Vägplan Samrådshandling
Kil-Ställdalen, Väg 737 - plankorsning i Mölnbacka
Forshaga kommun, Värmlands län
Planbeskrivning, 2015-10-15
Projektnummer: B531047
2
TrafikverketPostadress: Box 1015, 651 15 Karlstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Samrådshandling Kil-Ställdalen, plankorsning i Mölnbacka Författare: Tyréns AB
Dokumentdatum: 2015-10-15 Version: 1
Kontaktperson: Marie-Louise Edstam, Trafikverket
TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0
3
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 5
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH
PROJEKTMÅL 5
2.1. Planläggningsprocessen 5
2.2. Ändamål och projektmål 6
2.3. Bakgrund och tidigare utredningar 6
2.4. Avgränsning 7
3. MILJÖBESKRIVNING 7
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 8
4.1. Vägens funktion och standard 8
4.2. Trafik och användargrupper 9
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 9
4.4. Landskapet och staden 9
4.5. Miljö och hälsa 9
4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. 11
5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED
MOTIV 12
5.1. Val av utformning 12
5.2. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 13
6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 13
6.1. Trafik och användargrupper 13
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 13
6.3. Miljö och hälsa 14
4
6.4. Påverkan under byggnadstiden 15
7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA
HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 16
7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 16
7.2. Miljökvalitetsnormer 16
7.3. Bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 17
8. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 17
8.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt 17
8.2. Område med tillfällig nyttjanderätt 18
9. FORTSATT ARBETE 18
10. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 19
10.1. Formell hantering 19
10.2. Genomförande 20
10.3. Finansiering 20
11. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 21
11.1. Skriftliga 21
11.2. Digitala 21
11.3. Övrigt 21
5
1. Sammanfattning
Då järnvägsprojektet ”Kil – Ställdalen – Kapacitetshöjande åtgärder” genomförs med ökad kapacitet och hastigheter på Bergslagsbanan mellan Kil-Ställdalen, krävs vissa förbättringar av trafiksäkerheten vid vägpassager. Vissa plankorsningar, som denna på väg 737 i Mölnbacka, måste byggas om för att klara kraven för sikt och i övrigt bli en mer trafiksäker passage. Denna vägplan omfattar flytt av plankorsningen i Mölnbacka samt indragning av väg från allmänt underhåll.
Projektet berör inga miljövärden av stort värde och konsekvenserna av vägprojektet bedöms som små. Tekniska anläggningar bedöms också påverkas i mycket begränsad omfattning.
Mark kommer att tas i anspråk i projektet, men mark kommer också att återlämnas till fastighetsägare där delar av den gamla vägen återgår till markägaren. Överföring av en del av vägen från statlig till enskild väg regleras genom lantmäteriförrättning, där också driften av den del av väganläggningen som överförs till enskild väg hanteras.
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1. Planläggningsprocessen
Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
I början av planläggningsprocessen tar Trafikverket fram ett s.k. samrådsunderlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en
miljökonsekvensbeskrivning tas fram i det vidare arbetet med väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. Om projektet ej innebär betydande miljöpåverkan ska en
miljöbeskrivning tas fram eller vidareutvecklas från samrådsunderlaget. Länsstyrelsen i Värmland har 2015-09-23 fattat beslut att projektet inte medför betydande
miljöpåverkan.
Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket färdigställer den. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket påbörja byggnation av projektet.
Samråd är en viktig del av planläggningen under hela processen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialog med andra myndigheter, organisationer och
6
berörd allmänhet för att Trafikverket ska få in relevanta synpunkter och kunskap.
Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.
Figur 2.1 Planeringsprocessen för väg och järnväg
2.2. Ändamål och projektmål
I projektet ”Kil – Ställdalen – Kapacitetshöjande åtgärder” byggs järnvägen om på olika sätt för att möjliggöra en ökad trafikering och kapacitet i stråket Kil-Ställdalen som är en del av Bergslagsbanan. Utöver utbyggnaden av ett antal mötesstationer görs
signalåtgärder för att klara denna kapacitetsökning på sträckan och högre hastigheter.
