En kartläggning över magbesvär och livsstilsfaktorer samt skillnader mellan könen bland högskolestudenter.

(1)

(2)

Hansson, A. (2011). En kartläggning över magbesvär och livsstilsfaktorer samt skillnader mellan könen bland högskolestudenter.(C-uppsats Biomedicin inriktning fysisk idrott, 15 hp).

Högskolan i Halmstad: Sektionen för Ekonomi och Teknik

Sammanfattning

Magproblem är ett utbrett besvär bland befolkningen. Detta innebär en stor fysisk men ibland också ekonomisk kostnad för individen. Denna studien sökte att öka förståelsen för hur utbrett magbesvär är bland högskolestudenter och hur de relaterar till olika livsstilsvanor. En enkät delades ut till 150 studenter. Den bestod av 13 frågor rörande magont, svullen mage,

förstoppning, diarré och livsstilsvanor så som fysisk träning, rökning, alkohol, koffein, stress och livsmedelskänslighet. Deskriptiv data och skillnader mellan män och kvinnor

analyserades. Statistiskt signifikanta skillnader fastslogs med Mann-Whiteys U-test.

Resultaten visade att 90% rapporterade att de hade upplevt minst ett av problemen den senaste månaden minst en gång. Några av studenterna upplevde flera av symptom flera gånger i veckan. Kvinnor led av mer problem än männen: magont (p<.0001), svullnad (p<.0001) och förstoppning (p=.005). Kvinnor upplevde också mer stress under dagen än män (p<.0001) och rapporterade högre grad av livsmedelskänslighet (p=.01). Magproblem var utbrett bland högskolestudenter så även stress och livsmedelskänsligheter. Fler studier behöver göras för att fastslå de grundläggande orsakerna till magbesvären.

(3)

Hansson, A. (2011). A survey of abdominal discomfort, lifestyle habits and differences between genders among university students. (C-essay in Biomedicine – Athletic training 15 ECTS credits). School of Business and Engineering. University of Halmstad.

Abstract

Abdominal discomfort is a widespread occurrence among the entire population. This puts a large physical and sometimes economical cost on the individual. This study aimed to increase the understanding of just how prevalent abdominal discomforts are among university students and how they relate to lifestyle habits. A survey was handed out to 150 students. It consisted of 13 questions regarding abdominal pain, swollen abdominal, constipation, diarrhea and life style habits such as physical training, smoking, alcohol, caffeine, stress and food sensitivities.

Descriptive data and differences between men and women were analyzed. Statistical differences were calculated with Mann-Whitey U-test. Results showed that 90% of the students reported that they had experienced at least one of the problems at least once during the last month. Some students experienced several of the problems weekly. Women reported of abdominal discomfort more often than men did: stomach pain (p<.0001), bloating

(p<.0001) and constipation (p=.005). They also experienced more stress in day to day life (p<.0001) and reported a higher prevalence of food sensitivity than men (p=0.01). Abdominal discomfort was widespread among the university students, as was stress and food sensitivities.

More studies are needed to understand the underlying causes of these stomach problems.

(4)

1. Inledning

Magbesvär drabbar en stor del av befolkningen och leder till stora kostnader för samhället.

Den stora utbredningen av magbesvär och dess effekter på både individers livskvalitet och ekonomiska kostnader för samhället gör det till ett intressant och viktigt område att studera.

Magsmärtor kan vara ett symptom på allvarliga sjukdomar som t.ex tarmcancer och inflammatoriska magsjukdomar vilka inte kommer att beröras i denna studie. Men även livsstilsfaktorer som rökning, stress, brist på fysisk aktivitet och födoämnespåverkan kan ge magbesvär som är möjliga att påverka genom kartläggning och information.

För att kunna minska de negativa effekterna som de innebär behövs mer kunskap om

orsakerna till besvären och effektiva behandlingsmetoder. Denna studie är ett ytterligare steg till att få en ökad kunskap om hur vanliga besvären är bland svenska högskolestudenter samt eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Sådana eventuella skillnader är viktiga att studera då all behandling behöver anpassas efter varje individs förutsättningar för att maximera effekten.

2. Bakgrund

Magbesvär är som tidigare nämnt vanliga bland befolkningen och har stora hälsomässiga och ekonomiska effekter. Denna studie fokuserar på magbesvär som symptom vilket kan vara livsstilsberoende och som dessutom kan finnas tillsammans med andra symptom som svullen mage, diarré och förstoppning (Lipski 2004). Även Irritable Bowel Syndrome (IBS) som är ett ofarligt men besvärligt tillstånd kan ge magbesvär med diarré och förstoppning och IBS anses till viss del vara livsstilsberoende (Kim & Ban 2004).

Magont

En studie gjord på High school-studenter i USA visade att 78% upplevt magsmärtor senaste året. 17% av dessa upplevde besvär varje vecka. 21% av magbesvären var tillräckligt allvarliga för att påverka aktiviteter på fritiden(Hyams et al., 1996). Lundby et al undersökte 664 danska barn i åldrarna 9-12 och fann att 15% upplevde återkommande magbesvär. Detta definierades som minst 3 episoder av magont de senaste 3 månaderna tillräckligt kraftiga att påverka barnets beteende. Ingen signifikant skillnad noterades mellan flickor och pojkar (Lundby et al. 1990).

