Narrativa referenter i svenskt
teckenspråk
Projektrapport
Josephine Willing
Institutionen för lingvistik Projektkurs i teckenspråk 15 hpMagisterprogrammet i lingvistik med inriktning teckenspråk (60 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Johanna Mesch
Sammanfattning
Syftet med detta projekt är att få förståelse för hur ett forskningsprojekt fungerar och hur det är upplagt. Under våren 2020 har jag studerat förekomster av narrativa referenter och semiotiska typer i satsliknande enheter i svenskt teckenspråk. Jag gör en kvantitativ analys av samtliga referenter och semiotiska typer i tre kategorier: NarrativReferent1, NarrativReferent2 och NarrativReferent3.
Resultatet visar att NarrativReferent1 har 70%, NarrativReferent2 har 28% och NarrativReferent3 har 2%. Det innebär att NarrativReferent3 har betydligt mindre referenter än övriga kategorier, däremot har kategorin NarrativReferent1 flest referenter. Det kan bero på att man med NarrativReferent1 alltid börjar konstruera en referent i satsliknande enhet, och där etablerar man referenten. Om det skulle komma en annan referent under samma tidsintervall så lägger man till den i NarrativReferent2.
Resultatet visar att referenten ’pojke’ har en central roll och semiotiska typer visar att konstruerad handling har flesta antal i NarrativReferent1. Däremot att referenten ’hund’ har flest referenter och semiotiska typer, visar att osynligt surrogat och avbildande tecken har flest antal i NarrativReferent2.
Nyckelord
Narrativa referenter, satsliknande enheter, semiotiska typer, svensk teckenspråkskorpus
Abstract
The aim of this project is to gain an understanding of how a research project works and how it is organized. During the spring 2020 I investigate occurrences of narrative referents and semiotic types in clause-like units in Swedish Sign Language. I conduct a quantitative analysis of all referents and semiotics types of three categories: NarrativeReferent1, NarrativeReferent2 and NarrativeReferent3. The results show that NarrativeReferent1 has 70%, NarrativeReferent3 has 28% and NarrativeReferent3 has 2%. This means that NarrativeReferent3 has considerably fewer referents than the other categories, whereas the category NarrativeReferent1 has the highest number of referents. This could be a result of NarrativeReferent1 being used first to construct a referent in a clause-like unit, but when the referent has already been established and another referent appears within the same time span, this will be added to NarrativeReferent2.
The results show that the referent ‘boy’ clearly has a central role, and semiotic types show that constructed action has the highest number of cases in NarrativeReferent1. However, the referent ‘dog’ has the most referents and semiotics types show that invisible surrogate and depicting signs have the highest number of cases in NarrativeReferent2.
Keywords
Figurer
Figur 1. Bildvinkel av halvbild. (eaf-fil: SSLC02_008) Figur 2. Bilderbok ”Frog, where are you?”.
Figur 3. Några utvalda bilder ur bilderboken ”Frog, where are you?”. Figur 4. En skärmbild av annoteringsfönstret. (eaf-fil: SSLC02_409) Figur 5. Animata referenter.
Figur 6. Inanimata referenter.
Figur 7. Ett annoteringsfönster för satsliknande enheter (SLE). (eaf-fil: SSLC02_331) Figur 8. Ny introduktion av referenter (boyNEW) och (dogNEW). (eaf-fil: SSLC02_147) Figur 9. Introduktion av referenten (boy). (eaf-fil: SSLC02_331)
Figur 10. Återintroduktion av referenten (boyREIN). (eaf-fil: SSLC02_409)
Figur 11. Ett exempel på dogREIN, glosor och semiotiska typer. (eaf-fil: SSLC02_027) Figur 12. Användning av två referenter (boy; dog) under samma tidsintervall i en satsliknande
enhet. (eaf-fil: SSLC02_088)
Figur 13. Användning av tre referenter (boy; jar; frog) under samma tidsintervall i en satsliknande enhet. (eaf-fil: SSLC02_228)
Figur 14. Semiotiska typer och glosor i följdordning. (eaf-fil: SSLC02_409)
Tablåer
Tablå 1. Annotationsschema för elva taggar och beskrivningar.
Tablå 2. Beskrivning av semiotiska typer efter Hodge, Ferrara och Anible (2019).
Tabeller
Tabell 1. Översikt av materialet.
Tabell 2. ReferentNEW och semiotiska typer. Tabell 3. Referent och semiotiska typer. Tabell 4. ReferentREIN och semiotiska typer.
Diagram
Innehållsförteckning
Inledning ...1 Projektets syfte ...2 Materialinsamling ...3 Datainsamling ...3 Val av informanter ...3 Val av material...3 Etiska principer ...4 Tillvägagångssätt...5 Annoteringsarbete av material ...5 Narrativa referenter ...6 Satsliknande enheter ...7Ny introduktion, introduktion och återintroduktion ...7
Semiotiska typer ...8
Användning av flera referenter i en satsliknande enhet...9
Kvantitativ analys ... 10
Resultat ...11
Översikt av materialet ... 11
Förekomster av narrativa referenter ... 12
Översikt av animata referenter och inanimata referenter ... 12
Animata referenter ... 13
Inanimata referenter ... 14
Resultat av semiotiska typer ... 15
Animata referenter och semiotiska typer ... 16
Diskussion ...17
Projektets plan och genomförande ...19
Projektets utvärdering ... 19 Styrkor ... 19 Svagheter ... 20 Förslag på ändringar ... 20 Framtidsplan ... 21 Referenser ...22 Bilagor ...24
Bilaga 1 – Översikt av Excelfilen ... 24
Bilaga 2 – Dataöversikt per individuell informant ... 25
1
Inledning
Det här projektet handlar om Referencing across signed languages: a cross-linguistic study of doing reference while storytelling som verkställdes av en arbetsgrupp från fem olika länder bestående av Lindsay Ferrara och Benjamin Anible, norskt teckenspråk (NTS), Johanna Mesch och Anna-Lena Nilsson, svenskt teckenspråk (STS), Tommi Jantunen, finskt teckenspråk (SVK), Lorraine Leeson, irländskt teckenspråk (ISL) och Gabrielle Hodge, australienskt teckenspråk (Auslan).
