den tidigmoderna staten
och
det
svenska
forsknings
ambitionen med denna artikel är att fQra tvi ledande svensb skoBbiBd- ningar inom ett förhärshnk BiPstorievetenshpPig forsLingsBåge närmare varandra. Problematiseringen gdler den historieforshing som sysselsatt sig med den Li&gmoderna svensh statsbddningsprocessen, dess framvikt och konsolidering under 1500- och 1600-tden. Det tal att poangera att problemstall~ngen inte %r kiistoriogafisk, utan i första hand handlar det om att n i fram till en mer nyanserad tolhing av den tidigmoderna svensla staten. éTtgingspunkten tas i den tyske $ifstorikern Gerhard Oestreichs tes om social$isciplaneringen, som aldrig £%tt nalgot riktigt genomslag i svensk historieforskning ock som diirför dtjiimt kan siigas vara täm&gen outredd hos oss, trots att den har ett flertal decennier gå nacken vid det har laget. Tvi poEarisenade skolbi4$nPngar har istället m ~ a n t sig av andra teoretiska utgangspunkter fQr att förklara den tidigmoderna svensh statsbildningspro- cessen. And% har minga svenska historiker mer eller inindre impGcit närmat sig Oestreichs b e g q p , anen utan att direkt referera till det. Med hjälp av Oestreichs tes görjag har ett f6rsök att bringa de bida svenska skoibhldning- arna närmare varandra, vilket
jag
hoppas s k d demonstrera användbarheten i Oestreichs begreppsvparat. Mansh h n den rentav bia en ersättnings- ener kompieaerande modell?Socialdisciplineringen
-
en
hersikt över dess
sch
mil
Ett sätt att nbirrna sig den tidiga nationalstaten 2 med s i kalilade mahoteorien: Det är i denna geme som Oestreich verkar, narmast som en efterföljare eller utmanare tillMax
Webers rationaliserlnigstes och till. ci~lisationsprocessen i Norbert Elias't-pning. Det är ochå i detta sammanhang som Oestreich blir hypotetiskt intressant för att förklara omvaivningarna under tidigmodern tid och statens strävan efter ett sarnhaelig idedt'&st%nd. En kortare genomgångw sociddiscigline~ngens grunder ar darfir niddvgndig för att senare kunna problematisera dem l faP&aande till det svensh forsK~ngsliget.
Med tesen om s~ciddasci~hnerin~en u~ecMade Oestreich en fQrMuings- modell narmast p i mordsk-fBosofish grunder f6r hur den tidagmoderna maktstaten övergick 1 absolutismen. Denna n ~ e c U i n g praglades starkt av att en hndamentd disdpfineaiaig agde mm på statens villkor inom sektorer som mifit5 och finansvasen. Den sjdsliga fGrvandllngsprocessen var Bila viktig som den materieua.
I
den genomgPPpande omdaningen av samhaet spelade idéer från den rornersh stats- och rattsf6rest&ningen en stor roU. Detta resulterade l en politisk-praktisk neostoicism som bide antog och f6rnyade de gamla romersk-stoicistiska Evsreglerna med ståndaktighet och sja%vkon- troll byggd p i %riiQefibsofi, s6fir-g gddostran och en standig hsciphnering av manniskorna.'Den s e a g - m o r d s h Bhnndamentddiscippineringen inMuderade inte minst +krill som en till staten underordnad part inom ramarna f ~ r det nya samhälls- bygget. IWeEgionen är f6r Oestreich viktig som en utgangspunlct för det tidig- moderna statsfbrdragstiinkandet, e f ersom den j~disBc-~s&ga förbundsidén mellan Gud och folk fick en politisk betydelse i de aktuella fbrdragsteorierwa. Denna 99pohtiska teologis" tankar var t B en b6rjan fast firanbade hos de Bedande hetsarna inom sarnhdsteori och ReKgionens vidare roLP tonas dock ner och satts nirrnast i ett underordnat orsahsammanhang till den fortsatta umecUingen. Biestreich understryker namBigen att socadi8disci- glineaingen och absolutismen var ett darekt svar
p2
den samhasomst6rtac%e oordni- reEgonsEigen h o t d e udösa. Den "aaeologiserde" överheten och absolu~smens framvaXt var ytterst en f6%Jd av rehgionsbagesb.I
higens ef- terf6Qd artikderdes haven p i en stark stat som kunde försvaga rehglonens s t s h staning.En
a~eologisering w det politiska och oRentEga livet var d a r h - nödvandig och utifrån dessa fidrutsättningaa. framvkite en stor gmgp av ttanhre och statsrniin som satte pohtiken överOmsen d a m6jGga förformer som kan appliceras
pa
statens socada dis- ciplinering w samhaet och unders%tarna, formderade Oestreich sjdv Mara tankar om en inledande fas tPU den stora s a m h d s ~ m d a ~ n g e n ~ Denna f6rform k d a r han för soci&eglesing,dket innebar en striivan efter en hanmoniseri- w den bestående ordningen f6r att övervinna problemen i samhället. Med utgångspunlct i detta tillstånd s k d e samhaet organiseras efter nya principen: Detta bör skiljas frain de efterf61jande mer kiinnbua ingreppen, som h d e tillmasattning att sprida tukt och ordning i en hndamentd discápGneh-ingsfasS Förformen Gr märkbar från och med 1500-tdet.~
Socidc2nscipPineringens s~~t~roduktb~evabso~utisrneni dess mest utveeklde form under det europeiska 1700-talet Absolutismen var sdedes sosiddissi- pPinerPngens mbordande i förenhetligandet w det som OestreicHn benamner
'9&;ro~~taat97 (storstat) och som yttermera var ett direkt resdtat w behovet av en nyordning Fir att lösa nya problem inom s a m h a s h och ekonomi. Sett ur ett helhetsperspektiv var dock socid&sciplaneringen rnycht viktig som samhallsomdanande kraft från och med 1500-talet. Seklet innebar startskott
Gr
den ovannämnda fasen av social reglering. En period ideddes med d o m - fattande firandringar inom den sociopolitiska ~ a r n h ~ s s t r u k m e n ~ ~Det kan tyckas att Oestreich tämligen urskflningslöst integrerar d a delar w samhaet i den gigantiska statliga interventionen och omdaningen. Detta har också framf~rts som kritik mot honom, inte minst från historiker som Pagger vikt vid en loMsamhae&g sedliighetsmh viker fram i det nodväst- och meUaneuropeisb området under ref~rmationen.~ andra sidan kanske s y h n med Bestreich är just hans breda u$å-spunl~t, Det var till exempel inte endast de till stadig tjänst direkt knutna instimtionerna som inbegreps i omdaningen, minst
lika
viktig var individens anpassningsnivå. Den &n- damentda disciplinerin-n framstds av Oestreich som att ministrar och Sansteman i den c i d a föwdtningen, oficerare och soldater, Gretagare och hantverkare, över huvud taget gemene man, disciplinerades i instaningen till arbete och lavsstil.Till
detta kommer resonemanget om en speciefl "tidigmo- dern sta&ghet9? som skiljde sig från den medeltida feodala herrshpsformen och de gamla standsregionda friheterna first och främst genom en mer omfattaride bestragnlngs- och bearbetningsi~er.~Drivet till sin spets kan Oestreichs resonemang sagas bryta med kontrakts- tänhndet mellan
Gud,
hrste och folk, sorn möjliggJoade for en hrste att verka som en envaldig tyrann. FGresprskare hor denna modell fanns också i samtiden, inte minst Bartholomeus Keckermann, som kombinerade en sorts tradinonsbundenhet med n ~ a n h n d e i samband med övergången från do- män- till ~ h t t e s t a t . ~ Darmedb1ir en linje skönjbar frin domanstatenvia skat- testaten till absolutismen och sociddiiscip&neringens genomfirande. Det går med andra ord att komplettera Oestreichs mordfiQosofi med ett ekonomish tankande som framfsr d t fick ett gnomslag inom fiskabcm och merlcanei- fisna.A
andra sidan h n det vara fruktbart att se maktstaten och skattestaten som synonyma och först5 dem som föregångare till socideiiscipKnerPngenPa9 Mdtstaten var nödvändig inför ett yttre mihtiirt h t , sorn skapade en ond cirkel av rustning som svar på mstning. Detta hiivde snabb finansiering, v a s framshWánde var beroende av centralisering och stående statshiiras som skydd mot de gamla ståndsbeviljande institutionerna i fråga om h a v pa skat- ter och andra avgifter. Oestreich kan %liaseras i detta 99maktstatstänhndes' eftersom han menar att finansieringen av de växande offentliga uppgifterna innebar en uppenbar risk för en urholhing w det gamla domäns-temet och kronans rattigheter.1°för sociaddlsciplineringen, oavsett det faktum att den berörde " d t osBB d d 7 , b n man, om man
d
gradera dessa tre f6reteelser, konstatera att Oestreich lyfter fram militären som det område, d 2 den nya disciplineringen avsatte sina tydligaste spar."H 2
h n man med Justus Lipsius @ra nyckelbegrepp - 9 ' e ~ e r ~ i ~ , ordning, tvång och 6iedöm8igheit"- närma sig samtidens tinhnde som inMuderade en ny hierarksk ordning och st&hnde av den aUomfat- tande sjdmkten medelst daglig övning och fokusering pg dIscPpEn. Det ar o c h 5 i detta sammahang som Oestreicb g6r den mest dis~nkta samman- koppGngenn mellan kipsieas ock di~cip8nbegreppet.'~De
f6rharskande
ideernca
om
det
tidigmoderna nationalstats-
bygget
och
det svenska forskningslaget
Man b n narma sig det tia8agmoderna nationdstatsbygget frin flera teorier eller utgångspuaalaLer.