De ökade hastigheterna och den planerade trafikeringsökningen ställer nya krav på säkerhet för passagerna på banan, vilket innebär att plankorsningar med vägar kommer att behöva stängas eller byggas om. Ändamålet med projektet Kil-Ställdalen är att möjliggöra en ökad kapacitet och hastighet på Bergslagsbanan. Syftet med denna vägplan är att säkerställa markåtkomst för att möjliggöra flytt och trafiksäkring av plankorsningen mellan Bergslagsbanan och väg 737 vid gamla Mölnbacka station, just för att möjliggöra ändamålet med projekt Kil-Ställdalen.
De delmål som gäller för de kvarvarande plankorsningarna i projektet Kil-Ställdalen och därmed även omfattar denna vägplan är:
• Trafiksäker passage för vägtrafiken över Bergslagsbanan
• Möjliggöra hastighetsökning och kapacitetsökning för järnvägstrafiken inom ramen för de trafiksäkerhetsregler som gäller
2.3. Bakgrund och tidigare utredningar
Ombyggnaden av sträckan Kil-Ställdalen innebär att många plankorsningar längs banan måste stängas för att minska trafiksäkerhetsriskerna med passager, medan ett antal kan byggas om enligt gällande trafiksäkerhetsstandard. Den befintliga plankorsningen mellan Bergslagsbanan och väg 737 vid gamla Mölnbacka station är en av banans många plankorsningar som utretts i en särskild utredning ”Utredning plankorsningar Kil – Ställdalen” och som behöver byggas om av trafiksäkerhetsskäl på grund av att de
7
kapacitetshöjande och säkerhetshöjande åtgärder som genomförs på järnvägen på sträckan Kil-Ställdalen. Väg 737 är en kort parallellväg som ansluter till väg 720 mellan Mölnbacka och ett flertal mindre byar söder om Bergslagsbanan. Vägen ligger i Forshaga kommun i Värmlands län.
Ett samrådsunderlag har tidigare tagits fram i projektet och med detta som underlag har länsstyrelsen i Värmland fattat beslut att projektet inte medför betydande
miljöpåverkan.
Figur 2. 2 Översiktskarta Bergslagsbanan mellan Deje och Molkom.
2.4. Avgränsning
Denna vägplan omfattar ombyggnad av plankorsningen mellan Bergslagsbanan och väg 737 vid gamla Mölnbacka station. Planen omfattar ca 300 meter av befintlig väg och nysträckning på ca 200 meter som ansluter till den befintliga vägen.
3. Miljöbeskrivning
I denna planbeskrivning ingår även en miljöbeskrivning. Miljöbeskrivningens delar har integrerats med texten som beskriver projektets och planens förutsättningar, påverkan och konsekvenser. Under kapitel 4 Förutsättningar finns ett avsnitt Miljö och Hälsa, där alla kända miljövärden och eventuell miljöbelastning idag redovisas. Kapitlet 6 Effekter och konsekvenser av projektet redovisar en bedömning av den kända påverkan och de konsekvenser som projektet innebär i driftskedet och byggskedet.
8
4. Förutsättningar
4.1. Vägens funktion och standard
Figur 4.1. befintlig väg 737 och plankorsningen öster om gamla Mölnbacka station
4.1.1. Nuvarande anläggning och trafiksäkerhet
Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för den aktuella sträckan på den statliga vägen 737 uppgår till ca 11 fordon varav 1 tungt fordon (NVDB).
Vägen har bärighet enligt klass BK1 och är till stor del grusbelagd, med asfalt på delar av den sträcka som ska dras om vid plankorsningen. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h.
Inga kända olyckor har skett på aktuell sträcka.
Merparten av biltrafiken har antingen start- eller målpunkt vid bostäder eller verksamheter i närområdet.
4.1.2. Kollektivtrafik
Ingen kollektivtrafik går idag på denna väg och det kommer inte att blir några förändringar efter den planerade ombyggnaden.
4.1.3. Övrig infrastruktur
Väg 737 passerar järnvägen mellan Kil och Ställdalen i utkanten av gamla Mölnbacka station. Järnvägens trafikering idag är låg, men genom projektet kapacitetshöjande åtgärder för sträckan Kil-Ställdalen kommer detta att förändras så att ca 20 tåg/dygn
9
kommer att ha möjlighet att passera. Det är och kommer fortsatt att vara främst godstrafik på banan. Järnvägssträckan är av riksintresse enligt Miljöbalken kap 3, Riksintresse för kommunikationer.
4.2. Trafik och användargrupper
Idag trafikeras järnvägssträckan Kil-Ställdalen i begränsad omfattning av godstrafik och enstaka persontåg. Vägen trafikeras av lokaltrafik i form av boendetrafik i området och lasttransporter som bl.a. härrör till skogsindustrin.
