• No results found

Polisriksdagen kriminell livsstil. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en. Sociala insatsgrupper.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Polisriksdagen kriminell livsstil. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en. Sociala insatsgrupper."

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Polisriksdagen 2014

Seminarie B4 / C3

Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en

kriminell livsstil.

(2)

Ett uppdrag – fyra delar

I mars 2011 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att:

• Initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella

• Se till att en oberoende utvärdering av projektet påbörjas parallellt med att projektet inleddes

Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram:

• Vägledning

• Riskbedömningsmanual

(3)

Förutsättningar

Avgränsningar

• Unga som är i riskzonen för att bli vanekriminella

• Unga som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk bör kunna ingå i försöksverksamheten

• Arbetet inriktat på unga i åldern 15-25

• Samverkan på i individnivå

• Under socialtjänstens ledning

(4)

Sociala insatsgrupper

Pilotområden 2011-2012 – utan inbördes ordning

1. Gottsunda Uppsala kommun ca 10 000 invånare

2. Lund Lunds kommun ca 113 000 invånare

3. Västra Hisingen Göteborgs kommun ca 50 000 invånare

4. Spånga/Tensta Stockholms kommun ca 38 000 invånare

5. Södertälje Södertälje kommun ca 90 000 invånare

6. Botkyrka Botkyrka kommun ca 86 000 invånare

7. Karlskrona Karlskrona kommun ca 64 000 invånare

8. Borlänge Borlänge kommun ca 49 000 invånare

9. Linköping Linköpings kommun ca 150 000 invånare

10. Boden Bodens kommun ca 28 000 invånare 11. Örebro Örebro kommun ca 137 000 invånare 12. Hyllie Malmö kommun ca 33 000 invånare

(5)

xx

(6)

Den individuella åtgärdsplanen

Huvudmål : Peter ska sluta med sitt kriminella beteende

Områden Mål Genomförande Ansvarig Uppföljning Hälsa Peter ska inte

använda droger.

Peter ska delta I möten tillsammans med social-

sekreteraren på missbrukskliniken varje onsdag kl.

16.00.

Peter och social-

sekreteraren.

Peter har deltagit i alla möten utom ett.

Skola Komma i tid till lektioner.

Peter ställer sitt alarm så att han vaknar på morgonen. Peter ska se till att han vet

vilken tid bussen.

Peter och hans

föräldrar.

Peter kommer fortfarande för sent till skolan.

Mamma köper en ny väckarklocka.

(7)

Lokala framgångsfaktorer

• Främjar bättre samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer.

• Alla berörda har samma information om den unge vilket möjliggör individuella lösningar anpassade till varje individs unika behov.

• Andra kriminella tenderar att undvika individer som är med i en social insatsgrupp eftersom de vet att polisen och andra har särskild uppsikt över dessa individer.

• Förbättrar relationen mellan ungdomen och polisen, genom att de får bättre förståelse för varandra.

(8)

Förutsättningar för arbete med sociala insatsgrupper

Utmaningar i arbetet med sociala insatsgrupper

• Socialtjänstens engagemang

• Individens samtycke och ansvar

• Ledningens prioritering och stöd

• Tolkning av socialtjänstsekretessen

• Skolans delaktighet

• Samverkan med andra behövda myndigheter/aktörer

(9)

Det här vet vi – ur utvärderingen

• Socialtjänsten i behov av bättre stöd från nationell nivå.

• Lokala samarbetsformer har utvecklats.

• Engagemang från landsting och skola saknas.

• Individmöten bra för den unge, men betungande och kostsamt för ansvarig person.

(10)

Vad tycker Rikspolisstyrelsen?

• Att det är arbete på individnivå som leder till förändring.

• Att befintlig samverkan kan utvecklas och effektivisera samarbetet.

• Att det krävs en förändring i sekretesslagen för att kunna arbeta effektivt och rättssäkert.

• Att skolans ansvar att hjälpa individer genom samverkan måste tydliggöras.

• Att avhopparfrågan måste utredas vidare.