Johanna Mesch från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet medverkade i det här projektet som påbörjades i oktober 2019. En papperspresentation skulle hållas på workshop SignCafe21 i Ragusa, Italien i maj 2020 men workshopen skjuts fram till ett senare tillfälle på
grund av coronaviruset. De planerar dock att publicera en artikel i en vetenskaplig tidskrift.
Arbetsgruppen påpekar att projektet inte hade fått några ekonomiska anslag, men de anser att denna forskning är viktig eftersom den är en relativ stor del av teckenspråksproduktionen.
Med utgångspunkt i teckenspråksproduktionen har teckenspråk en annan typ av sekventiell uppbyggnad med spatial och simultan organisation. Teckenspråket utförs i olika positioner och riktningar i teckenrummet i jämförelse med talat språk som har en linjär och sekventiell uppbyggnad bestående av ljud på ljud, ord på ord och satser på satser (Ahlgren & Bergman, 2006). Utifrån teckenrummet har Metzger (1995) skrivit att konstruerad handling (eng. constructed action) är en funktion som ofta uppstår i narrativa texter. Detta innebär att tecknaren imiterar ett beteende eller handling med hjälp av kroppsdelar bestående av huvud, ansikte, ögon och armar som konstruerar en referent2, exempelvis
handlingar, tankar, känslor och yttranden i teckenspråk (Metzger, 1995; Cormier et al., 2015; Hodge & Cormier, 2019) med syfte att få mottagaren uppleva en levande och underhållande situation (Ahlgren & Bergman, 2006). Tecknaren producerar oftast först ett lexikalt tecken och därefter konstrueras referenten (Hodge & Cormier, 2019). I teckenspråkstexter finns det en viktig faktor för perspektivbyte, där den ändrade blickriktningen som signaleras genom att titta bort från mottagaren för att uttryckas sig för olika referenter i teckenrummet (Ahlgren & Bergman, 1994; Metzger, 1995; Ahlgren & Bergman, 2006; Bergman, 2007; Perniss, 2012; Cormier et al., 2015; Hodge & Cormier, 2019).
Narrativa texter har också haft tillämpningsområdet av kognitiv lingvistik i teckenspråk. Liddell (2003) beskriver ”real space” där tecknaren producerar tecken i teckenrummet som inte finns verkligheten. Det innebär att mottagaren skapar en mental föreställning utifrån tecknarens kropp, riktning eller position bestående av en referent.
Under 1990-talet gjordes två studier av Ahlgren & Bergman (1994) och Simper-Allen (1999) och deras studier berör nästan samma forskningsområde. Ahlgren & Bergman (1994) tog upp referenter i narrativa texter i svenskt teckenspråk och Simper-Allen (1999) skrev sin magisteruppsats om perspektiv och anföringsformer i svenskt teckenspråk.
Anledningen till min medverkan i den del av projektet riktar sig till svenskt teckenspråk, är att jag tidigare har skrivit magisteruppsatsen ”Användning av perspektiv i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare – en studie av karaktärens perspektiv, observatörens perspektiv och blandat perspektiv” (Willing, 2019). Det har beskrivits av Quinto-Pozos och Parrill (2015) om perspektiv av olika typer – karaktärens perspektiv som innebär ett internt perspektiv, observatörens perspektiv som externt perspektiv, blandat perspektiv som står för båda perspektiven under samma tidsintervall (Özyürek & Perniss, 2011; Quinto-Pozos & Parrill, 2015).
1 http://www.sdslingue.unict.it/signcafetwo
2 Begreppet referent innebär en företeelse i verkligheten som ett språkligt uttryck refererar till eller syftar
2
Jag arbetar som teckenspråksadjunkt och jag undervisar först och främst för kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning3 på Stockholms universitet. Därför kan jag bidra till ett kompendium i
teckenspråksundervisning och även till vidare forskning, samt sprida denna kunskap på nationella och internationella workshops och posters.
Projektets syfte
Syftet med projektet är att studera förekomster av narrativa referenter och semiotiska typer i satsliknande enheter i olika länders teckenspråk, bestående av norskt teckenspråk (NTS), svenskt teckenspråk (STS), finskt teckenspråk (SVK), irländskt teckenspråk (ISL) och australienskt teckenspråk (Auslan).
Jag medverkar i en del av projektet som riktar sig mot svenskt teckenspråk. Jag analyserar förekomster av narrativa referenter och semiotiska typer i satsliknande enheter för att få ett kvantitativt resultat.
3
3
Materialinsamling
Nedan presenteras datainsamling, val av informanter, val av material och etiska principer.
Datainsamling
Materialet som används i det här projektet är hämtad från inspelningar under projektet Korpus för det svenska teckenspråket, som samlade sammanlagt 42 informanter i åldrarna 20 till 82 år från olika regioner i Sverige. De är framförallt fullständigt teckenspråkiga och har svenskt teckenspråk som sitt modersmål4 (Mesch, et al, 2012). Varje medverkande informant spelades in tillsammans med sin
samtalspartner i inspelningsstudion vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Under inspelningen fanns det olika bildvinklar bestående av halvbild, närbild, helbild och fågelperspektiv (Mesch, 2015).
Val av informanter
I det här projektet valdes tio informanter i åldrarna 20 till 64 år och de är geografiskt spridda i hela landet. Könsfördelningen är lika, fem kvinnliga informanter och fem manliga informanter. Medianåldern är 43 år i gruppen. Vi valde att använda halvbild (Figur 1), där en informant visas från höften och uppåt eftersom den vyn var lämpligast för det här analysarbetet.
Figur 1. Bildvinkel av halvbild. (eaf-fil: SSLC02_008)
Val av material
Projektgruppen har valt ett material, en bilderbok utan text Frog, where are you? (Groda, var är du?)5
(se Figur 2). I SSLC hade hälften av 42 informanter till uppgift att återge innehållet så utförligt på svenskt teckenspråk för sin samtalspartner under inspelningen, utan att vara detaljerade (Mesch, 2015).
Figur 2. Bilderbok ”Frog, where are you?”.