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling
Närmaste lokalsamhälle är Deje som ligger några kilometer från det berörda området.
Mölnbacka station finns mellan Deje, Forshaga och Molkom. Skogsindustrin är den största privata arbetsgivaren och skogsbolag (Bergviks skog), äger marken kring det berörda projektområdet.
4.4. Landskapet och staden
Projektet berör ett område intill det gamla stationsområdet i Mölnbacka och är
lokaliserad ute på landsbygden i ett relativt flackt landskap som till stora delar består av skog, med några öppna ytor i form av hyggen. Enstaka hus finns i närheten av vägen och järnvägen. Det bedöms inte finnas några större landskapsvärden i området.
4.5. Miljö och hälsa
Ombyggnaden av plankorsningen berör ett mycket litet område kring den gamla plankorsningen och stationen i Mölnbacka. I närområdet kring befintlig och ny plankorsning finns inga kända miljövärden utöver resterna av den gamla stationen i Mölnbacka. Lämningarna av stationen bedöms inte beröras av plankorsningens flytt.
Inga övriga känsliga miljöer som kan komma att påverkas av åtgärderna i projektet har identifierats. Inget vattendrag som berörs av strandskydd finns i närheten av
vägprojektet.
10
Figur 4.2 Gamla Mölnbacka stationsområdeInom det influensområde som berörs av ombyggnadsåtgärder har det inte heller
identifierats några biotopskyddade områden eller skyddsvärda biotoper som omfattas av det allmänna biotopskyddet.
Figur 4.3. Miljövärden i närområdet kring Mönbacka gamla station
Den gamla plankorsningen och vägen var utformad för att passera utanför den
järnvägsfastighet som utgör stationen med omnejd. Med tanke på dagens utformning så utgör plankorsningen ett hinder för ökad hastighet och kapacitet på banan alternativt
11
utgör en trafiksäkerhetsrisk om hastigheten på banan ökas utan att plankorsningen byggs om då passagen inte uppfyller kraven på fri sikt.
Då korsningen flyttas kommer järnvägsmark att beröras, där det ibland kan finnas föroreningar intill spåren. En översiktlig miljöteknisk markundersökning har utförts vid den planerade plankorsningen, i september 2015. Resultatet visar att förhöjda halter av PAH och bly påträffades i jorden. Massor bedöms vid behov kunna återanvändas inom Trafikverkets fastighet i Mölnbacka.
Inga provtagningar har bedömts vara nödvändiga i övrigt för vägprojektet, då den befintliga anläggningen delvis behålls och delvis består av skogsmark som tidigare inte påverkats av infrastruktur samt grusbelagt vägområde som ska återställas till
ursprunglig marktyp.
Mölnbacka 1:10 överskrider enligt utförda beräkningar inte riktvärdena för
vägtrafikbuller i planeringsfallet väsentlig ombyggnad (11 fordon/dygn ger mycket låga ekvivalenta ljudnivåer och det är färre än 5 överskridanden inomhus under natt).
4.6. Byggnadstekniska förutsättningar.
4.6.1. Ledningar
Optokabel samt mellanortskabel (MOK) finns direkt söder om järnvägen och kommer att beröras av flytten av vägen/korsningen då den ligger parallellt med spåren. Även de elledningar, med Fortum som ägare, som ansluter till fastigheten Forshaga Mölnbacka 1:10 sydväst om planerad plankorsning kan komma att beröras indirekt. Ledning går delvis parallellt med järnvägen och kommer att beröras av korsande väg på fastigheten Forshaga Mölnbacka 1:11. Hänsyn till påverkan måste tas under byggnationen.
4.6.2. Geologi och geoteknik
Borrningar och provtagning har gjorts i den nya vägsträckningen som grund för vidare arbete.
Längst i söder består befintlig väg 737 av ca 0,5 meter fyllning av grusig sand, som underlagras av torrskorpelera ovan grusig siltig morän vid 0,9 meter under markytan.
Strax söder om järnvägen, mellan cirka km 0/000-0/080 passerar den aktuella sträckningen genom skogsmark där ytjordlagret utgörs av mulljord. Under mulljorden finns torrskorpelera som på cirka 0,9-1,5 meters djup övergår till grusig siltig morän.