I
stora drag h n man dock dela in dem i tv% huwdka- tegohier, nemkgen den konfiktladdade intewenationsteorin och den rrnJuh ~$areutvec1&ingsteorinnl3 Den förstnimnda menar att staten intewene- sade i de autonoma terrimriernas ekonomiska och politiska verksamhet och betonar kodakten mellan undersatar och iiverhet P samband med statens tiUvaXt, m&tansering och utöhde befogenheter. Den sismananda framhaer fbsvdtningso-anens, de po%itish iinse-bmtionernas och andra centrda o q m s mer euer mindre odramatish ~daeumecMing f a n lokalt avgrinsade sjdv- svekeformerta
stadiga instimtionea: Ilnterwntionsteh ar till stora delar s y n o n ~ med den historPemsateri&stiska traaitionen, medan vadareenweck- hngsteorin u$% fran den &berda-idedstiska. Detta tir en gener&sering som inte ar oproMematisk? men en ladörståehgt renodling.Bland tyska forsabe har Wanhied ScMze satt &betstecken mellan lands- fbrsvar och statsbadni%
-
det giller uttalat för vissa utsatta gansregioner i det ti$-moderna Europa. IdOr ett yttre hot u~ecldades en riks- ellerfi-
derneslandsmedvetenhet som till stora delar var synhon med den moderna na~ondstatens uppkomst. Detta skapa& ett dualistiskt Grhuande mellan rikets uppgift att fbrsvara osh standerwas uppgift att finansiera samma försvar. Detta, plus undersitunas nya användbarhet Gr k i g ~ n n g , innebar frapnav&- ten av ett förhandlingssystenra som var nöd%.;andi@ bland annat f6r satt erhålla medel för higfbring och beredskap. Kktiga komponenkr i detta samspel w s a m h a s n p a n och att ett omride s k d e e r h d a sPcydd mot finansiering,I
firP2ngnin-n umecMades en ny sorts Pnt~ssegemenshp och centïalmdten I%lngades acceptera att gemene man fick ökad politisk betydelse i utbyte mot deltagande i dc militara g k s a r n e n eller finansiering av kuigen.14 Schdze
h
$ h e d sagas st% f6r en tredje vag nar det g a e r att fbrMxa u~ecWingen mot den moderna nationdstaten, en väg som kanske mer än nggon annanockså förMarar den heterogena utvecklingen mot hrstlig absolutism och kommunal demokrati.
Det svenska forsEings8aget passar gansh val in i den polariserade bd- den av tv5 skolbildnii-ar och det har gjorts få försök att överb-ygga denna M~~fta.'~ Under senare grtionden har framfir d t den lcornmunaa~astiskt influ-
erade
.vidareumecklin~teorin P kombinab-ion med ett undef-afrinperspektiv vunnit mak. Detta & en följd inte minst av Eva Osterbergs epokg6rande ineodbiceïing av begreppet "politisk Bcultur9' i svensk kstorief~rshing.'~Ett
av Osterbergs mest citerade akter binder den senaste tioapsperioden är artikeln "Vardagens sträva samförstind". Har redogör hon fiar förutsiitt- ningarna f ~ r en svensks w a g
i Borhallandet mellan menighet och statsmakt och för den speciella f~rhandlingsMtur som priiglade denna samvaro. Den svensh riksdagen, som var ett fonim som gw bönderna möjligheten att delta i beslusfattande på bög nivå, och den narmast totala avsahaden w stora bondeuppror under en rad sekel, gör att man h n tda om det svench mianstret som brytande mot det al4maneuropeiska for hela perioden 1500-1 8 0 0 . ' ~ Denna version fir dqämt sägas
aga
foretrade både för Osterbergs ståndpunkt och fOr de forskare som refererat till begreppet politisk kdmr och den fredlaga svenska förPaandEngsvägen. Den innebar också att Osterberg vid en forsta genomläsning hamnar mycket långt från Oestreich och en statsin- tewentionistisk tohing av utveeeungen under svensk tidigmodern tid.Men hur Pirhaller det sig vid en narlasning av Osterbe-? Gar det att skönja konturerna av ett kon&ktpersspektPv och hur passar det i så fd in
p i
Oestreichs socialdisciphneringstes? Osterberg menar att de svensh bönder- nas biardor omlvelaktige blev tyngre under qoo- och 16oo-tden, framför
d
t
genom ett ökat skattetryck och genom de standiga Eigen. Hon framhaer ocksa en "brutal svensk imperialisni'som Lnnetechande f i a stormakctstiden och som inverkade på dmogens Ev genom "Pcolossda finansiella och sociala f6randringar9> som bland annat medverkade till framväxten w ett kontroll- system som slog omvärlden med hiipnad.'s Denna beslaïivni- I i h a r ett mktstatsperspektiv som inte lamnar nigot inapande över utvecklingen p5 den storpoPitiska scenen i t allmogen runt omkring i de svenska Pokdsamhal- lena. osterbergs interaltionsrnodeD grundar sig istället på att cent-ïcplipnaktenwr lybörd for böndernas Magom2 och att politiska kander och arenor stod till buds
Pir
böndernas daalog med överheten. Dettaaï
viktigt, d i det är en stindpunlct som inte distanserar sig frin tankarna om en gedigen samhas- omdaning bhande sociddiscipPineringen> utan i stdet kansh tik8 och med främjar denna, bland annat eftersom ett eEektivt utn~Sande av kommni- kationcbnderna med centrdm&ten b av de en discipEnerad och medveten bondebefoPkning.modeBli" inte gärna
d
resonera i termer av taktik? aansbildningsns, egen- nyttotänbnde, p a ~ n g a d e int~essegemenshper och så vidare. h d 2 g% det att hatta ett forändringsgerspePatPv grundat p5 statsmaktens villkor som ligger som en överbyggnad &er den autonoma inflytelsesfiren i Osterbergs besbirning.I
Osterbe-s efterfQ1jd är Peter Aronsson en av de starkaste f6reträdaana for v i d a ~ u ~ e c U ~ n g s t e o r i n av de lokda sjalvsvelseorganen till statpiga insli- tucataoner. För konsson u t g ~ r böndernas qalvsven P BokalsarnbaSIen gmnden for framvkten w det borgerliga samhaet. Denna framvikt skedde i en två- vagcprocess erfarenheter utbyttes mellan centmm och perlfera. Frapperande ofta genomfbrde staten forPnc4ringar som bönderna ute i landet redan hade bestamt sig för.19Att det skedde en påverkan underifrån i samband med samhasomda- ningarna under tidigmodern tid torde vara sv&t att Eörneh idagz0 Frigan ar bara hur pass Inflpelserik den "vadi- människan9' var och i vilken mån staten agerade taktiskt* Aronssons tankar om ett utbyte av impulser och idéer mellan periferi
ta
centrumF5
stöd av M&n Lenanartsson nar det gal- Ber synen pa sesuditet och den skiiyta Pagctiftningen mot Il&ersm8sbrott.Eïaligt
Lennartsson var det bkgi8samhdee-s egna sexuella normer som avsåg att bekampa den "farBgd' sexudteten. Det v a siledes i m~nislaornas eget intresse att skapa accepthk bandta
andra sch bh ansedda som prgktiga hustrur dternativé goda husbönder i stillet for h o r b o c h och 16s%cono~~~Edg-t
detta synsätt borde staten Inte ha haft några större problem med att gnomfbra den skirpta sexud-stiftni-en runt om E b M s a m h a e n a pai sociddiscipBineringens grunder.Här
har vi sdedes ett exempel p2 g d m k t e n som gick hand i hand med statens Bhde d i s c i p f i n e n n g s ~ ~ a n ~Det som ofta fQrbises w konsensus- och ~dayeu~ecUaipteoretikerna nar det gdler att viidera avsahaden av dvarbga konakter %x att detta vax ett eypastånd bor de %örhaande.iris starka statsbadnings som hade kom- mit Bangst i organisation och centr&sering och som h d e insnmtioner som h n d e IaontroUera dmogen.22 Kontroll och discápEnering är niyckebrden fOr
att fOr1dara a v s h a d e n av bonderevolter i &t tidigmoderna samhallet. Dessa två begrepp är dessutom barande hndament f6r sociddiscip&neringen9 som diirrned s M e kunna presenteras som en utmanare till Osterbergs t o h i n g av forhaandena i Sverige.
