Umeå Universitetet
Statsvetenskapliga institutionen
Privatekonomi i den nya gymnasieskolan
En läromedelsanalys inom samhällskunskap om hur läroböcker hanterar ämnetprivatekonomi.
Ämneslärarprogrammet Examensarbete, 30 hp VT 2020
Abstract
This paper aims to study the correlation between the Swedish high school curricula and educational materials, i.e. educational books. More specifically if a selection of market available books fulfils the curriculums set requirements for the educational goal surrounding
privatekonomi, personal finances. Because this is a new subject in Swedish social studies since
2011 for teenagers between the ages of 16–19, the author of this essay argues that it is therefore relevant to study educational books which are supposedly tailored to meet the new requirements, to see if they meet the set goals.
To reach the goal of this paper, nine books have been studied with the help of
läroplansteori, curricula theory, as Nina Wahlström presents it. Four so called kunskapstraditioner, traditions of knowledge, wherein “worthy” knowledge is subjective to
each tradition, have been used in the interpretation of the selected books in order to correlate potentially flawed materials to one of these four traditions. Firstly, the books were studied with the purpose to discern if their contents were lacking. The curricula theory was applied afterwards to the interpretation of the books’ relevant chapters.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Problemformulering ... 2 1.2 Syfte ... 3 1.3 Frågeställningar ... 3 1.4 Forskningsläge ... 41.4.1 Läromedel i den decentraliserade gymnasieskolan... 4
1.4.2 På spaning efter den goda läroboken ... 5
2. Teorianknytning ... 7 2.1 Läroplansteori ... 7 2.1.1 Kunskapstraditioner ... 7 3. Metod ... 10 3.1 Induktiv textanalys ... 10 3.2 Ämnesplanens formulering ... 10
3.2.1 Inkomster, utgifter, tillgångar och skulder ... 11
3.2.2 Konsumtion i förhållande till behov och resurser ... 12
3.2.3 Konsumenträtt ... 12
3.2.4 Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar ... 13
3.3 Nyckelbegrepp ... 13 3.4 Operationalisering av kunskapstraditionerna ... 14 3.5 Urval ... 16 3.6 Avgränsningar ... 17 3.7 Metoddiskussion ... 18 4. Analys ... 19
4.1 Gleerups Arena 123, andra upplagan ... 19
4.2 Gleerups Reflex 123 ... 20
4.2.2 Andra upplagan ... 22
4.3 Libers Samhällskunskap 1, 2 och 3 ... 23
4.3.1 Första upplagan ... 23
4.3.2 Andra upplagan ... 24
4.4 Libers Zigma – Samhällskunskap – Kurserna 1, 2 och 3 ... 25
4.4.1 Åttonde upplagan ... 26
4.4.2 Tionde upplagan ... 28
4.5 Libers Z-classic – Samhällskunskap – Kurs 1b ... 30
4.6 NA Förlags Perspektiv på samhället 1–3 ... 32
4.7 En kort sammanfattning ... 33
4.7.1 Diskussion kring första upplagan av Reflex 123 ... 34
4.7.2 Utvecklingen från upplaga till upplaga ... 35
4.8 Kunskapstraditionerna applicerade ... 36
4.8.1 Arena 123 ... 37
4.8.2 Reflex 123, första och andra upplagan ... 38
4.8.3 Samhällskunskap 1, 2 och 3 samt Libers Samhällskunskap 123 ... 39
4.8.4 Zigma, åttonde och tionde upplagan ... 41
4.8.5 Z-classic ... 42
4.8.6 Perspektiv på samhället 1–3 ... 43
5. Slutliga resultat ... 46
6. Slutdiskussion ... 48
Tabellförteckning
1
1. Inledning
Vad räknas som kunskap i ett samhälle? Vem bestämmer vilken kunskap som ska bevaras och
upprätthållas likt en helig gral av samlad vetskap och visdom? Hur ska denna värdefulla information på bästa sätt vidareförmedlas till nästa generation, för att därefter påbörja cykeln av bevarande och återupprepning igen?
Det finns inga definitiva svar på hur dessa frågor ska hanteras. Genom den mänskliga nedskrivna historien har olika traditioner och normer regerat. De har bestämt vad kunskap är och hur det ska läras ut. Men det har aldrig heller varit en strikt konsensus om detta, där rivaliserande traditioner och tankesätt konstant tryckt på från sina håll, och vunnit mark allteftersom. Till slut må de ha själva blivit dominanta, men under oavbrutna anfall från tidigare jättar och nytillkomna kämpar. På detta sätt, men något dramatiserat, beskrivs fyra olika
kunskapstraditioner. Relationerna mellan dem är inte statiska. De är sällan ensamma influenser
i mänskliga samhällen där utbildning inte bara är en fråga för privatpersonen, utan även för kollektivet och politiken.1
I den svenska skolan finns det så kallade centrala styrdokument, en läroplan, vilka bestämmer hur skolans arbete utformas, hur undervisningen ska se ut i grova drag samt vilket material som ska presenteras för eleverna. I dessa dokument går det att utläsa inflytande från flera olika traditioner av kunskap. Särskilt intressant blir det att undersöka och tolka nya läroplaner, specifikt vilket innehåll den tar upp som viktig kunskap.2 I Gy11, den nuvarande gymnasieskolans läroplan, tas det upp visst nytt material som svenska gymnasieelever ska komma underfund med. Men även om lärarkåren är inläst och villig att följa dessa nya ledstjärnor, är det osäkert huruvida de medel i vilken undervisningen tar stöd, följer med de nya innehållskraven som ställs på skolornas kunskapsförmedling. Även om beslutet tagits och nya lagar regerar, följer alla med på det nya? Eller håller de kvar vid det gamla?
Denna fråga ställde jag mig under VFU-3-perioden under höstterminen 2019. Väl ute på min praktikplats började jag och några av de ordinarie lärarna diskutera kring innehållet av läroböcker. Under konversationen dök frågan upp om huruvida vissa av de tillgängliga läromedlen faktiskt uppnådde alla mål. Eftersom jag skulle undervisa i just privatekonomi började jag undersöka de läroböcker skolan hade att tillgå. Således väcktes mitt intresse för
2 frågan. Samma fråga som nu ställs av denna studie: vad har författarna av läromedlen istället valt att fokusera på?
1.1 Problemformulering
Studien utgår från att undersöka huruvida implementeringen av läroplanen från 2011 för gymnasieskolan (Gy11) har kommit till uttryck i läromedlen som används inom ämnet samhällskunskap. Med läromedel avses här dedicerade läroböcker för gymnasieskolan. I denna studie kommer begreppen läromedel och läroböcker att användas synonymt.
Området, vilket ligger som grund för undersökningen, är det för denna läroplan nya centrala innehållet: privatekonomi. Ekonomi på hushållsnivå, eller mikro-nivå. Att studera hur snabbt läromedelsförfattarna mottar och omvandlar läroplanens nya krav till funktionsdugliga läroböcker är ett av de mål denna studie ämnar undersöka.
Eftersom läroplanen, och dess medföljande ämnesplaner, introducerade nya kunskapsmål samt innehållsmässiga förändringar, blir det intressant att undersöka olika läromedel som Sveriges skolor haft tillgång till vilka har varit direkt kopplade till Gy11:s nya ämnesplan för samhällskunskap. Studien ämnar därför undersöka om de nya läromedlen uppfyller de innehållskrav som ställs i ämnesplanen för gymnasieskolans introducerande samhällskunskapskurser, 1a1 och 1b. Av denna anledning ligger det huvudsakliga fokus på ämnesplanen för samhällskunskap med det centrala innehållet Skolverket uttrycker på följande sätt:
”Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.”3
Detta innehåll var nytt för Gy11. Utifrån vad som står ovan torde de läroböcker vilka släppts fr.o.m. 2011 fram till idag behandla dessa punkter. Enligt Ann-Christine Juhlin Svensson
tenderade läromedlen att utgå från en tradition med att följa de ramfaktorer vilka fanns i samhället samt att utgå från lärares signaler till förlagen.4 I dessa ramfaktorer inkluderades element såsom ekonomiska resurser, utvärderingstyper såsom de nationella proven samt diverse
3 Skolverket. Ämne – Samhällskunskap. Skolverket
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubje ctCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3. (Hämtad 01-01-2020)
4 Juhlin Svensson, Ann-Christine. Läromedelsanvändning i gymnasieskolan, 5–64. Läromedel i den
decentraliserade gymnasieskolan – Slutrapport från projektet Läromedelsval och läromedelsstöd. Uppsala
3 styrdokument (ex. läro- och kursplaner, skollagen etcetera). Med Juhlin Svenssons resultat kan det förståeligt ses som överflödigt att undersöka om nuvarande läromedel också följer samma trend. Här menar jag då att det fortfarande kan ses intresseväckande att undersöka huruvida en fördröjning, om inte utav en ren avsaknad, i läroböckernas innehåll kan observeras. Av denna anledning har studien inte bara undersökt nyutgivna läroböcker, utan även de äldre upplagorna av tillgängliga läromedel för samhällskunskap.