4 https://www.ling.su.se/teckenspråksresurser/teckenspråkskorpusar/svensk-teckenspråkskorpus
4
Figur 3 visar exempel ur bilderboken (Groda, var är du?), vilken informanterna använde vid återberättandet på svenskt teckenspråk.
Figur 3. Några utvalda bilder ur bilderboken ”Frog, where are you?”.
Etiska principer
5
Tillvägagångssätt
Det här tillvägagångssättet presenteras för annoteringsarbete av material, satsliknande enheter, narrativa referenter och semiotiska typer. För att öka tillförlitligheten ska man kunna förklara och noggrant beskriva tillvägagångsätt och upprepa analysprocessen (Bell, 2010). I projektet läggs alla skärmbilder med eaf-filer i parentes till på varje bildexempel. De narrativa referenterna är indelade i tre olika färger bestående av blått: NarrativReferent1, orange: NarrativReferent2 och grått: NarrativReferent3. Detta kommer att vara deras färger genom hela projektet.
Annoteringsarbete av material
Det här annoteringsarbetet har utförts med hjälp av annotationsprogrammet ELAN6 som är ett verktyg
för annotering och transkription av filmsekvenser (Mesch, 2015). Figur 4 visar ett exempel på hur ett annoteringsfönster i ELAN ser ut.
Figur 4. En skärmbild av annoteringsfönstret. (eaf-fil: SSLC02_409)
Utifrån annoteringsarbetet skriver Wallin och Mesch (2018) att när man bygger upp en korpus med teckenspråkstexter är det ett tidskrävande arbete. Det väsentliga i det första steget är att få med alla glosor i korpusen. Detta är en utgångspunkt för att få teckenspråkstexterna läsbara för korpusarbetet (Johnston & DeBeuzeville, 2014). Medarbetarna på Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, har annoterat alla glosor som ingår i det här projektet. Därefter kan man komplettera och anpassa till ytterligare annoteringsrader som behövs för olika forskningsstudier (Johnston & Beuzeville, 2014; Johnston, 2019). I Figur 4 visas annoteringsfönstrets totalt elva valda annoteringsrader, sorteras enligt hierarki som passar till det här projektet.
6
Ur annoteringen utgörs de första tre taggarna som följer från annoteringssystemet (Wallin & Mesch, 2018). Projektgruppen har sedan lagt till de åtta taggarna som är anpassade till analysarbetet.
Tablå 1. Annotationsschema för elva taggar och beskrivningar.
Tagg Beskrivning
Glosa_DH Tecknarens dominanta hand används för höger hand hos högerhänta
och även för hand hos vänsterhänta person.
Glosa_NonDH S Tecknarens icke-dominanta hand används för passiv vänster hand
hos högerhänta eller höger hand hos vänsterhänta.
Översättning Översättning används för svenska översättningar av
teckenspråksinnehållet.
Comments Ges kommentarer och återkopplingar i arbetsgruppen NarrativeReferent1 Tecknaren konstruerar NarrativReferent1
NarrativeReferent1-SignType Semiotisk typ ingår i NarrativReferent1
NarrativeReferent2 Under samma tidsintervall konstruerar tecknaren NarrativReferent1
och NarrativReferent2
NarrativeReferent2-SignType Semiotisk typ ingår i NarrativReferent2
NarrativeReferent3 Under samma tidsintervall konstruerar tecknaren narrativ referent 1,
NarrativReferent2 och NarrativReferent3
NarrativeReferent3-Signtype Semiotisk typ ingår i NarrativReferent3 CompUtt Satsliknande enheter (SLE)
Narrativa referenter
I annoteringsschemat finns det taggarna NarrativeReferent1, NarrativeReferent2 och NarrativeReferent3 där projektgruppen har valt ut tolv referenter. Dessa består av sex animata (levande) referenter och sex inanimata (icke-levande) referenter ur bilderboken. Bilderna hämtades ur kompendiet (se Figur 5–6). Under projektets gång tillkommer det två referenter (boy.dog) och övriga referenter (deer.boy, deer.boy.dog).
7
Satsliknande enheter
Först annoterar man satsliknande enheter (SLE) motsvarande CompUtt i kompendiet, i jämförelse med Johnstons (2019) clause-like units (CLUs). En satsliknande enhet ska innehålla minst ett predikat som består av verb, avbildande verb och konstruerad handling (Börstell et al.,2016). Dessutom tillkommer ett lexikaliserat avbildande tecken, som också tillhör predikatet i annoteringen. När man annoterar satsliknande enheter ska man identifiera segmenteringar med hjälp av icke-manuella markörer såsom ansiktsuttryck, huvud- och kroppsrörelser, pauser etc. i teckenspråkstexter (Johnston, 2019:58). I Figur 7 visas ett grönt formformat exempel på satsliknande enheter i eaf-filen.
Figur 7. Ett annoteringsfönster för satsliknande enheter (SLE). (eaf-fil: SSLC02_331)
Ny introduktion, introduktion och återintroduktion
I nästa steg annoterar man referenter i tre olika perspektiv, ny introduktion (referentNEW) där referenten benämns för första gången. Introduktion innebär att man fortsätter använda referenten (referent). Återintroduktion är det när man inte har tagit upp referenten mellan satsliknande enheter och sedan återupptar referenten (referentREIN) igen. Här nedan presenteras tre exempel ur eaf-filerna.
I det första perspektivet visar Figur 8 ett exempel på ny introduktion som har ett par nya referenter bestående av en pojke (boyNEW) och en hund (dogNEW) i en annoteringsrad NarrativeReferent1 i två satsliknande enheter.
Figur 8. Ny introduktion av referenter (boyNEW) och (dogNEW). (eaf-fil: SSLC02_147)
I det andra perspektivet visar Figur 9 ett exempel på introduktion. I annoteringsraden benämns referenten (boy) i två satsliknande enheter i rad.
8
I det sista perspektivet visar Figur 10 ett exempel på återintroduktion. Det innebär att referenten (boy) inte har tagits upp mellan satsliknande enheter och sedan återupptas referenten (boyREIN) igen.