Kring km 0/100, strax innan plankorsningen, utgörs ytskiktet av ett cirka 0,7 meter mäktig organisk jord av dykaraktär. Under den organiska jorden följer ett cirka 0,9 meter mäktigt lager av siltig lera, vilken övergår till sandig siltig morän nedåt i marken.
Mellan km 0/100-0/213 övergår marken och jorden till att generellt överst bestå av fyllningsmaterial. Mäktigheten på fyllningsmaterialet varierar och består omväxlande av grusig siltig sandmorän, sand, silt och inslag av tegel och block utöver själva banvallen.
Den befintliga banvallen som ska passeras består av en befintlig sprängstenfyllning som har en nivåskillnad på ca 3 meter från fot till krön.
12
På den norra delen av sträckan, norr om järnvägen, har förmodat berg påträffat mellan 1 – 4 meter under markytan.
Inga grundvattenrör har installerats vid undersökningstillfället. Grundvattenytan har dock observerats i skruvborrhål vid cirka km 0/120 till 2,5 meter under markytan.
Observationen har gjorts i juni månad 2015.
5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
5.1. Val av utformning
Den befintliga plankorsningen i Mölnbacka behöver byggas om pga de
kapacitetshöjande och säkerhetshöjande åtgärder som genomförs på sträckan Kil- Ställdalen, se kap 2.3. Ombyggnaden innebär att plankorsningen flyttas ca 170 m västerut, in på området för den tidigare stationen Mölnbacka, för att räta ut passagen över järnvägen. Plankorsningen byggs om enligt gällande trafiksäkerhetsstandard, vilket innebär en raksträcka med fri sikt på 30 m på vardera sidan om spåret utan
vägkorsningar. Vägen breddas även 0.5 m på varje sida omedelbart innanför bomanläggningarna och vägens höjdläge justeras. En A-anläggning med
helbomsanläggning byggs, vilket innebär signaler och bommar som är full vägbredd.
Den tidigare passagen tas bort, liksom den del av vägen som ligger på norra sidan om spåren.
Flytten av korsningen innebär både att vägrätten upphör på den del av den allmänna vägen 737 som dras in och att mark norr om spåren återställs till omkringliggande markslag. Den södra delen av vägen behålls, men ombildas till enskild väg. Projektet innebär också att ny mark tas i anspråk med vägrätt norr och söder om befintligt spår.
13
Figur 5.1. Ny plankorsning vid gamla Mölnbacka station
5.2. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Enligt beräkningar av det sammanvägda bullret från järnvägen och vägen som genomförts i projektet finns behov för bullerskyddsåtgärder i form av fönsteråtgärder och åtgärder på uteplats för fastighet Mölnbacka 1:10 (gamla Mölnbacka station).
Skyddsåtgärder för byggskedet redovisas under kap. 6.4.
6. Effekter och konsekvenser av projektet
6.1. Trafik och användargrupper
Projektet har positiv effekt för trafikanter på vägen då ombyggnaden innebär ökad trafiksäkerhet för alla användargrupper som nyttjar plankorsningen. Projektet får positiva konsekvenser för vägtrafiken och trafiksäkerheten.
Projektet bidrar också till att möjliggöra att den trafikering och de hastigheter som planerats på järnvägen är genomförbara. Projektet får positiva konsekvenser för trafiken på järnvägen.
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
Detta vägprojekt kommer inte att påverka några verksamheter av typen företag, skolor, offentliga byggnader eller liknande eftersom inga sådana verksamheter finns där åtgärderna genomförs. Ombyggnad av plankorsningen bedöms inte innebär några effekter på lokalsamhället.
14
Den regionala utvecklingen kan påverkas positivt av ökade möjligheter till
godstransporter på järnvägen vilket beror på ökad kapacitet och ökade hastigheter.
Ombyggda plankorsningar är en del av förutsättningarna för dessa effekter.
6.3. Miljö och hälsa 6.3.1. Riksintressen
Det enda riksintresse som finns i området och berörs av ombyggnaden av
plankorsningen är riksintresse enligt Miljöbalken kap 3, kommunikationer, järnvägen Bergslagsbanan. Ombyggnaden berör detta riksintresse positivt då framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas positivt av en ny plankorsning. Positiva konsekvenser uppstår för riksintressena för kommunikation.