(11)

Sociala insatsgrupper – nytt uppdrag

Rikspolisstyrelsen ska:

• Aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper

• Verka för att fler sociala insatsgrupper inrättas

I februari 2013 fick Rikspolisstyrelsen ett nytt uppdrag av regeringen.

(12)

Sociala insatsgrupper

Pilotområden 2011-2012 – utan inbördes ordning

1. Gottsunda Uppsala kommun ca 10 000 invånare

2. Lund Lunds kommun ca 113 000 invånare

3. Västra Hisingen Göteborgs kommun ca 50 000 invånare

4. Spånga/Tensta Stockholms kommun ca 38 000 invånare

5. Södertälje Södertälje kommun ca 90 000 invånare

6. Botkyrka Botkyrka kommun ca 86 000 invånare

7. Karlskrona Karlskrona kommun ca 64 000 invånare

8. Borlänge Borlänge kommun ca 49 000 invånare

9. Linköping Linköpings kommun ca 150 000 invånare

10. Boden Bodens kommun ca 28 000 invånare 11. Örebro Örebro kommun ca 137 000 invånare 12. Hyllie Malmö kommun ca 33 000 invånare

Nya områden 2013 – utan inbördes ordning

13. Laholm Laholms kommun ca 23 000 invånare 14. Nyköping Nyköpings kommun ca 52 000 invånare 15. Strängnäs Strängnäs kommun ca 33 000 invånare

16. Sunne Sunne kommun ca 13 000 invånare

17. Västerås Västerås kommun ca 141 000 invånare 18. Eskilstuna Eskilstuna kommun ca 99 000 invånare 19. Norrköping Norrköpings kommun ca 133 000 invånare 20. Jönköping Jönköpings kommun ca 130 000 invånare 21. Ljungby Ljungby kommun ca 27 000 invånare

22. Växjö Växjö kommun ca 85 000 invånare

23. Skövde Skövde kommun ca 52 000 invånare 24. Alingsås Alingsås kommun ca 38 000 invånare 25. Trollhättan Trollhättans kommun ca 55 000 invånare 26. Malmö Malmö kommun ca 300 000 invånare 27. Eslöv Eslövs kommun ca 32 000 invånare

28. Hörby Hörby kommun ca 15 000 invånare

29. Höör Höörs kommun ca 16 000 invånare

30. Helsingborg Helsingborgs kommun ca 132 000 invånare 31. Haninge Haninge kommun ca 80 000 invånare 32. Järfälla Järfälla kommun ca 68 000 invånare

(13)
(14)

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något

Med gemensamma krafter och individen i fokus

kan vi göra stor skillnad för

många

(15)

Polisriksdagen 2014

Seminarie B4 / C3

Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en

kriminell livsstil.

References

Related documents

reflexivitet där informanterna inte bara vill arbeta hos en arbetsgivare som har ett starkt varumärke utan även har värderingar som informanterna kan stå för och försvara om

Dessa personer befinner sig också i en mer stabil och trygg livssituation där man oftast inte behöver fundera över om pengarna räcker till en prenumeration eller inte, så

Det stöd som de före detta kriminella får genom myndigheter så som frivården och hjälporganisationer så som KRIS och Unga KRIS innebär riktiglinjer för hur de före

När eleverna endast hade två stationer kvar frågade eleverna om de inte kunde slå ihop sig till en stor grupp, då de inte föredrog att vara ledare själva utan ville vara det

Det har framkommit att de flestas föräldrar är ensamstående och har mycket att ta itu med så de hinner inte kolla upp vad deras ungdomar har för sig vilket leder till att dessa

Ju mer kriminalitet och ju högre toleransen för kriminalitet är i området, desto högre risk finns det för att unga ska utveckla egna vanor av kriminella handlingar (Hill m.fl. 1999)

En mer långgående signifikant sysselsättningseffekt för perioden från den första sänkningen, till två år efter den andra sänkningen, har heller inte det kunnats påvisas inom

Det finns ett uppdrag från till exempel socialförvaltningen att den unge ska behandlas, vårdas eller tränas socialt för att antingen komma ut ur en låsbar anstalt till en mer