Figur 10. Återintroduktion av referenten (boyREIN). (eaf-fil: SSLC02_409)
Semiotiska typer
I annoteringsschemat finns taggarna NarrativeReferent1-SignType, NarrativeReferent2-SignType och NarrativeReferent3-SignType, dessa innebär att referentens semiotisk typ sätts under respektive referent i annoteringen. Dessa semiotiska typer redovisas av Hodge, Ferrara och Anible (2019). Tablå 2 presenterar alla taggar, semiotiska typer, engelska termer och beskrivningar i bokstavsordning.
Tablå 2. Beskrivning av semiotiska typer efter Hodge, Ferrara och Anible (2019).
Tagg Semiotisk typ Beskrivning ca Synligt surrogat
(konstruerad handling) Constructed action
Tecknarens kropp konstruerar referentens handling eller beteende
dl Lexikaliserat avbildande tecken
Lexicalized depicting sign Lexikalt tecken är en grundform, som liknar avbildande tecken
ds Avbildande tecken
Depicting sign Avbildande tecken har ingen grundform och betydelse som lexikala tecken, dock får betydelse av sammanhanget
fs Bokstavering
Fingerspelling Bokstavering av svenska ord med hjälp av handalfabetet
is Utpekande verb
Indicating sign Pekar ut mot en referent i teckenrummet
IN Osynligt surrogat
Invisible surrogate Tecknarens blick riktar mot något i teckenrummet som inte syns i kontexten
lex Lexikalt tecken
Lexical sign Lexikalt tecken är en grundform som har en uppslagsform
lexnp Lexikal nominalfras
Lexical noun phrase Lexikalt tecken som huvudord tillsammans med exempelvis adjektiv, som då fungerar som bestämning till tecknet
mouth Munrörelse
Mouthing Svenskinlånade munrörelser
pt Pekning
Pointing En typ av pronominella pekningar, som fungerar som pronomen.
WHxx Icke-dominant hand
9
Man kan sätta minst en semiotisk typ i bokstavsordning under referenten i en satsliknande enhet. I annoteringsfilen visar Figur 11 ett exempel (dogREIN) på semiotiska typer och glosor. Tecknaren producerar först lexikalt tecken HUND (1). Sedan konstruerar tecknarens huvudrörelse av hundens huvud
(2), därefter lexikalt tecken HUVUD (3). Tecknarens högra knutna hand avbildar hundens huvud (4).
1 2 3 4
Figur 11. Ett exempel på dogREIN, glosor och semiotiska typer. (eaf-fil: SSLC02_027) Översättning: Hunden stoppar in huvudet i glasburken.
Användning av flera referenter i en satsliknande enhet
Under samma tidsintervall kan det förekomma minst en referent i en satsliknande enhet. Taggarna består av NarrativeReferent1, NarrativeReferent2 och NarrativeReferent3.
Figur 12 presenterar här nedan användning av två referenter i en satsliknande enhet. Tecknarens ansiktsagerande konstruerar pojken (boy) och tecknar TYST och blicken riktar mot ett osynligt surrogat
som representerar hunden (dog) i teckenrummet.
Figur 12. Användning av två referenter (boy; dog) under samma tidsintervall i en satsliknande enhet. (eaf-fil: SSLC02_088)
Översättning: Pojken ber hunden hålla tyst. Hund
10
Figur 13 presenterar ett annat exempel på användning av tre referenter i en satsliknande enhet. Under samma tidsintervall konstruerar tecknarens ansiktsagerande pojken (boy) och blicken är riktad mot ett osynligt surrogat som representerar grodan (frog). Tecknarens högra hands N-handform för TITTA-PÅ
vilket pekar ut mot grodan och vänstra handens klohandform avbildar glasburken (jar) i teckenrummet.
Figur 13. Användning av tre referenter (boy; jar; frog) under samma tidsintervall i en satsliknande enhet. (eaf-fil: SSLC02_228)
Översättning: Pojken tittar på grodan i glasburken.
Kvantitativ analys
För att öka tillförlitlighet i analysarbetet exporterades eaf-filerna till Excelfilen (se bilaga 1) för att få en kvantitativ del i dataöversikt. Ur Excelfilen redogörs frekvenser till diagram för att kunna presentera ett kvantitativt resultat.
Excelfilen visar kolumner från vänster ’A’ till ’L’. Kolumnen ’A’ anger kategorier bestående av glosor, satsliknande enheter (CompUtt), NarrativReferent (1–3) och semiotiska typer (1–3). Varje kategori presenterar narrativ referent bestående av animata (levande) referenter, inanimata (icke-levande) referenter och semiotiska typer.
Kolumnen ’B’ benämner referenter (boy, dog, boy.dog, frog, bees, owl, deer och övriga). Övriga innebär få referenter (deer.boy, deer.boy.dog), således läggs de i övriga referenter. Semiotiska typer (SignType 1–3) innehåller taggar (mouth, lex, np, pt, ca, dl, ds, WH, is och IN).
I resterande kolumner ’C–G’ ingår alla kvinnliga informanter och i ’H–L’ ingår alla manliga informanter.
Bilaga 2 visar en dataöversikt på det individuella resultatet hos varje informant. Excelfilen visar kolumner från vänster ’A’ till ’Q’. Kolumnen ’A’ anger starttid. Kolumnerna ’G-J’ anger glosor. Alla kolumner ’K’ till ’P’ anger NarrativReferent (1–3) och semiotiska typer (1–3). Den sista kolumnen ’Q’ anger CompUtt (satsliknande enheter).
11
Resultat
Det här resultatet presenterar en översikt av materialet, förekomster av narrativa referenter, en översikt av animata referenter och inanimata referenter, detaljerat om animata referent och inanimata referent. I det sista avsnittet presenteras resultat av semiotiska typer, därefter handlar det om tre perspektiv, referenter och semiotiska typer.
Översikt av materialet
Här presenteras först en översikt av materialets resultat över samtliga tio informanter vilka tagits fram genom Excelfilen och annoteringsprogrammet ELAN. Tabell 1 presenterar materialet och kategorierna som innehåller materialets totala videolängd, antal glosor, satsliknande enheter, narrativa referenter och genomsnittligt antal per informant. Medelvärde är en summa av värdena i gruppen dividerat med antalet informanter i gruppen.
Tabell 1. Översikt av materialet.