6.3.2. Landskap
Då det inte finns några speciella landskapsvärden som berörs och anläggningen som byggs är liten till sin omfattning så bedöms inte denna ge någon märkbar påverkan på landskapsbilden. Möjligen kan plankorsningen bli något mer synlig då profilen justeras för att få en plan passage. Konsekvenserna på landskapsbilden bedöms bli små.
6.3.3. Natur- och kulturmiljö
Då det inte finns några natur- eller kulturvärden som bedöms beröras av den nya plankorsningen, så kommer inga sådana miljövärden påverkas. Inga konsekvenser bedöms uppstå för natur-och kulturmiljön.
6.3.4. Hälsa
Då plankorsningen blir mer trafiksäker så kommer riskerna vid passage att minska pga förbättrad sikt och bomanläggning. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå av anläggningen.
Vägens flytt förorsakar endast marginellt ökat buller för fastighet Mölnbacka 1:10. Enligt de bullerberäkningar som genomförts så kommer vägbullret att maximalt uppnå 60 dB(A) och det ekvivalenta bullret kommer att uppgå till 25 dB(A) för huset på
fastigheten, således under riktvärdena för bulleråtgärder på bostäder som är 70 dB(A) maxvärde och 55 dB(A) för ekvivalent buller. Påverkan från vägbuller på berörd fastighet Mölnbacka 1:10 blir försumbar.
Buller från järnvägen dominerar helt vid plankorsningen och överskrider riktvärdena både för maximala bullernivåer och ekvivalenta nivåer. Normalt ska sammanvägt buller för väg- och järnväg hanteras i planen, men vägbullret påverkar inte de totala nivåerna för det sammanvägda bullret (väg/järnväg).
Fastigheten Mölnbacka 1:10 ska ha samma behandlingsprincip för buller som övriga fastigheter längs linjen, vilket innebär att fastigheten istället liksom övriga fastigheter berörda av buller som överskrider riktvärdena kommer att vara aktuell för
bulleråtgärder inom Nationell Åtgärdsplan för Buller och Vibrationer (NÅVBOV).
Konsekvenserna orsakat av vägbuller på berörd fastighet Mölnbacka 1:10 vid den nya plankorsningen vid gamla Mölnbacka station bedöms bli försumbara.
15
Det har provtagits för markföroreningar i ett mindre område kring den nya
plankorsningen och där har identifierats PAH och bly inom ett område intill järnvägen.
Föroreningarna har klassats enligt Trafikverkets handbok ”BVH 585.85 - Remissversion” till gul klass, vilket innebär att massorna kan återanvändas på Trafikverkets egen fastighet om de placeras otillgängligt för människor, t.ex. i spårområde, eller täcks med rena massor i områden med högre tillgänglighet.
Föroreningarna anses måttliga och sådana till arten att de inte innebär risker för negativa effekter för markmiljön eller naturen, då det inte finns några närbelägna skyddsobjekt i form av grundvatten eller andra vattendrag som kan påverkas negativt av markföroreningar. Då massorna kan återanvändas inom Trafikverkets fastighet, så bedöms det inte bli någon negativ påverkan på hälsa eller miljö.
Inga negativa konsekvenser bedöms uppkomma av förorenade massor i samband med projektet, inte heller om massorna ej återanvänds på plats utan kan omhändertas av annan godkänd mottagare.
6.4. Påverkan under byggnadstiden
Byggtrafik kan medföra tillfälliga störningar för bostaden som har infart i närheten av den nya plankorsningen som ligger på den allmänna vägen 737.
Åtgärder ska så långt som det är möjligt planeras och genomföras för att förhindra störningar. Åtgärderna kan vara fysiska, men kan även innebära att ny teknik tillämpas och att använda resurssnåla byggmetoder.
I entreprenörens miljöplan kommer åtgärder för att begränsa negativ påverkan att anges. Kontrollprogram kommer även att tas fram under byggtiden.
Buller, vibrationer och damning från maskiner och byggverksamhet kan förekomma under byggskedet, men det finns inte många bostäder eller några verksamheter i närheten som kan påverkas. Tidsbegränsning av bullrande och vibrerande verksamhet ska ske vid behov. Entreprenören ska i sin miljöplan i det löpande arbetet kunna visa hur man uppfyller gällande riktvärden.
Entreprenören ska välja maskiner, utrustning och arbetsmetod som ger minsta möjliga bullerstörning. Kontroll av byggbuller under byggtiden ska ske från entreprenörens sida så att man uppfyller gällande riktlinjer.
