Granskningsrapport
Bengt Karlsson Aukt.
revisor
Carl-Magnus Stenehav Cert. kommunal revisor Rebecca Lindström Emelie Johansson Oktober 2015
Granskning av delårsrapport 2015
Halmstads kommun
Innehållsförteckning
1 Sammanfattande bedömning 1
2 Inledning 2
2.1 Bakgrund 2
2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2
2.3 Revisionskriterier 2
2.4 Metod 3
3 Granskningsresultat 4
3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 4
3.2 Sammanställd redovisning 5
3.3 Resultatanalys 5
3.4 Nämndernas budgetuppföljning och prognos 7
3.5 God ekonomisk hushållning 8
3.5.1 Finansiella mål 8
3.5.2 Mål för verksamheten 9
1 Sammanfattande bedömning
PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer översiktligt granskat kommunens delårsrapport för perioden 2015-01-01 – 2015-08-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2015.
Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas.
I planeringsdirektiv med budget 2015-2017 beslutades om budget för 2015 till 13,5 mnkr. I delårsbokslutet uppgår reviderad budget för 2015, inklusive
resultatbalanser och tilläggsanslag till +1 mnkr. Kommunens resultat för perioden januari – augusti uppgår till 136 mnkr (106 mnkr), vilket är 30 mnkr högre än motsvarande period föregående år.
Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om -0,4 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet inte kommer att uppfyllas.
Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport:
- Sammanfattningsvis bedömer vi förutom exploateringsredovisningen att delårsrapporten i huvudsak är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.
- Kommunstyrelsen gör ingen prognos om fullmäktiges finansiella mål för år 2015 kommer att uppfyllas eller inte, vilket avviker från RKR:s
rekommendation 22. Sammanfattningsvis bedömer vi att det finns en risk att fullmäktiges finansiella mål inte kommer att uppnås för 2015.
- Granskningen visar på att måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen delvis är förenlig med de av fullmäktige fastställda målen i budget 2015.
Den prognostiserade måluppfyllelsen är något försämrad jämfört med prognos avlämnad april 2015.
Vi bedömer att den beräknande nettokostnadsutvecklingen är oroande. Bortsett från jämförelsestörande poster har verksamhetens nettokostnader ökat med 4,4 %.
Ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 3,3 %.
Vi ser det som angeläget att kommunstyrelsen följer upp att nämndernas åtgärdsplaner realiseras och får önskad effekt.
Vi ser det som allvarligt att resultaten inom målområdet Barn och Utbildning som även är ett av fullmäktige tre prioriterade områden uppvisar en försämring.
2 Inledning
2.1 Bakgrund
Kommuner är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början.
KL 9 kap 9 a §
Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a § skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål
fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet.
Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet.
2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor.
Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed?
Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås?
Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås?
Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild.
Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma.
2.3 Revisionskriterier
Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a § KL ska behandlas av kommunfullmäktige.
Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer:
Kommunallagen och lag om kommunal redovisning
Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed i övrigt
Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning
2.4 Metod
Granskningen har utförts genom:
Intervjuer med berörda tjänstemän
Analys av relevanta dokument
Översiktlig granskning och analys av det siffermässiga bokslutet per 2015- 08-31 samt av resultatprognosen för året
Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen
Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning.
Vår granskning och våra bedömningar baseras på den delårsrapport som redovisats till Kommunstyrelsens ledningsutskott, 2015-09-18 .
Rapporten är faktagranskad av personal på stadskontoret.
3 Granskningsresultat
3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed
Delårsrapporten omfattar perioden januari – augusti, vilket är i överensstämmelse med KRL (Lagen om kommunal redovisning) där det sägs att delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. Delårsrapporten består av bl.a.
förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys,
investeringsredovisning och prognoser. Vidare har en sammanställd redovisning upprättats. Halmstads kommun uppger i sina redovisningsprinciper några avsteg från vad som betraktas som god redovisningssed.
Förvaltningsberättelse
I förvaltningsberättelsen redovisas kortfattat viktiga händelser under perioden, ekonomisk analys av utfall och prognos samt investeringsredovisning och driftredovisning. Vidare redovisas god ekonomisk hushållning såväl ur ett
finansiellt som verksamhetsmässigt perspektiv. När det gäller personalredovisning hänvisas till Personalredovisning delår 2 -2015. Antalet sjukdagar fortsätter att öka, personalredovisningen beskriver hur arbetet kring åtgärder sker.