Kategori Tid och antal
Materialets totala videolängd 00:24:41 Videolängd
(per informant) 00:02:35
Materialets totala glosor 4218
Glosor
(per informant) 433,5
Materialets totala satsliknande enheter 759 Satsliknande enheter
(per informant) 73
Materialets totala NarrativReferent1 753 NarrativReferent1
(per informant) 75,5
Materialets totala NarrativReferent2 306 NarrativReferent2
(per informant) 32,5
Materialets totala NarrativReferent3 20 NarrativReferent3
12
Förekomster av narrativa referenter
Diagrammen beskriver antalfördelningen och procentfördelningen av de tre kategorierna NarrativReferent1 (blå), NarrativReferent2 (orange) och NarrativReferent3 (grå).
Diagram 1a-b. Antalfördelning och procentfördelning av referenter.
Diagrammen presenterar resultatet i varje kategori bestående av referenter hos samtliga informanter. • Kategori NarrativReferent1 omfattar 753 stycken [70%].
• Kategori NarrativReferent2 omfattar 306 stycken [28%]. • Kategori NarrativReferent3 omfattar 20 stycken [2%].
Diagram 1a visar att NarrativReferent1 har 447 stycken mer än NarrativReferent2.
NarrativReferent2 har 286 stycken mer än NarrativReferent3. Det innebär att NarrativReferent1 har betydligt större antal än övriga kategorier.
Diagram 1b visar att NarrativReferent1 har 42 % mer än NarrativReferent2. NarrativReferent3 har bara 2% som är betydligt mindre procentandel än övriga kategorier.
Översikt av animata referenter och inanimata referenter
Här presenteras en översikt av animata (levande) referenter och inanimata (icke-levande) referenter. I resultatet visar Diagram 2 antalfördelningen över alla animata referenter respektive inanimata referenter. Mörka färgerna står för animata referenter och ljusa färgerna står för inanimata referenter.
Diagram 2. Antalfördelning av animata- och inanimata referenter.
Diagram 2 visar att Animata1 har 477 referenter mer än Animata2 och 666 referenter mer än Animata3. Animata referent 2 har 189 referenter mer än Animata3. Resultatet visar att Inanimata1 har 30 referenter mindre än Inanimata2. Däremot har både Animata- och Inanimata3 betydligt mindre än övriga kategorier.
753
306
20 NarrativReferent1 NarrativReferent2 NarrativReferent3
13
Animata referenter
Alla diagram fördelas i animata (levande) referenter och i egna kategorier bestående av
NarrativReferent1, NarrativReferent2 och NarrativReferent3. Resultatet pekar på varje levande referent i respektive kategori.
Diagram 3–5. Antalfördelning av animata referenter per kategori.
Diagram 3 visar att pojken (boy) har ett större antal än övriga referenter och det innebär att pojken har en viktig roll i berättelsen. Hunden (dog) har också en stor roll i berättelsen.
Däremot visar Diagram 4 att hunden har ett större antal än övriga referenter som innebär att hunden har större den rollen i NarrativReferent2. Pojken har mindre antal än hunden (dog), grodan (frog) och hjorten (deer) i denna kategorin.
Diagram 5 visar att det bara är 13 referenter i den här kategorin. Det förekommer några referenter som grodan, hunden och hjorten. Det finns ingen pojke, däremot finns det en referent (boy) tillsammans med en annan referent (dog) och bildar referent (boy.dog).
I samtliga kategorier framgår tydligt i resultatet att pojken har en central roll i NarrativReferent1 och hunden har en större roll i NarrativReferent2. Således finns också både pojken och hunden i samma referent (boy.dog) vilket ökar antalet hos dessa referenter. I samtliga kategorier har grodan och hjorten också en relativt viktig roll, däremot har ugglan (owl) och bin (bees) en betydligt mindre roll i
berättelsen.
403
141
30 49 13 9 30 4 boy dog boy.dog frog bees owl deer övriga
NarrativReferent1 24 93 1 38 4 10 30 2 boy dog boy.dog frog bees owl deer övriga
NarrativReferent2 0 3 1 5 1 0 3 0 boy dog boy.dog frog bees owl deer övriga
14
Inanimata referenter
I samtliga diagram fördelas inanimata (icke-levande) referenterna i egna kategorier bestående av NarrativReferent1, NarrativReferent2 och NarrativReferent3. Resultatet pekar på varje icke-levande referent i respektive kategori.
Diagram 6–8.Antalfördelning av inanimata referenter per kategori.
Diagram 6 visar att glasburken (jar) har större antal än övriga referenter. Fönstret (window), bikupan (hive), stenen (rock) och berget (cliff) förekommer, däremot har stövlarna (boots) bara refererats tre gånger i denna kategori.
Diagram 7 visar att glasburken också har större antal än övriga referenter. Fönstret har 11 stycken mer än NarrativReferent1. Stövlarna har refererats bara två gånger i denna kategori.
Diagram 8 visar att det bara förekommer 7 referenter och glasburken har flest referenter än övriga referenter i kategorin.
I samtliga kategorier framgår tydligt att glasburken är det viktigaste föremålet. Fönstret, bikupan, stenen och berget är viktiga föremål i berättelsen. Stövlarna är ett obetydligt föremål, eftersom de bara har förekommit fem gånger i samtliga kategorier.
30 3 7 14 11 9
jar boots window hive rock cliff
NarrativReferent1 60 2 18 12 7 5 jar boots window hive rock cliff
NarrativReferent2
6
0 0 0 1
0 jar boots window hive rock cliff
15
Resultat av semiotiska typer
Semiotiska typer presenteras utifrån samtliga narrativa referenter (se tidigare förekomster av narrativa referenter). Semiotiska typer fördelas i varje kategori som ingår i samtliga referenter.
Diagram 9–11. Semiotiska typer hos samtliga referenter.
Diagram 9 i NarrativReferent1 visar att konstruerad handling (ca) har ett större antal än övriga semiotiska typer. Lexikala tecken (lex) och svenskinlånade munrörelser (mouth) har ett relativt stort antal, men utpekande verb (is), nominalfras (np) och osynligt surrogat (IN) har ett mindre antal i kategorin.