Spar
av
Oestreich
E
svensk
forskning
Interventionsteorin u$& frin ett ovanifrånperspektiv dar staten stärkte sin posicataon visavi lowsamhaena genom en kraftig utbyggaid inom sektorer som militär, e%conomi och f~wdtnlng. Detta syns& har ytterst sina rötter B
det gamla marxistiska konffiktperspektivet som såg staten som den feodala styreskormens förlängda arm och betonar sdedes något sorn kan Iihas vid ett horisontellt Hascbmpsperspektiv. Det ar ocksa har som man föga över- raskande kan stöta på referenser till Oestreich, utan att särskilt många f6r den sBmH har inarbetat sociddiscipfine~ngstesen aktivt i sina analyser.23
0est-aeicl-i fbrekommer &a flitigast implicit i svensk histoRehrshing, det viil säga rninga forskare ansluter sig tifl vitala delar w hans t i n h n d e utan att över huvud taget referera till honom. Det mest slående exemplet p i detta torde vara Anders Floréns analys av den svensh aiationdstatens f r a m v ~ . Han betonar framför d t att anilitgren anpassades tilB den nmya statens krav, men aven att den c i d a förvaltningen professionaPiserades och fick en mer hierarkisk struktur. Florén kopplar uttalat iescipbnering till civilisering och förenar därmed Oestreich med Elias i sin begrepps-parat, Sven om det blir Elias (och alltsal inte Oestreich) som görs till utgångspunkt f6r disiciphne- ringsarbetet inom hären. Ftir att uppnå disciplin hävdes det att soldaten forst civiliserdes, menar F l ~ r k n . ~ ~ Det %r en ståndpunkt som återfinns niistan identisk hos Oestreich, som ser sociddlscip&neengen som en slutprodukt och ftiljd av civiliseringen och människans anpassning till den tidigmoderna staten.
Den viktiga fråga som måste stiillas ar varför militaren var sa viktig som utgå-sgunkt f6r sociddiscPp1ineringen och vilka argument som h n fram- föras för att den svenska militlrmakten genomförde en bevdande disciph- neringsfas under det tidiga 1600-talet. Internationell forskning har fokuserat på de O r a n e n b u ~ i s h harreformerna vid sekelskiftet 15-160s som sl-PPbddare, framför &t for Gustav
II
Adolfs nya mifitirtaktish och -strategiska system som ledde till stora svenska framgångar under higsoperationerna iTysHand.I
dessa reformer går det att se grunden för en omfattande discipGaaering av oflicerare och soldater, viket har gjorts framför d t av förespråkare f6r tesen om den militara revoJutionen, som introducerades av Michael rob ert^.^^ Sett ur ett annat perspektiv blev de a g m o d e r n a arméerna genom de stående milisordningarna en massr6relse som hiivde en helt annat finansiering, ett annorlunda uttag fran PoBcaPsamBmaena samt stora Bin från adeln. E r att detta s k d e fungera havdes en förandrad grundstrukmr jPmfbrt med systeinet med i huvudsak legosoldater. Staten tog kontrollen över krigföringen, som därmed stabiliserades och kom att ingå sorn en snart sagt normal del av de internationeua mellanstatliga relati~nerna.~~Det 51- svart att anlägga något annat an ett ovanifrånperspektiv på denna utveckling, vilket förklarar vaafsr de svenska ~ d a r e u ~ e c K n g s - eUer inter- aktionsteoretikerna inte gärna h a velat sysselsätta sig med hlrvasen och h5I-f6rfattningens historia. Eva Osterberg nöjer sig i stort med att referera till Jan Lindegren n k hon konstaterar att svårigheterna ökade f6r den svenska
allmogen i smbsmd med 1600-tdets Hos Lindegren f d e r betoningen dock inte pa miht2ens m o r d s h och &scPp&nermde omdaning, ista8let
är det det mer direkta mahstatsperspektivet och resurse~1oaterin-m w mansuigt kapital till arméns behov som praghr hans undersöl~ingar.~~ Hur denna resurseqbatering h n d e g5 ta44 visas av Lindegren genom det numera Massish exemplet Bygdela, där det var bondesamhaets egna, inneboende reprod&~onsf~rmHga som möjligiside dess överlevnd i Grhaande till den utsugande statsmakten.29
Kanske iir NB-Erik Viflstrand den som gjort det tappraste fiksöket att argumentera G r ett aktorsinspirera undenfrånperspe1ctiv P smmanhaqet. Det gör han med ugangspunh fran solda~tsEivrningarna P Osterbotten och böndernas initiativ att köpa sig fria frin ~ g s q a n s t genom att leja ersättare f ~ r pengarna man @anade genom den lönsamma tjiarbran~ngen.30 Detta 2
happast tfiac$ig för att narma sig en duglig besElning av resursrnobdi- seringen (eUer $iscipEneringsivern) inom den svenska mnii2maHcten5 s i som Anders FBorkn, Göran Göransson och Gunnar h t 6 u s , dternatia Sven
A.
Nilsson och Jan Landegren har Inte desto mindre ar den av betyddse for att l$ta fram b k d a eller regionda motdrag mot statens m.litira hav, utan att dessa isidosattes.
Nar det gidler synen pH den svenska riksdagen som ett forum fOr bönderna att palverh och wra med och fatta beslut finns det mevärda problema6se- ringar att anf6ra. Detta har också gjorts, föga överrashnide Grina foretradae för det som hiir k d a s InterventionsteorPn. Sven
A.
NiHsson till exempd menar att den besvaïBgaste formen för svensh bajnder som ville %daga p i sina förhål- Banden var genom riksdagen och dess besvapsform.P
stillet var det smidigare att g5 den rättsliga viigen eller Haga hos h n g e n direktct. f i a eEektIvast var måhända de speciella hcung&ga rannshingama som g n o m f ~ r d e s av kungens utsända och mzkerade en vilja från honans sada att Bita bönderna Maga ochf
3
rgtt mot l o d a mp&ghetsutövare. Nilsson menar att de ofta bondevadga forordningarna och regleri-arna av förhaandena närmast hade ett fiskalt intresse f6r den svensh kungamakten, dar de egna syftena anpassades till en strävan efter att erhal%a en solidarisk bondebefoP%ul~ng.~~Nds Runebyp som Rar beskui~t den ideobgish h m p e n mellan adds- och Bung-a~ vid mitten av 16oo-tdet, torde vara den svenske historiker som bidragit med den mest dis~nkta t o w n g e n av Oes&eich och hans tes om socid$iscPplanerPngen som p n d e n for den intervenerande hstemaktens omdaningsprocess under tidigmodern tid. Detta innebar emeuertid inte att han, xid ett stanlngst-ande mellan Oestrich och Elias, ger Oestreich sitt stöd, snarare tviirtorn. Runeby uppmZrPcsarnmar det d t annat an homogna t2nhndet inom eliten när det g a e l h s t e n s roll och maktposi~on. Av vital betydelse för den ena av samtidens isiktsriktningx vm graden w stadig-
het och förringandet av ständernas betydelse i matkutömingen. Teoretiskt inspirerades denna riktning, det vill säga det kungatrogna reduErtionsputiet
vid mitten av ~óoo-talet, avJustus IL~psius. Denne holländske filosof, Uo1og, neostoiker, poiyhisto~ker och renässanshumanist pliiderade för en urneklad form av furstligt envälde och utgjorde en tydlig länk mellan MacPchiavePli och Moritz av Oranien. kipsius betonade starkt doktrinen om lydnad, lojditet och tjansmghet inSör staten, vilket för övrigt framhölls av Oestreich redan i dennes tidigaste arbeten.33
h & a svensh forskare, som mer eller mindre integrerat tankana om social- &sciplinenngen som viktiga för den tidigmoderna svenska nationalstatens formering, utgår också från ett ganska ensidigt m&tstat~perspeke-iv.~~ För svenska áridareu~ecUngshistoriker borde Winfried Schulzes modell r6na avsevänd uppm~ksamhet. Inte minst nar det giller frågan om rhdagen som ett viktigt och betydelsefullt forum för bönderna att ventilera motstalnd mot hav på skatteuttag för kigforing. Att stda och genomhiva krav gentemot statsmakten f6r att i gengdd bevilja resursuttag till krigföringen i en sorts dualistisk offentighetsprincip borde ha drivits hårt vid riksdagarna. Sett ur ett maktstatsperspektiv &ngerade riksdagarna snarare som ett forum av tak- tisk art, där bondeståndet inte hade nigot verkligt alternativ till statsmaktens krav på beaningap w medel till fortsatt krkgföring.3S
Leif hnefelt ansluter, Iihorn Lennersand nar det giller de kungliga kom- missionerna under absolutismei~, närmast till ett funktionellt e k r instnu- mentellit perspektiv baserat på det svenska stormaktsvaidets npotankande. Viktiga findament fair detta dehis annorlunda perspektiv var bland annat tankarna om undersåtarnas välstånd och lycka som en gmnd Gr den starkca staten att stå på. Staten måste helt enkelt ta på
sig
ansvaret att lcontrollera passionerna och styra människornas beteende genom en omfattande &scipPi- nering, viket bland annat omfattade den så kdade affeBsel*an.När
det giller mal8siittningen med 1600-talets ordningsfiarordningap ansluter Runefelt till Oestreich som menar att förordningarna skde förändra undersaltarnas mord och beteenden permanent. Darmed konstruerades ochå ett tydligt samband mellan ordning (goliti) och statsbyggnad, inom vas ramar det blev naturligt att lägga band på männislaornas passioner.36 Runefelt är ekonornihlstoriker och som sådan mer angelägen att göra upp med Heckschers gamla tok- ning av merkandismen, än att med sociddiscipfinieringen som måttstock andysera förändringarna inom de statliga f0mdtningarna. För honom blir sociddisciplaneringen mer en ovanifransvd sta&& ingenjörskonst än ett ensidigt makt~tatsprojekt~viiket på sitt sätt har en överbryggande inverkan på de två svenska teoribddniqarna.Det gir, som konstaterats, att udasa ett f6r%ndringsperspektiv grandat på
statsmalatens villkor hos Eva Osterberg Gr tidigmoderna svenska f6rhaan- den.