Analysen av läromedlen sker enligt citatet ovan, som är det centrala innehållet enligt ämnesplanen Skolverket lagt fram. Med detta som utgångspunkt blir det då enbart relevant att söka efter vissa kapitel i läromedlen som behandlar samhällskunskapskurserna 1a1 och 1b, där privatekonomi nämns som centralt innehåll. Det kan dock komma att bli relevant att utöka detta till andra kapitel som behandlar relevanta element av privatekonomi. En vidare beskrivning och definiering av ämnesplanens innehåll återfinns i metodkapitlet.
Ninni Wahlströms kunskapstraditioner, vilka hon presenterar i sitt verk Läroplansteori
och didaktik, används i denna studie för att försöka forma en tanke för hur eventuellt bristfälliga
läromedel kan följa en viss tradition av synen på kunskap.5 Eller motsatsen, om en viss tradition
lämpar sig bäst för att upprätthålla de krav som ställs i dagens gällande läroplan.
1.2 Syfte
Studiens syfte är att undersöka om Gy11:s krav på centralt innehåll inom området
privatekonomi har uppfyllts i läroböckerna för samhällskunskap. Detta kommer åstadkommas
genom att analysera ett urval av läroböcker från några av Sveriges läromedelsförlag utifrån Wahlströms fyra kunskapstraditioner.
1.3 Frågeställningar
1. Vilka brister, om några, finns det i läromedlens innehåll relativt till ämnesplanens mål?
2. Hur förändras innehållet mellan de olika upplagorna? På vilket sätt behandlas begreppet privatekonomi? Uppstår skillnader i hur begreppet hanteras mellan tidiga och senare upplagor?
3. Vilka kunskapstraditioner tenderar läromedlen att följa? Skiljer sig de eventuellt bristfälliga läromedlen från de fullständiga motsvarigheterna?
4
1.4 Forskningsläge
Följande avsnitt presenterar forskningsläget för ämnet i fråga. Två arbeten, ett från Uppsalas Ann-Christine Juhlin Svensson och ytterligare ett från Åbos Tom Wikman.
1.4.1 Läromedel i den decentraliserade gymnasieskolan
Ett projekt under 1990-talet undersökte hur läromedel, där en bredare definition av läromedel nyttjades, valdes ut i svenska gymnasieskolor samt hur de användes. Den refererade studien inkluderade ljudinspelningar, dataprogram och dylikt i begreppet läromedel. Utöver detta undersökte studien dessutom vilket produktionsstöd Skolverket haft. Undersökningen genomfördes i sex gymnasieskolor från olika kommuner i Sverige.6
Det resultat projektet visade var att det fanns olika sätt på vilka läromedlen utformades. Först och främst presenterades en långtgående tradition med signaler från lärare om vilket material som borde inkluderas i läromedlen utifrån samhällets ramfaktorer. Detta sätt, där lärare haft stort inflytande när det kommer till vilket läromedel vilka till slut användes i undervisningen, var enligt undersökningen dominerande.7 Det andra sättet var ett mer
elevcentrerat perspektiv, där läromedlet i sig inte hamnade i centrum. Undervisningen var inte lika styrd av ett specifikt läromedel, utan den öppnades upp för att bäst passa eleverna.8
Det mest intressanta för denna studie är projektets resultat. Detta visade till viss del att alla typer av läromedel, inte bara i läroböcker, i de undersökta skolorna i stort följde samhällets ramfaktorer. Detta kan bero på, som redan nämnts, att de var lärarna som hade den huvudsakliga rollen i läromedelsvalet för varje skola. I det fall då lärarna är medvetna vad läroplanen kräver av undervisningen, torde det då ses som rimligt att de även väljer de läromedel vilka är bäst anpassade till kraven.
Eftersom denna studie syftar till att undersöka böcker ämnade för den nya gymnasieskolan kan Svenssons resultat ligga som motivering till denna studie, även om studien inte ämnar undersöka skolornas sållning och slutliga inköp av läromedel. Då skiftet av läroplanen förändrade kursernas upplägg och centrala innehåll blir det då relevant att analysera de nya läromedlen som fanns tillgängliga för skolornas urvalsprocesser. Här förutsätts att
6 Ajagán-Lester, Luis. Cramér-Wolrath, Emelie. Juhlin Svensson, Ann-Christine. Selander, Staffan. Läromedel i
den decentraliserade gymnasieskolan – Slutrapport från projektet Läromedelsval och läromedelsstöd. Uppsala
Universitet. 1995. 3.
5 läromedelsurvalet sker enligt samma tradition Svensson påvisade 1995, där ett stort lärarinflytande kunde observeras.
1.4.2 På spaning efter den goda läroboken
Tom Wikman presenterade 2004 en studie han ämnade skulle ge en viss inblick i hur den optimala läroboken skulle kunna utformas, eller hur den kan maximera elevens lärande9. Vilket innehåll den har och hur det väljs att presenteras var några saker Wikman undersökte.
Det mest intressanta resultat från studien kopplas till läroböcker ämnade för den finlandssvenska minoriteten i Finland. Här hade han undersökt bland annat kemiböcker för finlandssvenska ungdomar. Vad han kom fram till var att dessa läromedel saknade den nya läroplanens laborativa prägel, eller i alla fall till stor del märkte en tydlig skillnad mellan de läroböcker finskspråkiga elever hade att tillgå och de finlandssvenska motsvarigheterna.10 Här
fick då de gamla läroböckerna helt enkelt duga för undervisningen, även om de inte nådde upp till kraven som reformen krävde. Wikman talar här om en ”osynlig läroplan”, där läroboken får agera inofficiell läroplan. Han skriver att den faktiska reformen i skolorna, syftade till förändringar i ämnesplaner och lagar, inte går igenom förrän det finns nya läromedel vilka lever upp till de nya mål som ställs upp.11 Således kan det uppstå perioder där undervisningen inte följer den officiella läroplanen där den osynliga motsvarigheten, det vill säga läroboken, tar dess plats.
Han fortsätter med en diskussion kring den officiella läroplanen och hur dess utformning kan påverka användningen av läroböcker som ”osynliga läroplaner”. Wikman resonerade att det verkar finnas en koppling mellan läroplanens detaljstyrning och skolornas förlitande på läroböcker. Han menar att om läroplanen blir mindre detaljstyrande och mer allmänt öppen för tolkning, blir då läroböckerna av allt större vikt i undervisningens utformning.12
Här uppstår då viktiga punkter att ha i åtanke kring Wikmans och Juhlin Svenssons resultat. Wikman menar att beroende på diverse faktorer kan ett signifikant tidsglapp uppstå från det att en reform formellt sker tills det att den faktiskt träder i kraft bland verksamheterna. Juhlin Svensson säger å andra sidan att läromedelsutvecklingen till stor del följer en tradition av samarbete mellan lärarna och läromedelsförfattarna. Här blir det då intressant att fråga sig om de fenomen dessa forskare pekar på kan fungera i tandem. Under förutsättningar att Juhlin
9 Wikman, Tom. På spaning efter den goda läroboken – Om pedagogiska texters lärande potential. Åbo Akademis
Förlag. 2004. 13.