Resultaträkning
Kommunens resultat för perioden januari – augusti uppgår till 136 mnkr (106 mnkr), vilket är 30 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om -0,4 mnkr. Vi har granskat ett urval väsentliga poster bl.a. avseende periodiseringar som är gjorda i samband med
delårsrapporten. Periodisering av statsbidrag har i huvudsak skett enligt god redovisningssed. Periodens skatteintäkter är korrekt beräknade och periodiserats utifrån SKL cirkulär 15:23.
Investeringsredovisning
Budgeten för 2015 uppgår till 922,5 mnkr och nettoinvesteringarna uppgår till 174 mnkr. Kommunens investeringsinkomster uppgick till 114 mnkr och avser
försäljning av mark och tomträtter. Totala nettoinvesteringar för året beräknas uppgå till 505,2 mnkr och där beräknas investeringsutgifterna till 631,7 mnkr.
Bedömning
Vi har granskat ett urval poster bl.a. periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterat att väsentliga poster periodiserats rätt.
Exploateringsredovisningen sker likt tidigare år inte enligt god redovisningssed avseende klassificering och värdering av tillgångar. Hanteringen överensstämmer inte heller med RKR 18 avseende intäkter. Kommunen redovisar i sina
redovisningsprinciper att exploateringsverksamheten sker helt via investeringsredovisningen och exploateringsobjekten klassificeras som
anläggningstillgångar. Upplysningar om vilka effekter detta avsteg ger lämnas inte.
Enligt RKR:s rekommendation 10.2 ska för varje slag av avsättning och
ansvarsförbindelse en kortfattad beskrivning lämnas avseende; uppskattning av dess finansiella effekt, indikation om osäkerheterna beträffande beloppet eller tidpunkten för utbetalningar samt möjligheten att eventuell gottgörelse erhålls samt att avsättningen ska nuvärdesberäknas. Rekommendationen följs inte helt i ovan nämnda delar.
I vår översiktliga granskning har det, med reservation för det som beskrivs ovan, inte framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.
3.2 Sammanställd redovisning
Halmstad kommunkoncern omfattar Halmstad kommun och Halmstads Rådhus AB. Halmstad Rådhus AB består av följande bolag; AB Industristaden, Halmstads Energi och Miljö AB, Halmstads Fastighets AB, Halmstads Flygplats AB, Hallands Hamnar Halmstad AB, Halmstads stadsnät AB, Destination Halmstad AB samt Halmstads Näringslivs AB. Den sammanställda redovisningen redovisar utfall för perioden januari-augusti 2015 och 2014 samt helårsuppgifter för 2014. Resultatet för koncernen uppgår för perioden till 276 mnkr (249 mnkr). Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell
konsolidering och omfattar samtliga bolag där kommunen har ett väsentligt inflytande. Enligt uppgifter grundar sig koncernredovisningen på icke reviderade delårsuppgifter från bolagen.
Enligt RKR 8.2 ska koncernföretagens avvikande redovisningsprinciper justeras före konsolideringen. Några justeringar har inte gjorts med motivering till beloppens ringa storlek till den totala omslutningen.
Bedömning
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen i huvudsak ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden samt att KRLs krav uppfylls såväl avseende KRL 8.1 som 8.2.
3.3 Resultatanalys
Delårsresultatet uppgår till 136 mnkr att jämföra med 106 mnkr för motsvarande period 2014. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på att i 2015 års resultat ingår jämförelsestörande poster motsvarande 56 mnkr avseende återbetalning från AFA försäkringar 36 mnkr och realisationsresultat pensionsmedel om 19 mnkr.
Prognosen för helåret pekar på ett resultat, -0,4 mnkr, 39 mnkr bättre än prognos avlämnad i april. Avlämnad prognos vid delårsrapporten bygger enligt uppgift historiskt på en viss försiktighet. Avvikelsen beror bl.a. på:
Verksamhetens nettokostnad avviker positivt med 20 mnkr mot budget.
Skatteintäkter och generella statsbidrag förväntas bli 28 mnkr lägre än budgeterat.
Finansnettot förväntas bli 6 mnkr bättre än budgeterat.
Avskrivningar beräknas bli 12 mnkr lägre än budget.