I
Oestreichs version, som behandlar 8amecMingen i det t y s h omridet,är det närmast den firsta hsen w den tidigmoderna finansstaten som &ann§ igen i Osterbergs "svenska. modell". Utmarkande f6r ddena var vldareu~eck- landet w den duaLstisEC;b principen på en statlig nivå som sedermera under 1600-tdet övergick i mikar- och f6nrdtningsstatenP men som dqarnt inne- bar ett starkt inflytande f6r lokdsamh%llenas inse-;mtioner i fr2gor som till exempel rörde slcattebe~uni-ar och laav på menighetens hjdp vid hrs&ga ~ k d d a v b e t h i n g a r . ~ ~ Denna sj%mt%ndiga orpnisation fordevde d t c i vid ti- den f6r den inbrytande soci&eg-Penn-ns etablerande. Sociddiseiplfneringen innebar inget direkt isPdosPttande av tidigare inflpelsesfiren:
Men hur h n Oeseeich anvindas p2 ett fmktbart sitt i detta tiU synes disparata sammanhang med Winfrled Cchdzes österril~sh standerdu&sm och den svenska bonderepresentationnen på rlbd-arama? Oestreichs fokus p i det q s h området, där Bandsständernas representanter langt om Iinge kom att narma sig den nya västeearopeish f0resti44niamgen om en annsrlunda utrikes- och f6rsvarspoPitik, gör mih2ndajämf~relcen med svenska $Grhaanden nigot haltande. %r Oestreich,iiksom fi>r Schdze,van det p5 ett Polcdt-region& plan som inflpmdet över hanförfattningwna formades, vilket knappast är f6rvi- amande när det galer det decentrdiserade Tysldand. E n liknande stindpunkt kan emellertid sk8nmjas hos Eva Osterberg f6r svenska f6rPiaBlanden nar det gäller militarens reswsurtag. Hon mena närmast att den svensla staten inte hade möjlighet att direkt tvinga undersatarna till att utreda mihtaPa och andra bördor. Staten insåg detta och satsde pai f6rhandPing och didog f ~ r att inte riskera en missnöjd befolkning. Viktigt i sammanhanget var ocksa en hrinag-
ande omsorgsprincip i f6rhaande till kigs- och olycksdrabbade bönder.38 Som ett led i Pokdsamhaenas kamp iför att und@ ml%it%a utslaivninga p i ett satt som accepterades w statsmakten, b8r även de Osterbogniska bönder- nas tjarhandel framhaas.
Den ny- eller ombildade BsrigsBcommissarieinstimtionen blev en mycket viktig lank. mellan centrdrnakt och bMsamha8Pe nar det g d d e lokal resurs- mob&sering som inlwarteringar, efiraskatter f6r m a t i r a syften och så vidare. Detta noterar Oestreich f61 i stort sett hela det vistewopeish omradet, som Lnnetecknades av en t a b h g å - f6r standerprincipen under den tidigt absoPutistish eran. Men med den uppenbara insihen om att det bristfaga fbrsvaret mot en p r e fiende och statens ou&%c&ga mstningsamiv% utgjorde en Mar fara bade %Or hrste och fokvar det inte w k t ratt förena ett egenintresse med tankarna om det gemensammas basta i centmm f6r vS&dsstrivande-
Framhuandet av en gemensam fara i form w en yttre fiende gmndliade ett närmande mellan de två nivåerna stat och samhide.
Vi
ser således hur en statlig intervention kunde ha som syfte att skydda lokdsamh&et, visserBi-n utifrån ett egenintresse, men i praxis spelade det inte nigon roll, då skyddet inlduderadebide
stat och Bokdsamhae.Detta innebär ett Mart närmande till Oestreichs resonemang om den abso- luta statens tvingande hänsynstagande till de lokala institutionerna (i stil med den som de kungliga kommissionera praktPserade). Det ar genom denna nar- läsning av Oestreiich om allaansbfidningx mellan den absoluta kungamakten och de Lokda instimtionerna som tesen om den social disciphnerin-n h n ge bidrag till ett närmande mellan de tv2 svenska skolorna. Vad säger då Bestreich rent konkret om den absoluta statens makt i förhallande till lold- samhablena? Helt enkelt att den absoluta kungamakten omöjligen helt kunde åsidosätta de loMa instimtionernas gamla sj2vsve'Lseforrner i kampen mot den tidigare förhasskande feodala herrskapsformen. Att tro detta ar att göra
sig skyldig till samma fel som den ddre absolutismforsbingen gjorde.
I
std- 1etaP
det viktigt att fokusera på den instrumentella aansbddningen mellan centrum och l o M menighet mot de o l i h lokala eliter som hade iFöga eller inget intresse w den s t a r h absoluta staten. Bïlden av en heterogen utvecang mot furstlig absolutism och kommunal demohati Gr något som uppmärk- sammats i f~wånande ringa grad inom den svenska forskningen. Oestreichs uppgörelse med den gamla liberala absolutismfors~ngen leder fram till hans 'Pa~á'uttolhing av socid$isciplinerinp i dess mest u~ecBsPade form under det europeiska 1700-talets absolutism. Samtid@ fingerar den, korngletterad med andra internationella forskare, faktiskt som en sammanj5m&ing mellan de svenska sk~lbl4dningaïna.~~Sven
A.
Nilssons och Anders Floréns betoning av $isciplPneringen inom de militära och c i d a sektorerna behöver knappast söka argument hos Oestreich. Det handlar med Oestreichs ord om en discipllmring av herrsbpsstïukm- rens inomsta&ga krafter i en stadigt organiserad har och ett till staten nara sammanknutet naringsliv. Fyra nyckelbegrepp harförs av Oestreich till denna utveckiing. De 2 byråhatin, absolutismen, militarismen och merkantihsmen, vilka står som humdkomgonentern
en figur inom vars ramar en hndamentd disciplinering kunde genomftiras. Individens anpassningstvång t a statsmak- tens ingrepp var något som ingick, men däremot framgår inte den etisk-mo- rallska normen hos till exempel Norén som h n e f e l t lyfter fram och som inte bara gagnade statsmakten, utan i hög grad även kunde komma undersåtarna till godo i forn av s t ~ r r e ordning och reda P samhallet.Oestreich hävdar med eftertryck att den MSadrat centraliiserde staten var en sentida produkt och i sjidva verket inte genomfid
Mt
ut förrän under det inbrytande 18oo-talets iförsta ån: Detta yttrade sig i att den absoluta fur-stemakten inte h n d e isidosafta lokala maktcentra och tidigare POrhärskande sja8vs~re~sePormer efter behag. Den strukmrePPa skllnden mellan centmm och lokalsamhaUe under absolutismen får dock inte FOrringas. Det fanns en tendens till oavhängighet och strävan efter totd frihet i den absoluta furste- maktens förhaande
all
både inre politiska krafter på regiond och Pokal niva och till yttre meuanstathga &ansbadningar- Absolutismen tvingades &iri%r till en varsam balansgång mellan dessa båda krafter.Att
utifran detta se den a$igmo$erna europeiska absolutismen som U t centrdiserad, eller som ett fialvardig tot&t%t system enligt Oestreich, att göra sig sky1dlig till samma förvanskning av Grhaandena som den tidiga Paberala lai~tories~vningm gjorde.41Det går att göra Mara återkopplingar till tankarna om &anasba8dningxnas betydelse under den ti$igmoderna epoken och understryka de f6rhallande som kunde rada mellan centrum och periferi, ernligt Oestreichs ovan anförda resonemang om absolutismens beroendefOrhaande visavi lokala maktcentra. Lo14 demokrati var ofta nigot sorn gavs av en absolut h-amdct i utbyte mot stöd mot en inre eller yttre fiende, menar t a exempel Helen Nader och exemplafierar med f~rhallandena i FranEike under h ~ n d r a $ s h i g e t . ~ ~
En
nyanserad bild tk.iliP exempel w sjdvsvelsen i de av Peter Aronsson under- sökta smalandssocknarna närmar sig denna form av aanstnstanhnde o c h 5 f6r svenska förhallanden (även om jamf6relsen med just hun&aars&-t haltar), samtidigt som det ut@r en koppfing t 1 Oestreichs t a n h r om absolutismens aPlSamt oti&äckliga centrdiserinigsnlva. Det i r också har som Oestreichs invändning mot poiitiförordningam som i stort endast ett medel fOr att upprätthalla stams quo i samh&t kan iiver6ras till lokalsamhaenas egenkamp G r att Grändra mord och människors beteende, Organiseringen av den fortsatta sjalvsyelsen på socken- och bynivi Båg p i de b M a f ~ r v d t - ningso-anen, bland annat inom sektorer som fattigkd, skola och så vidare. Detta qpvlsade en Har bdd av ett decentrdserat besllutsfa~ande.~~