10 Wikman. På spaning efter den goda läroboken. 81. 11 Ibid. 81.
7
2. Teorianknytning
2.1 Läroplansteori
Läroplansteori handlar i stort om vilken typ av innehåll, där varje samhälle var för sig väljer vilken kunskap vilket ska ingå i undervisningen. Detta är inte statiskt utan förändras ständigt utifrån nya rön och teorier som uppstår i samhället.13
I Wahlströms arbete presenterar hon läroplansteori, där fyra olika kunskapstraditioner lyfts fram. Dessa traditioner har olika definitioner av vad begreppet kunskap innebär i sin grund och hur denna kunskap ska nås och i slutändan förmedlas. Utifrån dessa traditioner kommer läromedlen att studeras för att se huruvida bristfälliga läromedel tenderar att följa en specifik kunskapstradition mer relativt till de kompletta motsvarigheterna. Dessa kunskapstraditioner ligger under studiens gång som grund för tolkning och kodning av den data som samlas in från läroböckerna och de kommer att beskrivas ytterligare nedan. Som Wahlström själv uttrycker har dessa kunskapstraditioner inte nödvändigtvis helt och hållet bytt ut varandra, men de har varit olika starka under vissa historiska perioder.14
2.1.1 Kunskapstraditioner
Den första traditionen är den vetenskapliga rationalismen, vilken betonar de ämnesspecifika kunskaperna som det viktigaste att förmedla i undervisningen. Viss reproduktion av redan existerande kunskap inom varje ämne blir då nödvändigt i undervisningen för att bevara ämnets integritet och historiska arv. Vad som är ämnesspecifika kunskaper bestäms enligt denna tradition av universitetens ämnesdiscipliner.15
Social effektivitet är den andra av fyra kunskapstraditioner. Här fokuseras undervisningen
istället på att, som namnet ger anspråk på, utbilda en framtida befolkning för ett framtida samhälle. De kunskaper och färdigheter som anses vara nödvändiga för en medborgare för att kunna bidra och fungera i samhället, är med andra ord vad skolan borde premiera. Här får ämnet i sig mindre status och dess integritet luckras upp gentemot de andra ämnena.16
En humanistisk kunskapssyn och läroplansutveckling syftar till att varje enskild individ ska få utvecklas individuellt och utifrån sina egna erfarenheter. Med andra ord ska
13 Wahlström. Läroplansteori och didaktik. 11. 14 Ibid. 40.
8 undervisningen optimalt sett skräddarsys efter varje elev, där innehållet för utbildningen på något vis ska kopplas till den lärandes tidigare erfarenheter för att på så vis stärka lärandet.17
Social rekonstruktionism är den sista av de fyra kunskapstraditionerna vilka tas upp av
Wahlström. I denna tradition pekas skolan och dess undervisning ut som en drivande faktor i samhällets förändringspotential till att bli ett mer jämställt sådant. Likt humanismen är individens erfarenheter viktiga, men som Wahlström påpekar anser förespråkare av traditionen att lärandet i sig alltid sker i ett socialt sammanhang.18
Dessa beskrivningar är inte helt olik de fyra perspektiv vilka Torbjörn Lindmark presenterar i Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner, där han tar upp bland annat ”fakta- och begreppsinriktad ämneskonception”, vilket här kan kopplas till den första kunskapstraditionen om vetenskaplig rationalism. Lindmark fokuserar i den refererade delstudien på att undersöka hur olika samhällskunskapslärare uppfattar sitt undervisningsämne i dess helhet, där 13 av de 60 deltagarna praktiserar denna ämneskonception.19 Även om det
inte är specifikt läroböcker Lindmark analyserade betyder det ändå, om Juhlin Svenssons och Wikmans resultat är något att utgå ifrån, att det kan finnas en viss koppling mellan läromedels innehåll och enskilda lärares perspektiv på hur undervisning bör genomföras. Av denna anledning skulle även Lindmarks intervjuer med dessa lärare kunna underlätta tolkningen av läroböckers innehåll utifrån kunskapstraditionerna i läroplansteori som görs i denna studie.
Med dessa traditioner i åtanke, blir det möjligt att tolka läroplanen utifrån kunskapstraditionerna. Således blir det lättare att senare jämföra eventuellt bristfälliga läromedel med läroplanen, varav möjliga slutsatser kan dras utifrån denna studies slutliga resultat.
Studiens syfte utgår som tidigare nämnts från att undersöka de delar i läroböckerna som hanterar privatekonomi, Av denna anledning har jag i denna studie inte analyserat hela läroplanen med kunskapstraditionerna i åtanke, utan bara de relevanta delarna; de centrala begrepp vilka presenteras som innehållet i ämnet privatekonomi (se citatet i problemformuleringen) och den allmänna formuleringen för uppmuntran av elevens entreprenörskap.20
17 Wahlström. Läroplansteori och didaktik. 40–41. 18 Ibid. 41.
19Lindmark, Torbjörn. Samhällskunskapslärares ämneskonception. Diss., Umeå Universitet. 2013. 66.
20 Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan. Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
9 Wahlström presenterar en figur som ämnar ge läsaren en överblick av kunskapstraditionernas huvudteser.21 I denna tas olika nivåer upp där kunskapstraditionerna påverkar läroplanen och hur den i slutändan implementeras i undervisningen. I Gy11:s formulering av det innehållsmässiga kravet för privatekonomi går det att utröna vissa kopplingar bland annat till traditionen för social effektivitet. Detta då eleven syftas till att lära sig om saker såsom hushållning och konsumentlagar, vilket kan kopplas till elevens egen utveckling av kompetens som samhällsmedborgare.
Just detta innehållskrav i Gy11 är till stor del kopplat till social effektivitet, där det är de praktiska kunskaperna av att delta i samhället som ämnas undervisas. Men som Wahlström själv påpekar har ingen av traditionerna ett fullkomligt anspråk över läroplanen eller de samhällen den utvecklas i. Även i det privatekonomiska kravet finns det möjligheter att argumentera för såväl vetenskaplig rationalism, essentialism, som för humanism och social rekonstruktionism. Den förstnämnda av dessa då det blir nödvändigt att undervisa eleverna i samhällsekonomiska förändringar. Dessa kan lättare kopplas till en essentialistisk/vetenskaplig rationalistisk inriktning, då högskoledisciplinerna är utgångspunkten för denna tradition, med fokus på ämnesspecifika kunskaper och förmågor.
De två sista traditionerna blir i detta fall mer en tolkning av slutlig implementering av läroplanen i själva undervisningen. Då det inte står uttryckligen i läroplanens innehållskrav för privatekonomi att det ska ingå i undervisningen att elevernas erfarenheter tas i åtanke, blir det då på implementeringsnivå dessa traditioner kommer att nyttjas i tolkningen av materialet. Alltså hur, snarare än vad, läromedelsförfattarna väljer att inkludera i läroböckerna, där exempel och uppgifter kan ge tecken på dessa traditioner.
10
3. Metod
Nedan följer ett kapitel där studiens valda analysmetod först presenteras. Därefter kommer ett avsnitt med definitioner av ämnesplanens begrepp och formuleringar följt av vilka specifika sökord denna studie kommer att nyttja i analyskapitlet. De sista avsnitten är ämnade att redogöra för hur urvalet av empiriskt material har skett, vilka avgränsningar studien gjort samt en kortare diskussion av studiens valda metod och tillvägagångssätt.
3.1 Induktiv textanalys
Undersökningen vilar på ett induktivt arbetssätt, där det huvudsakliga analysmomentet sker enligt en textanalytisk metod. Detta tillåter mig att tolka den data som samlas in för att kunna besvara frågeställningarna under arbetets gång.22
Ett textanalytiskt tillvägagångssätt blir i detta fall fruktsamt, då studien utgår från att undersöka innehållet i diverse läroböcker. Utifrån den teoretiska utgångspunkten i läroplansteori som studien grundar sig på, torde de olika kunskapstraditioner kunna. Dessa presenteras av Ninni Wahlström som: vetenskaplig rationalism, social effektivitet, humanism eller social rekonstruktionism. Dessa traditioner tillåter mig att nyttja deras definitioner av kunskap för att analysera den data undersökningen bygger på. Således kan bakomliggande teman, i detta fall kunskapstraditionerna, lättare utrönas då de är en direkt referenspunkt i den använda teorin.23 Därefter jämförs läromedlens innehåll med läroplanens mål och krav.
3.2 Ämnesplanens formulering
I detta avsnitt följer en vidare definiering av ämnesplanens innehållskrav. De olika begreppen och formuleringarna som återfinns i citatet ovan beskrivs utifrån Nationalencyklopedins (NE) egna begreppsförklaringar. Utifrån de följande definitionerna blir det lättare att därefter finna relevant information och kunskap som finns i det undersökta materialet.
Det är bara några delar i dessa böcker vilka har studerats, nämligen de kapitel vilka hanterar de privatekonomiska elementen utifrån skolverkets innehållsmässiga krav för privatekonomi, som finns i ämnesplanen för samhällskunskap. Vad som exempelvis ingår i ”konsumenträtt” och vad ”konsumtion i förhållande till behov och resurser” innebär, har tolkats
11 utifrån Nationalencyklopedins definitioner av de privatekonomiska begreppen och fraserna enligt ämnesplanens egen formulering:
”Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.”24
Det blir då dessa begrepp som kommer fungera likt sökord i analysen av läromedlen: Privatekonomi, inkomster, utgifter, tillgångar, skulder, konsumenträtt; konsumtion i förhållande till behov och resurser blir hushållning och budget, mer om detta senare, samt samhällsekonomiska förändringar definieras ytterligare i följande avsnitt.
