1 Kandidatuppsats
Journalistprogrammet HT 2015
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs Universitet
Vem syns i vården
En kvantitativ studie om medias bevakning av området sjukvård
& hälsa
Författare: Cecilia Ilves & Joakim Wennersten Handledare: Tomas Odén
2
Abstract
Sweden proudly emphasize its work to diminish gender inequality, and rightfully so. Since the 1980’s the income differences between the genders has decreased and more women attain higher education. 2015 the World Economic Forum ranked Sweden top five when it comes to gender equality.
But in late 2015 the Swedish organization Rättviseförmedlingen published a report concerning the representation of different groups in Swedish news media. The report
presented a substantial picture of the Swedish news media and showed that representation was unequal in many categories. For example, men were over-represented, and almost four times more likely to participate in media than women. According to research on media effects underrepresentation of groups in media can lead to trivialization and marginalization of those groups.
The purpose of our study is to analyze media’s representation, of different groups, in the field of medical treatment and health, a field that is a female-intensive field. It’s interesting to see how media cover this field. And if there’s been a change the last 20 years.
Our main research questions are:
- Who participates in the articles?
- Which subjects are present in the articles?
- Is there a difference between how different newspapers frame the field of medical treatment and health?
- Has the media coverage of the field changed throughout the years?
We use three main theories to analyze our results. The theory of news evaluation serve as a starting point to explain why some groups and some subjects are more common in media than others. Pierre Bourdieu’s theory of field and forms of capital adds another dimension, and helps us explain structural differences. The gender theory, illustrates how patriarchal structures effect media representation of women.
The method we use is a quantitative content analysis of four major Swedish newspapers, using a digital archive and microfilm to analyze two weeks from three years. The years we chose to analyze were 1995, 2005 and 2015, the longitudinal approach makes it possible to see if the representation has changed over time.
In total we analyzed more than 500 news articles. The result shows that there has been a substantial change in media’s representation of gender, in the field of medical treatment and health, in the last 20 years. In 1995 men were almost two times more occurring than women.
But in 2015 women occurred in 55 percent of the articles and men only in 45 percent. Another result shows that the group who appear most is experts, such as doctors and professors. That group consist of professions that have high socio-economic status and is in the top of the hierarchy in their field. A big exception is the group patients, civilian and relatives that are the second biggest group that appear in the articles. In that aspect media coverage and
representation of different groups show some inequality in the field of medical treatment and health, even though gender inequality has decreased.
Keywords: Media, representation, medical treatment and health, gender, newspapers
3
Innehåll
1. Inledning ... 5
2. Bakgrund... 6
2.1 Förändring i hälso- och sjukvårdsorganisationen ... 6
2.2 Sjukvårdspersonalens sammansättning ... 7
2.3 Förändring av makt och könsfördelning inom hälso- och sjukvård ... 7
3. Presentation av tidigare forskning ... 8
4. Specificering av forskningsfrågan ... 9
5.Teori... 9
5.1 Nyhetsvärdering ... 9
5.2 Socialt kapital ... 12
5.3 Genus och media ... 12
6. Metodbeskrivning och material ... 13
6.1 Val av metod ... 13
6.1.2 Urval ... 13
6.2 Studiens utgångspunkter ... 14
6.2.1 Aktör ... 15
6.2.2 Kön ... 15
6.2.3 Ålder ... 16
6.2.4 Ämnen ... 16
6.2.5 Geografiskt läge ... 16
6.2.6 Textens form, placering och storlek ... 16
6.2.7 Indelning av aktörer och ämnen ... 17
6.3 Metoddiskussion ... 18
7. Resultat ... 19
7.1 Artiklar ... 19
7.2 Vilka får komma till tals? ... 21
7.3 Vilka talas det om? ... 23
7.4 Hur ser könsfördelningen ut och har den förändrats? ... 24
7.5 Vilka ämnesområden förekommer mest? ... 25
7.6 Morgontidningar versus kvällstidningar ... 30
8. Slutdiskussion ... 34
8.1 Kvinnor och experter medverkar mest 2015 ... 34
8.2 Ämnet sjukdom störst ... 35
8.3 Tydlig skillnad mellan morgontidningar och kvällstidningar ... 36
8.4 Mediernas makt ... 36
4 8.5 Vidare forskning ... 36 9. Litteraturlista ... 38 Bilaga 1 ... 41
5
1. Inledning
Jämställdheten har ökat i Sverige sedan 1980-talet visar en rapport från statistiska
centralbyrån. Fler kvinnor utbildar sig och löneskillnaden mellan könen har minskat (SCB, 2014). Och sett ur ett internationellt perspektiv tillhör Sverige några av de mest jämställda länderna (World Economic Forum, 2015).
