Den demokratiska medborgaren i
läroböcker för samhällskunskap på
gymnasieskolan
En kvalitativ innehållsanalys av 4 läroböcker i samhällskunskap
1a1 och 1b
Christina Tudeka
Självständigt arbete – Samhällskunskap GR (C) Huvudområde: Samhällskunskap
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Ht 2019
Handledare: Calle Hansson Examinator: Göran Bostedt
Förord
Det har varit väldigt lärorikt att skriva denna uppsats. Kunskaper från tidigare kurser har varit värdefulla i denna skrivprocess. Jag vill tacka alla lärare som jag har haft under denna kurs samt min handledare för allt stöd.
Härnösand, januari 2020
Abstrakt
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan och jämföra läroböckerna för att belysa eventuella likheter och skillnader. I denna uppsats är samhällskunskap 1a1 och 1b i fokus. Skolan har i uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Den demokratiska medborgaren är en person som har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. I samhällskunskap är detta fostrande uppdrag extra tydligt. Problematiken är att både samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b har samma demokratiska uppdrag, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b. Totalt är det fyra läroböcker för samhällskunskap som valts. Två läroböcker inom respektive kurs. För att undersöka läroböckerna i Samhällskunskap används en kvalitativ innehållsanalys, sedan jämförs läroböckerna från båda kurserna. Resultatet av analysen visar både likheter och skillnader. En likhet är att den demokratiska medborgaren framställs som en person som ser alla människors lika värde, har respekt och är lyhörd inför olika åsikter, tar ansvar och är solidarisk. Den demokratiska medborgaren framställs som en aktiv medborgare som deltar i val och är delaktig i olika samhällsfrågor. Medborgaren är med och påverkar genom att ta vara på sina demokratiska rättigheter i samhället. Jämförelsen visar att läroböckerna för samhällskunskap 1b innehåller fler övningar som utvecklar flera förmågor hos eleverna, exempelvis att diskutera, argumentera, analysera, debattera medan det framgår färre övningar i läroböckerna för samhällskunskap 1a1. I läroböckerna för samhällskunskap 1b diskuteras samhället och politik mer utförligt och oftast med en historisk bakgrund. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 beskrivs samhället och politik mer grundläggande. Skillnaderna mellan förmågor och kunskaper i läroböckerna för kurserna kan dock påverka elevernas framtida deltagande i samhället.
Innehållsförteckning
1 Inledning 5 1.2 Disposition 6 1.3 Begreppsdefinitioner 6 Demokrati 6-7 Medborgarskap 7 Didaktik 7Samhällskunskap 1a1 och 1b 7
2 Syfte 7-8 2.1 Frågeställningar 8 3 Bakgrund 8 3.1 Samhällskunskap på gymnasieskolan 8-9 3.2 Läromedel i samhällskunskapsundervisningen 9-10 3.3 Skolans demokratiuppdrag 10-11
3. 4 Den demokratiska medborgaren 11
3. 5 Politiskt deltagande 11-12
4 Metod 12
4.1 Kvalitativ forskningsmetod 12
4.2 Dokumentär forskning 13
4.3 Urval 13
Tabell 1: Läroböcker för samhällskunskap 1 13-14
Tabell 2: Valda kapitel 14-15
4.3.1 Material 15-16
4.4 kvalitativ innehållsanalys 16
4.4.1 Analysmetod 16-17
Tabell 3: Värderingar, förmågor och kunskaper 17
4.5 Etiskt ställningstagande 17
4.6 Metoddiskussion 17-18
5 Resultat 18
5. 1 Den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b 19 5.1.1 Kompass till samhällskunskap 50 - Samhällskunskap 1a1 19
5.1.2 Mittpunkt 1a1 - Samhällskunskap 1a1 21
5.1.3 Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet - Samhällskunskap 1b 24-26
5.1.4 Stringent 1b - Samhällskunskap 1b 26-28
5.2 Likheter och skillnader som framkommer i beskrivningen av den demokratiska medborgaren i
läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b 29
5.2.1 Demokratiska värderingar - Samhällskunskap 1a1 och 1b 29
5.2.2 Medborgerliga förmågor och praktiska färdigheter - Samhällskunskap 1a1 och 1b 29-30 5.2.3 Kunskaper om samhälle och politik - Samhällskunskap 1a1 och 1b 30
6 Diskussion 30
1 Inledning
Skolan har i uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. I skollagen 4 § formuleras syftet med utbildning inom skolväsendet med betoning på det demokratiska uppdraget:
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Skollag, 2010:800).
Eleverna ska utveckla värderingar, förmågor och kunskaper som ska förbereda dem för ett aktivt deltagande i samhället. Det handlar inte endast om att lära ut demokrati, utan undervisningen i skolan ska även bedrivas i demokratiska arbetsformer. “Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja till ett personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet” (Skolverket, 2011:6). I läroplanen för gymnasieskolan 2011 beskrivs en medborgare med vissa kunskaper och förmågor. Samtidigt som det sker förändringar i samhället, ställs nya krav på skolan som har i uppgift att fostra de framtida medborgarna. Teknisk utveckling, ökad digitalisering, globalisering och andra förändringar påverkar vilka förmågor som eleverna behöver utveckla för att fungera i samhället. När samhället förändras, påverkar det vilka förmågor och kunskaper som är önskvärda hos medborgarna. Därmed är medborgaridealt inte statiskt utan ser olika ut under olika perioder i samhället. Läroplanerna revideras, ställer nya krav på skolorna och ibland tillskrivs den demokratiska medborgaren fler kompetenser. Utifrån läroplanen för gymnasieskolan 2011 är det exempelvis viktigt att eleverna utvecklar digital kompetens, kunskaper som gynnar entreprenörskap och företagande (Skolverket, 2011). Dessa är endast några exempel på några förmågor som framkommer i läroplanen för gymnasieskolan 2011. När det berör demokratiuppdraget gäller det för hela skolan, men i ämnet samhällskunskap är demokratifostran extra tydligt. Enligt ämnesplanen för samhällskunskap ska undervisning i samhällskunskap fördjupa och utveckla kunskaper om människors livsvillkor, politiska, sociala och ekonomiska relationer.Eleverna ska utveckla kunskaper som berör bland annat demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Vidare ska undervisningen i samhällskunskap skapa förutsättningar för ett aktivt samhällsdeltagande, kunskaper om demokrati, de mänskliga rättigheterna, källkritiskt tänkande och förmåga att uttrycka sig på olika sätt. Med hjälp av olika metoder ska eleverna kunna samla in information (Skolverket, 2011:143).
vad? i fokus. Den didaktiska frågan vad? handlar om vad eleverna ska lära sig. Utifrån skolans demokratiska uppdrag är det vissa kunskaper som eleverna behöver lära sig (Skolverket, 2011:5-11). I denna uppsats undersöks innehållet i läroböcker för samhällskunskap. Innehållet i läroböcker påverkas av skolans styrdokument och ska förmedla demokratiska värden och bidra till att eleverna utvecklar demokratiska förmågor (Ammert, 2011: 69). För att sammanfatta inledningen, handlar denna uppsats om att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b. Den demokratiska medborgaren har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. Problematiken är att båda kurserna i samhällskunskap på gymnasieskolan har samma demokratiska uppdrag, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b.
1.2 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i fyra kapitel. Dessa fyra kapitel är, inledning, metod, resultat och diskussion. Först kommer en inledning som handlar om uppsatsens forskningsområde. Sedan kommer begreppsdefinitioner, där de mest centrala begreppen i uppsatsen definieras. Uppsatsen innefattar flera begrepp och genom att definiera de mest centrala begreppen är målet att förtydliga innebörden. Inledningen fortsätter sedan med uppsatsens syfte och två frågeställningar. Sedan följer en bakgrund där teorier, tidigare forskning och litteratur presenteras utifrån uppsatsens syfte. Efter inledningen kommer metodkapitlet. I metodkapitlet presenteras kvalitativ forskningsmetod, dokumentär forskning, urval, material, analysmetod, etiskt ställningstagande och avslutas med en metoddiskussion. I resultatkapitlet redovisas resultatet av analysen tillsammans med tolkning. Resultaten presenteras i två kategorier (rubriker) utifrån uppsatsens syfte. I den sista delen, diskussionsdelen, diskuteras resultaten i relation till syfte och bakgrunden. Diskussionen avslutas sedan med slutsatser. Uppsatsen avslutas med en referensförteckning.