3.2.1 Inkomster, utgifter, tillgångar och skulder
Inkomst kan beskrivas som pengar vilka ett, exempelvis, hushåll tjänar i utbyte mot ett utfört arbete, så kallad arbetsinkomst. Vidare menar NE också att kapitalinkomster från kapitalägande också är en del av inkomstbegreppet.25 På så vis bör alltså läroböckerna ta upp dessa typer av
inkomster, om inte annat torde åtminstone inkomst via arbete vara högst relevant att ingå i undervisningen. Här kommer då den förstnämnda inkomsttypen ligga som basis för ett minimum av vad som krävs av för att läromedlen ska kunna antas följa läroplanen.
En utgift blir då motsatsen, alltså pengar som betalas ut av ett hushåll för olika ändamål.26 Läromedlen i fråga förväntas behandla olika typer av utgifter ett hushåll kan behöva ta itu med. Optimalt skulle vara om läromedlen i någon mån kan ge eleverna en bild av hur dessa utgifter kan tänkas fördelas i ett hushåll. Alltså att konkretisera. I detta skulle även skulder och tillgångar kunna tas upp för att forma ett av läroplanens nästkommande mål, ”konsumtion i förhållande till behov och resurser”, vilket kommer att vidare definieras framöver i detta kapitel. Tillgångar är i sin tur något som ämnar underlätta ekonomin för ägaren av sagda tillgångar. Sådana tillgångar kan enligt NE vara i form av materiella-, immateriella- samt
24 Skolverket. Ämne – Samhällskunskap. Skolverket
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubje ctCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3. (Hämtad 09-03-2020)
25 Bergh, Andreas. Inkomst. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/inkomst. (Hämtad 09-03-2020)
26 Utgift. Nationalencyklopedin. https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/utgift. (Hämtad
12 finansiella tillgångar. Enligt denna definition borde läromedlen i alla fall kort beskriva dessa typer av tillgångar, såsom naturresurser, humankapital, ränteinkomster och värdepapper.27
Slutligen är skulder helt enkelt att hushållet är skyldig att betala en annan part i framtiden, för exempelvis ett uttaget lån.28
3.2.2 Konsumtion i förhållande till behov och resurser
I denna del kan rimligtvis tidigare delmål bakas in för att forma en typ av operationalisering för eleven. Då detta mål kan beskrivas som hushållning, där NE definierar detta som ”(sparsamt) använda eller förbruka (ngt) för visst ändamål med avs. på ngt som skall räcka en viss tid”.29
Detta kan jämföras med läroplanens mål, ”konsumtion i förhållande till behov och resurser”. Alltså att förbruka (konsumera) för någonting (behov) i syfte att något skall räcka till (resurser). Fortsättningsvis kommer begreppet hushållning och budget att stå för detta innehållsliga mål.
3.2.3 Konsumenträtt
I konsumenträtt inkluderas de lagar och bestämmelser som reglerar relationen mellan konsument och producent.30 De skyddar konsumenten, och till viss del även producenten, när ett avtal mellan dessa parter ingås, såsom vid ett köp av en vara. Vidare hanteras vad som gäller för exempelvis garanti, ångerrätt och reklamation av vara. För eleverna kan det anses mest rimligt att undervisa i konsumentens rättigheter, men utifrån läroplanens allmänna mål för gymnasieskolan ska även eleverna ges chans att utveckla en känsla för entreprenörskap.31 Detta gör det även till viss del relevant att inkludera vilka rättigheter och skyldigheter inte bara konsumenten har, utan även producenten.
27 Tillgång. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tillg%C3%A5ng. (Hämtad 10-03-2020)
28 Ramberg, Jan. Skuld. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skuld-(ekonomi). (Hämtad 10-03-2020)
29 Hushålla. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hush%C3%A5lla. (Hämtad 10-03-2020)
30 Konsumenträtt. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konsumentr%C3%A4tt. (Hämtad 10-03-2020)
31 Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan. Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
13
3.2.4 Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar
Samhällsekonomi kan kort sammanfattas i ”[…] ekonomiska företeelser och aktiviteter i ett land […]”.32 I detta kan då exempelvis konjunkturcykler och inflation inkluderas som
”ekonomiska företeelser”. Dessa fenomen har då vidare effekter, såsom arbetslöshet och minskad köpkraft, vilka kan då också inkluderas i undervisningen för privatekonomi.
3.3 Nyckelbegrepp
Undersökningen bygger på att söka genom böckerna efter relevanta kapitel, där först och främst avsnitt vilka behandlar privatekonomi kommer analyseras. Detta betyder inte att studien begränsar analysen till enbart dessa kapitel. Om brister upptäcks i de privatekonomiska avsnitten kommer andra kapitel i böckerna, vilka berör ekonomi i allmänhet, att undersökas. I detta ändamål är eventuella sakregister ett värdefullt verktyg för att finna de sidor i böckerna där nyckelord nämns.
Det kan komma sig att dessa nyckelbegrepp saknas i sakregistren. Av denna anledning kommer varianter av begreppen nyttjas i denna sökning. Således torde risken att missa relevant innehåll sjunka.
De sökord som kommer att användas i denna undersökning följer i tabellen nedan, där ämnesplanens nyckelbegrepp och formuleringar konkretiserats i en handfull begrepp:
32 Samhällsekonomi. Nationalencyklopedin.
14
Innehållkrav Sökord
Inkomst. Inkomst, lön.
Utgifter. Kostnad, utgift.
Tillgångar. Humankapital, kapital, konto, resurser, ränta, spara, tillgångar.
Skulder. Betalningsanmärkning, inkasso, kredit,
Kronofogdemyndigheten, lån, ränta, rådgivning, skuld.
Konsumenträtt. Allmänna reklamationsnämnden, ARN,
distansavtal, garanti, KKöpL,
Konsumentköplagen, Konsumenträtt,
Marknadsföringslagen, reklamation, rådgivning. Konsumtion i förhållande till behov och
resurser.
Budget, hushållning
Hur privatekonomi påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
Arbetslöshet, depression, inflation, konjunktur, köpkraft, reallön, recession, sysselsättning. Tabell 1 – Sökord
3.4 Operationalisering av kunskapstraditionerna
Kunskapstraditionerna som Wahlström presenterat nyttjas som tidigare nämnts i denna undersökning av läroböcker. Dessa fyra traditioner kommer användas efter att materialet undersökts för att klargöra huruvida böckerna skiljer sig åt i vilken kunskapstradition de slutligen följer, särskilt de böcker vilka bedöms innehålla eventuella brister i sitt presenterade material. Detta i relation till ämnesplanens etablerade innehållskrav och definitionerna av dem, vilka redogörs för i texten ovan.
15 tradition eller någon annan. Kontentan blir att denna tradition fokuserar på vetenskaplig metodik och mer teoretisk eller abstrakt kunskap.
Social effektivitet menar istället att det är elevens framtid som funktionell samhällsmedborgare fokus bör ligga på. Därav hamnar inte brännpunkten på samma typ av kunskap som för den vetenskapliga rationalismen. Här blir det istället kunskap och förmågor eleven bedöms ha användning av i sitt vardagliga liv vilka kommer äga mest utrymme i läromedlen. Mer praktisk kunskap, eller förmågor om man så vill. Såsom redan nämnts är det undersökta innehållskravet privatekonomi i stort inriktat för just dessa typer av kunskaper, där budgetering, vetskap kring konsumenträtt och hantering av sparande och skulder är några exempel på detta.
Den humanistiska kunskapssynen har mindre fokus på innehåll, men desto mer på undervisningsmetod. Varje elevs erfarenheter ska has i åtanke vid undervisningen för att optimera inlärning. Således blir tolkningen av läroböckerna mer i den meningen av hur de väljer att presentera materialet. Huruvida uppgifter finns i läromedlen och hur dessa är utformade samt om uppmaningar till eget tänkande med paralleller till individens erfarenheter är närvarande blir för denna tradition centrala frågor vid tolkningen av materialet.
Den sista av traditionerna, social rekonstruktionism, nyttjas likt den humanistiska, det vill säga utifrån ett mer metodologiskt perspektiv. Alltså mer om hur materialet presenteras snarare än specifikt vad läroböckerna tar upp. Skillnaden blir att denna kunskapstradition är mer inställd på den sociala aspekten av lärande och hur detta kan nyttjas för samhällsförändring, utöver elevens erfarenheter, där rättvisa och jämlikhet ligger i förgrunden. På så vis kan denna tradition även kopplas till viss innehållsmässig tolkning, mer så än för den humanistiska kunskapssynen, där det centrala innehållet i boken borde försöka tydliggöra för och avslöja orättvisor i samhället. Ett sådant exempel skulle kunna vara belysandet av skillnader i mäns och kvinnors genomsnittliga inkomstnivåer och vetenskapen bakom dessa. På detta sätt kommer traditionerna att nyttjas, där materialet undersöks i vad som tas upp, samt hur det förmedlas till läsaren.
