
Mölndals kommun fördelar en rambudget till gymnasieskolan med utgångs- punkt i den prislista som finns inom gymnasiesamverkan i Göteborgsregionen (GR). Utgångspunkten är att Mölndals kommun har ett samverkansavtal med GR som innebär att finansiering av utbildningsplatserna i och mellan kommu- nerna sker i enlighet med en för GR gemensam prislista. Syftet med prislistan är att resursfördelningen ska ha sin utgångspunkt i den samlade erfarenhet som finns inom samverkan i GR och ska skapa lika förutsättningarna för Möln- dals gymnasium jämfört med övriga gymnasieskolor i regionen.
Skolinspektionen konstaterar att budgeten för gymnasieskolans nationella pro- gram räknas upp varje gång prislistan revideras inom GR. Ersättningen till gymnasieskolan omfattar ett grundbelopp som beräknas per program och ska täcka samtliga kostnadsposter som avser verksamheten för gymnasieeleverna.
Nuvarande resursfördelningsmodell utgår inte från kompensatoriska variabler.
Huvudmannen inhämtar inte heller underlag om kunskapsresultat från grund- skolan eller tidigare behov av särskilt stöd. Det underlag som efterfrågas av hu- vudmannen i budgetprocessen är prognos över elevantalet.
Eleverna på introduktionsprogrammet erhåller en elevpeng baserad på en pris- lista samverkad i ekonominätverket inom GR. Rektorerna fördelar självständigt resurser inom den tilldelning gymnasieskolan fått och förväntas bedriva verk- samheten vid enheterna med den budget de fått.
Utöver den tilldelning gymnasieskolan erhåller, har rektor möjligheter att an- söka om särskilt stöd till elever med svårigheter.
Vid behov är arbetsgången att rektor ansöker och skickar ansökan till verksam- hetsutvecklaren som beslutar om detta. Kommunen har avsatt en summa pengar för detta ändamål men summan ska täcka alla särskilda behov som kan uppkomma, alltså även behov hos de elever som går sin gymnasieutbildning utanför Mölndals gymnasieskola. Granskningen visar att utbildningsnämnden dock har få möjligheter att i realiteten tillskjuta medel.
Skolinspektionen bedömer att huvudmannens arbete till viss del ger gymnasie- skolan förutsättningar att arbeta mot det kompensatoriska uppdraget genom de grundläggande principerna för resursfördelningen i kombination med möj- ligheterna att söka extra tilldelning för särskilda behov samt huvudmannens kontinuerliga dialog med rektor. Skolhuvudmannen bör i sin grundläggande resursfördelningsmodell utgå ifrån kompensatoriska variabler för att utveckla skolan och därmed i större utsträckning ge alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan
Huvudmannen behöver göra en tydligare analys av gymnasieskolans re- sultat och måluppfyllelse
Skolinspektionen bedömer att Mölndals kommun behöver utveckla arbetet med att systematiskt samla in, analysera resultat samt förbättra kommunikat- ionen mellan rektor och huvudman.
Av granskningen framgår att kvalitetsarbetet inom gymnasieskolan har blivit lidande av att kommunen lade ner sin tidigare gymnasieskola och att detta också medfört ett antal personalbyten på de nya skolenheterna. Huvudmannen är nu igång med arbetet att implementera en ny modell för kvalitetsarbete och analys av gymnasieskolans resultat och måluppfyllelse.
En av huvudmannens långsiktiga strategier är att utveckla uppdraget och för- bättra de interna processerna inom det systematiska kvalitetsarbetet. Detta in- nebär exempelvis en översyn av befintliga rutiner och handlingsplaner för verksamheten. En annan strategi för huvudmannen är att stärka det kommu- nala aktivitetsansvaret och rollen som "kravställare" på andra skolhuvudmän.
Utbildningsnämnden vill därför förbättra kommunikationen med externa sko- lor och utveckla ett tillvägagångssätt för systematisk uppföljning av dessa.
Utgångspunkten för huvudmannens uppföljning är gymnasieskolans årshjul och de kvalitetsrapporter som gymnasieskolan lämnar varje höst. Kommunens utbildningsnämnd tar i slutet av varje år fram en verksamhetsplan som anger målen för verksamheten och denna följs senare av en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Under året följer dessutom nämnden upp gymnasieskolan ge- nom elevenkäter och elevstatistik. Rektor medverkar på nämndsmöten och nämnden gör verksamhetsbesök på skolenheterna. I enlighet med nämndens ärendeplan kommuniceras regelbundet information från rektor till nämnden.
Tillsammans med verksamhets- och förvaltningsledning prioriterar verksam- heten därefter ett antal viktiga aktiviteter vilka särskilt redovisas i enheternas handlingsplaner. Uppföljning sker genom intern revison, som kommunen är i färd med att utveckla ytterligare samt genom utbildningsnämndens verksam- hetsbesök.
Utbildningsnämnden har under året påbörjat utvecklingen av verktyg för in- tern revision av det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att skapa en struktur som ger möjligheter till påbyggnad av de områden som följs upp idag.
Resultaten för eleverna på det nationella programmet (VO) visar på en ned- gång i kunskapsresultaten under det senaste året. Huvudmannen menar att med tanke på tillförda resurser borde resultaten varit högre och rektor har där- för initierat åtgärder för att kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckl- ing och behov av särskilt stöd. Åtgärderna avser att få bättre grepp om orsa- kerna till de lägre kunskapsresultaten och den ökande frånvaron inom det nat- ionella programmet.
Lotta Kårlind c-c 6.
Eleverna på introduktionsprogrammet följs upp genom statistik över det antal som når behörighet eller går vidare till arbetsmarknaden.