Det FOrefalUer sorn om vi rör OSS inom ett inskänkt ra~sasPig~.-pohtisBcb- kom- petensområde, som innebar vittgiende beslutanderätt i fragor som 1% lokal- samhdets o-anisation nara och hade stor drifisfunktionell betydelse fOr de människor som levde och verhde P dess naPhet. Jämförelse kan niirmast g6ras med de samtida byordningarna. När det giller rattssystemet iir det intressant att både Eva Osterberg och Erhng Sandmo betonar att det skedde en makant förändring under tidigmodern tid och att man $&för maste göra sbflnad på
ett kommunalt forvdtni-ssystem som tidigare rått och ett statskon~oUerat professioneflt system som frin och med nu kom att g d a . Det senare systemet dömde och strfiade utifrån den nya statsmaktens PormePBa r i t ~ ~ e b e g r e p p . ~ ~ Detta ar in-nting annat än en omskiwing av övergången från det tidigare förhärskande slaktbaserade rafissystemet till romersk-hnoraisk rätt.45
Stormaktstidens svenska kungamakt h n d e lika Pitet som sina firetridare utpreckla någon total kontroll över de offendiga och privata sfsirerna. Just därför var det mycket viktigt att förena ekonomi och ordning (politi) i ett samhdstanhnde som byggde p5 kommunernas aktiva delt-ande i statens reglerande. Det var viktigt att denna dmänna dPscipPineb-ingsprocess fram- ~ n g a d e ett stadigt ingripande i den privata sf2en för att i möjligaste mån strömEnjeforma människornas åsikts- och meningshailningcar bort från egennpa till statsnytta. Men hur appliceras Tampligen Oestreich &a bast i sammanhanget? Han talar om betydelsen för samhal%sekonomin när han hävdar den gemensamma vafardens och den goda ordningens intima Gr- hållande t a idén om en sociddisciplinering. Socialdiscipfinenngen agerde darför från en mor&sk-pedagogisk och ekonomisk dubbehll som visar att merhntilism och samhaelig disciplin hängde intimt ihop.46
Behovet och betydelsen av strömlinjeformning och socid disciplinering w r stort i en ekonomi som var statisk, och dar det gdlde att berika sig på andra furstars och staters bekostnad. Detta var en higsflosofi som krävde en stapk miPPt2rmakt för att tagodose det egna landets välstånd och skapa en nöjd
befolkning som inte hemföll at uppror mot den egna ~ingsmakten. Därmed h n d e den absolutistish brstemakten inte bortse från den dualistiska stan- derprincipen som bland annat var nödvandig f ~ r att genomdriva skatteuttag. De havde emellertid en reglerad statsfinansiering, varför skattestatens fram- växt @Ilde ett stort behov. Kopplingn mellan ekonomi och ~ i g s m a k t f i r statens fortlevnad forenade darmed en 9'defensiv9' tänkare som kigsius, som såg kriget närmast som ett satt att undvika o1yckor och katastrofer rdet goda kriget9'), med merkana-iPismen dir higet var ett !indamal för att tiUgodog6ra sig ytterligare resurser på andra staters bekostnad. Detta motsvarar närmast en offensiv syn på krigets möjfiglieter.4'
Man kommer inte undan uppgiften att firklara hur den ti$igmoderna staten genomförde de f6randringar som ledde till r-elmassig beskattning? ny harordni-, en stark pohtiordning, en central Ironvdtningsappaat samt wktning inom Bag och ratt. Fragan ar om den tidigare dominerande feodala herrskagsformens karaktär av"osta&ghet" och partikdarism skulle ha kunnat stå som organisator och bärare av denna väldiga omdaning? För Oestreich iir det bitvis problematiskt att föra frarn det tyska områdets misslyckade cen- traqiseringssträvn inom enhetsstatens ramar, samtidigt som absolutismen på rent stnikmrell basis motarbetade territoriernas och landsstaternas f o r h a - ningssätt visavi "storstaten". genomfiardes en sociddiscipPinering, men väl att marka mer på stadernas än på staternas premisser.48 Det polasiserade förhaandet mellan den gamla friheten och den nya disciplineringen gjorde det omöjligt för de tyska furstarna att enas om håilbara former för en överord- nad
I
Sverige, som enligt basterberg slog omvärlden med häpnadmed sin statliga organisation redan under Gustav Vasa, var fhihaandena Mart unnsammaue fOr en ovanifrånsvd socidc8iscipBlnering pH statens eller malctstatens d k o r .
Men hur firena de svensh fors&ings"ena utifraan denna polwiserlng inom de f6rharshnde idé8iistorish strOmnPngarna? MGjligheterna att vpa tankarna om socialaP$Psciplaneringen s b p a sig en mer nyanserad, men sam- tidigt också mer heterogen, bild av ue~eckPingen under svenskt hoo-tal Er
anses som goda. Soeialdisciplaneringen utgjorde ett iidedwiskt tastaiiad, v a s fbrespråke lcämpde mot anhangarna av en motsatt svesform och ett annorlunda hesteided, inte mot ett konkret annorlunda samhae eller mot en annan ideo8ogL Detta ar vad man med Oestreichs terninologi skulle kunna k d a fOr h m p e n melan "Grosstaat" och partikdaistisk 9'Uwstaat- Bichkeit", vilket var en strid som skar genom både stiinderfhirsamfingar och loMsambaP2ePiga insahationer, Detta har egen&gen ingenting med sjdva sociddiscipllnefingen att g8ra. Det iir darf6r fe1 att tda om en kamp mel- Ban centrdmalct och :Rokdsamha88en nar det g d e r $isciphneringen i sig och i fOrlkgningen daPaned ocbå om statens intemention kontra en fredlig ~ d a r e u e ~ e c U ~ n g av BoMsamhaets instimtioner till stadiga. SocidoBiscipla- neringen var be.ry$elseAiU fbr statsmaktens strivanden och genomfhirandet av en centr&seringsfas inom slcilda områden f ~ r att den (staten) sPcde kunna anta nya utmaningar och Mara w annorlunda uppgifter. Grundprincipen n r att staten s k d e intemenera och disciphnera anda ner till individnivg, dock utan att åsidosiitta de gamla sjdvs~esformeriaa, snarare underordna dem. Det ar saledes inte jamfirbart med att statsmakten i sin striivan efter konfor- mitet och kontroll drog an tidigare givna pri~legier och r z ~ g h e t e r d% detta Bit sig g6ras och niin. dessa inte längre $Hde något behov Gr statens intressen.
O m de dtjamt $Ude nggot behov fick de finnas b a r som en form av lokal demohati i abso~uiismens tjiinst.
Sammanfattande
diskussion
Det som i mycket utm%ker Eva Osterbergs bild av fhirhaandena i det tidig- moderna Sverige grundar sig
pa
att loMsamhdets gamb strukcmr i mycket fortlevde. Ett starkt ting stod i centrum, eller en sjdvstiindPg sockenssiimman, dar b~nderna m6tes till Qverliggningar och dar man dishterade statsmdctens h a v i en u t p r 9 a d fOrhandlangsPcuBmr. Denna pofitish kultur med Båqsiktiga rngsattningar som baserade sig p& fred%iga f6rhandBPngslösnl-ar av konflik- ten. och motsafiningar f8rutsawer statsmaktens accepterandetw
en u@ecMa$ demokratip&
lokd nivå.På
den statliga n+nh a
jag redan upmenterat ?Or att det s e n s h stormaktsvddet hade en v d utbyggd kontroll-parata
IoUsamhaiPena som i motsats till den tidigare feodala herrskapsstreik~renmotverkade större bondeomllgheter. Till denna bild kan emellertid aven ha hört en delegerad kommundistisk princip som i utbyte mot befolkningens stöd gav ett visst sjalvbestamrnande och tvingade centralmakten till lyhörd- het. Inte heller den absoluta svenska staten ?tirfogade över maktmedel som åsidosawe n6dvandigheten w ett visst lokalt sjalvstyre och det är inte heller trolagt att den strivade efter det. Oestreich konstaterar med emfas att den absoluta staten
långt ifrån kategoriskt och konsekvent ingrep i den enskildes privadiv, efter- som det inte var något som den eftersträvade. Den förfogade dessutom inte över de nödvändiga förutsättningarna som krävdes f6r att strömlinjeforma menings- och åsiktsriktningarna. Måisättningen att uppni en enhetlig of- ficiell stats- och partiideologi fanns d t s å inte. Det var med andra ord inte
frågan om att den absoluta staten utövade någon total kontroil av de officiella och privata s f i ~ e r i l a . ~ ~
Därmed framtrader en absolut stat som inte strävade efter en totalitär maktpo- sition varken gå det privata ehler det oEentbga planet. Detta gör att en speciell politisk kultur mycket vd, och till och med mycket troligt, kan ha existerat under det svenska enviildet i en form av diansbildning mellan furstemakt och befolkning. Denna dians, denna "folkliga absoluusd', gjorde att statsmakten inte motarbetade lokala sjalvsvresformer, utan istdet samarbetade med dem e&@ en dudistisk princip f6r att starka den tidigmoderna nationalstaten mot framför &t yttre fiender.