16 detta gjorts har det påpekats och eventuella slutsatser kring böckernas anknytning till kunskapstraditioner har det uppmärksammats vilka kapitel som kopplas till vilka traditioner.
3.5 Urval
I början av studien var det menat att urvalet skulle ske utifrån försäljningssiffror, där de mest sålda läromedlen skulle väljas ut från de största förlagen i Sverige. Det visade sig dock vara svårt att komma över sådan information. Av denna anledning kom böckerna att istället väljas genom ett bekvämlighetsurval vilket beskrivs nedan.
Urvalet av läromedel har skett genom att söka på Umeå Universitetsbibliotek efter läroböcker vilka kan kopplas till samhällskunskapskurserna 1a1 och 1b. För de läromedel med flera upplagor har upp till tre av dessa valts ut för att se förändringar som skett under de nu snart nio år som Gy11 varit aktivt. Om tillgängligt har den tidigaste upplagan, tillsammans med en runt 2015, +-1 år, och den senaste utgivna (2017 och framåt) att ligga som grund för studiens empiri.
De läroböcker som i slutändan valts ut att ingå i denna studie består av totalt nio böcker, varav fem av dessa är från Libers AB, tre från Gleerups Utbildning AB och slutligen en från NA Förlag AB.
Av Liber har tre mer eller mindre separata serier valts ut, nämligen Samhällskunskap 1,
2 och 3 från 2013 och Libers Samhällskunskap 123 från 2018 följt av den åttonde samt tionde
upplagan av Zigma – Samhällskunskap – Kurserna 1, 2 och 3 samt Z-classic Samhällskunskap
– Kurs 1b, femte upplagan. Från Gleerups har två serier valts ut, första (tryckt 2012) och andra
17 Böckerna presenteras i ordning av utgivningsdatum i tabellen nedan.
Läromedel och Upplaga Författare Utgivningsår
Reflex 123 1a uppl. Almgren, Hans. Höjelid, Stefan. Nilsson, Erik.
2012
Zigma 8e uppl. Bengtsson, Bengt-Arne. 2012
Z-classic 5e uppl. Bengtsson, Bengt-Arne. 2012
Samhällskunskap 123 1a uppl. West, Daniel. Hedengren, Uriel. 2013
Arena 123 2a uppl. Karlsson, Lars-Olof. 2014
Reflex 123 2a uppl. Almgren, Hans. Höjelid, Stefan. Nilsson, Erik.
2017
Zigma 10e uppl. Bengtsson, Bengt-Arne. 2017
Perspektiv på samhället 1a uppl. Eriksson, Johan. Thornström, Peggy. Kesselfors, Jenny.
2017
Libers Samhällskunskap 123 1a uppl. West, Daniel. Hedengren, Uriel. 2018 Tabell 2 – Läromedel
Samhällskunskap 123 och Libers Samhällskunskap 123 visas båda som första upplagan, men
trots detta har bedömningen gjorts att dessa böcker är tillräckligt nära varandra i både upplägg och det slutliga urvalet författarna gjort. Dessa skribenter är för övrigt desamma för båda läromedlen. I denna studies syfte klassas böckerna som att tillhöra samma serie.
Slutligen valdes dessa böcker ut till stor del på grund av den breda variationen av tryckdatum, där böcker från 2012, 2013, 2014, 2017 och slutligen 2018 ingår i denna studie. Detta torde ge en god bild över eventuella förändringar och tillägg i de tillgängliga läromedlen över den större delen av perioden där Gy11 varit den styrande läroplanen i det svenska skolsystemet.
3.6 Avgränsningar
Läroplanen har separata stycken för saker som kan kopplas till privatekonomi, men vilka då inte inkluderas i citatet ovan. Av denna anledning kommer analysen inte nödvändigtvis innefatta saker som arbetsmarknaden, arbetsrätten, giftermål-/sambolagarna, bostäder eller pensionssystemet.
18
Ekonomi och Samhällsekonomi för att se om relevant information inkluderats i dessa kapitel.
Vidare görs sökningar i varje läroboks sakregister för att finna relevant information som av någon anledning inte inkluderats i kapitel för privatekonomi.
3.7 Metoddiskussion
I studien har en tolkning av texter skett, där analysen av texterna sker enligt vissa krav vilka presenterats tidigare i detta kapitel. Genom att ställa fram sådana kriterier för varje innehållskrav och kunskapstradition syftar det till att öka studiens tillförlitlighet, replikerbarhet samt validitet, utifrån Brymans definition.33 Texttolkningar i denna stil görs av människor, och människor har olika bakgrunder, förutfattade meningar om världen. Även definitioner av begrepp kan variera. Av denna anledning menar jag då att genom redogörelsen av de kriterier vilka tolkningen grundar sig i, kan även andra forskare genomföra studien med liknande resultat. Huruvida studien är generaliserbar kan diskuteras. Då urvalet är begränsat till nio läromedel kan detta knappast anses vara generaliserbart till att gälla alla läroböcker tillgängliga på marknaden idag. Däremot kan denna studie möjligtvis ge en fingervisning på huruvida det finns bristfälliga läromedel eller ej, vilket i sin tur kan ge upphov till framtida forskning kring ämnet där ytterligare resurser och tid finns att tillgå. Bådadera är begränsade för denna studie.
19
4. Analys
Detta kapitel är tillägnat att framställa materialet som undersökts från följande förlag: Gleerups, Liber och NA Förlag. Vidare diskussion kring resultaten förs i nästkommande kapitel. Först presenteras de böcker vilka utgivits av Gleerups Utbildning AB, därefter följer de från Liber AB och avslutningsvis redogörs innehållet från boken av NA förlag AB som inkluderats i denna studie. Böckerna läggs fram med de äldre upplagorna först, för att på så sätt lättare kunna peka ut eventuella uppdateringar i de nya läromedlen.
4.1 Gleerups Arena 123, andra upplagan
Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet författades av Lars-Olof Karlsson och är den andra upplagan i denna serie av läromedel. Den gavs ut 2014, alltså tre år efter att Gy11 trädde i kraft, vilket innebär att författaren har haft dessa år på sig att anpassa denna andra upplaga efter den standard som läroplanen satte 2011.
Karlsson har dedicerat det femte kapitlet i boken till vad han kallar Välfärd, skatter och
familjeekonomi, där en underrubrik döpts till Privatekonomi. Denna del utgör sju sidor av
bokens 474. Författaren börjar med att introducera läsaren till olika typer av sparande tillgängliga för privatpersoner. Karlsson ger även exempel på varför ett hushåll skulle vilja spara en del av sin inkomst, såsom att ha en säkerhetsbuffert vid oväntade utgifter. De sparandeformer som presenteras läggs fram jämsides med sina respektive för- och nackdelar, såsom aktiers förmåga att både kraftigt öka och sjunka i värde relativt till vanliga sparkonton och obligationernas räntebärande värde. Kompletterande till denna text presenteras även en figur som ämnar ge en översikt av hur ett hushålls disponibla inkomst räknas ut, med ytterligare exempel av inkomster såsom olika bidrag och kapitalinkomster.34
Följande del innehåller text vad ett lån innebär, där olika typer av lån såsom privatlån, snabblån, kreditköp andra avbetalningsköp och slutligen bolån. Karlsson har även inkluderat detaljer kring lån såsom ränta och hur det relaterar till olika typer av lån och säkerheter vid låntagning.35 Denna del är då kopplad till skuld-momentet som läroplanen menar ska inkluderas. I samma underrubrik har författaren också inkluderat en figur där budgetering behandlas. Exempel för inkomster och utgifter presenteras för en tvåbarnsfamilj under en månads tid.36
34 Karlsson, Lars-Olof. Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet. Uppl. 2. Malmö: Gleerups utbildning AB.
2014. 108–110.