(6)

2 Förstoppning

Även förstoppning är en vanlig anledning till magbesvär världen över. 2006 visade den hittills största undersökningen över förekomsten av förstoppning att 12,3% hos befolkningen från länder från alla världsdelar upplevt förstoppning under de senaste 12 månaderna (Wald et al., 2006). En svensk studie visade att 20% av kvinnor i alla åldrar upplevde sig lida av

förstoppning (Walter et al., 2002). En review-studie visade att 17,1% av Europas befolkning lider av förstoppning (Peppas et al., 2008). Det drabbar också betydligt oftare kvinnor än män (Talley et al. 1995). Hälsoeffekterna av förstoppning är flera. Blockeringen i tarmarna leder till att större mängd avfall samlas vilket ger ett ökat tryck på tarmar och närliggande organ som kan ge smärta. Att låta bakteriefyllt avfall ligga en längre period i ett varmt och vått utrymme och ruttna ökar tillväxten av hälsovådliga ämnen som kan läcka ut i blodet och belasta systemet. Under en längre period kan detta leda till allvarliga sjukdomar (Jensen, 1999).

I USA sker 2,5 miljoner läkarbesök per år för förstoppning (Peppas et al., 2008). Detta innebar en kostnad på $2752 per behandlad patient (Rantis et al 1997). Förstoppning är alltså vida utbrett och lägger en stor ekonomisk börda på sjukvården. För de personer som drabbas har det också en betydande effekt på deras nivå av livskvalitet (Dennison et al., 2005).

Förstoppning är dessutom endast en av flera besvär som kan drabba magen och tarmen.

Diarré

5317 studenter från 8 europeiska länder rapporterade en förekomst av diarré på endast 1%.

Svaren baserades på antalet studenter som angett att de upplevde diarré ofta eller väldigt ofta (Stock 2008). I Hyams studie från 1996 uppgav 35% av studenterna som angav magont att de i samband med detta upplevt lösare avföring (Hyams et al., 1996).

Svullen mage

2008 visade en studie att en svullen mage också hör till de vanliga magbesvären. 19 % uppgav att de haft svullen eller utbuktande mage senaste året. De fann även att andelen kvinnor och en ökad somatisk aktivitet hos nervsystemet var större bland de som hade dessa besvär. Dock fann de ingen koppling till rökning eller alkoholintag (Jiang et al., 2008). Hyams et al fann även kvinnor rapporterade en uppsvullen mage oftare än män, 24% mot 9%. (Hyams et al., 1996).

(7)

3 Livsstilsfaktorer

Flera livsstilsfaktorer har knutits till negativa effekter för magen. Rökning och alkoholintag är två sådana faktorer. De har bland annat setts ge en ökad risk för cancer i magen (Ji et al.

1996). Rökning är också vanligare hos den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom.

(Tysk et al 1988). Men även ofarliga magbesvär anses kunna påverkas av rökning, alkohol koffeinintag, stress och fysisk aktivitet. (Lipski 2004).

Koffein har kopplats samman med att irritera slemhinnan i tarmarna och bidra till diarré.

Kaffe ska även ha använts långt tillbaks i tiden som ett naturligt lavemang (Chek, 2004).

Koffein har samtidigt länge konstaterats vara vätskedrivande, kunna orsaka dehydrering och därmed förstoppning. Nyare studier ifrågasätter dock detta då de endast funnit små

vätskedrivande effekter liknande som att dricka vatten. Endast större mängder koffein upp mot cirka 300 mg och av personer som avhållit från koffein i några veckor visade mer klara effekter (Maughan, Griffin., 2003, Armstrong et al., 2005).

Stress har kopplats samman med förstoppning. De som är förstoppade har signifikant högre nivåer av både oro och depression samt har svårare att bearbeta stress än de som inte lider av förstoppning (Chan et al. 2005). Stress kan samtidigt leda till diarré (Hyam et al., 2002).

Fysisk aktivitet tycks också positivt påverka förekomsten av förstoppning. De som tränar oftare har även observerats lida av detta i mindre utsträckning (Muller-Lissner, 2005).

Födoämnes allergi och intoleranser

Magbesvär kan uppkomma av att ha ätit livsmedel som det finns en intolerans eller allergi emot. Det är viktigt att skilja på dessa två då det är stor skillnad mellan dem. En allergi innebär att immunförsvaret startar en icke önskvärd reaktion till följd av ett födoämne. Vid en intolerans sker inte en sådan immunreaktion. Ofta kan dessa gå odiagnostiserade. Det är framför allt gluten och laktos som ger upphov till problem. Av 3654 studenter i åldern 7-16 år testade 1,5% av dessa positivt för markörer mot gluten. Ingen av dessa hade tidigare

diagnostiserats med glutenallergi (celiaki) (Mäki et al., 2003).