1.3 Begreppsdefinitioner
I detta avsnitt definieras begrepp som förekommer i uppsatsen. Endast begrepp som har störst betydelse utifrån uppsatsens syfte definieras.
Demokrati
Demokrati är ett begrepp som kan tolkas på flera olika sätt. Enligt Ekman (2012) kan demokrati betyda olika saker beroende på sammanhang och kan få olika innehåll utifrån olika ideologiska perspektiv. Begreppet demokrati kan definieras som folkstyre eller folkmakt (Riksdagen, 2018). Tanken med demokrati är att ge så många som möjligt i ett samhälle möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, genom exempelvis val. Demokrati kan ses som ett mål i sig självt, men kan även betraktas som en objektiv beteckning på ett verkligt styrelseskick (Ekman, 2012). Den första meningen i regeringsformen uttrycker tydligt var makten i en demokrati ska vara, “All makt utgår från folket”(Riksdagen, 2018). Besulten i en demokrati ska fattas av en majoritet av befolkningen och ska ligga inom majoritetens intresse (Långström & Virta, 2016: 50 - 51). Demokrati är inte endast ett sätt att styra ett land, det handlar även om värderingar som exempelvis människors lika värde och samma rättigheter (Riksdagen, 2018). För att en demokrati ska fungera är det viktigt med medborgare som har demokratiska värderingar, vissa förmågor och kunskaper. Det är människorna i samhället som kan få demokratin att fungera eller inte.
I denna uppsats används begreppet, demokrati, med fokus på värderingar, förmågor och kunskaper som är önskvärda i en demokratisk medborgare.
Medborgarskap
kontrakt mellan individ och stat som ger medlemmen av gemenskapen rättigheter och skyldigheter. Det finns tre medborgerliga rättigheter enligt Marshall. Dessa är civila, politiska och sociala. De civila rättigheterna utvecklades först och består av åsikts-, yttrande - och religionsfrihet, äganderätt, likhet inför lagen. Senare kom de politiska rättigheterna som gav folket rätt till politiskt inflytande genom rösträtt. Slutligen utvecklades de sociala rättigheterna. De sociala rättigheterna gav folket tillgång till grundläggande välfärd och trygghet, socialt och ekonomiskt, rätt till arbete och utbildning (Dahlstedt & Olson, 2013:13-14). Detta är endast en definition av medborgarskap.
I denna uppsats används begreppet, medborgarskap, med fokus på subjektet, medborgaren och hur den framställs i läroböcker för samhällskunskap.
Didaktik
Ordet didaktik har en lång historia och kommer från det grekiska ordet didaskein som betyder att undervisa, kan läras ut (Lundgren, 2017:267). Didaktik förekommer i olika kontext. Det finns exempelvis, allmändidaktik och ämnesdidaktik. Inom allmändidaktik behandlas övergripande frågor om undervisning och lärande. Allmändidaktik kan exempelvis handla om att försöka förstå vilka faktorer som främjar lärande generellt (Ekendahl, Nohagen, Sandahl, 2015: 26). Ämnesdidaktik är mer avgränsat till ett specifikt ämne, till exempel samhällskunskapsdidaktik. Ämnesdidaktik handlar om lärares övervägande och reflektioner kring undervisningens innehåll samt om hur undervisningen kring detta innehåll kan planeras och utföras för att eleverna ska utvecklas (Ekendahl, Nohagen, Sandahl, 2015:28). Långström och Virta (2016) menar att det finns några grundläggande frågor inom didaktiken, dessa är vad?, hur?, varför?, när?, med vilka resultat?, var?, till vem?, av vem?. För samhällskunskapsdidaktik är de tre första frågorna, vad, hur och varför mest centrala (Långström & Virta,2016:20).
I denna studie är den didaktiska frågorna vad? i fokus. Denna fråga handlar om vad undervisningen ska handla om, alltså innehållet. I denna uppsats analyseras innehållet i läroböcker för samhällskunskap.
Samhällskunskap 1a1 och 1b
På gymnasieskolan finns samhällskunskap i olika kurser för både studie och yrkesförberedande program. Det finns samhällskunskap 1, 2, 3, internationell ekonomi och internationella relationer . Samhällskunskap 1 är uppdelad i tre olika delar, 1a1, 1a2 och 1b. Samhällskunskap 1a1 är en 50 poängskurs som bygger på kunskaper från grundskolan eller motsvarande. Samhällskunskap 1a2 är också en 50 poängskurs och bygger vidare på samhällskunskap 1a1. 1a kurserna är riktade mot yrkesförberedande gymnasieprogram. Samhällskunskap 1b är dock en 100 poängskurs och bygger på kunskaper från grundskolan eller motsvarande. 1b kursen är för studieförberedande gymnasieprogram (Skolverket, 2011:144-150).
Denna uppsats fokuserar på samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b.
2 Syfte
utveckla demokratiska medborgare, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b, är det intressant att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböcker för respektive kurs. Långström och Vrita (2016) menar att det finns en risk att eleverna som läser samhällskunskap 1a1 får mindre medborgarkompetens och att detta sedan har negativa konsekvenser för samhället. Utifrån detta är det viktigt att undersöka likheter och skillnader mellan läroböckerna för dessa två kurser.
2.1 Frågeställningar
1. Hur framställs den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b?
2. Vilka likheter och skillnader framkommer i beskrivningen av den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b?
3 Bakgrund
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning, teori och litteratur som är relevant utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar under fyra kategorier. Den första kategorin är, 3.1 Samhällskunskap på gymnasieskola som handlar om ämnesplanen, kursplanen för samhällskunskap 1a1 och 1b, och tre bildningsideal av idéhistorikern Liedman som legitimerar samhällskunskap. De tre bildningsidealen svarar på den didaktiska frågan varför? och nämns i bakgrunden endast för att visa hur samhällskunskapsämnet kan legitimiseras. Den andra kategorin, 3.2 läromedel i samhällskunskapsundervisningen, handlar om hur läroböcker definieras samt vilken roll de har i samhällskunskapsundervisningen. Under denna rubrik presenteras även några kända studier inom läromedelsanalys som relaterar till uppsatsens syfte. Den tredje kategorin är, 3.3 Skolans demokratiska uppdrag, som handlar om Ekmans (2012) indelning av skolans demokratiuppdrag i tre aspekter. Läroplanen för gymnasieskolan nämns också för att tydliggöra vad som ingår i de tre aspekterna. Den fjärde kategorin handlar om den demokratiska medborgaren. Avsnittet börjar med en historisk bakgrund om det demokratiska samhället i Sverige, och fortsätter sedan med att diskutera skolan och skolämnet samhällskunskap med en kort historisk bakgrund. Avsnittet handlar även om medborgaren och medborgarfostran. I det sista avsnittet presenteras två variationer av politiskt deltagande som sedan diskuteras i samband med den demokratiska medborgaren som framställs i läroböckerna.