För att motverka damning ska vid behov skydd av jordmassor ske med dammbindande åtgärder som t.ex. täckning eller bevattning. Även påverkan från byggtrafik och
transporter på byggvägar ska vid behov minimeras genom dammbindande åtgärder på vägarna.
Under byggtiden kommer kemikalier, hydrauloljor, petroleumprodukter mm att hanteras. Särskilt uppmärksamhet ska iakttas vid hantering av dessa ämnen som kan förorena mark och vatten. Entreprenören ska ha en väl fungerande beredskap och utrustning för att omhänderta oförutsedda utsläpp som kan leda till skada på vattendragen, t.ex. spill från arbetsmaskiner. Det har i detta skede inte identifierats några naturvärden som kan påverkas negativt, men allmän försiktighet ska råda.
16
Om markföroreningar påträffas i de pågående markundersökningarna, ska dessa saneras innan eller i samband med byggandet av mötesstationen.
7. Överensstämmelse med miljöbalkens
allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler enligt MB kap 2 ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Reglerna ska tillämpas i alla sammanhang där miljöbalkens bestämmelser gäller.
7.2. Miljökvalitetsnormer
Det finns idag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, olika parametrar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt en förordning om vattenförvaltning med sikte på miljökvalitetsnormer.
7.2.1. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Regeringen utfärdade år 1998 en förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
De ämnen som reglerades var kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid och bly.
Förordningen har sedan dess reviderats ett antal gånger och kompletterats med
ytterligare normer, för partiklar (PM10), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna för utomhusluft riskerar främst att överskridas i anslutning till hårt trafikerade gator och vägar i större tätorter.
Inga av normerna riskerar att överskridas på grund av utbyggnaden, varken under driften eller i byggskedet, då trafikeringen är mycket låg, byggprojektets omfattning liten och krav kommer att ställas på fordon som används i byggskedet.
7.2.2. Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten
Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författningen utpekade, vatten.
Åtgärderna vid utbyggnad av plankorsningen vid Mölnbacka berör inte något vatten som pekats ut.
7.2.3. Förordningen om omgivningsbuller och EU:s bullerdirektiv
Trafikeringen på väg 737 är mycket låg och kommer inte att förändras med ombyggnaden av plankorsningen, så vägen berörs inte av förordningen omomgivningsbuller. Inte heller omfattas Forshaga kommun, där Mölnbacka ligger, med sina ca 11 000 invånare av förordningen (kartläggning för kommuner över 100 000 invånare).
7.2.4. Miljökvalitetsnormer för vatten
Inget vattendrag som har miljökvalitetsnormer berörs av detta projekt.
17
7.3. Bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ger en gemensam grund för både fysisk planering och olika prövningsbeslut. Hushållningsbestämmelserna utgör samhällets grundläggande synsätt på vad som är god hushållning med den fysiska miljön. Hushållningen med mark och vattenområden påverkas inte i någon större omfattning av ombyggnaden av plankorsningen, en viss mängd skogsmark tas i anspråk som nytt vägområde, men mark återlämnas och återställs också i minst lika stor
omfattning.
Bergslagsbanan utgör ett riksintresse enligt hushållningsbestämmelserna. Riksintresset berörs positivt av den trafiksäkring som projektet innebär och möjliggör den kapacitets- och hastighetsökning som banan byggs om för, vilket innebär att fler miljövänliga transporter av gods kan ske på banan.
Inga andra riksintressen enligt bestämmelserna berörs.
8. Markanspråk och pågående markanvändning
Trafikverket kan med stöd av fastställd vägplan ta den mark som behövs med vägrätt för vägändamål samt ta mark i anspråk för tillfälliga behov under byggtiden.
I en särskild fastighetsförteckning redovisas de som berörs av vägplanen samt anges hur fastigheter och rättighetshavare påverkas av vägplanen och byggande av ny väg.
8.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består.
Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar och alster som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när en väg dras in.
Flytten av korsningen innebär att ny mark behöver tas i anspråk i samband med att plankorsningen flyttas. Den enda fastighet som berörs direkt, utöver Trafikverkets (Forshaga Mölnbacka 5:5) är Forshaga Mölnbacka 1:11, som ägs av Bergvik Skog AB.