Diagram 10 visar att osynligt surrogat (IN) har ett större antal än övriga semiotiska typer. Avbildande tecken har det näst största antalet. Lexikala tecken (lex), svenskinlånade munrörelser och icke-dominant hand (WH) har ett relativt stort antal. Nominalfraser (np) har bara tre stycken i denna kategori.
Diagram 11 visar att det inte finns många semiotiska typer i den här kategorin, däremot har osynligt surrogat (IN) ett större antal än övriga kategorier. Nominalfraser (np), pekningar (pt), konstruerad handling (ca) och lexikaliserat avbildande tecken (dl) finns inte med i den här kategorin.
I samtliga kategorier framgår det tydligt att konstruerad handling är mer dominant i NarrativReferent1 än övriga kategorier. Det innebär att tecknaren konstruerar referenten i berättelsen.
NarrativReferent2 har däremot många osynliga surrogat och avbildande tecken. Resultatet visar att osynligt surrogat också har ett större antal i NarrativReferent3 än NarrativReferent1.
16
Animata referenter och semiotiska typer
Här nedan presenteras tre perspektiv som består av ny introduktion, introduktion och återintroduktion. Detta för att kunna se ett resultat av semiotiska typer som riktas på animata (levande) referenter i kategorin NarrativReferent1. Det totala antalet på alla perspektiven och semiotiska typerna över samtliga informanter hämtades ur dataöversikten, Excelfilen.
I det första perspektivet (ny introduktion) finns det sex referenter, men i de två andra perspektiven tillkommer en referent (boy.dog). Flera semiotiska typer kan också förekomma hos en referent i en satsliknande enhet.
Ny introduktion
I det första perspektivet, ny introduktion visar resultatet på121 semiotiska förekomster över samtliga referenter. Tabell 2 visar att lexikala tecken (lex) och svenskinlånade munrörelser (mouth) har flesta antal i ny introduktion. I kategorin produceras en ny referent med lexikalt tecken (lex) och svenskinlånad munrörelse (mouth), därefter tillkommer övriga semiotiska typer i en satsliknande enhet, exempelvis (ca.lex.mouth). I det perspektivet finns det flera nominalfraser (np) än övriga perspektiv. Resultatet visar att osynliga surrogat (IN) inte finns med i perspektivet.
Tabell 2. ReferentNEW och semiotiska typer.
Introduktion
I det andra perspektivet, introduktion visar resultatet på 626 semiotiska förekomster över samtliga referenter. Tabell 3 visar att konstruerad handling har ett betydligt större antal än andra semiotiska typer, särskilt hos referenterna, pojken och hunden. Resultatet visar att konstruerad handling (ca) har totalt 317 stycken. Pojken har 240 stycken av dem och hunden har 47 stycken. Lexikaliserad avbildande tecken (dl) och avbildande tecken (ds) har ett relativt stort antal i perspektivet. En nominalfras (np) visas bara en gång hos pojken. Osynliga surrogat (IN) är flera i det här perspektivet än övriga perspektiv.
Tabell 3. Referent och semiotiska typer.
Återintroduktion
I det sista perspektivet, återintroduktion visar resultatet på 523 semiotiska förekomster över samtliga referenter. Tabell 4 visar att lexikala tecken (lex) har 141 stycken och svenskinlånade munrörelser (mouth) har 117 stycken, däremot har konstruerad handling (ca) 134 stycken i kategorin. Pojken har 77 stycken i konstruerad handling (ca) och hunden har 35 stycken. Avbildande tecken (ds) och lexikaliserat avbildande tecken (dl) är relativt stort i perspektivet. Resultatet visar att ingen nominalfras (np) finns med i perspektivet.
17
Diskussion
Jag tar upp några punkter för att beskriva bakgrund, tillvägagångssätt och resultat. Vilka mina förväntningar på det slutliga var och hur projektets syfte skulle komma att besvaras.
Under projektets gång har jag analyserat tio informanter i varierande ålder med lika könsfördelning och geografiskt spridda i Sverige. Sedan har projektgruppen valt en bra bilderbok ”Groda, var är du?”, eftersom det inte är en översättningsbok utan bara är bilder i boken, vilket gör att man inte påverkas av översättningar. Den narrativa texten överensstämmer med referenter och semiotiska typer.
Projektgruppen harvalt tolv referenter, sex animata referenter och sex inanimata referenter. Det är en bra variation av levande referenter och icke-levande referenter där man kan se resultatet av semiotiska typer. Men en av inanimata referenter (stövlarna) ska tas bort ur analysen eftersom fyra av tio informanter har producerat stövlarna en eller två gånger. Resultatet visar att stövlarna inte är väsentliga i berättelsen, således kan man ta bort referenten ur projektet.
Projektgruppen har tolv semiotiska typer i analysen. Jag valde direkt bort en semiotisk typ (gester) eftersom den inte förekommer i alla eaf-filer. Jag tog bort bokstaveringar (fs) i resultatet för att det bara fanns nio tillfällen under hela projektet och därför har det inget värde för studien.
Första analysprocessen började jag genom att annotera satsliknande enheter. Det var inte lätt att identifiera segmenteringarmed hjälp av icke-manuella markörer exempelvis ansiktsuttryck, huvud- och kroppsrörelser, pauser (Johnston, 2019) på vissa informanter. Då tittade jag också efter minst ett predikat i varje satsliknande enhet (Börstell et al., 2016)vilket underlättade för mig att dela upp det i satsliknande enheter.
Projektgruppen har valt tre olika perspektiv, ny introduktion (referentNEW), introduktion (referent) och återintroduktion (referentREIN) för att få ett resultat där man kan se jämförelser av vilka referenter och semiotiska typer som förekommer i varje perspektiv. Resultatet visar tydligt att ny introduktion är mindre än andra perspektiv eftersom alla informanter producerar en ny referent under berättelsens gång. Introduktion är vanligare eftersom man ofta producerar från satsliknande enhet till satsliknande enhet. Projektets resultat visar att kategorin NarrativReferent1 tydligt är mer dominant än de övriga kategorierna. Det kan bero på att man med NarrativReferent1 alltid börjar konstruera en referent i satsliknande enhet, och där etablerar man referenten. Om det skulle komma en annan referent under samma tidsintervall så lägger man till den i NarrativReferent2 och därefter NarrativReferent3. Därför visar resultatet att NarrativReferent3 är betydligt mindre än övriga kategorier.