3.1 Samhällskunskap på gymnasieskolan
ojämna fördelning leder till att några elever inte utvecklar lika mycket medborgarkompetens. Det centrala syftet med samhällskunskap är att socialisera den nya generationen till medborgarskap och ge kunskaper, färdigheter, förhållningssätt som en medborgare behöver. Medborgarfostran och demokratifostran är större än ämnet samhällskunskap, det är hela skolans uppgift men ändå kan samhällskunskap betraktas som kärnan i medborgar och demokratifostran (Långström & Virta, 2016: 23). När det handlar om den didaktiska frågan varför? Varför ska eleverna läsa samhällskunskap? diskuterar Ekendahl, Nohagen & Sandahl (2015) tre bildningsideal av idéhistorikern, Liedman. Samhällskunskap kan utifrån bildningsidealen legitimeras på tre sätt. Det första bildningsidealet är, humanistisk bildning som innebär att samhällskunskap är till för att utveckla eleverna och göra dem till självständiga individer. Det andra är, demokratisk bildning som handlar om att samhällskunskap ska bidra till att bygga demokrati och ge möjligheter till eleverna att delta i det offentliga samtalet. Det tredje bildningsidealet är, ekonomisk bildning som fokuserar på att förbereda eleverna för ett yrkesliv, för att eleverna ska vara medveten om sina rättigheter, kunna samarbeta och gör sin röst hörd. Egentligen finns alla dessa tre bildnindideal inbyggda i samhällskunskap (Ekendahl, Nohagen & Sandahl, 2015:47).
3.2 Läromedel i samhällskunskapsundervisningen
Begreppet läromedel är brett och innefattar bland annat läroböcker, övningsböcker, ordböcker och digitala resurser enligt Nationalencyklopedin (Läromedel, u.å). Läromedel kan definieras som sådant som lärare och elever använder för att uppnå uppställda mål i undervisningen. Läromedel kan därmed betraktas som hjälpmedel för lärande och undervisning. Historiskt sett har läromedel varit ett styrmedel som staten använt för att uppnå en enhetlig skola. Tidigare bestämde staten över vilka läromedel som skulle väljas och hur läromedel skulle användas, men nu betonas lärares professionella ansvar och frihet (Skolverket, 2006). Ammert (2011) menar att läroböcker kan betraktas som en speciell typ av text eftersom de är tillverkade för specifika syften, exempelvis lärsituationer, olika ämnen och skolformer. Läroböcker påverkas dels av läroplan och skollag. I läroböcker förmedlas även olika kunskapstraditioner och uppfattningar om hur lärande kan främjas. Läroboken kan betraktas som ett uttryck för vad någon vill förmedla och hur detta förmedlas, samtidigt som läroboken speglar samhället. Innehållet som överförs genom läroboken är ett urval som ska svara mot styrdokumentens krav och behov hos elever och lärare. Läroböcker representerar en auktoriserad bild av hur det är eller var i samhället. Vidare diskuterar Ammert (2011) makt i relation till läroboken. Enligt författaren handlar det om den grundläggande makten över människors föreställningar om verkligheten.
I läroboken talar ett samhälle eller en statsmakt om vilken kunskap och vilka värderingar som är värda att förmedla vidare till och inympa i ett uppväxande släkte. Outtalat skvallrar samma lärobok då även om vad som inte anses angeläget att lära ut (Ammert, 2011:50).
menar att läroboken dominerar undervisningen i flera ämnen och att den spelar en central roll i skolans undervisning.
Flera forskare har studerat läroböcker i samhällskunskap med syfte att undersöka hur demokratin och medborgaren framställs. Bronäs (2000) har i sin avhandling utfört en jämförande studie av tyska och svenska läroböcker för samhällskunskap från 1950-1999 för gymnasieskolan. Bronäs har undersökt hur demokrati framställs i läroböckerna. Enligt resultaten finns det en otydlighet i texterna och oftast har bilderna av demokrati varit motsägelsefulla och vaga, men de betonar harmoni och samförstånd. Sammanfattningsvis menar Bronäs att den demokrati bild som framträder i de svenska läroböckerna för samhällskunskap har ett "paternalistiskt drag som för med sig att medborgarna och framförallt eleverna betraktas som okunniga, ansvarslösa och oengagerade” (Bronäs, 2000: 249). Däremot framställs politiker som kunniga och aktiva. Därmed är det värdefullt att studera läroböcker då de alltid förmedlar något budskap som kan påverka de som kommer i kontakt med texten. Om undervisningen i samhällskunskap ska kunna utveckla demokratiska medborgare, är det viktigt att undersöka de metoder eller hjälpmedel som används i undervisningen, som exempelvis läroböcker. Ytterligare en studie är genomförd av Karlsson (2004) som har undersökt innehållet i 63 läroböcker för SO. Syftet med undersökningen var att undersöka hur samer och deras kultur framställs i svenska läromedel. Resultatet visar att 30 av de 63 läroböckerna saknar information om samer och samiska frågor. Samer syns inte mycket i läroböckerna, men när samer har nämnts i läroböckerna har de nämnts på ett ensidigt sätt som inte visar någon variation i den samiska kulturen. Både denna studie och undersökningen av Bronäs (2000) visar att det finns flera komplexiteter och problem när det berör innehållet i läroböcker som är viktiga att belysa.
3.3 Skolans demokratiuppdrag
Enligt Ekman (2012) kan skolans demokratiuppdrag delas in i tre olika aspekter. Det handlar om vad skolan har i uppgift att förmedla till eleverna, de blivande medborgarna. Samtliga tre aspekter som Ekman diskuterar finns även uttrycka i ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasieskolan (Skolverket, 2011) vilket visar att samhällskunskap har en viktig roll i demokratifostran. Dessa tre aspekter är demokratiska värderingar, medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter, kunskaper om samhälle och politik. Den första delen handlar om grundläggande demokratiska värderingar som respekt för de mänskliga rättigheter, solidaritet, jämlikhet, tolerans, respekt för medmänniskor och vår gemensamma miljö. Detta formuleras tydligt i läroplanen för gymnasieskolan.
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla (Skolverket, 2011:1).
viktigt att eleverna får praktiska erfarenheter av ansvarstagande, delaktighet och inflytande via exempelvis klassråd eller elevråd. Praktiska färdigheter handlar om att vara med i demokratiskt beslutsfattande och kunna hantera konflikter. I läroplanen för gymnasieskolan uttrycks det att skolans mål är att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning, “och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor” (Skolverket, 2011:13). Den tredje delen av skolans demokratiuppdrag, kunskaper om samhälle och politik, handlar om teoretiska kunskaper om hur den svenska demokratin fungerar. Det kan exempelvis handla om vad olika politiska partier står för, hur demokratiska val går till, hur regeringar bildas, vad parlamentet gör och hur staten styrs, kunskap om de nationella minoriteterna, europeisk och globala frågor (Ekman, 2012: 58 -62). I läroplanen för gymnasieskolan framgår detta
Det är skolans ansvar att varje elev har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv. Har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv (Skolverket, 2011:9-10).
3. 4 Den demokratiska medborgaren
Önskan att fostra eleverna i skolan till demokratiska medborgare växte fram ur en svår tid av krig och diktatur. Andra världskriget var en vändpunkt på flera sätt. Efter andra världskriget skedde stora reformer i det svenska samhället. Politiker kom överens om att det svenska skolsystemet under denna tid skulle reformeras och ersättas av något mer demokratiskt. Samhällskunskap blev ett eget ämne i början av 1960- talet i både grund och gymnasieskolan. År 1992 blev samhällskunskap ett av gymnasieskolans och den gymnasiala vuxenutbildningens kärnämne (Långström & Virta, 2016: 42). Samhällskunskap skulle tillsammans med hela förändringen av skolsystemet i Sverige “vaccinera” befolkningen mot olika former av diktatur (Långström & Virta, 2016:37). Skolan fick ett uttalat mål, att skapa demokratiska medborgare. Utbildning handlar inte enbart om kunskaper och färdigheter utan handlar även om fostran, att skapa morgondagens medborgare (Dahlsted & Olson, 2013:9). Medborgaren har inte alltid varit samma utan återspeglar en bestämd tid och dess bestämda ideal. Dahlstedt och Olson (2013) vidareutvecklar Marshalls teori om medborgarskap och diskuterar istället medborgarskapets subjekt, medborgaren. Författarna menar att medborgarskap inte enbart handlar om relationen mellan individ och stat. Medborgaren är en skapelse och den demokratiska medborgaren kan betraktas som ett resultat av ett stort föränderligt fostransprojekt som inte har något slut. Skolan kan och ska återskapa och förändra samhället genom medborgarfostran, “Inom utbildningsväsendet formas på så sätt både gårdagens och morgondagens samhälle och medborgare” (Dahlstedt & Olson, 2013: 17). Medborgarfostran påverkas av vår tids rådande ideal. Genom förhandling på olika nivåer i samhället bestäms vilka förmågor och egenskaper som anses vara önskvärda eller som behöver förändras. Medborgarfostran handlar om att överföra demokratiska värderingar och att få medborgarna att göra dessa principer till sina egna. Författarna menar att utbildningsväsendet bidrar till att forma de identiteter som är önskvärda i samhället (Dahlstedt & Olson, 2013: 17,137).
