Alkohol- och narkotikaproblem - aktuella trender i Sverige

(1)

Alkohol- och narkotikaproblem - aktuella trender i Sverige

Mats Ramstedt, Forskningsansvarig på CAN/Forskare på KI/SU

Presentation på IKMDOK-konferensen på Linnéuniversitetet, Växjö, 6 november 2019

(2)

Kort om CAN

 Ideell förening med ca 50 medlemsorganisationer

 Nationellt kompetenscentrum som samlar in och sprida saklig information om alkohol- och andra droger genom våra olika kanaler

 Samverkar med forskning och har forskare med anknytning till

bl.a. KI och SU

(3)

(4)

Dagens presentation

 Beskriva aktuella trender i Sverige vad gäller

konsumtion och problem av alkohol och narkotika

 Fokus på hela befolkningen men uppdelat på kön, ålder och i viss mån region

 Brett fokus på problem - registerdata och självrapporterade uppgifter

 I huvudsak utgå ifrån CAN:s undersökningar och

utvecklingen sedan ca 2000

(5)

Alkoholkonsumtionen sjunker i Sverige!

Total samt registrerad och oregistrerad alkoholanskaffning, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, 2001–2018.

1

8,84

10,56

8,83

6,50 6,51

7,2

2,35

4,05

1,63

0 2 4 6 8 10 12

Totalt Registrerad alkohol Oregistrerad alkohol

(6)

2018: Systembolaget vanligaste källan

Den totala alkoholkonsumtionen i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, fördelad på olika ursprungskällor i procent, 2018.

2

65,6%

10,6%

10,4%

5,4% 4,4%

2,5% 1,2%

Systembolaget Restauranger Resandeinförsel Folköl

Smuggling

Hemtillverkning

Internet

(7)

Vin och starköl ökar medan sprit minskar

De olika dryckernas andelar av den totala anskaffningen, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, 2001–2018.

7

18,9 34,1

42,6

27,8

31,4

1,0 1,7

9,4

5,4

0 10 20 30 40 50

Sprit Vin Starköl Cider Folköl

Procent

(8)

Konsumtionen minskar bara i Götaland och Svealand

Total anskaffning i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, fördelat per landsdel. 3-års glidande medelvärden åren 2002-2016 .

10,2 8,4

9,2

0 3 6 9 12

20 02 /04 20 03 /05 20 04 /06 20 05 /07 20 06 /08 20 07 /09 20 08 /10 20 09 /11 20 10 /12 20 11 /13 20 12 /14 20 13 /15 20 14 /16

Götaland Svealand Norrland

31

(9)

Konsumtionen minskar i storstadslänen

Total anskaffning i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, fördelat per landsdel. 3-års glidande medelvärden åren 2002-2016.

10,9 9,1 9,3

8,9

0,0 3,0 6,0 9,0 12,0

20 02 /04 20 03 /05 20 04 /06 20 05 /07 20 06 /08 20 07 /09 20 08 /10 20 09 /11 20 10 /12 20 11 /13 20 12 /14 20 13 /15 20 14 /16

Storstadslän Icke storstadslän

32

(10)

Konsumtionen minskar bara bland män

Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år.

10

7,9

6,7

3,8 3,7

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Män Kvinnor

(11)

Bland män minskar konsumtionen i alla åldersgrupper utom bland de äldsta

Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år. 2004–2018.

11

8,3

6,9 6,5 6,1

5,2

4,1

4,6

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

17-29 30-49 50–64 år 65–84 år

(12)

Bland kvinnor minskar konsumtionen bland yngre

Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år. 2004–2018.

12

3,8

2,8 3,0

2,5

2,9 3,2

1,6

2,3

0 1 2 3 4 5

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

17-29 30-49 50–64 år 65–84 år

(13)

Konsumtionen har utjämnats mellan åldersgrupper

Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år i befolkningen 17–80 år, fördelat på tvåårsåldersgrupper. 2004/05 och 2016/18.

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0

17–18 23–24 29–30 35–36 41–42 47–48 53–54 59–60 65–66 71–72 77–78 2004–2005 2016–2018

4

(14)

Berusningsdrickande minskar något bland yngre

Genomsnittligt antal intensivkonsumtionstillfällen under de senaste 30 dagarna i befolkningen 17–84 år, fördelat på åldersgrupper. 2004–2018.