Skolenheten har påbörjat intensifiering av arbetet med att prognostisera den enskilde elevens möjligheter att nå målen för sin utbildning. Detta ger förutsätt- ningar för en bättre anpassning av elevens utbildning. För eleverna på språkin- troduktionen sker uppföljning på ett likartat sätt som för det nationella pro- grammet VO. Uppföljningen av programmet har varit en utmaning det senaste åren på grund av den höga elevgenomströmningen.
Skolinspektionen bedömer att det finns goda förutsättningar för huvudmannen att utveckla uppföljningen av eleverna på gymnasieskolan eftersom huvud- mannen har identifierat behoven av att systematiskt samla in och analysera re- sultat. Huvudmannen har påbörjat arbetet med att utveckla uppföljningen och analysen. Det är viktigt i detta arbete att resursfördelningens effekter på verk- samheten också följs upp.
Uppföljning
Huvudmannen ska senast den 30 augusti 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena.
Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se el- ler per post till, Skolinspektionen, Box 156, 221 00 Lund. Hänvisa till Skolinspekt- ionens diarienummer för granskningen (Dnr 400-2016:11447) i de handlingar som sänds in.
På Skolinspektionens vägnar
Enhetschef/Beslutsfattare Jerry Albihn
Utredare/Föredragande
Bilagor
Bilaga 1: Bakgrundsuppgifter om verksamheten
Mölndals kommun har omkring 64 500 invånare. I kommunen finns läsåret 2017/2018 tre gymnasieenheter varav en enhet utgörs av särskolan
Kommunstyrelsen i Mölndals kommun leder arbetet i kommunen. Utbildnings- förvaltningen arbetar under utbildningsnämnden och ansvarar bland annat för att leverera utbildning vid Krokslättsgymnasiet, Frejagymnasiet och Campus Mölndal. På utbildningsförvaltningen finns en verksamhetschef för nämndens gymnasieverksamhet med ansvar för gymnasieverksamheten i kommunen.
Enligt nationell statistik för läsåret 2016/2017 har Mölndals kommun totalt 2340 elever varav 140 går i kommunens gymnasieskola och 2200 elever utpendlar till andra kommuner. Mölndals gymnasieskola har 280 in pendlande elever vilket innebär att elevantalet på Mölndals gymnasieskola är 420 elever. Av dessa läser 60 elever på yrkesprogram och 360 på introduktionsprogram. Det finns läsåret 2017/2018 två gymnasieenheter som erbjuder utbildning på ett yrkesprogram samt introduktionsprogram.
Den genomsnittliga betygspoängen för eleverna med examen eller studiebevis vid Mölndals gymnasieskola vårterminen 2016 var 13,6. Andelen elever som slutfört sin utbildning med examen inom tre år var 90,9 procent med startår 2013/2014 vid nationella program. För introduktionsprogrammen vid Mölndals Gymnasieskola saknas resultatuppgift i nationell statistik
Bilaga 2: Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen
Utvecklingsområde 1: Huvudmannen behöver fördela resurser efter gymnasiele- vernas förutsättningar och behov samt utgå ifrån dessa vid beslut om resursfördel- ningens principer
A
Å Redovisa vilka åtgärder som genomförts:Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet:
Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt:
Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras:
_
Utvecklingsområde 2: Huvudmannen behöver göra en tydligare analys av gymna- sieskolans resultat och måluppfyllelse
Redovisa vilka åtgärder som genomförts:
Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet:
Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt:
Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras:
Bilaga 3: Relevanta författningar och Skolverkets allmänna råd
Skol lagen (2010:800) 1 kap. 4 § andra stycket
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att upp- väga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbild- ningen.
1 kap. 9 §
Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas.
2 kap. 2 §
I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen.
2 kap. 8 a §
Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov.
4 kap. 3 §
Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och konti- nuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
4 kap. 4 §
Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska ge- nomföras även på skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig per- sonal och elever.
Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra stycket.
4 kap. 5 §
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
4 kap. 6 §
Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.
15 kap. 3 §
Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kom- petensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.
15 kap. 4 §
Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.
15 kap. 30 § tredje stycket
Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.
16 kap. 42 §
Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar.
Kommunallagen (1991:9001 3 kap. 1 §
I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfull- mäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen.
3 kap. 3 §
Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksam- heten i övrigt.
Läroplanen för gymnasieskolan 2011 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. En likvärdig utbildning
En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Sär- skild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning.
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Ele- verna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinn- ligt och manligt.
Skolverkets Allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete — för skolväsendeti 1. Att styra och leda kvalitetsarbetet
Huvudmannen bör
• skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara,
• se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvali- tetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt
• se till att rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga for- mer för uppföljning och analys av utbildningen.
Rektorn bör
• skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten,
• se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhet- ens kvalitetsarbete, samt
• se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för upp- följning och analys av utbildningen.
2. Att dokumentera kvalitetsarbetet Huvudmannen bör
• se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser,
• skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsen- liga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt
• sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet.
Rektorn bör
• se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser,
• skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsen- liga för enhetens kvalitetsarbete, samt
1 De delar som avser förskolan har uteslutits.
• sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten
3. Att följa upp måluppfyllelsen
Huvudmannen bör
• samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbild- ningen påverkat måluppfyllelsen, samt
• se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärde- ringar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifie- rade områden.
Rektorn bör
• sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyl- lelsen, samt
• se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifi- erade områden inom enheten.
4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Huvudmannen bör
• med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar re- sultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten,
• använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbe- hov, samt
• utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka in- satser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas.
5. Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannen bör
• se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå,
• ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,
• ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt
• se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.
Rektorn bör
• ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,
• ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbild- ningen och utvecklingsinsatserna, samt
• se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.