3. 5 Politiskt deltagande
att vara aktiv i folkrörelser eller frivillig verksamhet, som är exempel på sådan verksamhet som är accepterad och som inte ifrågasätter samhällets allmänna värderingar. Samtidigt finns en annan variation av medborgardeltagande, den okonventionella formen, som är mer direkt. De okonventionella formerna handlar om att delta i verksamheter för att förändra samhället. Det kan exempelvis handla om ett politiskt protestbeteende, delta i demonstrationer, skicka brev till politiker, delta i delegationer, blockera trafik. Sådana verksamheter fokuserar oftast på enskilda frågor i samhället, exempelvis motstånd mot kärnkraftverk (Långström & Virta, 2016: 31 -32).
4 Metod
I detta avsnitt presenteras forskningsmetod, urval, material, analysmetod, etisk ställningstagande samt metoddiskussion. Validitet, tillförlitlighet och överförbarhet nämns i metoddiskussionen för att diskutera begreppen i samband med den kvalitativa metoden som valts i uppsatsen. Trots att kvalitativ metod används i denna uppsats, nämns även kvantitativ forskningsmetod under rubriken, 4. 1 Kvalitativ forskningsmetod för att tydliggöra vad kvalitativ forskning innebär.
4.1 Kvalitativ forskningsmetod
Denna studie är kvalitativ då det är texter som analyseras och tolkas. Kvalitativ data har formen av ord, talade eller skrivna, och visuella bilder (Denscombe,2016:383). De förknippas oftast med forskningsmetoder som intervjuer, dokument och observation. Med kvalitativa metoder menar Ahrne och Svensson (2015) alla typer av metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analys av texter. Denna studie utgår inte ifrån att det finns en absolut sanning av verkligheten, utan studien utgår ifrån att det finns flera sätt att tolka verkligheten som i detta fall är texter. Inom kvantitativ forskning har den naturvetenskapliga modellen en central roll, särskilt när det gäller positivismen. Inom kvantitativ forskning betraktas den sociala verkligheten som en yttre och objektiv verklighet. Kvalitativ forskning däremot utgår inte från den naturvetenskapliga modellen eller positivismen, utan fokuserar på hur individerna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet . Inom kvalitativ forskning betraktas den sociala verkligheten som ständigt föränderlig och tillhörande individernas skapande och konstruerande förmåga (Bryman, 2018). Denscombe (2016) menar att kvalitativ forskning oftast lägger betoning på forskarens roll i konstruktionen av data. Inom kvalitativ forskning betraktas forskaren själv som den viktigaste "mätutrustningen" och forskarens bakgrund, värderingar, identitet har en viktig betydelse för insamlingen och analys. Skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning handlar om att kvantitativ forskning tenderar att förknippas med forskarens opartiskhet, medan kvalitativ forskning tenderar att förknippas med forskarens inblandning.
4.2 Dokumentär forskning
I denna uppsats har läroböcker används som primär datakälla. Skrivna texter, böcker, artiklar, rapporter, digital kommunikation och visuella källor kan tillsammans kallas för Dokument. Dokumentär forskning handlar inte enbart om att samla in fakta från dokument, utan innefattar oftast en tolkning av dokumentet och söker efter dolda innebörder (Denscombe, 2016:319). Begreppet dokument kan betraktas som en permanent handling, “Dokument utgör vissa handlingar vars existens består i en stabil form, om inte för evigt så i alla fall en lång tid efter det ögonblick då de producerades” (Denscombe, 2016: 320). Bouréus (2015) menar att det finns flera anledningar att studera en text inom samhällsvetenskap. Texter kan forma våra föreställningar om hur samhället är och borde vara. Genom att analysera texter så undersöker vi det som bidrar till att skapa människors föreställning om samhället, det som påverkar relationer mellan grupper och som skapar vissa identiteter (Boréus, 2015: 157-159). Vidare menar Bouréus (2015) att texter kan studeras som uttryck för vissa rådande föreställningar i ett samhälle. I samhällsvetenskap studeras texter för att förstå något i samhället som texten är ett uttryck för eller påverkar. Texter relaterar på olika sätt till människor och grupper av människor. Människor har skapat texterna och människor är också mottagarna. Texter reflekterar medvetna och omedvetna idéer. De kan reproducera, stärka eller ifrågasätta värderingar och föreställningar (Bouréus, 2015).
4.3
Urval
Tabell 1: Läroböcker för samhällskunskap 1
Bokförlag Läroböcker & kurs i samhällskunskap Gleerups Kompass till samhällskunskap 50
(Samhällskunskap 1a1)
Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet (Samhällskunskap 1b)
Studentlitteratur Mittpunkt Samhällskunskap 1 50 p (Samhällskunskap 1a1)
Stringent 1b
(Samhällskunskap 1b)
För att få en så rättvis jämförelse som möjligt har liknande kapitel berörts i respektive bok. Fokus har varit på att hitta de kapitel i de olika läroböckerna som berör samma område. En svårighet med att välja ut kapitel är att kapitel kan ha olika benämningar, dvs. olika rubriker, i olika läroböcker trots att de berör liknande innehåll. För att välja kapitel har utgångspunkten varit det centrala innehållet i kursplanen för respektive kurs. Båda kurserna har liknande punkter i det centrala innehållet. I samhällskunskap 1b tillkommer dock politiska ideologier och samhällsekonomi (Skolverket, 2011). De delarna av det centrala innehållet som inte kommer vara i fokus i denna uppsats är, arbetsmarknad, arbetsrätt, arbetsmiljö, samhälls och privatekonomi, samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller (Skolverket, 2011). Dessa delar är även viktiga för att utvecklas till demokratiska medborgare i samhället, men utifrån syftet för denna uppsats och med hänsyn till uppsatsens omfång kommer dessa delar inte att inkluderas i denna uppsats. Dessutom finns några av de nämnda delarna endast med i en av kurserna. För att tydliggöra vilka kapitel som valts (se Tabell 2).
Tabell 2: Valda kapitel
Bokförlag Läroböcker & kurser Kapitel & sidnummer Gleerups
Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet
(Samhällskunskap 1b)
Kap 1. Vad är ett samhälle? s.9-11
Kap. 2 Individen i samhället s.14-33
Kap. 3 demokrati och diktatur s.36- 59
Kap.4 Styrelseskick s. 66- 91 Kap.13 Massmedia s. 301-308 Kap. 17 internationell politik s.412 -416
Gleerups
Kompass till samhällskunskap 50 (Samhällskunskap 1a1)
Kap 2. Demokrati och diktatur s.26-36
Kap 3. Mänskliga rättigheter s. 40- 46
Kap 5. Media s. 80
Kap 6. Sveriges statsskick s.84-89 Kap 8.Riksdag och regering s. 100-105
Kap. 9 Europeiska Unionen s.112-116
Kap 15. Kön, genus och sexualitet s.186-192
Studentlitteratur Mittpunkt Samhällskunskap 1 50p
(Samhällskunskap 1a1)
Kap. 1 Du och jag och samhället s.6-21
Kap. 2 Kommunikation och påverkan s. 24,29,44
Kap. 5 Makt och politik s. 90- 115 Kap. 6 Omvärlden och vi s. 118,120,131
Kap. 7 Hur Sverige och några andra länder styrs s.134-164
Studentlitteratur Stringent 1b (Samhällskunskap 1b) Kap 1. Demokrati s. 9 -32 Kap 2. Politik s.39- 73 Kap 3. Stater s.81-105 Kap 4. Mänskliga rättigheter s.111-131
Kap 9 Media och Källkritik s.237, 247
Kap 8 Identitet och normer s. 211, 212,216-22
4.3.1 Material
I detta stycke presenteras valda läroböcker kortfattat.
Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet
Läroboken är författad av Karlsson (2014) och är anpassad för elever som läser studieförberedande program. Innehållet i läroboken är aktuellt och anpassat utifrån läroplanen för gymnasieskolan 2011. Läroboken ger en grund för elever på gymnasieskolan som ska studera vidare.
Kompass till samhällskunskap 50
Kompass till samhällskunskap 50 är författad av Eliasson och Nolervik (2018). Detta är den andra upplagan av läroboken. Läroboken är anpassad efter det centrala innehållet i Samhällskunskap 1a1 och passar för elever som läser yrkesförberedande program. Innehållet är tydligt och kompletteras med uppgifter som syftar till att utveckla olika förmågor hos eleverna.
Mittpunkt Samhällskunskap 1 50 p
och mest grundläggande inom samhällskunskap. Läroboken är anpassad utifrån läroplanen för gymnasieskolan 2011 och det centrala innehållet för Samhällskunskap 1.
Stringent 1b
Denna lärobok är författad av Holmstedt och Hydén (2017) och riktar sig främst mot Samhällskunskap 1b för studieförberedande gymnasieprogram. Läroboken berör samtliga delar av det centrala innehållet för Samhällskunskap 1, men fokus är främst på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp.
4.4 kvalitativ innehållsanalys
Bryman (2018) menar att det finns olika sätt att analysera dokument, bland annat genom kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys handlar om ett sökande efter bakomliggande teman i materialet som analyseras. Innehållsanalys är en metod som handlar om att analysera dokument och texter, det är en mycket flexibel metod som kan användas i kombination med många olika typer av medier (Bryman, 2018:358). Enligt Bryman kan innehållsanalys betraktas på olika sätt, "I en viss mening handlar det inte om en forskningsmetod, eftersom innehållsanalys mer utgör ett angreppssätt vid studiet av dokument och texter än ett verktyg för att generera data. Innehållsanalysen brukar dock betraktas som en forskningsmetod genom dess distinkta synsätt på analysen" (Bryman, 2018: 358). Innehållsanalysen har möjlighet att avslöja många dolda sidor av det som kommuniceras genom den skrivna texten, "Tanken är att texten - helt oberoende av vad som har varit författarens medvetna avsikt - innehåller vissa ledtrådar till ett djupare rotat och eventuellt oavsiktligt budskap som faktiskt kommuniceras" (Denscombe, 2016:393). Inom kvalitativ innehållsanalys är målet att tolka data genom att systematiskt kategorisera innehållet i olika teman (Schreier, 2014: 170). Enligt Schreier (2014) finns det tre egenskaper som utmärker kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys reducerar data, det är systematiskt och flexibelt. Det finns inte någon tydlig linje mellan kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys, utan båda metoderna har flera likheter . I kvantitativ innehållsanalys är fokus på det som är uttalat i texten, det manifesta innehållet. Kvalitativ innehållsanalys fokuserar även på latent och mer kontextbunden mening. Att analysera det latenta innehållet innebär att forskaren tolkar textens innebörd (Schreier, 2014:173).
4.4.1 Analysmetod
presenteras för sig med tre underrubriker. De tre underrubrikerna är, demokratiska värderingar, medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter, kunskaper om samhälle och politik. Den andra kategorin är, 5.2 Likheter och skillnader som framkommer i beskrivningen av den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b. Under denna kategori jämförs resultatet från läroböckerna, för att komma fram till likheter och skillnader. I denna kategori finns liknande underrubriker som används i första kategorin, för att tydliggöra vilken del som jämförs. Denna jämförelse utfördes efter tolkning av hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböckerna. Det fjärde steget är att koda enheterna i överensstämmelse med kategorierna. Det är viktigt att vara extra uppmärksam på texten för att koda de relevanta orden, meningarna och liknande. Relevanta ord, meningar och stycken kodades i överensstämmelse med demokratiska värderingar, förmågor eller färdigheter, samt kunskaper. För att tydliggöra vad som ingår i dessa tre aspekter sammanställs de i tabellen nedan:
Tabell 3: Den demokratiska medborgaren - Värderingar, förmågor och kunskaper Demokratiska värderingar Tolerans, jämlikhet mellan kvinnor och män, de
mänskliga rättigheter, solidaritet, respekt för medmänniskor och vår gemensamma miljö,
Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter
Informationssökningskompetens, källkritiskt tänkande, kommunikationsförmåga,
ansvarstagande, delaktighet och inflytande.
Kunskaper om Samhälle och politik
Hur den svenska demokratin fungerar, hur demokratiska val går till, hur riksdag, regering, politiska partier arbetar, kunskap om de nationella minoriteterna, europeisk politik och globala frågor.
4.5 Etiskt ställningstagande
I detta avsnitt presenteras de fyra etiska kraven enligt Vetenskapsrådet samt hur denna studien förhåller sig till dessa principer. Det finns fyra huvudkrav för forskning enligt Vetenskapsrådet (2002), informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att forskaren ska informera de som är berörda, om forskningens syftet. Samtyckeskravet handlar om att deltagaren själv har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet handlar om att deltagarna som är med i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter ska förvaras på ett sätt som förhindrar obehöriga att ta del av det. Det sista kravet, nyttjandekravet, handlar om att insamlade uppgifter om exempelvis enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet,2002:14). Utifrån syftet i denna studie har inga deltagare inkluderats. Om uppsatsen hade undersökt dokument som är privata hade det varit extra viktigt att tala om vad syftet med studien är samt få samtycke till att använda dokumenten. Läroböcker är dock offentliga dokument som är publicerade och tillgängliga för allmänheten. Trots att läroböcker är offentliga har det varit viktigt i studien att presentera läroböckerna på ett respektfullt och rättvist sätt. Jag har exempelvis utgått från liknande kapitel i varje lärobok samt fokuserat på samma områden (demokratiska värderingar, förmågor/färdigheter och kunskaper) för att analysera, tolka och jämföra resultaten.
4.6 Metoddiskussion
kodningsschema, vilket gör att replikationer enkelt kan göras (Bryma, 2018: 377). Ahrne och Svensson (2015) betonar att transparens i en forsknings text, som även kallas för genomskinlighet, påverkar en studies trovärdighet. En egenskap hos bra forskning är att den är möjlig att diskutera och kritisera. Det är därmed viktigt att tydligt redogöra för forskningsprocessen för läsaren så att läsaren kan ta del av hur författaren har tänkt kring sina metodval (Ahrne & Svensson, 2015: 25). I denna uppsats har metoden presenteras samt analysen steg för steg för att tydliggöra genomförandet av undersökningen, för att därmed skapa transparens i texten och stärka uppsatsens trovärdighet. När det berör kvalitativ forskning finns det inte något absolut sätt att visa att man har fått det rätt i sin studie (Guba & Lincoln återgiven i Denscombe, 2016). Därmed föredrar några forskare att använda termen trovärdighet istället för validitet (Denscombe, 2016). Den kvalitativa forskningens trovärdighet är inte lätt att bedöma utifrån de kriterier som vanligtvis används för kvantitativ forskning. En orsak är att forskaren har en tendens att bli nära insamlingen och analysen av data. vilket försvårar möjligheten för andra forskare att göra samma forskning och komma fram till liknande slutsatser (Denscombe, 2016: 410). Kvalitativ data oavsett om det gäller ord eller bilder är alltid en produkt av en tolkningsprocess, därmed påverkar detta möjligheten till objektivitet i forskningen. Däremot är detta en tydlig del av kvalitativ forskning, att den tillåter mer än en giltig förklaring eftersom den bygger på forskarens tolkningsskicklighet. Istället för att förutsätta att det i teori måste finnas en rätt förklaring accepterar den kvalitativa forskningen att olika forskare kan komma fram till olika resultat, trots att de använder samma metoder (Denscombe, 2016: 417). I uppsatsen framgår det att man kan tolka texter på olika sätt vilket innebär att tillförlitligheten kan påverkas. Om någon annan utför samma undersökning kan personen komma fram till andra resultat, eftersom vi kan tolka verkligheten på olika sätt som är tydligt inom kvalitativ forskning. Därmed påverkas tillförlitligheten i denna studie som försöker lösas genom att beskriva hela forskningsprocessen så noggrant som möjligt.