I samband med flytten upphävs vägrätt för befintligt vägavsnitt norr och ett avsnitt sydväst om järnvägen och intill befintlig plankorsning och marken återställs för dessa vägavsnitt innan rättigheterna återförs till markägaren. Vägrätten upphävs också för vägavsnittet mellan befintlig och ny plankorsning (ca 150 m) på den södra sidan järnvägen och övergår från allmän statlig väg till enskild väg. Omprövning, genom anläggningsförrättning, av Mölnbacka GA:7 kommer att ske för den del av vägen som dras in från allmänt underhåll.
I samband med att vägen dras om tas också ett område med inskränkt vägrätt mellan den befintliga vägen och den nya söder om plankorsningen i anspråk för att kunna utföra siktröjning i den aktuella kurvan. Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren inte
18
får full rätt att bestämma över användningen av marken eller utrymmet, utan enbart kan utföra drift- och underhållsarbete som t.ex. siktröjning eller liknande.
Trafikverket har kontinuerligt haft samråd med Bergvik Skog angående pågående projektering och i vilken omfattning Trafikverket tar ny mark till vägrätt i anspråk eller drar in vägrätt.
• Ny mark med vägrätt som tas i anspråk (Forshaga Mölnbacka 1:11)
• Mark där vägen dras in, vägrätten upphör och marken återställs
• Mark där statligt vägunderhåll övergår till enskilt vägunderhåll
• Mark med inskränkt vägrätt
Byggandet av den nya plankorsningen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada.
Värdetidpunkten för intrången är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol.
8.2. Område med tillfällig nyttjanderätt
I vägplanen ges också möjlighet att ta mark i anspråk med tillfällig nyttjanderätt som kan användas under byggtiden. Områdena kommer att användas som uppställningsytor för arbetsbodar och maskiner samt upplag av massor som behövs till byggnationen.
Marken tillhör Bergviks skog.
• Mark med tillfällig nyttjanderätt
Nyttjanderätten gäller under hela byggnadstiden och fram till godkänd slutbesiktning.
Marken återställs innan det återlämnas.
9. Fortsatt arbete
Samrådshandlingen (detta dokument med bilagor) kommer att samrådas med länsstyrelsen i Värmland, Forshaga kommun samt övriga berörda myndigheter,
organisationer, fastighetsägare mm. Annonsering sker i lokaltidningarna för att nå ut till gemensamhetsanläggningen GA:7. Planarbetet fortsätter därefter enligt det som
beskrivs i kap 2.1.
De något förorenade massor som identifierats vid provtagning kan schaktas och
återanvändas inom Trafikverkets fastighet i Mölnbacka. Beroende på var de återanvänds inom fastigheten, otillgängligt i spårområde eller mer tillgängligt för människor, så kan massorna behöva täckas enligt kraven i Trafikverkets handbok BVH 585.85, massor av gul klass. Om massorna ej återanvänds på plats ska de omhändertas av godkänd mottagare.
Tillfällig och permanent uppläggning av förorenade jordmassor kräver anmälan eller tillstånd från tillsynsmyndigheten. För återanvändning av massor vid
anläggningsarbeten gäller att vid ringa föroreningsrisk ska en anmälan till
tillsynsmyndigheten göras. Vid mer än ringa föroreningsrisk ska en tillståndsansökan till tillsynsmyndigheten göras.
19
För transporter av förorenade massor och farligt avfall krävs särskilda tillstånd.
Transporter till och från arbetsplatsen kommer att ske i anslutning till det allmänna vägnätet. Transporterna regleras främst av vägtrafiklagstiftning.
Inga kända fornlämningar eller kulturmiljövärden har identifierats i detta skede. Om det i samband med anläggningsarbetena skulle påträffas fornlämningar kommer arbetet i enlighet med gällande kulturmiljölagstiftning att avbrytas och kontakt att tas med Länsstyrelsen i Värmland.
10. Genomförande och finansiering
10.1. Formell hantering
10.1.1. Fastställelsebeslutets omfattning och rättsverkan
Prövning och fastställande av planer görs av en central enhet inom Trafikverket, Juridik och Planprövning, som med hänsyn till krav på opartiskhet och objektivitet bl.a. är skild från Trafikverkets verksamhet som ansvarar för investeringsprojekt.
Fastställelsebeslut kan överklagas, ärendet prövas då av regeringen.
En vägplan som vunnit laga kraft ger väghållaren (Trafikverket) rätt att ta i anspråk mark med vägrätt enligt 30§ väglagen eller med tillfällig nyttjanderätt enligt 35 § väglagen.