Detta är allvarligt då en stor svensk studie nyligen fann att individer som lider av celiaki hade en ökad dödlighetsrisk med 35-72%. Framför allt ökade risken att dö i hjärtsjukdomar eller cancer (Ludvigsson et al. 2009).

Laktosintolerans har en hög förekomst i världen och i Sverige.75% av världens befolkning uppskattas förlora sin förmåga att helt bryta ned laktos efter spädbarnsålder (Miller, Jarvis &

(8)

4

McBean, 2007). I de norra regionerna är denna siffran mindre. I Sverige visade en studie att 9% av barnen med skandinavisk bakgrund var laktosintoleranta. Hos vuxna var siffran 6,8%

(Almon et al., 2007). Det finns även en koppling mellan allergi mot gluten och

laktosintolerans. Hos en person som har celiaki kan gluten ge upphov till inflammation i tarmarna vilket kan skada tarmluddet i tunntarmen som producerar laktas. Förmågan att bryta ned laktos normaliserades i 70,9% hos individer som led av både celiaki och laktosintolerans efter att i 12 månader ha följt en helt glutenfri diet (Ojetti et el., 2008).

Irritable Bowel Syndrome

IBS är ytterligare en magåkomma som är vanlig. 9,6% av befolkningen från 8 europeiska länder har haft besvär av IBS senaste 12 månaderna. Av dessa hade endast 2,6% fått en diagnos. 40% a dessa hade även haft besvär i över 10 år. (Hungin et al., 2002). I USA var siffran för IBS 14,5% varav endast 3,3% fått en diagnos. Förekomsten bland kvinnor var dubbelt så stor som för män (Hungin et al., 2005). I en studie gjord på enbart studenter i USA rapporterade 10,9% att de upplevde besvär som klassas som IBS. Dock fann de ingen

signifikant skillnad mellan män och kvinnor. 41,7% led framför allt av diarre, 34,7% av förstoppning och 23,6% kunde inte klassas till någon av kategorierna enligt Rome II

kriterierna. De som led av IBS rapporterade även en signifikant högre nivå av oro och stress

(

Hazlett-Stevens et al., 2003

).

Könsskillnader hos universitetsstudenter

Enligt Stock et al rapporterar kvinnliga studenter mer hälsobesvär än män, speciellt

psykosomatiska (Stock et al., 2003). En annan studie som jämförde universitetsstudenter från 23 länder visade att män i större grad uppnådde de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, 28% mot 19%. (Haase et al. 2004). En svensk studie p 332 universitetsstudenter fann att kvinnor upplevde mer symptom som stress, oftare magont, trötthet, huvudvärk och förstoppning eller diarre. De rapporterade samtidigt att deras kostvanor var goda i högre grad än männen och de drack mindre alkohol. De fann dock ingen skillnad i fysisk aktivitet eller rökning (Bothmer 2005). Stock et al fann att kvinnor rapporterade 3,95 fler fall av

förstoppning, 1,77 så många fall av magbesvär och 1,53 så många fall av depression (Stock et al., 2008).

Syftet med studien var att studera utbredningen av magbesvär och livsstilsfaktorer samt skillnader mellan män och kvinnor hos högskolestudenter. Då magbesvär är så utbrett och

(9)

5

kunskapen kring dess orsaker och behandling är tämligen låga är detta ett intressant ämne att studera mer.

3. Metod

Ett formulär sammanställdes med frågor som tog upp hur ofta personen upplevde fyra olika magbesvär (Smärta, svullnad, förstoppning och diarré) samt sex olika livsstilsvanor (träning, rökning, alkohol, koffein, stress samt födoämneskänslighet). De 4 magbesvären valdes då de är vanliga förkommande problem. De 6 olika livvsstilsfaktorerna valdes ut utifrån att ha studerat litteratur och studier som tyder på att dessa har en koppling till de olika magbesvären (Chek, 2004). Ett formulär studerades och användes för inspiration.

Formuläret genomgick en enkel innehållsvalidering genom att 6 personer fick svara på det innan studien och ge sina kommentarer om eventuella otydligheter. 9 frågor fick justeras för att undvika missförstånd, det slutliga formuläret återfinns i Bilaga 1, sida 13.

Formulären delades ut till studenter under lektionstid. De klasser som deltog var biomedicin:

inriktning fysisk träning och biomekanik från Halmstad högskola. De fick fylla i och lämna tillbaks dem helt anonymt.

Statistik

Jämförelse gjordes mellan kvinnor och män med Mann-Whitney U-test i samtliga frågor. P- värdet 0,05 användes som gräns för att anse resultaten som statistiskt signifikanta.

Programmet SPSS användes för att beräkna statistik.

4. Etiska aspekter

Alla deltagare i studien informerades om studiens syfte, att det är helt frivilligt att deltaga samt att alla är anonyma i studien.

(10)

6 43%

38%

14%

5%

33% 37%

21%

9%

70%

24%

4% 1%

33%

45%

16%

5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

0 gånger 1-3 i månaden 1-2 i veckan >2 i veckan ont svullen förstoppad lös

5. Resultat

150 personer svarade på formuläret varav 92 var män, 58 kvinnor. Medelåldern var 22,7 år (SD3,1 år), yngsta 19 år, äldsta 39 år. Svarsfördelningen kan ses i bilaga 2 sida 21.