20 Den sista relevanta delen från detta kapitel hanterar konsumenträtten. Konsumentköplagen, reklamation, garanti och bytes- samt ångerrätt behandlas i denna del.37
För att täcka det sista innehållsliga kravet från läroplanen tvingas läsaren söka i andra kapitel efter detta. I kapitel åtta förklarar Karlsson för läsaren vad arbetslöshet innebär och hur det kan uppstå, där strukturella och konjunkturella orsaker ges till varför en privatperson kan finna sig utan anställning. I detta fall blir det konjunkturella mest relevant för att nå upp till läroplanens krav, där konjunkturell arbetslöshet ytligt förklaras som att den uppstår vid lågkonjunkturer då ”företagen har lite att göra och avskedar anställda”.38 För att läsa vidare om
konjunkturer behöver läsaren bläddra fram till kapitel nio, Ekonomisk politik, där stigande priser korreleras till stigande löner, vilket i slutändan är en faktor till varför inflation är ett fenomen att beakta.39 Dock tas inflation redan upp i kapitel åtta på privatpersoners nivå, med exempel på höjda priser relativt till löner och hur hög inflation kan leda till sämre nationell ekonomi samt höjd arbetslöshet.40
Arena 123 kan avslutningsvis sägas fylla de innehållskrav som ställs av läroplanen.
4.2 Gleerups Reflex 123
Det följande avsnittet behandlar de två läromedlen från Gleerups Utbildning AB med titlarna
Reflex 123 – Samhällskunskap för gymnasieskolan, där första och andra upplagan har
undersökts.
4.2.1 Första upplagan
Reflex 123 – Samhällskunskap för gymnasieskolan författades av Hans Almgren, Stefan Höjelid
samt Erik Nilsson och gavs ut 2012. Detta var då ett relativt nytt läromedel efter att Gy11 trätt i kraft.
Det första relevanta kapitlet för denna studie kallas av författarna för Vardagslivets
ekonomi och juridik och gör anspråk på 20 av bokens totala 475 sidor. Som namnet avslöjar
behandlas till viss del de mål som läroplanen lagt upp kring privatekonomi i detta kapitel. Den första delen av intresse visar sig i kapitlets andra uppslag, där en faktaruta visar levnadskostnader för unga män och kvinnor enligt Konsumentverket.41 I samma ruta
37 Ibid. 113–114. 38 Ibid. 202–204.
39 Karlsson. Arena 123. 219. 40 Ibid. 207.
41 Almgren, Hans. Höjelid, Stefan. Nilsson, Erik. Reflex 123 – Samhällskunskap för gymnasieskolan. Malmö:
21 uppmuntrar de läsaren att själv göra en egen budget, men de har i sin egen presentation utelämnat exempel för en medelinkomsttagare. Det närmaste konkreta exempel på inkomster författarna nämner i boken är diverse bidrag som tas upp i det följande kapitlet om Sveriges välfärdssystem. Exempel såsom barnbidrag och bostadsbidrag, vilket i och för sig är en typ av inkomst, kompletteras med en figur som visar de brytpunkter som finns i Sveriges skattesystem.42 Där ges exempel för när en privatperson börjar betala statlig skatt, vilket 2012 var enligt författarna när den årliga inkomsten överskred 414 000 kr.
I slutet av kapitlet för Vardagslivets ekonomi och juridik inkluderas ett uppslag för kreditköp, sparande och skulder. Vad ett lån är och vilka krav som finns på låntagaren nämns i stycket med rubriken Kreditköp, vilket följs av en faktaruta som dedicerar kortare stycken till olika sparformer såsom aktier, räntefonder och sparkonton. Flertalet av dessa spartyper åtnjuter ränteinkomster, alltså en typ av kapitalinkomst, vilket då täcker kravet för tillgångar. Nästa sida behandlar vad som händer med en skuld som förblir obetald. Varje steg från och med köpet till och med Kronofogdens utlåtande och dess konsekvenser. Således uppfylls kravet för skulder.43
I samma kapitel som ovan har författarna även berört viss konsumenträtt. Ett uppslag för konsumentköplagen, köplagen samt distans- och hemförsäljningslagen nämner det mest centrala kring dessa lagar och hur de påverkar interaktioner mellan köpare och säljare.44
För att finna måluppfyllelser för det sistnämnda kravet i ämnesplanens formulering ”Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar” måste läsaren, likt för läsare av Arena 123, leta i andra kapitel. I kapitlet Ekonomisk politik inkluderas konjunkturcykler och hur de påverkar ekonomin i stort. Fenomen som inflation, deflation, recession samt depression kompletteras av mindre rutor vilka sammanfattar innebörden av låg- respektive högkonjunkturer.45 Senare i samma kapitel berörs både inflation såväl som arbetslöshet desto mer, där instabila prisfluktuationer samt olika typer av arbetslöshet såsom konjukturbaserade sådana är exempel på samhällsekonomiska förändringar som påverkar privatpersoner.46
Det enda målet från ämnesplanen som boken inte fullt ut tillfredsställer är det om inkomster. Men även här är det svårt att argumentera för att det blir bristfälligt, då innehåll såsom bidrag och årslön till viss del kan fylla detta mål.
42 Almgren, Höjelid, Nilsson. Reflex 123. 276–277, 280. 43 Almgren, Höjelid, Nilsson. Reflex 123. 266–267. 44 Ibid. 264.
22
4.2.2 Andra upplagan
Den andra upplagan av Reflex 123 – Samhällskunskap för gymnasieskolan har sett ett tillskott till dess författarskap, där utöver Almgren, Höjelid och Nilsson har även Anna Furevik bidragit till detta verk som gavs ut åt 2017.47
Likt den tidigare upplagan har även denna ett kapitel som kallas Vardagslivets ekonomi
och juridik. I den senare upplagan har dock ett antal förändringar gjorts, exempelvis är denna
upplagas kapitel något kortare än sin föregångares, på 18 av bokens 495 sidor. Vissa av dessa blir relevanta för denna studies mål, eftersom några centrala delar har tagits bort. Exempelvis nämner författarna ingenting gällande utgifter eller budgetering i texten, i alla fall inte förrän uppgiftssidan i slutet av kapitlet. Här har författarna uppmanat läsaren att ”arbeta i grupp” för att slutligen forma en budget och jämföra gruppens siffror med Konsumentverkets. Däremot inkluderas fortfarande de delar vilka hanterar konsumenträtt och kreditköp, vilka är ordade mer eller mindre likadant som tidigare. Men den faktaruta som i den tidigare upplagan innehöll information om kreditupplysningar och Kronofogden har förkortats rejält, tillsynes för att bevara det mest centrala i texten. Emellertid har centrala begrepp, som tidigare varit fetstilta, inte uppmärksammats på samma sätt i den senare upplagan. De finns fortfarande där, men är inte fetstilta som det var i bokens föregångare.48
Ytterligare delar som inte behandlas i denna bok har att göra med sparande, där verkets sakregister inte heller nämner något om sparande, tillgångar eller olika former av dessa, såsom
aktier.49 Jämförelsevis har den första upplagan inkluderat begrepp som till exempel ”aktiefonder” och ”räntefonder” i sitt sakregister.50
Likt den första upplagan har inte heller inkomster inkluderats i det ovan nämnda kapitlet och den enda formuleringen kring hushållets inkomster som går att finna i konkreta siffror hittas i en ruta som, likt tidigare, hanterar brytpunkter för skattesystemet. Här nämns då kort var brytpunkten för statlig beskattning gick, som då var årsinkomster vilka låg runt 452 000 kr om året.51
För att uppfylla det sista kravet i ämnesplanens centrala innehåll, hur samhällsekonomiska förändringar påverkar privatekonomin, måste läsaren även här bläddra vidare till andra kapitel. I Ekonomisk politik behandlas, likt den första upplagan,
47 Almgren, Hans. Furevik, Anna. Höjelid, Stefan. Nilsson, Erik. Reflex 123 – Samhällskunskap för
gymnasieskolan. Uppl. 2. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 2017.
48 Almgren, Furevik, Höjelid, Nilsson. Reflex 123. Uppl. 2. 283–285. 49 Ibid. 492–494.
50 Ibid. 470, 473.
23 konjunkturcyklerna samt inflation och hur de påverkar hushållen när det kommer till sysselsättning och köpkraft.52
Flertalet brister kunde observeras i analysen av den senare upplagan från Reflex 123-serien, där flera ämnen som behandlades i den tidigare utgåvan intressant nog tagits bort i den senare.
4.3 Libers Samhällskunskap 1, 2 och 3
Som tidigare nämnts består denna serie av två böcker vilka båda utgivits som egna första upplagor, men att dessa bedömts vara tillräckligt lika varandra för att i denna studies syfte klassas som första och andra utgåvor. Detta då de har samma författare och ett upplägg för kapitel och deras innehåll som är näst intill identiska till varandra.