18
Efter analysprocessen har jag upptäckt att svenskinlånade munrörelser inte handlar om hela svenska munrörelser, utan att det också är reducerade svenskinlånade munrörelser. I det här projektet är både svenskinlånade munrörelser och reducerade svenskinlånade munrörelser i samma semiotiska typ, därför ger ett stort antal i resultatet.
Ur magisteruppsatsen (Willing, 2019) har jag analyserat tre olika perspektiv – karaktärens perspektiv, observatörens perspektiv och blandat perspektiv (Quinto-Pozos & Parrill, 2015), däremot kunde jag inte se vilka semiotiska typer som tillhör dessa referenter. Därför är det bra med det här projektet där man kan se vilka semiotiska typer som tillhör varje referent i samtliga kategorier.
19
Projektets plan och genomförande
I den rapporten presenteras en plan och genomförande av projektet. Grundat på erfarenheter av Hodge, Ferrara och Anible (2019) ville projektgruppen gå vidare med analysarbetet på flera teckenspråk. Gruppen startade med att diskutera tillvägagångssätt och förväntningar på projektet. De valde sedan ut fem döva informanter i varje land för att analysera förekomster av narrativa referenter i teckenspråkstexter. De kom även överens om att använda samma annoteringsmall för semiotiska typer i ELAN (EUDICO Linguistic Annotator). Detta möjliggjorde för arbetsgruppen i respektive teckenspråk att gå igenom filer och taggar, ge kommentarer och justeringar på liknande sätt. De skulle kunna få fram ett resultat av alla frekvenser och jämförelser utifrån data i samtliga länder. Resultaten av jämförelsestudien i papperspresentationen A cross-linguistic comparison of reference across different signed languages (av Lindsay Ferrara, Benjamin Anible, Gabrielle Hodge, Tommi Jantunen, Lorraine Leeson, Johanna Mesch och Anna-Lena Nilsson) skulle ha presenterats på workshop SignCafe2 i slutet av maj 2020 blev inställd. Projektgruppen förberedde sig därmed på en artikel med resultaten. Artikeln kommer att baseras på datamängden med tio återberättelser per språk (fem teckenspråk).Under våren 2020 medverkade jag i en del av forskningsprojektet som riktade in sig på svenskt teckenspråk med en projektledare, Johanna Mesch vid Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Vi har haft totalt sex projektmöten från januari till maj. Jag gick igenom fem annoteringar tillsammans med projektledaren. Därefter tillkom ytterligare fem döva informanter. Detta för att jag skulle annotera och analysera narrativa referenter i avsikt att få fram ett resultat från tio informanter i svenskt teckenspråk.
Analysarbetet fick en begränsad tidsram i projektet. En tidsplanering skapades för projektet (se bilaga 3), detta för att försäkra mig om att projektet skulle slutföras i tid. Tidsplaneringen var en förutsättning för att hålla koll på att samtliga arbetsuppgifter gjordes och genomfördes.
Projektets utvärdering
Här nedan diskuteras och utvärderas projektets styrkor och svagheter. Sedan ges förslag på ändringar och framtidsplan.
Styrkor
Under projektets arbetsgång tar jag upp några punkter på projektets styrkor. Teckenspråkskorpusen är huvudsakligen en utgångspunkt i den här projektstudien och tillståndet att använda den har varit en stor fördel. Jag har inte behövt samla in samtycke från informanterna och det har varit mindre tidskrävande att samla in material till det här projektet.
I projektets tillvägagångssätt måste all insamling av data noga granskas, detta för att bedöma vilken tillförlitlighet och giltighet informanten som man får fram (Bell, 2010). Man ska kunna förklara och beskriva tillvägagångssättet noggrant och analysprocessen upprepas för att öka tillförlitligheten. Under projektets gång har jag medverkat i annoteringen med Johanna Mesch och Anna-Lena Nilsson. Där finns det en annoteringsrad ”kommentar” (eng. comments) där vi kan kommentera, ställa frågor eller skriva frågetecken (reflektion), vilket gör att vi kan ta del av och kommentera varandra. Återkopplingar gavs på projektmöten och e-post. Det här tillvägagångssättet ökar tillförlitligheten för projektet.
20
och semiotiska typer. Att använda korpus är utan tvekan en möjlighet för alla i forskning och ökar förståelse i undervisning.
Sedan har en forskningsassistent på Institution för lingvistik hjälpt till att exportera från eaf-filerna till Excelfilen och även gjort en dataöversikt vilket underlättade för mig när jag studerade frekvenser och gjorde diagram till resultatet.
Projektgruppen har valt ut begränsade narrativa referenter och semiotiska typer i annoteringen. Alla använder samma engelska termer och begrepp på narrativa referenter och semiotiska typer. Likadana termer kan nyttjas i ELAN, vilket är fördelaktigt eftersom oavsett språk kan alla förstå och använda dessa termer. Detta bidrar till fler möjliga forskningar i internationella sammanhang i detta ämne.
Svagheter
Under projektets arbetsgång visar jag några punkter på projektets svagheter. Det har varit ett tidsbegränsat analysarbete och tagit mycket tid att annotera och analysera. Jag är inte expert på att exportera ELAN till Excelfilen och blev beroende av forskningsassistenten för att hjälpa till att exportera och göra en dataöversikt i Excelfilen.
Under analysprocessen har det tagit tid att förstå och skilja på lexikaliserat avbildande tecken och avbildande tecken. Man måste upprepa det flera gånger för att få en klar bild av dessa semiotiska typer. Det är inte lätt att identifiera satsliknande enheter hos vissa informanter, till exempel att de uttryckt sig för snabbt eller ”slarvigt”.
Efter analysprocessen upptäckte jag att semiotiska typer i bokstavsordning inte är lämpligt i resultatet, detta för att det lätt blir förvirrande när man inte vet vilken semiotisk typ som tillhör en glosa.
Förslag på ändringar
Under projektets gång kommer jag på några förslagsändringar. Två semiotiska typer, lexikaliserat avbildande tecken och avbildande tecken kan slås ihop till samma semiotisk typ eftersom det inte gör någon skillnad i det här analysarbetet.