Av de 150 tillfrågade studenterna på Halmstad högskola uppgav 90% att de upplevt minst av av de fyra magbesvären den senaste månaden minst en gång. Endast 15 personer, 10%, uppgav att det inte haft några som helst besvär senaste månaden. 57 % av studenterna hade haft ont i magen minst 1 gång. 67% hade haft en svullen mage minst 1 gång, 30% hade känt sig förstoppade och 67% hade varit lösa i magen minst 1 gång den senaste månaden (Fig 1).

Fig. 1 Förekomsten av självrapporterade magbesvär senaste månaden.

(11)

7 5.1 Livsstilsvanor

Tabell 1. Livsstilsvanor bland högskolestudenter mellan kön.

Frekevens Män Kvinnor Totalt Skillnad (p)

Tränar – hur ofta <1 gång i veckan 7 7 14 p= 0,541

1-2 gånger i veckan 23 8 31

>2 gånger i veckan 62 43 105

Rökning – hur ofta Aldrig 80 52 132 p=0,666

Ja, ibland feströker 11 4 15

Ja, varje dag 1 2 3

Alkohol – hur ofta Dricker ej alkohol 10 4 14 p=0,264

0-1 gång i månaden 18 15 33

2-4 i gånger i månaden 47 36 83

2-3 gånger i veckan 15 3 18

>3 gånger i veckan 2 0 2

Koffein – hur ofta <1 gång per dag 40 30 70 p=0,299

1-2 gånger per dag 35 20 55

3 gånger per dag 9 4 13

>3 gånger per dag 8 4 12

Stress – hur mycket Nästan inget 38 7 45 p=0,0001

En del 41 29 70

Ganska mycket 9 19 28

Mycket 4 3 7

Negativa effekt på magen av viss mat eller dryck?

Ja 58 48 106 p=0,010

Nej 34 10 44

Resultaten tyder på att det är en förhållandevis hälsomedveten population. De onyttiga faktorerna har låga siffror och de är även många som tränar mer än 2 gånger i veckan. Det är samtidigt många som intar alkohol 2-4 gånger i månaden och en hel del upplevd stress. Mellan könen var det endast en signifikant skillnad gällande stress (p<0,0001) och negativa effekter från mat eller dryck (p=0,010).

Förekomsten av livsstilsvanorna träning, rökning, alkohol, koffein, stress, och födämneskänslighet bland högskolestudenter.

(12)

8 54%

33%

9%

4%

31%

41%

20%

8%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

inga besvär 1-3 g/månad 1-2 g/vecka >2 g/vecka man kvinna

5.2 Skillnader mellan män och kvinnor.

En sammanslagning av svaren från de 4 olika magbesvären visade att 54% av männens svar mot 31% av kvinnornas var på ”inga besvär”. Dessa siffror skall inte förvirras med att endast 15 personer var helt problemfria då detta är en sammanslagning av de fyra olika problemen.

Om en person har endast ett av problemen kommer de tre andra problemen att vara ”inga besvär”, vilket är 75% avdennes svar, men personen är inte problemfri. I 33% av männens svar mot 41% av kvinnornas angavs besvär ”1-3 gånger i månaden”. I 9% av männens svar mot 20% av kvinnornas angavs besvär ”1-2 gånger i veckan”. Endast i 4% av männens svar mot 8% av kvinnornas angavs besvär ”3 eller fler gånger i veckan”(Fig 2).

Inom de 4 testade besvären var det en statistisk signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande magont (p<0,0001, svullnad (p < 0,0001) samt förstoppning (p=0,005) där kvinnorna angav fler besvär medan det inte var någon signifikant skillnad mellan könen gällande diarré (p=0,98).

Fig. 2 Förekomsten av magbesvär män/kvinnor. Skillnader i magbesvär mellan män och kvinnor. En sammanslagning av de 4 besvären mellan de 4 olika nivåerna av frekvens.

(13)

9

41% 45%

10%

4%

12%

50%

33%

5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

nästan inget en del ganska mycket mycket

Män Kvinnor 5.3.1 Kvinnor mer stressade

Kvinnor uppgav betydligt högre stressvärden än männen. Mest märkbart var att 41% av

männen mot 12% av kvinnorna upplevde nästan ingen stress. Samt att endast 12% av männen mot 33% av kvinnorna upplevde ganska mycket stress (p<0,0001) (Fig 3).

5.3.2 Kvinnor större känslighet mot mat

Även känsligheten mot mat skiljde sig mellan könen. 83% av kvinnorna mot 63% av männen uppgav att magen ofta påverkas negativt av viss mat (p=0,01). Det som oftast påverkade magen bland både män och kvinnor var alkohol, 33%, mjölkprodukter och kaffe, båda 26%

samt veteprodukter, 17%.

Fig. 3 Upplevd stress mellan män och kvinnor. Skillnader i upplevd stress mellan män och kvinnor från ”nästan inget” till ”mycket”.