1,8

1,5

1,0

0,6 0,8

0,2

0,3 0,9

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

17–29 år 30–49 år 50–64 år 65–84 år Alla

8

(15)

Berusningsdrickande minskar även bland de som dricker Andelen konsumtionstillfällen som innefattat intensiv-konsumtion bland alkoholkonsumenter i olika åldersgrupper.

41

37 10 12

3 6

20

17 0 10 20 30 40 50

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

17–29 år 30–49 år 50–64 år 65–84 år Alla

9

(16)

Bland elever i 9:an (15-16 år) har alkohol-

konsumtionen sjunkit kraftigt – mer bland pojkar

Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år. 2004–2018.

16

4,0 2,9

1,0 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Pojkar Flickor

(17)

Bland elever på gymnasiet åk 2 (17-18-år) har alkoholkonsumtionen också minskat kraftigt

Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år. 2004–2018.

17

7,1

3,0 4,0

2,4

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Pojkar Flickor

(18)

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Berusningsdrickande minskar bland unga

Intensivkonsumtion någon gång i månaden eller oftare, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2.

1986–2017.

32,9

8,4 48,9

26 0 20 40 60 80 100

86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16

Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2

(19)

• Striktare föräldrar/kampanjer

• Bredbandsutbyggnad/ökad skärmtid (sociala medier, spel, film, etc)

• Ökad ”disciplinering” och skötsamhet över lag

• Förlängd barndom/ungdom

• Ökat inflytande från icke-drickande kulturer

• Ökad hälsomedvetenhet/kampanjer

• Global trend/ungdomskultur

Tänkbara förklaringar till sjunkande

alkoholkonsumtion under 2000-talet bland unga

(20)

• Inte högre priser eller lägre tillgänglighet Ingen generell nedgång utan:

• Bara oregistrerad, bara bland män, bara bland yngre bara i storstadslän:

Exempel på hypoteser:

• Färre köper i samband med utlandsresor – mättnad som pressar ned konsumtionen

• Liknande förklaringar som för unga? T.ex. nya sätt att umgås?

• Förändrad föräldraroll för män. 2004: 17% av dagarna togs ut av män mot 29% 2018 – fler män är föräldralediga längre tid

Tänkbara förklaringar till sjunkande

alkoholkonsumtion minskar bland vuxna

(21)

Aktuella trender i alkoholproblem

13 november 2019

Namn Efternamn 21

(22)

Alkoholrelaterade dödsfall minskar bland män

Antal dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak per 100 000 invånare.

2004–2017.

22

37,7

29,0

9,6 9,4

0 5 10 15 20 25 30 35 40

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Totalt män Totalt kvinnor

(23)

Alkoholrelaterade dödsfall minskar bland yngre men ökar bland äldre, 60+

Antal dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak. Ålder, kön och åldersstandardiserade dödstal per 100 000 invånare. 2000–2017. a)

23

138 75 290

125 608

367 484

714

373

655 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

-39 40–49 50–59 60–69 70–

(24)

Alkoholrelaterade dödsfall i olika län

24

14

0

5

10

15

20

25

(25)

Alkoholrelaterade dödsfall har utjämnats regionalt

25

26 26

17 17 12

0 5 10 15 20 25 30 35

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Stock- holm

Skåne Väster- norrland

Väster-

botten

(26)

Antalet slutenvårdade med alkoholdiagnos har minskat bland kvinnor och män under senare år

26

103,7 87,5

259,4

195,5

0 50 100 150 200 250 300 350

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Kvinnor, totalt Män, totalt

(27)

I åldersgruppen 15-19 år har antal slutenvårdade på sjukhus med alkoholrelaterad diagnos minskat

27

231 148 270

168 0 50 100 150 200 250 300 350

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar Flickor

(28)

Andra alkoholproblem som inte fångas i register?

13 november 2019

Namn Efternamn 28

(29)

Andelen (%) med alkoholberoende minskade bland män mellan 2013 och 2017

29

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

17-29 30-49 50-64 65-84 Män, totalt

2013 2017

(30)

Andelen (%) med alkoholberoende minskade inte bland kvinnor mellan 2013 och 2017.