H k
döljer sig den organisationsprinciip som sedermera medverkade till framvikten av det demohafisk-Ebeada samhiil- Pets kon~tihationer.~' DetSr
ockcå här man kan förena Eva Osterberg med Oestreich, elPer kanske h e h e Peter Aronsson med Oestreich, och deras i och f6r sig annorlunda versioner av det stora f~rstatjigandeprojektet under tidig modern tid. Linjerna bakait i r med andra ord de samma, aven om de alkas olika och betydelsen av underifrån- respektive ovanifrainperspektiven divergerar.1
förlangni~lgen h n man också, som Faronsson, lyfta fram den nya shsilJeliqen ocli konaktbengenheten inte mellan centralmakt och lokalsam- h d e , utan mellan besuttna och obesuttna ute i lokdsamhaena. Har har det bildats en socialt disciplinerad lokal elit, som Biittat en neutral konsensuslinje med statsmakten trots att man tidigare vägrat att lita sig s v a s uppifran genom statlig inblandning. En feodal strulmr övergick enlagt denna modell mer eller mindrep i
lokdsamhdets egna premisser till en borgerlig.Det som Oestreich i hög g r d kan tiW~ra dessa tolkningar är statens intresse och behov av Pokdsamhaena P förstatligandeproce~sen~
H
politisk pr"s skedde det en intensihenng och discipfinering av det oEentliga Pivet med syfte att formera en ny statlighet utifrån de storpolitiska realiteterna.Det reformerande av härngsendet och den utbyggnad av statsfinanserna som denna o m v m a n g havde framgår Prnappast i en lokalt avgränsad undersök- ning, varfor det
Zr
viktigt akt forena de båda nivåerna m i k o och makro i en hehetsbilid. Det ar ocksi h% som de båda svenska fors~ngsriktningarna kan förenas i en gemensam toklngsram av den pjldigmoderna svenska. sta- tens ambitioner och arillkor for delegrade principer.Malcthrmgen under 1600-talet mellan add- och hrstevdde innebar akt samhdets elltgrupperingar po%ariserades. Det iix i denna strid man h n hitta uttryck för tidens teoretiska slcolbddningar som f~respråhde den ena euer den andra stgrresformen. Detta handlar om ett stnikmrproblem hrakteris- tiskt Gr den absoluta statens f6rfa~ningsideologiska stridei: Det 2 inte så enkelt som att plliktshldigast referera till Nthusius-Bsdin&kotomin, som ju iir den klassiska sweEnjen mellan ständerinflpande och Iurs> envalde. Det gäller istidet att undersöka vad som finns bakom anstr;Prngningana att modernisera och centrdisera statens m&mtiaming inom sektorer som harvii- sen, ekonomi och rättsväsen. Den fbrfattnlngsrättslliga stmkmren och de y-ttre fOruts%ttnaingarna var i grunden så osynhoniserade att lösninpn knappast kunde bli enhedig* Ista1let handlade det om en stravan efter ett srPmihaSPeEgt ideccltilPstånd.
För att Oestreich skall frnngera som en verklig överbryggare mellan de tvi svensh forsluaingsriktningarna, hävs det oneHigen en mer detaljerad läsning av hans texter och att man inte ensidigt fokuserar på tesen om social- discipfinenngens ~nomförande på den intemenerande statens premisser.
Man måste framfor dt framha1Pa Oestreichs version av dm absoluta statens omornEga maht0ming, som i inte ringa grad byggde
p i
ett accepterande av lokalsamhaPBenas instimtioner, samt hans betoning av discipllineringen inte P första hand som en eil-seeiderad makttehik, utan som ett medel Gr att h n n a utföra nya uppgifter i statens regi.Gerhard Oestreich,
the Early Modern
State and the Swedish
State
of
Research
mis
article deds with Gerhard OestreichS concept o f 'Coziddiszipliniemng' and its possible stams as a chdenger to &e m o main schsds w i t h the Swedish state o f research conserning theEarly
Modern state-buili9ing pro- cess.lBhese main stïeams in Swedash historical research concists of the Hnter- veentionists, who argue for the state's more or less bmtal intemention in the local autonomous streicture duïing the Early Modern epoch, and the com- munalists, meaning that the former seE-rdng locd societies develoged Pnto fd-scded state instinitions in away that stresses co-operation betaween state and local society as weH as a peacefd estabbshment o f the modern state.1
mean that the thesis o f 'Sozid&sziphnierung9 is not groperly interpreted when it comes t o value Bestreich and his description o f the development in the Western and Noaherni European states during Early Modern time.I t
is easy to estab%ish that Oestreich indeed speaks o f a solid interventbra in society by the state in almostd
spheres elom to the individud, and that the main purpose was to discbphne the popdation. Nevertheless, it is neces- sary t o focus on Oestreich's isider concepts %%rhen vduing the Early Modern absolute state and its possibdities to mle Enom a solid gower basis. According t o Oestreich, it was never the rnain purpose for the absolute state to rule exclusively deliberated from the institutions o f the locd societies and former feudal autonornous regions. The absolute state had to concider the fasts that it &d not constitute a solid power base for a totalitarian rule. Instead it had to shear the power with other influentid institutions and so it went on, despite an ambition to discipline the popdation to new t a s b within centra9ized and State-controUed spheres like the armys the civil adminisaation and the judicial systern. B e r e was an ideologicd struggle going on around western Europe that resulted in a decentrdized political strucnire in the Roman-Ger- man empire, despite the ongoing social discaplining. Most probabk Sweden stands as a shining example of a social disciplined Grosstaat', accor&ng to Oestreich's e-hesis.?here are a lot o f facts and circhimstances that must be concidered and analysed together with the establishment o f the 'Soziddisziplinierung9, if the ambition is to understanad the development properly. Among them is, from the State's point o f view> undoubtedly the utilitarian aspeet and the practisal need o f a disciplined society The m o main Swedish schools have not con- cidering these facts in a total and cooperating andyze. The autonomous
x-
gions were xieither interested in, nor had the practicd conditions to establish a 'Grosstaat', instead they practised an 'Unstaa&chkeit7 that was buat on a tendency o f particularism.'Wiese are simple facts, but yet it caninot be avoided &at the thesis of'SozialdisWpliniemng9is provocative t o many in its cclaiming of' universal and general v&&q. Nevertheiess, if properly interpreted such a Wide range theory can become a real chdenge to the m o Swedish main schools, and even ianite them.Noter
r Gerhard Oestreich, "Stm~cturprob~eme des europäischen Absol~rtismus" i, Geist und Gestalt des fruhmodernen Staates, Berlin n969, s. 190,195. H sammanhanget bör påpekas att begrep- pet disciplinering har använts av flera internationella forskare utan att de fQr den SM kan sättas i ett närmare Pörhallande till Oestreich. Det ar s5kdes viktigt att ursmja andra r i k - ningar och teoribiidningar och utkristallisera det karakteristiska förjust Oestreichs form av (socia1)disciplinering. Framför allt leds tankarna till Michel Foucalt, som såg en annorlunda och mer sofistilerad typ av disciplinering vixa fram under 1600-talet. Fi5r jämförelse se
t.ex. Heikki YEkangas m.fl.,"Family, State, and Wtterns o f Criminaliqi", i People meet the Law. Controland Co:onfict-handling in the Courts, eds. Eva Osterberg & S d v i Sogner, Oslo zooo,s. 117-118. Enligt dessa författare bör Bestreichs teori ses som ett for sarnhdet idealiska koncept byggt på en teoetisk andys av tidigmoderna tendenser inom samKdlsutvec2&ngepa. För t o k n g av o k i h makttekniska med betoning på disciplinära metoder inom en Oestreich-Fouc~tdi1~otomi, se Lennart Eriksson, " D e skäggiga bergmännen i Nora",
i Makt och vardag. Hur man styr$, levde och tänkte under svensk stormaktstid, (red.) Stellan DaMgren,hders Floïén &Asa HCarBsson, S t o c f i o h 1rg93,s.308-309.
z Gerhard Oestreich, "Die Idee des religiösen Bundes und die Lehre vom Staatsverdrag" i Geist undGestaZt.. ., Berlin 1969, s 157-158
3 Se vidare Oestreich 1969,s. 189-190.
4 För vidare tolkning av den inledande socialregleringen, se W i d r i e d Schulze, "Gerhard Oestreichs Begriff'Sozidd9szipbniemng i n der friihen Neuzeit"", i ZeitschrFJur Nistorische Forschung1987:3,s. 267.
5 Bygger påOestreichr969,s. 189-190.
Q Ett begrepp som "sjalv&sciplinering" eller "sjdvtukt" har använts b1.a. som förklaring till den framväxande sedlighets- och kyrkotukten i de reformerade Panderna i nordvästra och mellersta Europa. Förespråkarna for denna inriktning lyfter fram den sl&irpta moralen under tidigmodem tid som e n foljd w de kommunala organens egna Önsk~emaP och inte som e n ovanifrånstyrd intervention i undersatarnas liv och leverne. Se t.ex. H.R. Schmidt, "Gemeinde und Sittenzucht i m protestantischen Europa der KPuhen Neuzeit" i I2eorien kommunaler Ordnung in Europa, (hrsg.) PeterHZLcMe,MiBnchen 1996; Heinz Schi&ngTnDie G c h e n z u c h t i m friihneuzeitgchen Europa.. .", i Kirchenzucht undSozialdi~zipliniemg im
frzrhneuzeifla'chenE~kropa, (hrsg.) H . Sch&ng,Berlin 1994För enkiknande ståndpunkt inom den svenska forskningen, se Mdnn %ennartsson,Isäng och säte. Relationer mellan kvinnor och män ilboo-talets Småland,Malmö 1999.