(14)

10

6. Diskussion

Det som framkommit av studien är att det är vanligt med magbesvär i form smärta, svullnad, diarré eller förstoppning hos högskolestudenter någon gång under en månads tid. Nio av tio studenter uppgav någon form av symptom under den senaste månaden och kvinnor angav större och mer regelbundna magbesvär än män. Kvinnor var dessutom mer stressade och en större andel hade märkt av negativa effekter på magen av viss mat.

Det verkade även vara en hälsomedveten population. Det var en stor andel som tränade minst 3 gånger i veckan. Ytterst få som rökte regelbundet. Dock var det fler som regelbundet intog alkohol och kändes sig stressade men detta kanske är att förvänta med studentlivet.

Detta är inte den första studien som gjorts kring magbesvär på studenter. Inga tidigare studier har dock funnits som testat dessa fyra olika besvär på studenter som studerat tränings- och hälsoinriktade utbildnignar. En population som skulle kunna misstänkas träna mer och leva sundare än den genomsnittliga studenten.

Denna studie har visat långt högre nivåer av magbesvär än tidigare studier som nämnts (Peppas et al., 2008, Hyams et al., 1996). Dock är det inte helt lätt att jämföra. I denna studie frågades om folk upplevt att de varit förstoppade eller haft avföring som varit svår att pressa ut. Dessa kriterier är mycket mildare än de Rome kriterier som vanligtvis används. Jämför man Walter et al som rapporterade förstoppning hos 20% av kvinnor och Peppas et al som rapporterade 17,1% i Europa med denna studie som visade på 30% ser man också denna skillnad (Walter et al., 2002, Peppas et al., 2008).

Samma problem gäller vid diarré då frågan i denna studie var om lös i magen, inte diarré. Det är möjligt att en person lättare anser sig vara lös i magen än att ha diarré. Därför blir det inte en jämn jämförelse med tidigare studier som testat just diarré (Stock et al., 2008)

Gällande magont kan där emot en mera rättvis jämförelse göras. Lundby et al rapporterade att 15% av danska skolbarn upplevt minst 3 episoder av magont de senaste 3 månaderna (Lundby et al., 1990. Detta stämmer väl överrens med de 14% som i denna studie angav att de upplevt magont 1-2 gånger i veckan senaste månaden. Även Hyams et al.:s resultat på 13% som led av magont varje vecka stämmer väl överrens (Hyams et al., 1996). Denna studie bekräftar alltså dessa tidigare studier på en förekomst kring 13-15%.

Denna studie visade en mycket högre förekomst av svullen mage än tidigare studier. 19%

uppgav i Jiang et al att de haft en svllen mage de senaste året (Jiang et al., 2008). Hyam et al

(15)

11

angav liknande siffror. Här angav istället 67% att de haft en svullen mage minst en gång senaste månaden (Hyams et al., 1996). Detta är en enorm ökning. Dock visades också här att kvinnor var långt mer drabbade än män.

Då populationen som ingick var individer från till största del tränings- och hälsoinriktade utbildningar skulle man kunna anta att de hade hälsosammare levnadsvanor och därmed mindre magbesvär. Istället har högre nivåer av magbesvär rapporterats. Jag har ingen förklaring till men skulle gärna se mer undersökningar kring orsakerna till detta.

Intressant hade varit att studera samband mellan olika magbesvär och olika livsstilsfaktorer.

Detta är dock något som hade krävt större analyser än vad nivån på denna studie medger. Det är alltså en enkel studie som inte använts sig av särskilt omfattande eller djupgående analyser.

Något som både skulle kunna och behöver göras.

Man kan fråga sig om mer givande jämförelser hade kunnat gjorts mellan olika populationer.

Skulle man till exempel jämfört de som inte har ont i magen med de som har ont i magen och sett hur olika livsstilsfaktorer skiljer sig mellan dem. Man hade då kunnat få fram huruvida de som inte har ont i magen tränar mer än de som har ont i magen. Vilket hade varit en antydan om att träning kanske är kopplat till magont. Förmodligen kunde många flera jämförelser ha gjort för att få fram mer resultat. Något för framtida studier att tänka på.

Angående frågeforumlärets utformande skulle det med fördel ha kunnats testats mer ingående på fler personer. Majoriteten av frågorna omformuleras visserligen efter diskussioner om möjligheten för olika sätt att tolka dem. Dock finns det fortfarande helt klart en risk att frågor tolkas olika av olika personer vilket kan snedvrida resultaten en aning.

Det var intressant att se att det var så utbrett med magbesvär. Att endast så lite som 10%

uppgav att de inte haft några besvär alls senaste månaden. Man kan även misstänka att en del av dessa svarat oseriöst av olika anledningar. Magbesvär kan vara ett rätt känsligt ämne och då deltagarna satt precis bredvid varandra och enkelt hade kunde snegla på vad grannen skrev kanske detta fick en del att underdriva sina besvär. Att magbesvär är ett utbrett problem stämmer överens med tidigare studier gjorda på t.ex. IBS där knappt 10% av befolkningen i åtta Europeiska länder angav att de hade magbesvär förenliga med IBS under senaste året (Hungin et al., 2002). Mest intressant är kanske vad som lett till en sådan hög förekomst.