I nedanstående tabell redovisas utfallet efter de första åtta månaderna 2014 och 2015, prognos för helårsutfall, budget 2015 samt prognos avvikelsen gentemot budget.
Verksamhetens nettokostnader har ökat med 3 % jämfört med föregående år.
Bortsett från jämförelsestörande poster är verksamhetens nettokostnadsökning istället 4,4 %. Ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 3,3 %.
Finansnettot är ca 20 mnkr högre än föregående år och uppgår till 100 mnkr.
Skillnaden mellan åren beror på ökade borgensavgifter från de kommunala bolagen.
I delårsrapporten redovisas en avstämning mot balanskravet. Delårsresultatet t.o.m. augusti månad uppgår till 136 mnkr. Exkluderas realisationsvinster samt nedskrivning medelsplaceringar netto om 19 mnkr uppgår balanskravs resultat per augusti till 117 mnkr. Årets prognostiserade balanskravsresultat efter justeringar beräknas till -29,5 mnkr. I delårsrapporten redovisas att Kommunstyrelsen i samband med delårsrapport i april beslutade om att berörda nämnder skulle inkomna med åtgärdsplaner och hur de ska komma i ekonomisk balans senast bokslut 2017.
Bedömning
Vi bedömer att den beräknande nettokostnadsutvecklingen är oroande.
Vi bedömer att kommunen har tagit hänsyn till kända och väsentliga faktorer.
Verksamhetens intäkter 698 7 42 - - -
Verksamhetens kostnader -3 424 -3 527 - - -
Av skriv ningar -17 1 -200 -300 -312 12,0
Verksam hetens nettokostnader -2 897 -2 984 -4 651 -4 671 20,0
Skatteintäkter 2 404 2 511 3 7 69 3 7 85 -16,0
Generella statsbidrag 519 508 7 68 7 80 -12,0
Finansiella intäkter 82 105 120 112 8,0
Finansiella kostnader -2 -5 -6 -4 -2,0
Årets resultat 106 136 0 1 -1,0
Resultaträkning m nkr Utfall delår 2014
Prognos augusti
Prognos avv budget Utfall delår
2015 Budget
3.4 Nämndernas budgetuppföljning och prognos
Nedan redovisas nämndernas utfall i samband med delårsbokslutet 2015,
helårsprognos avser avlämnad per augusti månads redovisning. Budget 2015 avser aktuell budget vid delårsbokslutet.
Driftredovisning per nämnd, mnkr Utfall aug Budget avv aug
Prognos
DB Budget
2015 Prognos avv DB
Kommunstyrelse -121,0 41,0 -207,7 -241,9 34,2
Byggnadsnämnd -1,0 4,0 -5,9 -7,4 1,5
Servicenämnd 3,0 5,0 -2,1 -3,0 0,9
Fastighetsnämnd -1,0 9,0 -7,6 -14,2 6,6
Teknik- och fritidsnämnd -159,0 11,0 -251,4 -255,2 3,8
Nämnden för Laholmsbuktens VA -5,0 0,0 -4,1 -7,6 3,5
Kulturnämnd -75,0 3,0 -116,9 -117,3 0,4
Barn- och ungdomsnämnd -1 082,0 18,0 -1 661,1 -1 650,3 -10,8 Utbilning- och arbetsmarknadsnämnd -415,0 -1,0 -646,2 -620,7 -25,5
Socialnämnd -417,0 -5,0 -627,4 -618,4 -9,0
Hemvårdsnämnd -684,0 -20,0 -1 030,2 -996,2 -34,0
Miljö- och hälsoskyddsnämnd -4,0 3,0 -11,5 -11,3 -0,2
Räddningsnämnd -47,0 0,0 -69,8 -70,1 0,3
Summa nämnder -3 009,0 67,0 -4 641,8 -4 613,6 -28,2
Totalt prognostiserar nämnderna ett negativt utfall mot budget på -28,2 mnkr och budgetavvikelsen per augusti uppgår till 67,0 mnkr. Förändringen mot prognos i delårsrapport efter april är +35,2 mnkr.
Kommunstyrelsen, prognostiserar ett överskott mot budget om 34,2 mnkr. De största orsakerna beror på lägre kostnader än beräknat för sanering av tvärkajen 14,7 mnkr och att realisationsvinster beräknas bli 10 mnkr högre än budgeterat.