En nackdel Inom kvalitativ forskning är att det exempelvis är svårare att vara säker på i vilken utsträckning som resultaten går att generalisera till andra liknande fall, eftersom kvalitativ forskning bygger på detaljerade djupstudier av få enheter (Denscombe, 2016:417). Lincoln och Guba menar dock att forskning som undersöker ett mindre antal enheter och kvalitativ data behöver ett annat sätt att hantera generaliserbarheten (Lincoln & Guba återgiven i Denscombe, 2016:413). Lincoln och Guba kallar det för överförbarhet istället för generaliserbarhet. I detta fall blir frågan, “I vilken utsträckning skulle fynden kunna överföras till andra fall?” istället för “ I vilken utsträckning är det sannolikt att fynden återfinns i andra fall?” (Lincoln & Guba återgiven i Denscombe, 2016:413). I denna studie har ett mindre antal läroböcker valts som därmed försvårar möjligheten att generalisera.
5 Resultat
I detta avsnitt redovisas resultaten samt tolkning av analysen i två huvudkategorier. Först presenteras båda läroböckerna för samhällskunskap 1a1. Seda presenteras läroböckerna för samhällskunskap 1b. Sedan jämförs båda läroböckerna från samhällskunskap 1a1 med de två läroböckerna från samhällskunskap 1b. En demokratisk medborgare har vissa värderingar, förmågor och kunskaper därmed fokuserar jämförelsen på att belysa likheter och skillnader mellan de demokratiska värderingarna, medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter, samt kunskaper om politik och samhälle, det som formar en demokratisk medborgare.
5. 1 Den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1
och 1b
5.1.1 Kompass till samhällskunskap 50 - Samhällskunskap 1a1
Demokratiska värderingar
I läroboken uttrycks flera demokratiska värderingar i olika sammanhang. Demokrati beskrivs som både ett styrelsesätt och ett sätt att se och behandla andra människor (Eliasson & Nolervik, 2018:26). Det handlar om att respektera varandras olikheter och lyssna på vad andra tycker. Alla människor har lika värde och ska samma chans att påverka det som händer i samhället.
I en demokrati finns spelregler för hur samhället ska styras som utgår ifrån att alla människor
har lika värde och ska ha samma möjligheter att påverka samhället. Det är folkets vilja som
avgör hur landet ska styras (Eliasson & Nolervik, 2018:26).
För att ett demokratiskt samhälle ska fungera, behövs vissa värderingar. Flera värderingar uttrycks i detta avsnitt, som framställer den demokratiska medborgaren som en individ som respekterar och behandlar andra väl. Den demokratiska medborgaren ser alla människors lika värde. Genom att Sveriges grundlagar beskrivs i kapitel 6 uttrycks grundläggande värderingar, som yttrandefrihet. Yttrandefriheten handlar om både rättigheter och skyldigheter som medborgare i det Svenska samhället har. Genom att yttrandefriheten nämns förmedlas demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Vi har också skyldigheter mot det demokratiska samhället. Vi får inte använda våra fri- och rättigheter på ett sådant sätt att vi kränker andra människors fri- och rättigheter. De beslut som fattas i demokratisk ordning måste vi acceptera och följa (Eliasson & Nolervik, 2018: 26).
Det kan tolkas som att medborgaren i det demokratiska samhället använder sina rättigheter på ett hänsynsfullt sätt. Det är viktigt att inte missbruka rättigheterna eller använda dem för att göra illa andra människor. Medborgaren behöver vara medveten om att frihet även innebär ansvar. Därmed framställs den demokratiska medborgaren som fri och samtidigt ansvarsfull. Vidare diskuteras mångkultur i Sverige där fokus är på etnicitet, integration och respekt för olikheter (Eliasson & Nolervik, 2018:200). Fortsättningsvis diskuteras även mångkultur och olika levnadsvillkor i kapitel 16 med betoning på alla människors lika värde. Sveriges utvandring till Amerika tas även upp som ett exempel i sammanhanget:
När vissa grupper idag protesterar mot invandringen till Sverige kan det vara bra att veta att för drygt hundra år sedan protesterade många mot utvandringen. Över en miljon svenskar lämnade landet på grund av fattigdom och förtryck (Eliasson & Nolervik, 2018:197).
arbetar för att rättigheterna ska efterlevas (Eliasson & Nolervik, 2018: 29). De mänskliga rättigheterna är en grund för att demokratin ska fungera. Vidare diskuteras sexualitet, kön och genus med fokus på jämlikhet mellan män och kvinnor. Oavsett vilket kön man tillhör ska man ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället, men det är inte alltid så. Skillnader mellan kvinnor och män har med samhällets normer och traditioner att göra. Vi socialiseras in i olika roller och har oftast svårt att tänka på ett annat sätt (Eliasson & Nolervik, 20181:86).
I läroboken framställs Sverige som ett ojämlikt land, då män fortfarande anses vara den överordnade gruppen. “Generellt kan man säga att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp i dagens Sverige” (Eliasson & Nolervik, 2018: 188). Genom att detta tas upp i läroboken kan det vara ett sätt att förmedla till eleverna att jämställdheten inte är helt uppnådd i samhället, och behöver medborgare som kan utveckla samhället till ett mer jämställt.
Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter
Utifrån de valda kapitlena uttrycks flera demokratiska förmågor som exempelvis källkritik,
olika möjligheter att påverka samhället och politiken. Media beskrivs i läroboken som ett viktigt hjälpmedel för att uttrycka sig,”Via media kan vi också själva kommunicera, diskutera och framföra våra åsikter. Genom media påverkas vår bild av omvärlden och samhället” (Eliasson & Nolervik, 2018: 62). Media är en viktig del av demokratin men kräver också en viktig förmåga hos medborgarna, källkritiskt tänkande. I samband med varje kapitel finns övningar som ger eleverna möjlighet att öva på olika förmågor som exempelvis att uttrycka sina åsikter både skriftligt och muntligt. I en del övningar ska eleverna diskutera olika samhällsfrågor. På flera sätt uppmuntras eleverna i läroboken att öva och utveckla flera demokratiska förmågor (Eliasson & Nolervik, 2018: 38,47,61). Genom att det finns övningar i hela läroboken förmedlas vissa förmågor och färdigheter till eleverna som mer eller mindre viktiga. Sammanfattningsvis framställs den demokratiska medborgaren som en person som deltar och påverkar politiken. En medborgare som inte är rädd för att våga uttrycka sig, och har förmågan att uttrycka sig på olika sätt och kan granska olika källor. Medborgaren framställs som en modig, ansvarsfull och en kritisk person.
Vidare i boken nämns Sveriges valsystem och varför rösträtten är så värdefull,
I Sverige har vi något som människor i vissa andra länder är beredda att dö för. Tänk efter en stund vad det kan vara. Det skulle kunna vara olika saker, men här handlar det om rätten att vara med och bestämma hur landet ska styras – rösträtten (Eliasson & Nolervik, 2018: 90).
Genom att textavsnittet tar upp att människor i vissa länder skulle kunna dö för rösträtten, betonas värdet av rösträtten. Den demokratiska medborgaren framställs som en person som bryr sig och deltar i samhället och politiken. En medborgare som tar vara på sina fri och rättigheter i samhället , som vill vara med och påverka i samhället.