Att kvinnor hade en betydligt högre förekomst av magbesvär var ett intressant fynd. Förutom diarré var det en signifikant skillnad för de andra tre besvären (magont, svullnad,

(16)

12

förstoppning). Detta ligger i linje med tidigare studier. Kvinnor drabbas oftare av svullen mage (Jiang et al., 2008) och IBS (Hungin et al., 2005) som kan medföra alla fyra

symptomen. Orsakerna till detta kan vara flera. Studien fann som tidigare nämnts att kvinnor upplevde betydligt högre stress än män. Detta kan vara en trolig bidragande orsak då stress i tidigare studier kopplats samman med ökad förekomst av förstoppning (Chan et al. 2005) och somatisk aktivitet i nervsystemet med svullen mage (Jiang et al., 2008). Man kan fråga sig varför kvinnor upplever mer stress. Jag har inte hittat några klara svar på detta. Tittar man på hormoner skulle en bidragande orsak kunna vara att kvinnor i genomsnitt har en tredjedel mindre mängd av signalsubstansen seratonin i (Ross, 2002). Detta ämne agerar stabiliserande på vårat humör. En lägre nivå av detta skulle kunna ge en försämrad förmåga att tolerera stress. Detta är något som verkligen behöver studeras mer. Orsakerna och effektiva behandlingar mot magbesvär är utan tvekan det viktigaste målen att undersöka mer.

När kvinnor hade ökad förekomst av magbesvär är det kanske inte så konstigt att fler av dem också hade upplevt negativa reaktioner från vissa livsmedel i större utsträckning än männen.

Man kan dock fråga sig om det är magproblemen som leder till ökad livsmedelskänslighet eller om det är ökad livsmedelskänslighet som leder till fler magproblem. Eller om det är helt andra faktor som styr dem båda. Där behövs mer forskning.

(17)

13

7. Konklusion

Förekomsten av magbesvär hos studenter på en medelstor högskola var stor. 90% hade upplevt minst ett besvär senaste månaden. De kvinnliga studenterna rapporterade en

signifikant större förekomst av magont, förstoppning och svullen mage än männen. Kvinnorna var också mer stressade och fler rapporterade i större utsträckning en känslighet mot vissa livsmedel.

Mer forskning skulle behöva göras kring varför kvinnor upplever mer magbesvär än män. En hypotes som kan dras från denna studien är just att de upplever större mängd stress vilket har en effekt på maghälsan. Varför detta är så behöver studeras mer. För framtida studier är det av särskilt intresse att undersöka orsakerna till magbesvär samt livsstilsfaktorer som effektivt kan påverka besvären.

(18)

14

8. Referenser

Almon R, Engfeldt P, Tysk C, Sjöström M, Nilsson T. (2007) Prevalence and trends in adult- type hypolactasia in different age cohorts in Central Sweden diagnosed by genotyping for the adult-type hypolactasia-linked LCT –13910C > T mutation. Scandinavian Journal of

Gastroenterology Vol. 42, No. 2 , Pages 165-170.

Armstrong L, Casa D, Maresh C, Ganio. (2005) Caffeine, Fluid-Electrolyte Balance, Temperature Regulation: Fluid Balance. Exerc Sport Sci Rev.35(3):135-140.

Bothmer M, Fridlund B. (2005) Gender differences in health habits and in motivation for a healthy lifestyle among Swedish university students. Nursing and Health Sciences, 7, 107–

118.

Chan A, Cheng C, Hui W, Hu W, Wong N, Lam KF, Wong W, LaiK, Lam S, Wong B.

(2005). Differing coping mechanisms, stress level and anorectal physiology in patients with functional constipation World J Gastroenterol;11(34):5362-5366.

Chek P. (2004). How to eat, move and be healthy! C.H.E.K. Institute San Diego, Ca, USA.

Dennison C, Prasad M, Lloyd A, Bhattacharyya SK, Dhawan R, Coyne K. (2005) The health- related quality of life and economic burden of constipation. Pharmacoeconomics, 23:461-76.

Haase A, Steptoe A, Sallis JF, Wardle J. (2004) Leisure-time physical activity in university students from 23 countries: associations with health beliefs, risk awareness, and national economic development. Prev. Med. 2004; 39: 182–190.

Hazlett-Stevens H, Craske M, Mayer E, Chang L, Naliboff B. (2003). Prevalence of irritable bowel syndrome among university students: The roles of worry, neuroticism, anxiety

sensitivity and visceral anxiety. Journal of Psychosomatic Research Vol 55, 6, 501-505

Hungin APS, Chang L, Locke GR, Dennis EH, Barghout V. (2005) IBS in the United States:Prevalence, Symptom Patterns and Impact: Discussion. Aliment Pharmac Ther; 21:

1365-1375.

(19)

15

Hungin APS, Whorwell PJ, Tack J, et al (2003). The prevalence, patterns and impact of the irritable bowel syndrome: an international survey of 40 000 subjects. Aliment Pharmacol Ther; 17: 1-8.