30

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

17-29 30-49 50-64 65-84 Kvinnor, totalt

2013 2017

(31)

Andel (%) kvinnor och män som upplevt negativa

konsekvenser av andra personers drickande år 2013 och 2017

18,4

14,2

9,9 9,8

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Person i sitt liv Okänd person Person i sitt liv Okänd person

Kvinnor Män

2013 2017

*

(32)

(33)

Problemindex för samtliga elever resp. alkohol-konsumenter i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2000–2017.

0 20 40 60 80 100 120

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Åk 9, samtliga

Åk 9, alkoholkonsumenter Gy 2, samtliga

Gy 2, alkoholkonsumenter Indexvärde

6

(34)

Narkotikautvecklingen

34

Läkemedlen som dödar

(35)

Narkotikaanvändning bland vuxna i Sverige

Andel (%) i befolkningen (17–84 år) som har använt narkotikaklassat preparat och läkemedel under de senaste 12 månaderna respektive senaste 30 dagarna. 2013 och 2017.

12 månader 30 dagar

2013 2017 2013 2017

Totalt narkotikaklassat preparat - 4,2

(326 000)

- 1,4

Cannabis 2,5 3,6* 0,8 1,2*

Kokain 0,5 0,9* 0,1 0,2

Ecstasy 0,4 0,7* 0,1 0,2*

Amfetamin - 0,5 - 0,2

Hallucinogener 0,4 0,4 0,0 0,0

Opiater 0,2 - 0,1

Totat narkotikaklassade läkemedel - 5,3

(415 000)

- 1,7

Smärtstillande medel - 3,7 - 1,0

Sömn-/lugnande medel - 2,4 - 0,9

Summa narkotikaklassat preparat

och/eller läkemedel - 8,6

(680 000)

- 2,9

Källa: CAN.

* = Statistiskt signifikant förändring mellan 2013 och 2017 på minst 5 %-nivån.

(36)

Bland elever på gymnasiet åk 2 (17-18-år) har

narkotikaanvändningen (30 dagar) ökat något liksom frekvent bruk

13 november 2019 36

4

5

2 3 3

0 1 2 3 4 5 6 7 8

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Pojkar Flickor Använt narkotika >20 ggr senaste året, samtliga

(37)

Bland elever i 9:an (15-16 år) har andelen (%) som använt narkotika senaste 30 dagarna varit stabil - men fler använder ofta

37

3 2 2 2

1

2 0 1 2 3 4 5

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Pojkar Flickor Använt narkotika >20 ggr senaste året, samtliga

(38)

Andelen i befolkningen som använt cannabis senaste 12 månaderna, efter ålder. 2004-2018.

7

9

4

2

3 0 2 4 6 8 10

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Totalt

%

Källa: Folkhälsomyndigheten

(39)

Andelen som använt cannabis fler än 20 gånger i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. 1989–2018.

1,0 2,9

3,5

1,2

1,6

0 2 4 6 8 10

1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017

Pojkar, åk9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy2 Flickor, gy2

%

(40)

Antalet patienter i sluten och öppenvård med cannabisdiagnos . 1998–2017.

Antal

Källa: Socialstyrelsen

(41)

Drogutvecklingen i Sverige

Ökning av slutenvård med narkotikarelaterade diagnoser

Antal slutenvårdstillfällen, antal vårdade personer och antal personer vårdade för första gången sedan 1987 i slutenvård med narkotikarelaterad bi- eller huvuddiagnos. 1987–2017.

4 426

19 075

10 247

2 573

5 187

0 8 000 16 000 24 000

1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Vårdtillfällen

Vårdade personer

Förstagångsvårdade sedan 1987

26 (L)

Källa: Socialstyrelsen (Tabell 62)

(42)

Fler män och kvinnor får slutenvård för narkotikarelaterade diagnoser

Antal slutenvårdstillfällen med narkotikarelaterad bi- eller huvuddiagnos bland kvinnor och män. 2000–2017.

