Alkohol- och narkotikaproblem - aktuella trender i Sverige
Mats Ramstedt, Forskningsansvarig på CAN/Forskare på KI/SU
Presentation på IKMDOK-konferensen på Linnéuniversitetet, Växjö, 6 november 2019
Kort om CAN
Ideell förening med ca 50 medlemsorganisationer
Nationellt kompetenscentrum som samlar in och sprida saklig information om alkohol- och andra droger genom våra olika kanaler
Samverkar med forskning och har forskare med anknytning till
bl.a. KI och SU
Dagens presentation
Beskriva aktuella trender i Sverige vad gäller
konsumtion och problem av alkohol och narkotika
Fokus på hela befolkningen men uppdelat på kön, ålder och i viss mån region
Brett fokus på problem - registerdata och självrapporterade uppgifter
I huvudsak utgå ifrån CAN:s undersökningar och
utvecklingen sedan ca 2000
Alkoholkonsumtionen sjunker i Sverige!
Total samt registrerad och oregistrerad alkoholanskaffning, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, 2001–2018.
1
8,84
10,56
8,83
6,50 6,51
7,2
2,35
4,05
1,63
0 2 4 6 8 10 12
Totalt Registrerad alkohol Oregistrerad alkohol
2018: Systembolaget vanligaste källan
Den totala alkoholkonsumtionen i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, fördelad på olika ursprungskällor i procent, 2018.
2
65,6%
10,6%
10,4%
5,4% 4,4%
2,5% 1,2%
Systembolaget Restauranger Resandeinförsel Folköl
Smuggling
Hemtillverkning
Internet
Vin och starköl ökar medan sprit minskar
De olika dryckernas andelar av den totala anskaffningen, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, 2001–2018.
7
18,9 34,1
42,6
27,8
31,4
1,0 1,7
9,4
5,4
0 10 20 30 40 50
Sprit Vin Starköl Cider Folköl
Procent
Konsumtionen minskar bara i Götaland och Svealand
Total anskaffning i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, fördelat per landsdel. 3-års glidande medelvärden åren 2002-2016 .
10,2 8,4
9,2
0 3 6 9 12
20 02 /04 20 03 /05 20 04 /06 20 05 /07 20 06 /08 20 07 /09 20 08 /10 20 09 /11 20 10 /12 20 11 /13 20 12 /14 20 13 /15 20 14 /16
Götaland Svealand Norrland
31
Konsumtionen minskar i storstadslänen
Total anskaffning i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, fördelat per landsdel. 3-års glidande medelvärden åren 2002-2016.
10,9 9,1 9,3
8,9
0,0 3,0 6,0 9,0 12,0
20 02 /04 20 03 /05 20 04 /06 20 05 /07 20 06 /08 20 07 /09 20 08 /10 20 09 /11 20 10 /12 20 11 /13 20 12 /14 20 13 /15 20 14 /16
Storstadslän Icke storstadslän
32
Konsumtionen minskar bara bland män
Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år.
10
7,9
6,7
3,8 3,7
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Män Kvinnor
Bland män minskar konsumtionen i alla åldersgrupper utom bland de äldsta
Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år. 2004–2018.
11
8,3
6,9 6,5 6,1
5,2
4,1
4,6
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
17-29 30-49 50–64 år 65–84 år
Bland kvinnor minskar konsumtionen bland yngre
Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år. 2004–2018.
12
3,8
2,8 3,0
2,5
2,9 3,2
1,6
2,3
0 1 2 3 4 5
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
17-29 30-49 50–64 år 65–84 år
Konsumtionen har utjämnats mellan åldersgrupper
Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år i befolkningen 17–80 år, fördelat på tvåårsåldersgrupper. 2004/05 och 2016/18.
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0
17–18 23–24 29–30 35–36 41–42 47–48 53–54 59–60 65–66 71–72 77–78 2004–2005 2016–2018
4
Berusningsdrickande minskar något bland yngre
Genomsnittligt antal intensivkonsumtionstillfällen under de senaste 30 dagarna i befolkningen 17–84 år, fördelat på åldersgrupper. 2004–2018.