4.3.1 Första upplagan
Denna första upplaga av Samhällskunskap 1, 2 och 3 författades av Daniel West och Uriel Hedengren. Denna bok från Liber AB gavs ut som första upplaga år 2013, två år efter att Gy11 började gälla.
Kapitlet Arbete, sparande och konsumtion består av 23 sidor av bokens totala 575, sakregister och bildförteckning inkluderade. Författarna börjar att skriva lite om hur en ungdoms första anställning kan se ut. Här nämns bland annat att fackförbunden har kollektivavtal med många arbetsgivare, vilket till stor del dikterar lönenivåerna. Författarna refererar även till LO:s (Landsorganisationen i Sverige) hemsida.53 Inga konkreta siffror ges
ännu här, men det förekommer exempel på löner några uppslag efter detta i ett stycke där budgetering hanteras. Här visas medelnivåer Konsumentverket tagit fram för ett butiksbiträdes samt en undersköterskas inkomster efter skatt och utgifter dessa kan ha.54
Därefter följer drygt tre sidor tillskrivna sparande, där olika typer av sparande behandlas, där för- och nackdelar med sparkonton, aktier, olika typer av fonder samt obligationer tas upp. Dessa uppfyller även till viss del innehållskravet på tillgångar, då ränteinkomster är en typ av kapitalinkomst. Detta följs i sin tur av några uppslag som handlar om lån och skulder. Olika lånetyper läggs fram med beskrivningar av vardera typs för- och nackdelar, såsom bo-, konsumtions- och sms-lån samt kreditköp. Några rekommendationer ges av författarna, såsom
52 Ibid. 349–355.
24 att konsumtionslån bör undvikas om möjligt och att sms-lån ofta förlägger låntagaren i mer skuld än de tidigare befann sig. I samma delkapitel börjar de också hantera skulder och vad det innebär, som passande följs av nästa delkapitel om Kronofogdens arbete.55
Vidare avslutar författarna kapitlet med att informera läsaren om konsumenträttsliga lagar och myndigheter under samlingsnamnet Livet som konsument. Här har de inkluderat bland annat KKöpL, Marknadsföringslagen, Konsumenttjänstlagen och Distans- och hemförsäljningslagen. Detta följs av kortare stycken om Konsumentverkets, Konsumentombudsmannens samt Allmänna reklamationsnämndens arbete.56
I kapitlet ”Hushållning och samhällsekonomi” står det om hushållens köpkraft, hur denna förändrats över tid och dess koppling till inflationen i samhället. Därefter följer ett avsnitt som behandlar konjunktursvängningar och vilka privatekonomiska konsekvenser dessa får, såsom ökad inflation vid högkonjunkturer vid ”överhettning” och arbetslöshet samt social utfrysning vid/efter lågkonjunkturer.57
Samtliga krav ämnesplanen ställer innehållsmässigt för privatekonomi har uppnåtts av författarna vid skrivandet av detta läromedel.
4.3.2 Andra upplagan
Denna andra upplaga har likt den första ett kapitel med rubriken Arbete, sparande och
konsumtion. Avsnittet gör anspråk på 23 sidor av bokens dryga 700, varav två av dessa
innehåller övningsuppgifter för läsaren.
Även i denna utgåva har författarna inkluderat information kring LO, där de diskuterar löner i Sverige. Inga konkreta siffror ges, men i den ruta som resonemanget förs inkluderas två frågor där läsaren uppmanas att ta reda på lönenivåerna för olika arbetsgrupper genom att kontakta respektive fackförbund.58
Likt sin föregångare har även denna upplaga ett avsnitt dedicerat till olika sparandeformer, där fördelar och nackdelar diskuteras för olika sparmetoder samt varför en individ skulle vara i behov av att spara pengar. De typer av sparande som tas upp är sparkonton, aktier, aktiefonder, obligationer samt räntefonder. De fyra sistnämnda täcker även tillgångskravet, då ränteinkomster och försäljningen av aktier är några typer av kapitalinkomster. Här har även exempel lagts fram för hur två individers hushållsbudgetar kan
55 Ibid. 379–388.
56 Ibid. 388–391, 391–392.
57 Hedengren, West. Samhällskunskap 1, 2 och 3. 434–436, 442–448.
25 se ut, med månadsvisa genomsnittskostnader för ett manligt butiksbiträde och en kvinnlig undersköterska som konsumentverket tagit fram.59
Fortsättningsvis följs sparande-avsnittet upp med fem sidor som diskuterar låntagande. Denna utgåva behandlar området på ett liknande sätt som den tidigare upplagan där olika typer av lån kortfattat beskrivs. Även här har författarna avlöst lån-avsnittet med en sida ämnad till att behandla Kronofogdens befogenheter.60
Kapitlet avslutas med ett avsnitt för konsumenträtt vilket omfattar knappt fyra sidor. Likt den tidigare utgåvan har författarna inkluderat i denna upplaga diverse lagar inom konsumenträtten; marknadsförings-, konsumentköp-, konsumenttjänst- samt distans- och hemförsäljningslagen. Avslutningsvis behandlar boken några myndigheter privatpersoner kan komma i kontakt med gällande konsumenträttsfrågor. Dessa är Konsumentverket, konsumentombudsmannen och Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Detta speglar då den äldre upplagan.61
I kapitlet Samhällsekonomi tilldelas ett avsnitt åt att förklara begreppet köpkraft. Till detta avsnitt har tre sidor tilldelats, där räntenivå, valutakurser och inflation anges som bidragande faktorer för ett hushålls köpkraft.62
Det 25:e kapitlet har rubriken Tillväxt och konjunkturer. Här behandlas, vilket rubriken avslöjar, konjunktursvängningar och ekonomiska kriser. I detta kopplas sysselsättningen in som en beroende faktor av konjunkturcykeln, inte helt olikt den tidigare upplagan.63
Som avslutande kommentar för dessa böcker täcker de båda utgåvorna de krav läroplanen med tillhörande ämnesplan ställer för vilket innehåll som ska behandlas i samhällskunskapskurs 1b.
4.4 Libers Zigma – Samhällskunskap – Kurserna 1, 2 och 3
Två upplagor från Zigma-serien av läromedel inkluderas i följande avsnitt, där den åttonde och tionde av dessa presenteras i denna studie.
59 Hedengren, West. Libers samhällskunskap 123. 457–461. 60 Ibid. 462–467.
61 Hedengren, West. Libers samhällskunskap 123. 468–471. 62 Ibid. 517–519.
26
4.4.1 Åttonde upplagan
Författad av Bengt-Arne Bengtsson, trycktes detta läromedel 2012 av Liber AB, ett år efter att den nya läroplanen trädde i kraft, och gör anspråk på knappt 650 sidor. Olikt flertalet av de andra böckerna som studerats i studien har denna bok inget eget kapitel för Privatekonomi eller
Samhällsekonomi, utan ett samlat block för ekonomi, vilket författaren har valt att kalla för Block F – Ekonomi. Avsnittet omfattar 86 sidor och är uppdelat i sju mindre kapitel, där inget
av dessa uttrycker en explicit koppling till privatekonomi i rubrikerna. Eftersom de privatekonomiska elementen inte direkt pekas ut av författaren, utan istället verkar vara spridda under dessa sju kapitel, blir det redan vid en kort översikt problematiskt att finna relevanta avsnitt.
I introduktionen nämns begreppet privatekonomi och beskrivs som ”den ”lilla världen””, där hushållens ekonomiska utmaningar står i fokus.64 Detta är det enda författaren nämner om privatekonomi och lämnar det också där till läsaren att söka genom kvarvarande avsnitt om de önskar läsa om privatekonomiska aspekter. Bengtsson har själv uttryckt i introduktionsdelen att:
”För att förstå sin egen ekonomi måste man därför ha vissa grundläggande kunskaper om samhällets ekonomi. Det är den första tanken med det här blocket.”65
Detta efter ett kort stycke där densamme skriver att hushållets ekonomi är ”en liten del” vilken beror av många andra företeelser i samhället. Där representeras de olika ekonomiska aktörerna av bilder och titlar, där det lilla kretsloppet inkluderar hushåll och företag med pilar mellan dem för att visa hur pengar flödar mellan aktörerna. Exempelvis visas en pil från företagen, vilken riktas till hushållen, som är benämnd ”Betalning (bl a lön)”. I det stora kretsloppet ligger fortfarande samma bild av hushållen och företagen i centrum, men de omges nu av tre andra aktörer, den offentliga sektorn, företag i utlandet och kreditinstituten. Ytterligare pilar har lagts till för att visa hur skatter, transfereringar räntor från sparande och lånande med mera flödar i samhället. Detta ger en grov, översiktlig bild av hushållens relation till övriga ekonomiska aktörer.66
I kapitlet Prisbildning finner läsaren bland annat en faktaruta där en diskussion kring ungdomar som bor hemma även kort tar upp Konsumentverkets beräknade kostnader dessa
64 Bengtsson, Bengt-Arne. Zigma – Samhällskunskap – Kurserna 1, 2 och 3. Stockholm: Liber AB. Uppl. 8. 2012.
304.