Hyams J, Burke G, Davis P, Rzepski B, Andrulonis P. (1996) Abdominal pain and irritable bowel syndrome in adolescents: A community-based study. The Journal of Pediatrics Volume 129, Issue 2 , Pages 220-226.

Hyams J, Colleti R, Faure C, Gabriel-Martinez E, Maffein H, Morais M, Hock Q, Vandenplas Y. (2002) Functional Gastrointestinal Disorders: Working Group Report of the First World Congress of Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition 35:S110–S117.

Jensen B. (1999). Dr. Jensens Guide to better bowl care. Avery Trade, New York, NY, USA.

Ji B, Chow W, Yang G, McLuglin J, Gao R, Zheng W, Shu X, Jin Fraumeni J, Gou Y.

(1996). The Influence of Cigarette Smoking, Alcohol, and Green Tea Consumption on the Risk of Carcinoma of the Cardia and Distal Stomach in Shanghai, China. Cancer Volume 77, Number 12.

Jiang X, Locke G R, Choung R S, Zinsmeister A R, Schleck C D, Talley N J. (2008)

Prevalence and risk factors for abdominal bloating and visible distention. Gut. 57(6): 756–763.

Kim Y & Ban D. (2004) Prevalence of irritable bowel syndrome, influence of lifestyle factors and bowel habits in Korean college students. International Journal of Nursing Studies

Volume 42, Issue 3 , Pages 247-254.

Lakatos PL, Szamosi T, Lakatos L.(2007). Smoking in inflammatory bowel diseases: Good, bad or ugly? Journal of Gastroenterology 13(46): 6134-6139

Lipski E. (2004) Digestive Wellness: How to Strengthen the Immune System and Prevent Disease Through Healthy Digestion (3rd Edition). Macgraw-Hill. New York.

Ludvigsson F, Montgomery S, Ekbom A, Brandt L, Granath F.(2009). Small-Intestinal Histopathology and Mortality Risk in Celiac Disease. JAMA, 2009; 302 (11): 1171-1178.

(20)

16

Lundby L, Sandbaek A, Juul S. (1990). Recurrent abdominal pain in schoolchildren 9-12 years of age. Ugeskr Laeger. 24;152(39):2851-4.

Maughan R, Griffin J. (2003) Caffeine ingestion and fluid balance: a review. J Hum Nutr Diet. 16(6):411-20

Miller G.D, Jarvis J.K, McBean LD. (2007) Handbook of Dairy Foods and Nutrition. Third Edition. Boca Raton, FL: CRC Press pp. 299-338.

Muller-Lissner S, Kamm M, Scarpignato C, Wald A. (2005). Myths and misconceptions about about chronic constipation. American Journal of gastroenterology 2005;100:232-242.

Mäki M, Mustalahti K, Kokkonen J, Kulmala P, Haapalahti M, Karttunen T, Ilonen J, Laurila K, Dahlbom I, Hansson T, Höpfl P, Knip M. (2003). Prevalence of Celiac Disease among Children in Finland. New England Journal of Medicin 348;25.

Ojetti V, Gabrielli M, Migneco A, Lauritano C, Zocco MA, Scarpellini E, Nista EC,

Gasbarrini G, Gasbarrini A. (2008). Regression of lactose malabsorption in coeliac patients after receiving a gluten-free diet. Scandinavian Journal of Gastroenterology. 43(2):174-7.

Peppas G, Alexiou VG, Mourtzoukou E, Falagas ME. (2008) Epidemiology of constipation in Europe and Oceania: a systematic review. BMC Gastroenterology. 12;8:5.

Rantis PC Jr, Vernava A, Daniel G, Longo W. (1997) Chronic constipation - is the work-up worth the cost? Dis Colon Rectum 40(3):280-6.

Ross J. (2002) The Mood Cure: The 4-Step Program to Rebalance Your Emotional Chemistry and Rediscover Your Natural Sense of Well-Being. Penguin group. NewYork.

Stock C, Mikolajczyk T, Bilir N, Petkeviciene J, Naydenova V, Dudziak U, Marin B, Ansari W. (2008) Gender differences in students’ health complaints: a survey in seven countries.

J Public Health 16:353–360

Stock C, Kücük N, Miseviciene I et al. (2003). Differences in health complaints among university students from three European countries. Prev. Med.; 37: 535–543.

(21)

17

Talley N,Zinsmeister A,Melton III J. (2005). Irritable Bowel Syndrome in a Community:

Symptom Subgroups, Risk Factors, and Health Care Utilization. Am. J. Epidemiol. (1995) 142 (1): 76-83.

Tysk C, Lindberg E, Järnerot G, Floderus-Myrhed B. (1988) Ulcerative colitis and Crohn's disease in an unselected population of monozygotic and dizygotic twins. A study of heritability and the influence of smoking. Gut;29:990-996.

Wald A, Kamm M, Mueller-Lissner S, Scarpignato C, Marx W, Schuijt C. (2006) An international survey of community prevalence of constipation and laxative use in adults.

Digestive Disorders Week. 20-25.