Kunskaper om samhälle och politik
Eleverna får kunskaper om samhälle och politik genom flera kapitel i läroboken som handlar om olika styrelsesätt och hur valsystemet är uppbyggt. I läroboken beskrivs demokratin i Sverige med en historisk bakgrund, hur demokratiska beslut påverkar medborgarna, vilka styrkor och svagheter som finns med demokratin, och att demokrati främst handlar om makt (Eliasson & Nolervik, 2018:26-29). I läroboken står det om svenska politiska partier, hur riksdag, regering, kommuner och landsting arbetar framkommer också. Rättigheter och skyldigheter som finns i en demokrati framgår klart " Ingen människa får använda en rättighet som ursäkt för att inkräkta mot någon annans fri- och rättigheter" Eliasson & Nolervik, 2018: 29). Medborgare behöver ha kunskaper om hur samhälle och politik fungerar. Genom citatet tolkas medborgare som en person som är ansvarsfull.
fungerande demokrati för att de mänskliga rättigheterna ska bli respekterade. EU har ett eget kapitel i läroboken som tar upp EU:s utveckling, institutioner och samarbeten. Det kan tolkas som att medborgaren behöver ha bred kunskap om samhälle och politik. Urfolkens rättigheter presenteras endast i ett kort avsnitt. Urfolket i denna lärobok syftar på samerna(Eliasson & Nolervik, 2018:42).
5.1.2 Mittpunkt 1a1 - Samhällskunskap 1a1
Demokratiska värderingar
Rättvisa, respekt, alla människors rätt till lika värde, solidaritet är några bland flera demokratiska värderingar som nämns i läroboken. I läroboken nämns Barnkonventionen endast kortfattat med hänvisning till Unicef:s hemsida. De mänskliga rättigheterna nämns kortfattat i kapitel 1 för att sedan fortsätta mer utförligt i kapitel 6. I läroboken delas de mänskliga rättigheterna in i två huvudgrupper. Den första handlar om att alla ska ha samma medborgerliga och politiska rättigheter. Den andra delen uttrycker att alla människor ska ha samma sociala och ekonomiska rättigheter. Detta handlar exempelvis om att alla ska ha rätt till undervisning och rätt till rimliga levnadsförhållanden (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:120). Genom de mänskliga rättigheterna uttrycks demokratiska värderingar som alla människors lika mycket värde.
Alla du ser på torget har lika värde. Ingen ska behandlas bättre eller sämre på grund av av att man är flicka eller pojke, har svenska föräldrar eller utrikes födda, är rik eller fattig (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:15).
Genom att de mänskliga rättigheterna nämns, framställs den demokratiska medborgaren som en person som behandlar alla lika oavsett utseende eller bakgrund. I kapitel 1, "Att hålla samman" (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011: 8) nämns samarbete och ett gemensamt ansvar som viktigt. Det framställs som viktigt att hjälpas åt och hålla ihop i samhället vilket kan tolkas som att den demokratiska medborgaren behöver vara solidarisk.
Ett samhälle kännetecknas av att människor lever tillsammans , hjälps åt med försörjningen, håller ihop mot faror och följer samma regler (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:8)
I läroboken uttrycks flera medborgerliga rättigheter men även skyldigheter, “Med friheten att tänka och säga vad man vill följer ett ansvar, ett ansvar för hur det kan uppfattas och utnyttjas av andra” (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:19).
Faktum att frihet och ansvar nämns i samma stycke förmedlar att den demokratiska medborgaren behöver vara medveten om att rättigheter följs av skyldigheter. Citatet kan även tolkas som att den demokratiska medborgaren egentligen är begränsad. Det kan tolkas som att medborgaren egentligen inte får säga precis vad som helst. Det finns en risk att någon i omgivningen uppfattar det negativt eller blir kränkt, därmed kan det uppfattas som att den demokratiska medborgaren behöver vara försiktig när hen uttrycker sig vilket i sin tur kan leda till att medborgaren blir begränsad till en viss del.
Vidare nämns jämlikhet mellan könen särskilt i kapitel 4 i samband med jämställdhetslagen som handlar om rättigheter som män och kvinnor har i samhället (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:87-88). Jämlikhetslagen diskuteras med fokus på svårigheter som fortfarande finns mellan män och kvinnor till exempel när det berör arbetsmarknaden.
Kvinnor och män ska enligt jämställdhetslagen ha samma möjligheter och rättigheter, vilket bland annat innebär att lika lön för lika arbete ska gälla. Trots detta är fortfarande många typiska kvinnoyrken låglöneyrken” (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:87)
Ett kort textavsnitt som handlar om det mångkulturella Sverige förklara hur Sveriges samhälle är mångkulturellt och en kort bakgrund om utvandringen till Amerika, “Egentligen är vi alla invandrare eller ättlingar till invandrare i vårt land” (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:12)
Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter
Du är en alldeles egen person, en unik människa med ditt genetiska och sociala arv - en individ. Men vi människor tycker om att hålla ihop i grupper och vi har behov av tillhörighet (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011: 9).
Detta framställer medborgaren som en unik och självständig individ som klarar mycket själv men som samtidigt behöver andra människor. I läroboken blir det tydligt att den demokratiska medborgaren inte klarar sig helt ensam, utan behöver andra. På ett mer indirekt sätt kan citatet förmedla att den demokratiska medborgaren behöver ha god social kompetens och samarbetsförmåga för att kunna fungera optimalt i samhället.
I mittpunkt 50 finns frågor efter varje textavsnitt, därmed får eleverna öva vid flera tillfällen vilket gör att de kan vara aktiva i sitt lärande. I slutet av varje kapitel finns övningar. Övningarna består av frågor som är uppdelade i två delar. Frågorna har samma struktur i varje kapitel, men skiljer sig i antalet. Att frågorna har samma struktur innebär att de består av två delar. Den första delen består av faktafrågor och den andra delen handlar om att undersöka och diskutera. Svaren till faktafrågorna kan enkelt hittas i kapitlet. Dessa typer av frågor, faktafrågor, kan tolkas som att eleverna endast ska repetera det som de har läst. Ett exempel på en fråga från kapitel 1 är, "a) Vad menas med begreppet individ, grupp och etnisk grupp?"(Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:11). Diskussionsfrågorna kräver mer av eleverna då eleverna exempelvis ska uttrycka sina åsikter om olika samhällsfrågor, eller reflektera över deras roll i samhället ") vad kan du göra för att bidra till det hållbara samhället?" (Nilzon, Roslund & Öberg,2011:11). Uppgifterna som finns i läroboken kan tolkas som ett sätt att förmedla vilka förmågor och färdigheter som är önskvärda.
en debattartikel kan skrivas och vad som är viktigt att tänka på vid en muntlig presentation (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:29-33). I läroboken står det mycket om hur medborgaren kan vara med och påverka samhället på olika nivåer. I kapitel 5 finns ett långt avsnitt som handlar om att påverka (Nilzon, Roslund & Öberg, 108-113). Gemenskap och samarbete anses vara viktigt för att kunna vara med och påverka i samhället.
"Man brukar säga att "ensam är stark" . Det kan nog stämma i många situationer. Men vill du vara med och påverka det samhälle du lever i blir det svårt att göra det på egen hand” (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:108).
Det viktigaste sättet att vara med och påverka anses vara att rösta. Eleverna uppmuntras också att gå med i ett politiskt parti för att vara med och påverka. På flera sätt framställs den demokratiska medborgaren som en aktiv medborgare som har flera möjligheter att vara med och påverka i samhället. Medborgaren framställs som en person som kan påverka väldigt mycket i samhället. Exempelvis i kapitel 5 uttrycks det på flera sätt att medborgaren har möjlighet att påverka beslut,"Du kanske tycker att du inte har någon större möjlighet att påverka de beslut som fattas i riksdagen. Men det har du. Det finns alltid möjlighet att påverka" (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:12). Medborgaren framställs som delaktig i beslutsfattande.