27 personer bör betala sina föräldrar för saker såsom mat samt nyttjande av telefon och dator. De tre kommande sidorna efter denna ruta diskuterar lön, vilka parter som påverkar lönebildning och hur den kan mätas (tidlön, prestationslön samt resultatlön).67 Fastän inga konkreta siffror anges, bedöms det av studiens författare att informationen har utrustat eleven med tillräcklig kunskap för att kunna förstå vad ett hushålls samlade inkomster i stort kan bestå utav.
Avsnittet slutförs med ett kort resonemang kring ”disponibel inkomst”, där Bengtsson skrivit att den disponibla inkomsten är det hushållen har över efter att skatt och diverse transfereringar (bidrag) har räknats in. Vidare nämner han också att av hushållens utgifter går, generellt sett, ca 15% till mat och 30% till bostaden. Utöver ovan nämnda faktorer i den disponibla inkomsten har författaren även inkluderat sparräntor och låneräntor i denna uträkning. Dessa sparräntor kan kopplas till det centrala innehållet tillgångar som en kapitalinkomst, medan låneräntorna till viss del kan kopplas till lån och skulder.68
Lån och sparande nämns tidigare i samma kapitel om prisbildning i ett kortfattat stycke om räntor. Ytterligare läsning finns ca 30 sidor efter detta i kapitlet Konjunktur och ekonomisk
politik i en faktaruta ämnad till att beskriva kreditmarknadens olika räntor. Huvudfokus ligger
då på att redogöra för hur räntenivåerna etableras, men viss insikt i låntagande ges i kommentaren ”För hushållen har bostadslåneräntorna (för villor och bostadsrätter) störst betydelse”.69
En begränsad del finns om budgetering och privata skulder. En sökning i sakregistret resulterade sökordet budget i ”statsbudget” och skuld i ”skuldavskrivning” för så kallade HIPC:s (Heavily Indebted Poor Countries). Eftersom det saknas uppmuntring till att skapa en egen budget, och det faktum att det enda privatekonomiskt relaterade budget-ämne hanterades av en faktaruta med begränsad information kan slutsatsen dras att boken inte täcker detta krav i tillräcklig utsträckning.
Ett hushålls tillgångar nämns bland annat som sparräntor (kapitalinkomster) men även i det ekonomiska kretsloppet där hushållen innehar något Bengtsson kallar för ”know-how”, där Cambridge Dictionary definierar begreppet i följande ordalag: ”practical knowledge and ability: technical know-how”.70 Alltså humankapital.71 Detta begrepp förklarar Bengtsson ytterligare i det tidigare blocket, Block E – Resurser, där humankapital omfattar en knapp sida.72
67 Ibid. 338–340.
68 Bengtsson. Zigma. Uppl. 8. 341. 69 Ibid. 362.
70 Know-how. Cambridge Dictionary. 2020. https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/know-how.
(Hämtad 31-03-2020).
28 Konsumenträtten behandlas inte i boken. En sökning i sakregistret producerade inga resultat på omnämningar av konsumenträtt, konsumentköplagen, marknadsföringslagen, reklamation, garanti eller dylikt.
Samhällsekonomiska företeelser vilka påverkar privatekonomin kan läsas om i kapitel 35 vid namn Konjunkturer och ekonomisk politik. Där börjar Bengtsson med ett avsnitt dedicerat åt konjunkturcykler, där ökad arbetslöshet kopplas in som ett resultat av en lågkonjunktur. Detta följs av ett moment där dessa förändringar konjunkturerna bär med sig förklaras ytterligare. Bengtsson har infogat en bild av det stora ekonomiska kretsloppet, där han kopplar förändringar i de olika ekonomiska flödena till konjunktursvängningarna. Strax därpå följer också ett resonemang kring globalisering och hur den svenska ekonomin nu beror allt mer på hur det går för omvärlden.73
Inflation behandlas senare i kapitlet under avsnittet Del IV – Penningvärdet, där inflation redogörs för i hur det uppstår, vilka konsekvenser det får för reallöneökningar, hur det inverkar på sysselsättningen samt omfördelningen av ekonomiska medel i samhället.74
Bengtsson inkluderar i ett senare avsnitt ett uppslag till att beskriva arbetslöshet och varför det uppstår. Här nämner han fyra huvudsakliga anledningar till att sysselsättningen varierar. Dessa är säsongs-, konjunkturs-, strukturs- samt friktionsarbetslöshet.75
Bengtsson har i sin bok vissa brister i de mer strikta privatekonomiska elementen: budgetering, konsumenträtt och privata skulder i detta fall. Eftersom han valt att inte tillägna ett konkret kapitel till området blev det således svårare att finna den relevanta informationen, där sakregistret nyttjats flitigt i undersökningen.
4.4.2 Tionde upplagan
Med samma författare som för den åttonde upplagan, Bengt-Arne Bengtsson, trycktes denna utgåva år 2017. Med andra ord har boken haft goda förutsättningar att rätta till eventuella brister mellan upplagorna.
Även här har boken liknande titlar för de olika blocken och deras delavsnitt. Således saknar även denna tryckning en rubrik vilken kan explicit uttryckas vara kopplat till privatekonomi. Med det sagt kommer huvudsakligen Block F – Ekonomi att ligga till grund för denna analys.
73 Bengtsson. Zigma. Uppl. 8. 348–352. 74 Ibid. 367–372
29 Likt den åttonde upplagan har denna utgåva 86 sidor av bokens nära 650 sidor ämnade till detta block med sju separata delavsnitt. Bengtsson börjar även här med en kort introduktion på ett uppslag, där ekonomi-begreppet förklaras i grova drag och delas in i privat-, företags- samt samhällsekonomi. Bengtsson har också inkluderat samma kommentar om blockets syfte med att privatekonomi är en liten del av något större och att vissa basala kunskaper och fakta kring samhällsekonomi måste erövras i hopp om att det privata skall kunna begripas.76
I likhet med sin föregångare har denna bok också ett uppslag dedicerat till att förklara de ekonomiska kretsloppen och hur de olika aktörerna samverkar med och påverkar varandra med diverse ekonomiska flöden, såsom räntebetalningar, skatter, löner och så vidare.77
Även här behöver läsaren gå vidare till sidan 338 för att fortsätta läsa om inkomster, där en liknande faktaruta för hemmaboende ungdomar presenteras likt tidigare med ett urval av kostnader framtagna av konsumentverket.78 Detsamma gäller här som för den åttonde upplagan
att huruvida detta kan fylla innehållskravet för budgetering kan fastställas redan här. Eftersom samma innehållsliga brister kan observeras i detta läromedel som för dess föregångare, dras därmed samma slutsats om att det är för bristfälligt.
Likt tidigare följer efter faktarutan tre sidor ämnade för löner och lönebildning. Samma exempel, tidlön, prestationslön och resultatlön, presenteras här tillsammans med aktörerna ”löntagare” och ”arbetsgivare”. Avslutningsvis har Bengtsson inkluderat samma stycke om disponibel inkomst för att knyta ihop avsnittet. Där nämns samma saker som för den tidigare upplagan, där disponibel inkomst definieras, de huvudsakliga utgifterna för hushåll redogörs för samt räntebetalningars ekonomiska ”strömmar” till och från hushållen läggs fram.79
Likt den åttonde upplagan kan dessa räntebetalningar kopplas till såväl kapitalinkomster (tillgångar), som för lån och skulder, men även här går det att diskutera huruvida detta räcker för att täcka kraven ämnesplanen har lagt fram.
Utöver dessa kapitalinkomster har Bengtsson inkluderat samma uttalande om hushållens ”know-how”, humankapital, i början av det ekonomiska blocket.80 Dessutom förklarar
Bengtsson, som i den tidigare upplagan, begreppet i det föregående E-blocket Resurser.81 Alltså når denna upplaga samma nivå som den tidigare för innehållskravet kring hushållens tillgångar.
76 Bengtsson, Bengt-Arne. Zigma – Samhällskunskap – Kurserna 1, 2 och 3. Uppl. 10. Stockholm: Liber AB. 2017.
305.
77 Bengtsson. Zigma. Uppl. 10. 306–307. 78 Ibid. 10. 338.