Barn- och ungdomsnämnden, redovisar för perioden en positiv
budgetavvikelse på +18 mnkr. Nämnden prognostiserar ett negativt utfall på -10,8 mnkr. Volymökningar samt fler barn och elever med behov av tidiga stödinsatser är det som huvudsakligen förklarar den negativa prognosen. Volymökningen leder till högre lönekostnader till följd av fler pedagoger i grundskola, fritidshem och
förskola. Volymökningen uppgår till cirka 235 fler elever i grundskolan och cirka 50 fler barn i förskolan.
Hemvårdsnämnden uppvisar en negativ budgetavvikelse för perioden, −20 mnkr och prognostiserar med ett underskott uppgående till −34,0 Mkr. Det är främst obudgeterade kostnader som uppstått till följd av idrifttagande av ett nytt LOV-äldreboende, högre lönekostnader än budgeterat till följd av volymökningar samt utökning av den så kallade nattpatrullen som orsakar den negativa avvikelsen.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden redovisar en negativ
budgetavvikelse på −1 mnkr. Nämnden prognostiserar en negativ avvikelse på -25,5 mnkr. Den största förklaringen till avvikelsen är högre personal- och
verksamhetskostnader inom den kommunala gymnasieskolan, som överstiger budgetramen med -19,1 mnkr. Vidare beror den negativa avvikelsen på ökade lokalkostnader i samband med renoveringen av Kattegattgymnasiet, -11,1 mnkr.
Socialnämnden uppvisar i delårsbokslutet en negativ budgetavvikelse, −5 Mkr.
För helåret prognostiserar nämnden ett underskott uppgående till −10,0 Mkr.
Större belastning inom barn-och ungdomsverksamheten är den främsta förklaringen till avvikelsen.
Fastighetsnämnden redovisar en budgetavvikelse uppgående till +9 Mkr.
Prognostiserad avvikelse mot budget är +6,6 mnkr och beror främst på lägre
energikostnader till följd av en mild vinter. Vidare beräknas den positiva avvikelsen bero på att anläggningar delas upp i komponenter, komponentavskrivning. Delar av underhållsbudgeten flyttats till investeringsbudgeten, vilket påverkar
kapitalkostnaderna och underhållskostnaderna för perioden.
Bedömning
Nämnderna prognostiserar en samlad avvikelse för 2015 på -28,2 mnkr, vilket är en förbättring med 35,2 mnkr jämfört med prognos avlämnad per april. Jämfört med budgetavvikelsen per augusti beräknas nämnderna försämra sitt resultat med 95,2 mnkr för helåret. Likt tidigare prognoser lämnar flera nämnder negativa prognoser mot budget trots att en förbättring har kunnat skönjas under året. I delårsrapporten redovisas inga åtgärder för hur nämnderna planerar att komma i ekonomisk balans.
Åtgärder kommer att redovisas till kommunstyrelsen som särskilt ärende vid styrelsens kommande möte. Vi ser det som angeläget att kommunstyrelsen följer upp att nämndernas åtgärdsplaner realiseras och får önskad effekt.
3.5 God ekonomisk hushållning 3.5.1 Finansiella mål
I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2015:
Finansiellt mål, fastställt av
fullmäktige i budget 2015 Prognos 2015 Måluppfyllelse, kommunens bedömning Resultatet skall vara positivt i en sådan
nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat.
Kommunens delårsresultat uppgår till 136 mnkr och prognos för helår lyder på - 0,4 mnkr. Målsättning +13 mnkr (budgettillfället).
Målet uppfylls i delårsrapporten. I delårsrapporten lämnas ingen prognos för 2015.
Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom
affärsdrivande verksamhet, skall över tiden inte överstiga summan av årets
Nettoinvesteringar uppgår till 176 mnkr (affärsdrivande verksamhet är exkluderad).
Investeringsbegränsningen i delårsbokslutet uppgår till
Målet uppfylls i delårsrapporten. I delårsrapporten lämnas ingen prognos för 2015.
resultat och årets avskrivningar. 335 mnkr.
Soliditeten, inklusive total pensionsskuld, men exklusive
koncernintern nyupplåning, skall inte försämras.
I delårsrapporten uppgår justerad soliditet till 62,5 %.
Måttet har förbättrats med 0,5 procentenheter sedan bokslut 2014.