1,8
1,5
1,0
0,6 0,8
0,2
0,3 0,9
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0
2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
17–29 år 30–49 år 50–64 år 65–84 år Alla
8
Berusningsdrickande minskar även bland de som dricker Andelen konsumtionstillfällen som innefattat intensiv-konsumtion bland alkoholkonsumenter i olika åldersgrupper.
41
37
10 12
3 6
20
17
0 10 20 30 40 50
2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
17–29 år 30–49 år 50–64 år 65–84 år Alla
9
Bland elever i 9:an (15-16 år) har alkohol-
konsumtionen sjunkit kraftigt – mer bland pojkar
Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år. 2004–2018.
16
4,0 2,9
1,0 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Pojkar Flickor
Bland elever på gymnasiet åk 2 (17-18-år) har alkoholkonsumtionen också minskat kraftigt
Självrapporterad konsumtion i liter ren (100 %) alkohol per år. 2004–2018.
17
7,1
3,0 4,0
2,4
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Pojkar Flickor
Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Berusningsdrickande minskar bland unga
Intensivkonsumtion någon gång i månaden eller oftare, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2.
1986–2017.
32,9
8,4 48,9
26
0 20 40 60 80 100
86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16
Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2
• Striktare föräldrar/kampanjer
• Bredbandsutbyggnad/ökad skärmtid (sociala medier, spel, film, etc)
• Ökad ”disciplinering” och skötsamhet över lag
• Förlängd barndom/ungdom
• Ökat inflytande från icke-drickande kulturer
• Ökad hälsomedvetenhet/kampanjer
• Global trend/ungdomskultur
Tänkbara förklaringar till sjunkande
alkoholkonsumtion under 2000-talet bland unga
• Inte högre priser eller lägre tillgänglighet Ingen generell nedgång utan:
• Bara oregistrerad, bara bland män, bara bland yngre bara i storstadslän:
Exempel på hypoteser:
• Färre köper i samband med utlandsresor – mättnad som pressar ned konsumtionen
• Liknande förklaringar som för unga? T.ex. nya sätt att umgås?
• Förändrad föräldraroll för män. 2004: 17% av dagarna togs ut av män mot 29% 2018 – fler män är föräldralediga längre tid
Tänkbara förklaringar till sjunkande
alkoholkonsumtion minskar bland vuxna
Aktuella trender i alkoholproblem
13 november 2019
Namn Efternamn 21
Alkoholrelaterade dödsfall minskar bland män
Antal dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak per 100 000 invånare.
2004–2017.
22
37,7
29,0
9,6 9,4
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Totalt män Totalt kvinnor
Alkoholrelaterade dödsfall minskar bland yngre men ökar bland äldre, 60+
Antal dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak. Ålder, kön och åldersstandardiserade dödstal per 100 000 invånare. 2000–2017. a)
23
138
75 290
125 608
367 484
714
373
655
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
-39 40–49 50–59 60–69 70–
Alkoholrelaterade dödsfall i olika län
24
24
14
0
5
10
15
20
25
Alkoholrelaterade dödsfall har utjämnats regionalt
25
26 26
17 17 12
0 5 10 15 20 25 30 35
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Stock- holm
Skåne Väster- norrland
Väster-
botten
Antalet slutenvårdade med alkoholdiagnos har minskat bland kvinnor och män under senare år
26
103,7 87,5
259,4
195,5
0 50 100 150 200 250 300 350
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Kvinnor, totalt Män, totalt
I åldersgruppen 15-19 år har antal slutenvårdade på sjukhus med alkoholrelaterad diagnos minskat
27
231
148 270
168
0 50 100 150 200 250 300 350
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Pojkar Flickor
Andra alkoholproblem som inte fångas i register?
13 november 2019
Namn Efternamn 28
Andelen (%) med alkoholberoende minskade bland män mellan 2013 och 2017
29
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
17-29 30-49 50-64 65-84 Män, totalt
2013 2017
Andelen (%) med alkoholberoende minskade inte bland kvinnor mellan 2013 och 2017.