Walter S, Hallböök O, Gotthard R, Bergmark M, Sjödahl R, Scand J. (2002) A population- based study on bowel habits in a Swedish community: prevalence of faecal incontinence and constipation. Scandinavian Journal of Gastroenterology. 37(8):911-6.

(22)

18

Bilaga 1: Frågeformuläret

Formulär

1. Kön: man kvinna

2. Ålder_________år

3. Under hur många dagar senaste månaden har du haft ont i magen?

0 dagar.

1-3 dagar.

ca. 1-2 gånger i veckan i genomsnitt.

ca. 3 gånger i veckan eller mer i genomsnitt.

4. Under hur många dagar senaste månaden har du upplevt att magen varit svullen?

0 dagar.

1-3 dagar.

5. Under hur många dagar senaste månaden har du kännt dig förstoppad eller haft hårt tarminnehåll som varit svår att pressa ut?

0 dagar.

1-3 dagar.

6. Under hur många dagar senaste månaden har du varit lös i magen?

0 dagar.

1-3 dagar.

(23)

19

7. Hur ofta tränar du. (minst 30 min av styrketräning, löpning, idrott, cykling, simmning, snabb promenad etc.)Räkna ut ett genomsnitt baserat på hur du tränat den senaste månaden

mindre än 1 gång i veckan 1-2 gånger i veckan.

3 eller fler gånger i veckan.

8. Röker du?

Nej

Ja, bara ibland, feströker.

Ja, varje dag.

9. Hur ofta har du druckit koffeininnehållande drycker senaste månaden (kaffe, te, energidryck, coca cola etc.).

mindre än 1 gång per dag 1-2 gånger per dag 3 gånger per dag

4 gånger per dag eller mer.

10. Hur ofta har du druckit alkohol under den senaste månaden?

dricker inte alkohol alls.

0-1 gång 2-4 gånger

2-3 gånger i veckan

4 gånger i veckan eller mer.

11. Hur mycket stress känner du vanligtvis under vardagen?

nästan ingen en del

ganska mycket mycket

(24)

20

12. Har du själv märkt att magen ofta påverkas negativt (ont, svullen, förstoppad, lös) av viss mat eller dryck?

Ja

Nej (om nej, hoppa över resterande frågor)

13. Vilken mat eller dryck påverkar magen negativt (ont, svullen, förstoppad, lös)? Flera alternativ kan fyllas i.

mjölkprodukter

veteprodukter så som bröd eller pasta (även fullkorn).

kaffe alkohol

ägg nötter bönor

annat:_________________________________________________

(25)

21

Bilaga 2 . Svarsfördelning i frågeformulär, n=150.

1. Kön Man 92 61%

Kvinna 58 39%

2. ålder Genomsnitt Under hur många dagar senaste månaden har du: 3. Haft ont i magen. 0 gånger. 64 43%

1-3 gånger. 57 38%

1-2 gånger i veckan. 21 14%

3 eller mer gånger i veckan. 8 5%

4. Haft svullen magen. 0 gånger. 50 33%

1-3 gånger. 56 37%

5. Varit förstoppad. 0 gånger. 106 71%

1-3 gånger. 36 24%

6. Varit lös i magen. 0 gånger. 50 33%

1-3 gånger. 68 45%

7. Hur ofta tränar du 30 min? Mindre än 1 gånger/vecka 14 9%

1-2 gånger/vecka 31 21%

3 eller mer gånger/vecka 105 70%

8. Röker du Nej 132 88%

Ja, ibland 15 10%

Ja, varje dag 3 2%

9. Hur ofta dricker du koffein Mindre än 1 gång/dag 70 47%

1-2 gånger/dag 55 36%

3 gånger/dag 13 9%

4 eller fler gånger/dag. 12 8%

10. Hur ofta har du druckit Dricker ej alkohol 14 9%

Alkohol senaste månaden. 0-1 gång 33 22%

2-4 gånger 83 56%

2-3 gånger i veckan 18 12%

4 eller fler gånger i veckan 2 1%

11. Hur mycket stress känner Nästan inget 45 30%

(26)

22

du vanligtvis under vardagen? En del 70 46%

Ganska mycket 28 19%

Mycket 7 5%

12. Har du själv märkt att Ja 106 71%

magen ofta påverkas negativt Nej 44 29%

(ont, svullen, förstoppad, lös) av viss mat eller dryck?

13. Vilken mat eller dryck Mjölkprodukter 39 26%

påverkar magen negativt Veteprodukter 25 17%

Alkohol 50 33%

Ägg 9 6%

Nötter 5 3%

Bönor 12 8%

(27)

23

En kartläggning över magbesvär och livsstilsfaktorer samt skillnader mellan könen bland högskolestudenter.

Sammanfattning

Abstract

Contents

1. Inledning

2. Bakgrund

(

).

3. Metod

4. Etiska aspekter

5. Resultat

6. Diskussion

7. Konklusion

8. Referenser

Bilaga 1: Frågeformuläret

Bilaga 2 . Svarsfördelning i frågeformulär, n=150.

Bilaga 3. skillnad i de olika magbesvären mellan män och kvinnor