9 Oestreich 1969, s. 191.T.e~. Bernhard HGoener,%e Modern State and Military Society i n the Eighteenth Cenmry", i War and Competifion bemeen States, (ed.) Philippe Contamine, Oxford, N.Y., 2 0 0 0 , S. 195-196, menar ocksi att Bestreich t U ö r en n y a~rnension n& hm modifierar effektivitetens betydelse genom att fokusera på den inte~ei*efia-mor&s1a och psykologisb strukturella omvandlingen avdet politiska, militära och ekonomiska tänkandet som skedde via sociddiscipïineringen.
8 O m Keckermann och tidigmoderna ekonomisla teorier, se t.ex. Kersten H(ruger,Finanztaat Hessen 1500-1567. StaatsóiZdung im obergang vom Domanenstaat zum Steuerstaat, Marbu-
1980, s. 21.
9 Infallsvanklarna till att forMara utvecldingen fram till absolutismen och därmed socialdisci- plineringens genomförande k således många. Makctstatsbegreppet i sin ursprungliga form Karrör frånTyskland och O t t o Hintze, m e n har under senare decennier &tt stor uppmärk- samhet i Danmark. Se t.ex k e o n Jespeïsen,"1648 - Magtstat eller minimumstat?", i S t ~ n d e r og magtstat. Depolitiske bryhinger i 1648 og1660, Odense 1988; Hans Hennlk Appel, Tinget, magten og gren. Studier i sociale processer og magtrelationer i et@ bondesamfind i 1600-tallet,
Odense 1999.1 genomförandet avmaktstatsprojektet hör ocksåutövandet av en omfattande social disciplinering.
ao Oestreich 1969,s.161.
r1 Detta är allra tydligast i Gerhard Oestreich, "Der römische Stoizismus und die oranische Heeresreform", Nistorische Zeitschre 1953, s. 17-43, där han förenar det sena 1500-talets och det tidiga 1600-talets oraniska harreformer medjustus Lipsius och svärmeriet för den ailtika romerska stoicismen. Mar hade ännu inte begreppet "Sozial&sziplinie~ng"introducerats, utan i stallet heter det a n den till ständaktighet och självbehärskning ledande nystoicismen "hat die rationalen und ethischenTendenzen des Zietalters weitgehendverstärhund mitins allgemeine Bewusstsein erhoben". Samtidigt måste man konstatera att Oestrceich inte driver tesen om militärens betydelse s i långt som Otto Busch, Militarrystern und Sozialleden im
alten Preusseri 1713-1807, Berlin 1962, som talar om en social militarisering avsamhäiiet,vilket inkluderade kravet om samhällets totalaunderkastelse in& den nya militärstaten. 12 Sevidare Oestreich1953,s. 26-27.0111 Justus Lipsius och den ronierskinfluerade nystoicismen,
se Bo Lindberg, Stoicism och stat.Justwlipsius och denpolitiska humanismen, Stockholm 2001.
13 "Vidareutvecklingsteorin' är en benämning som knappast har fatt något genomshg i den svenska forskningen. Utvecklingen skedde i ett brett socialt samspel, där både interve*ztion ovanifrån och initiativ underifrån kunde inga. Benämningarna "iritenrention" och 'iridxe-.
utveckling" iir influerade av Winfried Schulze, Landesdefezsion und Staatsbildung. Studien
zum Kriegswesen des innerosterïeichische?~ Territorialstaatesrj64-r6r9,%iVien, Köln, Graz 1973,
S. 137.
14 Efter Schulze 1973~ S 137; Wionfried Schulze, Reich und Turkenge$ahr im spaten 16.Jahrtiun-
dert. Studien zu den politischen undgesellsch~ftLichen Auswirkungen einer azuseren Bedrohung,
Munchen 1978. Schulzes modeii baserar sig p i undersökningar av de österrikiska grans- områdena mot det onomansla imperiet. Egentligen uppvisar den stora hkheter med det medeltida "Schutz und Scbirm"-tänkandet med skatter i utbyte mot beskydd och fórklarar kanske inte helt tillfredsstauande utvecklingen mot den centraliserade staten. Snarare utgör den en typ av delegerad kommunalism med upprätthflandet av den yttre freden till stora delar vilande p i delokala menigheternas försorg. Schulze har hur som helst fått flera efter- foljare som vidareutvecklat tankarna både om de dualistiska och delegerande principerna i samband med krig och militära hot, b1.a. i Brian M. Downing, B e MiIitury Revolution
and Political Change. Origins of Democracy andAutocmcy in Ear4 Modern Europe, Princeton 1992; LA.A. 'Phompson, "Money, Money and yet more Money", i B e Military Revolution
Dedate, Boulder &Oxford 19gg;Jan Glete, Warandthe State in BarbModern Europe. Spain,
the Dutch R~epudlick and Sweden as Fiscal-Military States, 1500-1660, London & New York
2002. Inspirerad av Schulze är måhända Downing 1992, s. 9, som för vissa stater och under
vissa förhållanden ser elconomisk och mänsklig mobilisering på lokal nivå infor militära hot som basen för utvecldandet av demokrati. Namnas i sammanhanget bör också CharlesTdy~
Coercion, Capital, andEuropenn States,AD 990-1990, Oxford ; Cambridge, Mass 1990, s. 30, och hans fokus på kriget som sjäiva motorn i statsbildningen.
q På senare år har t.ex.]ens Lerbom, Mellan hi2 riken. Integration,politisk kultur ochfornatio- nella identiteterpå Gotlandrjoo-1700, s. 18-23, inlett en trevare for att sammanjamla de två skolorna. Några ytterligare riktningar, eller försökt till etablerandet av nya forslmingsligen, har också presenterats, men inte fått tillbörligt genomslag i debatten. Jag tanker främst på Harald Gustafsson, "Vad var staten? Den tidigmoderna staten: sex synpunkter och en modeii", i Historisk tidskr;iftrgg4:2, som problematiserar Grhaandet mellan stat och under- såtar genom att fokusera p i komplexiteten i forhållandet mellan stat och samhalle och en kombination avmotsattningar och konsensus,kravoch motkravsom bärande for samhaPlets överlevnad. Att den gamla uppdelningen av forskningslaget alltjämt har en viss tvingande aktuditet inom forskningen visas inledningsvis hos Björn Asker, I konungens stad och ställe.
Länsstyrelser i arbete16~5-1~~5,Uppsala 2004. H a n refererar tillforskningslaget utan att sedan integrera det speciellt i sin egen analys.
16
a va
Osterberg,"Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige. K o d i k t-
kompromiss -politisk k u l m " , Scandia1989:1, s.73-95.17 Eva Osteïberg,"Vardagens sträva sa&rstånd",i Tänka, tycka, tro. Svensk historia underifän, Stockholm 1993, s. 128-129.
18 O ~ t e r b e r ~ ~ ~ ~ ~ , s . 130.
a9 Peter honsson,Böndergörpolitik. Det lokala sjalvstyret som socialarena i tre srnälandssocknar, 1680-1850, Lund 1992, s.306-344.
zo Se framför d t Resirtance, Representation, and Gommunity, (ed.) Peter Blickle, Oxford 1997, ett ESF-projket som tämligen villkorslöst ansluter sig till ~dareutvecMingsteoain. Bland nordiska forskare marks här Eva osterberg och Steinax Imsen.
21 Lennartsson 1999, ~331-332.
22 Se t.ex. Winfried Schulze,"Europaische und deutsche Bauernrevolten der fiuhen Neuzeit
- Probleme der vergleichenden Betrachtung" i Europaicche Baaemrewolten derfrihen Neuzeit, ( h g . ) W i d r i e d Schulze, F r a n m am Main 1982, C. 33, som menar att e n feodal herrskapsstrultur motsvarande den i9'das alte ReciFvar e n fömtskttning for bonderevolter
i större skda. D e stater som hade tagit avgörande steg m o t e n modern miliiar-, näringslivs och förvaltningsstat hade e n stark administrativ apparat med ett utvecklat rZttssystem som hanterade kon&likéerna mellan undersåtar och furste. Se även Steven G. E&s,"Appenix 2. Commentary from a British Perspective", i Resistance, Representation, and Gommunity (ed.) Peter Blickle, Oxford 1 ~ ~ ~ ~ s . 1 2 8 , a n ~ å e n d e betydelsen avstående harar inom e n nationalstats gränser. utan stående knipper i ett område var staten ytterst kans&g för eventuella f o w g a protester och lagöverträdelser. Också hiix går det att dra paralleller dlOestreichs fokuse- rande på den nya härförfattningen i anslutning
ta
socialdiscipPineringens genomförande. 23 For exempel med referenser diBestreich inom denna riktning, se t e x . Sven A. Ndsson, Destora krigens tid. O m Sverige som militärsrat och bondesamhälle, Uppsda 1990, s. 229; Steuan Dahlgren, "Kd X : s envalde. Kameralistisk absolutism" i Makt och vardag.. ., Stocl&oh 1993, s. 115-132, analyserar det svenska enväldet b1.a. utifrån finanspolitiken, där Oestreich anges som referens för e n analys av socialdisciplineringens betydelse under tidigmodern tid;
G u d n i n Andersson, Tingets kvinnor och man. Genus som norm och strategi under 1600- och 1700-tal, Uppsala 1998, s. 50-51, ser socialdisciplineringen som viktig just för förandrings- strategin under tidigmodern tid. För svenska förRallanden blev sociddisciplineringen bety- delsefull som ett överhetsredskap med malsattningen att kanalisera och strömlinjeforma de av överheten bestämda värderingarna. Detta gäller inte minst under den kamerala epoken, vars gmndtanke var att s a m b i e t s l d e bygga på e n inom alla sektorer stark stat.hdersson utgör sgedes ett bra exempel på e n intewentionsförespr5kai-e.