Målet uppfylls i delårsrapporten. I delårsrapporten lämnas ingen prognos för 2015
Bedömning
Vår översiktliga granskning visar på att de finansiella målen uppfylls i
delårsrapporten. Kommunstyrelsen gör ingen prognos om fullmäktiges finansiella mål för 2015 kommer att uppfyllas eller inte, vilket avviker från RKR:s
rekommendation 22.
Sammanfattningsvis bedömer vi att det finns en risk att fullmäktiges finansiella mål inte kommer att uppnås.
3.5.2 Mål för verksamheten
Kommunfullmäktige har fastställt Planeringsdirektiv med budget 2015-2017 innehållande nio målområden för verksamheten med 26 konkretiserade mål. Av dessa ska 22 mål mätas och vara uppfyllda under 2015 och fyra mål mäts 2016 eller senare. Målen för verksamheten beskrivs och utvärderas i delårsrapporten.
Samtliga mål som fullmäktige fastställt följs upp i delårsrapporten. Redovisningen görs utifrån prognos för helårsutfallet för mål som ska uppnås 2015, även en prognos lämnas för de mål som ska uppnås för kommande år.
I avsnittet ”Verksamhetsredovisning” görs en redovisning kring måluppfyllelsen som en samlad översikt utformad med markeringar grönt respektive rött för respektive mål som anger om målet bedöms kunna uppfyllas. Av totalt 26 konkretiserade mål är prognosen att 73 % kommer uppnås (19 av 26 uppnås) en försämring med 4 % jämfört med april rapporten. Här görs även en analys av de respektive målområdena för verksamheten. Särskilt målområde Barn & utbildning visar en försämring.
I analysen anges även, för vissa av de mål som inte bedöms uppfyllas, planerade alternativt påbörjade åtgärder.
I planeringsdirektiv 2015-2017 anges även tre prioriterade områden Barn och Utbildning, Näringsliv och arbete, samt Hållbar utveckling, ekologiskt, social och ekonomisk. Någon annan redovisning än de konkretiserade målen sker inte.
En övergripande redovisning av fullmäktiges övriga prioriteringar sker avseende Strategiskt jämställdarbete och Halmstad – den inkluderande kommunen. I delårsrapporten anges att inte alla nämnder och bolagsstyrelser angivit
verksamhetsmål eller aktiviteter kopplat till de övriga prioriteringarna. Av detta kan dock inte utläsas om de arbetar med frågan eller inte.
Kommunstyrelsen gör den bedömningen att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen anger att en komplicerad omständighet är att flera nämnder prognostiserar underskott. Uppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges konkretiserade mål betecknas som något låg. I analysen har även en jämförelse med riket skett avseende nyckeltal hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser samt Kommunforskning i Västsverige beaktats.
Bedömning
Granskningen visar på att måluppfyllelsen avseende verksamheten delvis är förenlig med de av fullmäktige fastställda målen i budget 2015. Den prognostiserade
måluppfyllelsen visar på en försämring jämfört med prognos avlämnad i april 2015.
Vår bedömning är att prognos för måluppfyllelse och analys redovisas överskådligt och samlat för de av fullmäktige fastställda målen vilket underlättar för läsaren att göra en helhetsbedömning.
Vi ser det angeläget att planerade åtgärder vidtas för de mål som inte bedöms uppfyllas. Vi bedömer att redovisningen avseende detta behöver utvecklas.
Vi ser det som allvarligt att resultaten inom målområdet Barn och Utbildning som även är ett av fullmäktige tre prioriterade område uppvisar en försämring. Endast två av fem konkretiserade mål bedöms uppfyllas.
Vi ser det som angeläget att kommunstyrelsen säkerställer att bolagen och nämnderna arbetar med kommunfullmäktiges övriga prioriteringar och att redovisningen i delårsrapporten kring detta utvecklas.
I avsnittet ”God ekonomisk hushållning” görs en analys både kring ekonomi och verksamhet. Vi rekommenderar att kommunen förtydligar vid vilken grad av måluppfyllelse som god ekonomisk hushållning uppnås för Halmstads kommun.
Enligt kommunfullmäktiges fastställda Riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning antagen 2013-04-16 anges att god ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.
2015-10-06
Carl-Magnus Stenehav
Uppdragsledare/projektledare