Fastställelsebeslutets huvudsakliga omfattning avser fastställelse av plankartornas uppgifter om gränser och markanspråk för vägen, vägens läge i plan och höjd och eventuella skyddsåtgärder. Eventuella villkor som bedöms vara erforderliga kan tillkomma.
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
• Trafikverket ges rätt att bygga väganläggningen i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.
• Trafikverket ges med planen vägrätt, dvs rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten.
• Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig
nyttjanderätt) till marken eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller fastighetsägare ersättning.
• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
20 10.1.2. Påverkan på kommunala planer
Forshaga kommuns översiktsplan är relativt ny och aktuell, från 2010. Vägprojektet strider inte mot översiktsplanen, utan stöder planens framtidsanalys vad gäller kommunikationer och infrastruktur, där det bl.a. lyfts fram önskemål om ökad
trafiksäkerhet och kommunen har en målsättning att omfördela trafik från vägtrafik till mer miljövänlig järnvägstrafik genom en utbyggnad av järnvägen.
Inga kommunala detaljplaner eller områdesbestämmelser berörs i området runt och i närheten av plankorsningen.
10.2. Genomförande
10.2.1. Organisatoriska frågor
Framtagandet av denna vägplan har initierats av Trafikverket. Arbetet bedrivs i samråd med Forshaga kommun, Länsstyrelsen i Värmlands län, sakägare och allmänheten.
Trafikverket ansvarar för upprättande och granskning av vägplanen. Fastställelse av vägplanen prövas och beslutas av särskild enhet inom Trafikverket. Trafikverket kommer att handlägga marklösenfrågor.
Entreprenörer kommer att upphandlas för byggandet av anläggningen medan Trafikverket kommer att utföra byggledning och utöva kontroll av arbetet under byggtiden.
Tidplan
Tiderna nedan är uppskattade.
Sommaren 2016 Vägplanen fastställs
Våren 2017 Planerad byggstart
Hösten 2017 Ny anläggning tas i drift
10.2.2. Tekniska frågor
I genomförandeskedet tas en bygghandling fram som visar den tekniska utformningen av anläggningen. Bygghandlingen ska stämma överens med vägplanen.
Byggandet av den nya plankorsningen för väg 737 beräknas ske med trafik under byggtiden. Befintlig plankorsning behålls öppen till dess att den nya plankorsningen är färdigställd vilket kan kräva en viss reglering eller tillfälliga ombyggnader i
anslutningspunkterna norr och söder om järnvägen. Inför byggskedet görs en mer detaljerad planering.
10.3. Finansiering
10.3.1. Anläggningskostnader
Beräknad totalkostnad för ombyggnaden av plankorsningen kommer att redovisas inför granskning av planen.
10.3.2. Finansiering
Finansiering av vägen sker genom Nationell plan för transportsystemet.
21
11. Underlagsmaterial och källor
11.1. Skriftliga
Banverket. 2003. Mötesstationer Ställdalen-Kil. Herrhult, Nytt mötesspår. Förstudie.
BRVT 2000:4.
Banverket. 2005. Förstudie Ställdalen-Kil. Kapacitetshöjande åtgärder. BRVT 2005:5.
Banverket m.fl. 2010. Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021.
Faunistica. 2013. Naturvärdesbedömning på sju platser längs järnvägslinjen Kil- Ställdalen.
Regeringen. 2010. Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för
trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2010-2021.
Trafikverket. 2012. Nya vägar och järnvägar – så här planerar vi.
Trafikverket. 2013. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025.
Remissversion 2013-06-14
Trafikverket. 2013. TRVÖK - Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar. TDOK 2012:1151.
Utredning plankorsningar Kil-Ställdalen. 2013-11-15
11.2. Digitala
Forshaga kommun. www.forshaga.se
Länsstyrelsens WebbGIS. www.lansstyrelsen.se/varmland Statistiska centralbyrån (SCB). www.scb.se
Trafikverkets projekthemsida. www.trafikverket.se/kil-stalldalen
SGU brunnsarkivet http://www.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar-sv.html Skogsstyrelsen Skogens källa http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-
bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla/
Riksantikvarieämbetet Fornsök http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/
11.3. Övrigt
Lantmäteriet. 2015. Kartunderlag.
22
23
Trafikverket, 651 15 Karlstad. Besöksadress: Hamntorget.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se