30
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
17-29 30-49 50-64 65-84 Kvinnor, totalt
2013 2017
Andel (%) kvinnor och män som upplevt negativa
konsekvenser av andra personers drickande år 2013 och 2017
18,4
14,2
9,9 9,8
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Person i sitt liv Okänd person Person i sitt liv Okänd person
Kvinnor Män
2013 2017
*
Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Problemindex för samtliga elever resp. alkohol-konsumenter i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2000–2017.
0 20 40 60 80 100 120
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Åk 9, samtliga
Åk 9, alkoholkonsumenter Gy 2, samtliga
Gy 2, alkoholkonsumenter Indexvärde
6
Narkotikautvecklingen
34
Läkemedlen som dödar
Narkotikaanvändning bland vuxna i Sverige
Andel (%) i befolkningen (17–84 år) som har använt narkotikaklassat preparat och läkemedel under de senaste 12 månaderna respektive senaste 30 dagarna. 2013 och 2017.
12 månader 30 dagar
2013 2017 2013 2017
Totalt narkotikaklassat preparat - 4,2
(326 000)- 1,4
Cannabis 2,5 3,6* 0,8 1,2*
Kokain 0,5 0,9* 0,1 0,2
Ecstasy 0,4 0,7* 0,1 0,2*
Amfetamin - 0,5 - 0,2
Hallucinogener 0,4 0,4 0,0 0,0
Opiater 0,2 - 0,1
Totat narkotikaklassade läkemedel - 5,3
(415 000)- 1,7
Smärtstillande medel - 3,7 - 1,0
Sömn-/lugnande medel - 2,4 - 0,9
Summa narkotikaklassat preparat
och/eller läkemedel - 8,6
(680 000)- 2,9
Källa: CAN.
* = Statistiskt signifikant förändring mellan 2013 och 2017 på minst 5 %-nivån.
Bland elever på gymnasiet åk 2 (17-18-år) har
narkotikaanvändningen (30 dagar) ökat något liksom frekvent bruk
13 november 2019 36
4
5
2
3 3
0 1 2 3 4 5 6 7 8
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Pojkar Flickor Använt narkotika >20 ggr senaste året, samtliga
Bland elever i 9:an (15-16 år) har andelen (%) som använt narkotika senaste 30 dagarna varit stabil - men fler använder ofta
37
3
2 2 2
1
2
0 1 2 3 4 5
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Pojkar Flickor Använt narkotika >20 ggr senaste året, samtliga
Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Andelen i befolkningen som använt cannabis senaste 12 månaderna, efter ålder. 2004-2018.
7
9
4
2
2
3
0 2 4 6 8 10
2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Totalt
%
Källa: Folkhälsomyndigheten
Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Andelen som använt cannabis fler än 20 gånger i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. 1989–2018.
1,0 2,9
3,5
1,2
1,6
0 2 4 6 8 10
1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017
Pojkar, åk9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy2 Flickor, gy2
%
Antalet patienter i sluten och öppenvård med cannabisdiagnos . 1998–2017.
Antal
Källa: Socialstyrelsen
Drogutvecklingen i Sverige
Ökning av slutenvård med narkotikarelaterade diagnoser
Antal slutenvårdstillfällen, antal vårdade personer och antal personer vårdade för första gången sedan 1987 i slutenvård med narkotikarelaterad bi- eller huvuddiagnos. 1987–2017.
4 426
19 075
10 247
2 573
5 187
0 8 000 16 000 24 000
1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Vårdtillfällen
Vårdade personer
Förstagångsvårdade sedan 1987
26 (L)
Källa: Socialstyrelsen (Tabell 62)
Drogutvecklingen i Sverige
Fler män och kvinnor får slutenvård för narkotikarelaterade diagnoser
Antal slutenvårdstillfällen med narkotikarelaterad bi- eller huvuddiagnos bland kvinnor och män. 2000–2017.
26 (L)
Källa: Socialstyrelsen (Tabell 62)
6 893
13 537
3 866
5 538
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000
Män Kvinnor
Drogutvecklingen i Sverige
Narkotikadödligheten har ökat bland män
Antal narkotikarelaterade dödsfall (per 100 000) som underliggande eller bidragande dödsorsak. Kön och ålder.