26 (L)

6 893

13 537

3 866

5 538

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000

Män Kvinnor

(43)

Narkotikadödligheten har ökat bland män

Antal narkotikarelaterade dödsfall (per 100 000) som underliggande eller bidragande dödsorsak. Kön och ålder.

2000–2017.

^a)

26 (L)

9,9

11,5

4,3 4,0

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

Män Kvinnor

(44)

Narkotikadödligheten har ökat i samtliga åldersgrupper utom hos de yngsta

Antal narkotikarelaterade dödsfall som underliggande eller bidragande dödsorsak. Kön och ålder. 2004–2017.

^a)

26 (L)

14 12

169

83

185

112 142 214

278 0 50 100 150 200 250 300 350

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

–19 20–29 30–39 40–49 50–

(45)

Narkotikarelaterade förgiftningar har ökat bland både män och kvinnor

Förgiftningar med läkemedel och narkotika, underliggande dödsorsak, fördelat på kön. 2001–2017 .

45

9,1

12,5

5,6

6,5

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Män Kvinnor

(46)

Narkotikarelaterade förgiftningar har ökat i alla åldersgrupper

Förgiftningar med läkemedel och narkotika, underliggande dödsorsak, fördelat på ålder. 2001–2017 .

46

109

189

121

304

159

238

161

38

68 0 50 100 150 200 250 300 350

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

–29 30–44 45–49 60–74 75–

(47)

Narkotikadödligheten ökar mer i mindre län

Antal narkotikarelaterade dödsfall som underliggande eller bidragande dödsorsak i Stockholm, Västra Götaland, Skåne län samt övriga landet. 2000–2017.

47

196 178

76 133 147

92 223

369 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Stockholm Västra Götaland Skåne Övriga landet

(48)

Sjukhusvård med narkotikadiagnos ökar mer i mindre län

Antal slutenvårdstillfällen med narkotikarelaterad huvuddiagnos i Stockholm, Västra Götaland, Skåne län samt övriga landet. a) 1987–2017.

48

5446

3077

1553

2422 3953

8130

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000

Stockholm Västra Götaland Skåne Övriga landet

(49)

Andra narkotikaproblem som inte fångas i register

13 november 2019

Namn Efternamn 49

(50)

Andel (%) kvinnor och män som upplevt negativa konsekvenser av andra personers narkotikaanvändning år 2013 och 2017

4,4

2,9 2,8

2,2

0 2 4 6 8 10

Narkotika Narkotikaklassade läkemedel

Kvinnor Män

2013 2017

*

(51)

**Narkotikaberoende* är högst i åldersgruppen 17-29 år**

* Minst milt substansbrukssyndrom enligt DSM-5

51

0 1 2 3 4

17-29 30-49 50-64 65-84

Män Kvinnor

(52)

Beroende (Substansbrukssyndrom) av narkotika/läkemedel är vanligare bland lågutbildade

2,8*

4,0*

2,1

1,6

1,6 1,6

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

Män Kvinnor

Grundskola Gymnasium Universitet/Högskiola

*=signifikant skillnad mot högutbildade med kontroll för ålder

(53)

• Större tillgänglighet (jfr beslag)

• Normalisering, inte så farligt… (cannabis)

• Överförskrivning av smärtstillande (jfr USA)

• Läckage från LARO (omdiskuterat)

Tänkbara förklaringar till ökad narkotikaanvändning

(54)

Sammanfattning

 Alkoholkonsumtion och alkoholproblem har minskat bland unga - speciellt bland de yngsta och speciellt bland män – ingen stor nedgång bland vuxna.

 Narkotikabruk och narkotikaproblem har inte minskat – flera indikatorer pekar på ökat bruk och ökade skador bland både unga och vuxna.

54

(55)

Slutsats

 Olika trender för alkohol och narkotika som ger stöd för totalkonsumtionsmodellen dvs att högre/lägre konsumtion ger mer/mindre problem

 Men vad som driver konsumtionsändringar är mindre uppenbart – pris och tillgänglighet inte alltid avgörande

 Dessutom finns betydande skillnader mellan olika grupper t.ex. bland unga och äldre, storstad – landsbygd, kvinnor - män

55

(56)

Tack för mig!

Läs mer på: www.can.se

56