Kunskaper om samhälle och politik
Kunskap om samhälle och politik uttrycks på flera områden i läroboken. I läroboken finns dock inget om samerna. I läroboken förmedlas mycket kunskap om demokrati och diktatur. Olika medier i samhället och hur det påverkar oss, styrelseskick och internationell politik är några fler områden som behandlas i läroboken. Mellanstatliga organisationer som Förenta Nationerna (FN) och Europeiska Unionen (EU) tas upp i läroboken. FN:s uppkomst efter andra världskriget, utveckling samt problematik beskrivs kortfattat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:118-120). När EU beskrivs står det inget om vilka möjlighet svenska medborgare har i andra Europeiska länder (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:131). Det kan tolkas som att medborgaren behöver känna till FN och EU, men får inte riktigt veta vilka rättigheter hen har att exempelvis studera, bosätta sig eller arbeta i ett annat EU land. Det saknar beskrivning av vilka möjligheter medborgaren har i andra Europeiska länder.
Vidare, diskuteras demokrati på flera olika sätt och problematiserar även vilket kan vara ett sätt att betona att det är viktigt att kunna se saker från olika perspektiv och inse att demokratin inte är problemfri. Den demokratiska medborgaren behöver utifrån detta kunna reflektera över demokratin och se saker från olika perspektiv.
Även solen har sina fläckar, brukar man säga. Detsamma gäller demokratin; det finns problem i demokratis utövande (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:95).
I Läroboken förklaras ordet demokrati med en historisk bakgrund. Demokrati betraktas som ett styrelseskick samt ett sätt att leva. I kapitel 5 nämns några regler som gäller i en demokrati. Val ska vara regelbundet och återkommande, rösträtten ska vara allmän och lika för alla. Alla ska få uttrycka sig, majoritetsprincipen ska gälla och rättssäkerhet ska råda. Under rubriken " hur går det till när folk bestämmer" (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:93) beskrivs det hur ett beslut fattas i en demokrati, direkt eller indirekt. Läroboken tar även upp hur val går till i Sverige samt vilka olika valsystem som finns (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011: 139).
5.1.3 Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet - Samhällskunskap 1b Demokratiska värderingar
I Arena 123 (Karlsson, 2014) uttrycks flera demokratiska värderingar. Medborgaren framställs som en individ som lyssnar på sina medmänniskor, kan tänka självständigt och kritiskt. Utifrån grundlagarna som nämns i kapitel 4 uttrycks flera grundläggande demokratiska värderingar. I regeringsformen behandlas de mänskliga rättigheterna, bland annat rätten till arbete, bostad, utbildning, lika rättigheter för män och kvinnor, “Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde" (Karlsson, 2014, 68).
I ett senare kapitel som handlar om internationell politik nämns Förenta Nationerna och de mänskliga rättigheterna (Karlsson, 2014: 17). De mänskliga rättigheterna betraktas som ett mål att sträva efter snarare än en konvention. De mänskliga rättigheterna uttrycks på flera ställen i läroboken genom att exempelvis diskutera respekt mot olika kulturer och jämlikhet mellan könen. En utförlig genomgång om kultur ges i kapitel 2 som tar upp mångkultur, subkultur, normer och nationella minoriteter som exempelvis samerna. I läroboken diskuteras även normer och kön. Kapitel 2 handlar om hur mannen och kvinnans roll har sett ut i samhället förut och hur det har förändrats.
I vårt land har mycket hänt under de senaste hundra åren. Kvinnor har i mångt och mycket nått samma positioner som män i det offentliga livet och många män engagerar sig i hemmet och barnens uppfostran nästan lika mycket som kvinnor (Karlsson, 2014:25)
Sverige framställs som ett jämlikt land där män och kvinnor har samma möjligheter, men det finns fortfarande en del problem när det berör jämställdheten.
Företeelser som prostitution, sexuellt våld och annan misshandel mot kvinnor visar att ett jämställt förhållande mellan könen ännu är långt borta (Karlsson, 2014:25).
Vidare diskuteras även homosexualitet och transpersoner. Homosexuella har enligt lag samma rättigheter som hetrosexuella i Sverige. Men det finns fortfarande flera svårigheter och problem som homosexuella möter (Karlsson, 2014:27-28). Utifrån genomgången av de mänskliga rättigheterna, mångkultur och jämställdhet mellan könen kan det tolkas som att den demokratiska medborgaren är en person som ser alla människors lika värde oavsett bakgrund eller kön. Den demokratiska medborgaren framställs som en individ som respekterar andra människor från olika kulturer och förstår att normer är sociala konstruktioner som kan förändras. Genom att ta upp exemplet om pappor som numera tar pappaledigt i jämförelse med förut, uttrycker texten att normer kan förändras. Därmed kan det tolkas som att den demokratiska medborgare behöver våga vara öppen för förändringar.
Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter
Till varje kapitel finns uppgifter i olika svårighetsgrader. Flera frågor kräver endast enkla svar som enkelt kan hittas i texten, medans andra kräver mer utförlig. Eleverna får därmed öva och utveckla flera demokratiska förmågor som att uttrycka sina åsikter, diskutera och söka information. I läroboken framställs det som att demokratin alltid kommer ha problem, men att det handlar om att hela tiden sträva mot att utveckla demokratin, exempelvis genom att så många som möjligt tar del i den politiska debatten och röstar i de politiska valen.
Det kan tolkas som att den demokratiska medborgaren behöver ha förmågan att diskutera och reflektera över demokratin från olika synvinklar. Utifrån citatet kan det dessutom tolkas som att den demokratiska medborgaren kan vara med och påverka i samhället på flera olika sätt, det finns inte bara ett sätt att påverka utan alla har friheten att välja bland flera alternativ. Alla människor oavsett om de är demokratier eller diktaturer är beroende av att människor kan kommunicera via media. I demokratiska samhällen är kommunikationen mellan människor dessutom nödvändig för att demokratin ska fungera. Utan kommunikation förloras vår insyn i samhället och därmed våra möjligheter att diskutera, kritisera och påverka I demokratier är vår rätt att använda medier garanterad i lagstiftning (Karlsson, 2014:302). Därmed är det nödvändigt att medborgarna i samhället förstår hur medier påverkar och hur de själva kan vara med och påverka genom att använda media.
I kapitel 17 beskrivs olika demokratiska förmågor mer ingående. Praktiska förmågor som exempelvis att analysera texter och granska olika källor. I läroboken står det vad källkritik är och olika kriterier för att kontrollera källas trovärdighet (Karlsson, 2014). Eftersom ett helt kapitel ägnas åt att ta upp och förklara olika förmågor, tolkas medborgaren som en person som kan uttrycka sig på fler olika sätt, samt analysera och granska olika källor.
Kunskaper om samhälle och politik
I läroboken innefattar flera områden av samhället och politik, exempelvis val och olika valsystem, svenska politiska partier (Karlsson, 2014:57). I kapitel 1 ges en utförlig beskrivning av samhället. Samhället beskrivs som ett nätverk. Nätverket kan bestå av en gemensam kultur eller något annat som binder ihop individerna.
Ett samhälle består av ett antal individer som ingår i samma nätverk. Nätverket kan bestå av en gemensam kultur, en gemensam lagstiftning eller något annat som binder ihop individerna” Karlsson, 2014:10).
Samhället är även geografiskt begränsat. Alla stater kan betraktas som samhällen, men det finns även stater som inte kan betraktas som samhällen eftersom det inte finns något gemensamt nätverk. Det finns även stater som innehåller flera samhällen. Sverige ingår exempelvis i EU och kan därmed sägas ingå i ett EU samhälle. Sedan beskrivs även två modeller som använts genom historien för att försöka förstå samhället, naturrätten och samhällskontraktet (Karlsson, 2014: 10-12). Utifrån denna utförliga beskrivning av samhället är det tydligt att den demokratiska medborgaren bör ha mycket kunskaper om samhället, hur olika aktörer arbetar samt vilken roll medborgare har i samhället. Medborgaren bör alltså ha mycket kunskap om hur samhället fungerar.
Läroboken handlar även om hur strukturen i samhället påverkar medborgarna.
Vi har svårt att se bortom strukturerna och leva annorlunda Strukturerna begränsar oss men är samtidigt nödvändiga för att samhället ska fungera och kunna lösa aktörernas problem (Karlsson, 2014:15).