2000–2017.
a)26 (L)
Källa: Socialstyrelsen (Tabell 62)
9,9
11,5
4,3 4,0
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0
Män Kvinnor
Drogutvecklingen i Sverige
Narkotikadödligheten har ökat i samtliga åldersgrupper utom hos de yngsta
Antal narkotikarelaterade dödsfall som underliggande eller bidragande dödsorsak. Kön och ålder. 2004–2017.
a)26 (L)
Källa: Socialstyrelsen (Tabell 62)
14 12
169
83
185
112
142 214
278
0 50 100 150 200 250 300 350
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
–19 20–29 30–39 40–49 50–
Narkotikarelaterade förgiftningar har ökat bland både män och kvinnor
Förgiftningar med läkemedel och narkotika, underliggande dödsorsak, fördelat på kön. 2001–2017 .
45
9,1
12,5
5,6
6,5
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Män Kvinnor
Narkotikarelaterade förgiftningar har ökat i alla åldersgrupper
Förgiftningar med läkemedel och narkotika, underliggande dödsorsak, fördelat på ålder. 2001–2017 .
46
109
189
121
304
159
238
161
38
68
0 50 100 150 200 250 300 350
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
–29 30–44 45–49 60–74 75–
Narkotikadödligheten ökar mer i mindre län
Antal narkotikarelaterade dödsfall som underliggande eller bidragande dödsorsak i Stockholm, Västra Götaland, Skåne län samt övriga landet. 2000–2017.
47
196 178
76 133 147
92 223
369
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Stockholm Västra Götaland Skåne Övriga landet
Sjukhusvård med narkotikadiagnos ökar mer i mindre län
Antal slutenvårdstillfällen med narkotikarelaterad huvuddiagnos i Stockholm, Västra Götaland, Skåne län samt övriga landet. a) 1987–2017.
48
5446
3077
1553
2422 3953
8130
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000
Stockholm Västra Götaland Skåne Övriga landet
Andra narkotikaproblem som inte fångas i register
13 november 2019
Namn Efternamn 49
Andel (%) kvinnor och män som upplevt negativa konsekvenser av andra personers narkotikaanvändning år 2013 och 2017
4,4
2,9 2,8
2,2
0 2 4 6 8 10
Narkotika Narkotikaklassade läkemedel
Narkotika Narkotikaklassade läkemedel
Kvinnor Män
2013 2017
*
Narkotikaberoende* är högst i åldersgruppen 17-29 år
* Minst milt substansbrukssyndrom enligt DSM-5
51
0 1 2 3 4
17-29 30-49 50-64 65-84
Män Kvinnor
Beroende (Substansbrukssyndrom) av narkotika/läkemedel är vanligare bland lågutbildade
2,8*
4,0*
2,1
1,6
1,6 1,6
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
Män Kvinnor
Grundskola Gymnasium Universitet/Högskiola
*=signifikant skillnad mot högutbildade med kontroll för ålder
• Större tillgänglighet (jfr beslag)
• Normalisering, inte så farligt… (cannabis)
• Överförskrivning av smärtstillande (jfr USA)
• Läckage från LARO (omdiskuterat)
Tänkbara förklaringar till ökad narkotikaanvändning
Sammanfattning
Alkoholkonsumtion och alkoholproblem har minskat bland unga - speciellt bland de yngsta och speciellt bland män – ingen stor nedgång bland vuxna.
Narkotikabruk och narkotikaproblem har inte minskat – flera indikatorer pekar på ökat bruk och ökade skador bland både unga och vuxna.
54
Slutsats
Olika trender för alkohol och narkotika som ger stöd för totalkonsumtionsmodellen dvs att högre/lägre konsumtion ger mer/mindre problem
Men vad som driver konsumtionsändringar är mindre uppenbart – pris och tillgänglighet inte alltid avgörande
Dessutom finns betydande skillnader mellan olika grupper t.ex. bland unga och äldre, storstad – landsbygd, kvinnor - män
55
Tack för mig!
Läs mer på: www.can.se
56