2 4 Anders Florén,",Nya roller, nya krav. Några drag i den svenska nationalstatens formering", i
Historisk tidskr@1987:4, s 518-519.
25 Se t.ex. Michael Roberts, "The M i t q Revolution 1.560-1660", i B e Military Revolution Debate, (ed.) Clifford Rogers, Boulder 1995.
26 Att Isrigforing var ett normaltiPlstånd for Sverige under 1600-talet visas av Gunner k i n d , Haren og magten iDanmark1614-1662,Odense 1 9 9 ~ , s . ~ z , f i g w z.~,dir det frarngkatt Sverige deltog i krig under hela perioden mehlan 1611 - 1660 med undantag av några f5 år runt 1630 och i mitten av1650-talet. Endast Ryssland,som .var i krig under h d a perioden, slår detta.
27 Q ~ t e r b e r ~ r ~ ~ ~ , s . 130.
28 Se t.ex.Jan Lindegren,"Men,Money andMeans",i Warand Competition between States, (ed.) Philippe Contamine, Oxford 2000.
29 Jan Lindegren, Utskrivning och utsugning. Produktion och reproduktion i Bygdea 1620-1640, Uppsalarg80.
30 Nils-Erik Vistrand,Anpassning ellerprotest. Lokalsamhället i n z r utskrivningarna avfo$olk tilldensvenska krigsmakteiz16io-16~~,Åbo 1992.
31 Se vidare Florén 1987; Göran Göransson, Virtzu Mlitaris. Qficersideal i Sverige 1560-1718~ Lund 1986; G u n n a r h t é u s , Tillmilitarstatens~rhistoria,Stocl&oIm 1986,som också betonar dygdens och fardighetens ökande företräde framför börden nar det gaUde att rekrytera nya officersämnen; Nilsson 1990; Lindegren 1980. Ett viktigt bidrag n k det gäiier militärens resursmobalisering och finansiering av krigen bland annat i Sverige utgör Glete 7,002. 32 Nilsson rggo, s 86, 9 0 - g ~ . Jämför i sammanhanget aven Marie Lennersand, Rätmisans och
allmogens beskyddare. Den absoluta staten, kommissionerna och tjänstemannen, ca 1680-1730, Uppsala 1999, som ansluter sig till Nilssons instrumentella syfte bakom den bondevanliga ansatsen i rannsakningskommissionernaunder det svenska enväldet.
33 Nils Runeby, Monarchia mixta. Illakfordelningsdebatt i Sverige under den tidiga stormakh- tiden, Uppsala 1963, s. 48-49. O m Lipsius'betydelse for Johan Skytte i rollen som den unge GustavÄdolfs lärare, liksom hans vurm för den starka furstemakten, se Hiuneby 1963, s. 78. Se aven Lindberg 3001, S. 194-205. O m Oestriechs framhåilande av Lipsius, se Gerhard OestreichnDer Geist des Machtstaates und die Antiken,i Geist und Gestalt.. ., Berlin 1969.
34 Detta gaUer däremot inte för en militarhistoriker som Göran Göransson, som istallet
- .
betonar betydelsen av professionaliseringen inom den svenska officerskåren. M e n moralen utgör ett kärnbegreppinom socialdisciplineringen tillsammans med fornuftstänkande och tukt,varför pardeller tili Oestreichs tänkande l i k d kan göras. Se vidare Göransson 1986, s. 178-182. O m moralen som karnbegrepp inom socialdisciplineringen, se Schdze 1987) s. 292. 35 Jämför dock Jonas Holm, "'Skyldig plicht och trohet'. Militärstaten och 1634 års reger-
ingsform", i P;litorirR tidskrift1999:2, s. 161-195, som menar att grundvalarna för den riktigt utvecklade svenska militäritaten med en centraliserad "staten förstn-ideologi aldrig k o m att tillämpas och att ständernas inflytande gjorde sig klart påmint i form av krav på skai- tenedsättningar innan regeringsformen accepterades. H o l m går därmed emot en tidigare dominerande åsiktsriktning o m en avmaktsprocess både för riksråd och stander i samband med 1634 års regeringsform. För riksdagen som ett forum for kunglig maktteknik gentemot prästståndet, se Cecilia Ihse, Präst, ständ och stat. Kung och k y k a iforhandling 1642-1686, Stockholm, zoos.
36 Leif Runefelt, "Passioners tyglande och undersåtars välstånd: Mannisko- och samhaUssyn i stormaktstidens Sverige", i Historisk tidskrij? ft999:4, s. 667-677. Se även Leif Runefelt, Hushållningens dygder. Affektlara, hhwhällningslara och ekonomiskt tankande under svensk stormaktstid, Stockholm 2001.
37 Gerhard Oestreich,"Ständetumund Staatsbildung i n Deutschland",i Geist und Gestalt.. ., s. 279-283.
38 Eva &terberg, "Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige", i Scandia 1989; Eva Osterberg, Gränsbygd under krig. Ekonomiska, demogr.J;ska och adminirh-ativa3rhålIanden i sydvästra Sverige under och e f i r nordiska sjuårskriget, Lund 1971.
39 Gerhard Oestreich,"Zur Heeresverfassung der deutschenTerritorie$i GeistundGestalt.. .,
S.304-305.
40 Oestreich 1969, s. 180. Flera internationella forskare har under senare år uppmärksammat aliinasbildningarnas r o l l , l i o m kopplingen mellan furstlig absolutism och lokal demokrati. Se t.ex. Wayne te Brake, Shaping History. Qrdinary People in European Politics 1500-1700~ Berkeley, Los Angeles, London 1998; Helen Nader, '%e More Communes, the Greaïer the Kingvi lijeorien Kommunaler Ordnung in Europa, ( h g . ) Peter Blickle, Munchen 1996. Teorierna o m den delegerade kommunalismens principer har framför dt utvecklats som ett svar på Peter Blickles tidiga t o h i n g av kommunalismen som något som utvecklade sig fristående från en statsmakt. O m Blickles kommunalismmodell, se Peter Blickle,"Kommu- naiismus, Parlamentarismus, Republikanismus", i Plstorische Zeitsehr$, Band 242,1986. O m
den delegerade kommnalismens principer samt fir kritik av Blickle, se med fördel Voker Press,"Stadt- und Dorfgemeinden im territorialstaatlicpien Ge&ge des Spatmitteldters und der fruhen Neuzeit",i LandgemeindeudStaagemeinde in Mitteleuropa, (hrsg.) Peter Blickle, Munchen 1991.
41 Här kommer Bestreich återigen in på seukturproblemen i anslutning till socialdiscipkane- ringen. Sevidare Cerhad Oestreich1949,~.179-19y~s"sMt s.180.
42 HelenNader 1996,s. 219-220. 43 Jimfor Peter Aronsson 1992.
44 Eva &terberg och Erling Sandmo, "Introductiod', i People meet the Law.. ., Osb 2000, s. 18-19. Fören statsinterventionsidsk tolkning avutvecklingen inom det svensh rättssystemet under tidigmodern tid, se aven Jan Sundin, För Gud, staten och folket. Brott och rättskipning i
Sveriger6oo-1840, Lund/Stocl&olm 1992.
45 Vissa paraBeller kan göras med Giinther Frmz,DerdeutscheBauernkrieg, Darmstadt 197s (ny upplaga), s. 1-3. Franz ser en omfattande intervention i s a m h i e t från överhetens sida i och med införandet av den nya rättsordningen. Oroligheterna i samband med denna omdaning utgjorde en av förlöparna tLU det tyska bondehiget 1525.
46 Oestreich 1969, s.193.
47 Ona Eipsius'syn på kriget, se Lindberg 2001, S. 134-142.
48 Inte minst Schdze 1987, s. 275, ser staderna som foregingare till en reglering av de sociala forhallandena iTysMand. Andra sektorer, som t.ex. militären, näringslivet och rättssystemet följde efter.
49 Gerhard Bestreich,"Reichsverfassung und ewopaicches Staatensystem 1448-1789", i Geist undGestalt.. .,Berlin 1969, s. 236-z37~
50 Oestreich 1949, s. 180-181: "nicht griff in das Ganze des privaten Eebens des Einzelnen ein, sie besass nicht den bnitden W i e n und die ihm entcprechenden Möglichkeiten zur Meinungs- und S t i m m r n g s e u n g im Sinne einre einheidichen offizieElen Staats- und Pateiideeologie. Von einer totalen Kon~oUe der öffendichen und der persönlichen Sphäre durch den absolutistischen Staat Iann nicht die Rede sein."
51 Se vidare Oestreich 1969,s. 184,f6r betydelsen av regionalism t.ex.i den europeiska absolutis- mens mönsterland, Frankrike.