En annan semiotisk typ, s.k. svenskinlånade munrörelser, kan man utforma i två delar. Detta eftersom det finns två olika typer av svenskinlånade munrörelser, det vill säga en svenskinlånad munrörelse och en reducerad svenskinlånad munrörelse.
Blickriktningar (+k och -k) skulle kunna läggas till i en annoteringsrad då man kan se en konstruerad handling, avbildande tecken och berättarperspektiv (berättarkommentar).
21
Figur 14. Semiotiska typer och glosor i följdordning. (eaf-fil: SSLC02_409)
Framtidsplan
Projektet är begränsat till en texttyp och en målgrupp som består av tio informanter, så därför kan man inte generalisera till andra material eller övriga grupper. För att kunna generalisera behöver man fortsätta studera andra texttyper och flera informanter.
Sedan skulle det vara intressant att göra en studie av narrativa referenter hos hörande andraspråksinlärare. Utifrån projektet kommer jag att göra ett kompendium för svenskt teckenspråk som andraspråksundervisning och även göra en presentation, exempelvis posters på framtida konferenser. Det är således väsentligt att ta till sig både aktuell forskning och undervisning i internationella sammanhang.
22
Referenser
Ahlgren, I. & Bergman, B. 1994. Reference in narratives. I: Ahlgren, I., Bergman, B. & Brennan, M. (red.). Perspectives on Sign Language Structure: Papers from the Fifth International Symposium on Sign Language Research. Vol. 1. Durham: isla.
Ahlgren, I., & Bergman, B. (2006). Det svenska teckenspråk. I: Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. SOU 2006:29. Betänkande av utredningen översyn av teckenspråkets ställning, Stockholm.
Bergman, B. (2007). Det svenska teckenspråket – ett språk i fyra dimensioner. Institutionen för lingvistik, avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet.
Börstell, C., Wirén, M., Mesch, J., & Gärdenfors, M. (2016). Towards an annotation of syntactic structure in the Swedish Sign Language Corpus. I: Language Resources and Evaluation
Conference (LREC) Portorož, Slovenia, May 23-28, 2016 ELRA, ss. 19–14.
Cormier, K., Smith, S., & Sevcikova-Sehyr, Z. (2015). Rethinking constructed action. Sign Language
& Linguistics, 18 (2), ss. 167–204.
Forskningsetiska principer (2002). Vetenskapsrådet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (2020-01-17)
Hodge, G., & Cormier, K. (2019). Reported speech as enactment. Linguistic Typology, 23 (1), 185– 196.
Hodge, G., Ferrara, L. N., & Anible, B. D. (2019). The semiotic diversity of doing reference in a deaf signed language. Journal of Pragmatics, 143, ss. 33–53.
Johnston, T., & de Beuzeville, L. (2014). Auslan corpus annotation guidelines. Centre for Language Sciences, Department of Linguistics, Macquarie University.
Johnston, T. (2019). Auslan Corpus Annotation Guidelines. Department of Linguistics, Macquarie University & Honorary Associate, University of Sydney.
Liddell, S. (2003). Grammar, Gesture and Meaning in American Sign Language. Cambridge: Cambridge University Press.
Mayer, M. (1969) Frog, where Are You? Dial Press, New York.
Mesch, J., Wallin, L., Nilsson, A-L. & Bergman, B. (2012). Datamängd. Projektet Korpus för det svenska teckenspråket 2009–2011 (version 1). Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Mesch, J. (2015). Svensk teckenspråkskorpus – dess tillkomst och uppbyggnad. Forskning om
teckenspråk XXIV. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 1–26.
23
Perniss, P. M. (2012). Use of sign space. I: R. Pfau, M. Steinbach & B. Woll (red.), Sign language: An
international handbook. Berlin/Boston, MA: De Gryuter Mouton, ss. 412–431. Pozos, D., & Parrill, F. (2015). Signers and Co-speech Gesturers Adopt Similar Strategies for
Portraying Viewpoint in Narratives. Topics in cognitive science, 7(1), ss. 12–35.
Simper-Allen, P. (1999). Perspektiv och anföringsformer i svenskt teckenspråk. Magisteruppsats. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Wallin, L., & Mesch, J. (2018). Annoteringskonventioner för teckenspråkstexter. Version 7 (januari 2018). Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 29–74.
(http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1177876/FULLTEXT01.pdf)
Willing, J. (2019). Användning av perspektiv i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare. Magisteruppsats. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
24
Bilagor
25
Bilaga 2 – Dataöversikt per individuell informant
26
Bilaga 3 – Projektets tidplan
Januari – juni 2020
Arbetsuppgifter Datum Kommentar
Introduktionsmöte med projektledare Januari Gå igenom vad jag ska göra och annotera Annoteringsarbete med projektledare
(fem informanter) Januari Gå igenom satsliknande enheter, narrativa referenter och semiotiska typer Annoteringsarbete med projektledare
(fem informanter) Januari Gå igenom satsliknande enheter, narrativa referenter och semiotiska typer Eget annoteringsarbete
(Ytterligare fem informanter) Februari Rikta först på satsliknande enheter
Fortsätta med annoteringsarbete Februari Rikta på narrativa referenter och semiotiska typer
Litteraturläsning Februari Inledning/bakgrund
Skriv projektrapport Februari Syfte, material och metod
Finjustering av annoteringar
(Ytterligare fem informanter) Februari Gå igenom satsliknande enheter, narrativa referenter och semiotiska typer Går igenom annoteringsarbete med projektledare Mars Gå igenom satsliknande enheter, narrativa
referenter och semiotiska typer
Justeringar av annoteringar Mars Finjustera satsliknande enheter, narrativa referenter och semiotiska typer
Litteraturläsning Mars Material/metod
Skriv projektrapport Mars Material och metod
Resultat av tio informanter Mars-April Excel, uträkning, frekvenser,
Skriv projektrapport April-maj Resultat och projektets genomförande och förslag på ändringar.
Förbereder projektredovisning Maj Formulera PPT
Projektredovisning 14 maj Redovisa om projektet på internseminarium
Skriv projektrapport Maj-juni Finjustera projektrapport
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