Men hur är det egentligen med jämställdheten och jämlikheten i media. Den 4 november 2015 släppte organisationen Rättviseförmedlingen en rapport om representationen i svenska
medier. Rapporten som heter Rättvisaren presenterar en översiktlig bild över vilka som medverkar i media år 2015. Rapporten visar att rapporteringen är väldigt ojämn när det kommer till kön, bakgrund, ålder och position i samhället. 2015 är andelen kvinnor som medverkar fortfarande mycket låg, enligt rapporten. Endast 25,7 procentenheter av dem som representerades var kvinnor. Det innebär att över 70 procent av dem som medverkar i nyhetsrapporteringen är män. Dessutom är det mindre än 10 procent med utomnordisk bakgrund som kommer till tals enligt rapporten (Rättviseförmedlingen, 2015).
Med Rättviseförmedlingens rapport i tanken så vore det intressant att se hur
mediebevakningen ser ut inom ett område som har en hög sammansättning av kvinnor med flera kvinnodominerade yrken, nämligen hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvård är ett ämnesområden som det regelbundet rapporteras om i både kvälls- och morgonpress. Det är ämnesområde som berör och väcker reaktioner hos människor
oavsett om det handlar om avslöjanden om missförhållanden inom vården eller om hälsorisker med att äta chips som ger cancer.
Hälso- och sjukvård är ett område som är tydligt kvinnodominerat (SCB, 2016) men där mycket har hänt de senaste åren; vårdpersonalen, och då bland annat sjuksköterskor och undersköterskor, har kämpat för högre löner och bättre arbetsförhållanden, vilket faktiskt har lett till vissa förbättringar de senaste åren (Vårdförbundet, 2015; Westin, 2002, s. 211, 214- 215). Inom sjukvården har det dessutom länge funnits en stark hierarki inom personalgruppen.
Det är något som förändrats de senaste årtiondena; bland annat då vården har decentraliserats allt mer (Falk & Nilsson, 1999, s. 83-90) och för att personalen numera ofta arbetar i så kallad team, vilket bidragit till en ”plattare” organisation (Westin, 2002, s. 150-151).
Verksamhetschefer är dessutom i allt större utsträckning kvinnor (Bengtsson & Morén Hybbinette, 2004, s. 95-96) och den yrkesgrupp, läkare, som anses befinna sig högst upp i hierarkin (Westin, 2002, s. 150-151) är inte längre lika mansdominerat som det tidigare varit (SCB, 2016; Socialstyrelsen, 2016). Även patienten har stärkt sin ställning gentemot
vårdpersonalen de senaste decennierna (Bengtsson & Morén Hybbinette, 2004, s. 94).
För att förstå varför rapporteringen inom området ser som det gör är det för studien relevant att undersöka mediernas nyhetsprocess. Det är även relevant att undersöka mediernas innehåll ur ett demokratiskt perspektiv. Journalister har i uppgift att förmedla sanningen, granska och informera på ett oberoende sätt och tillhandahålla allsidiga nyheter och ge dem rimliga proportioner. En ojämn fördelning av material, representation och könsfördelning riskerar att återspegla en felaktig bild av samhället. Det kan i sin tur leda till ett odemokratiskt samhälle, då människor inte får all information och alla perspektiv och därmed riskerar att bara få halva historien. Därför är de journalistiska idealen viktiga för att upprätthålla demokratin (Nord &
Strömbäck 2012, s. 22-26 ; Häger 2009, 22-23).
6 Med hänsyn till sjukvårdens förändring vad gäller maktstrukturer och könsfördelning vore det därför intressant att undersöka om mediernas rapportering om hälso-och sjukvård har
förändrats över tid. Vilka är det som får komma till tals? Vilken roll, och därmed
maktställning, har de personer som får komma till tals inom hälso- och sjukvård i kvälls- och morgontidningar? Och har förändringarna i maktstrukturen medfört en jämnare
representativitet vad gäller kön?
2. Bakgrund
2.1 Förändring i hälso- och sjukvårdsorganisationen
För definitionen av vad som räknas som hälso- och sjukvård har hälso- och sjukvårdslagens första paragraf legat till grund:
”Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna” (SFS 1982:763).
I studien inkluderas därför även övriga områden som direkt berör och är en förutsättning för hälso- och sjukvård så som vårdpersonalens arbetssituation och politiska förändringar och beslut samt medicinsk forskning.
Under 1900-talet har det skett ett stort antal förändringar inom hälso- och
sjukvårdsorganisationen. Bland annat har staten successivt överfört allt mer av ansvaret för hälso- och sjukvården till landstingen. Dock regleras sjukvården av staten genom hälso- och sjukvårdslagen, HSL (Falk & Nilsson, 1999, s. 13). Dessutom finns ett flertal statligt knutna myndigheter som bevakar och reglerar hälso- och sjukvården, såsom socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU. Även kommunerna har ett visst ansvar, då framför allt för äldrevården. Det bedrivs dessutom sjukvård i privat regi, ofta i samarbete med landstingen (Ehrenberg & Wallin, 2009, s. 272-280; Falk & Nilsson, 1999, s. 18-22).
Under 1990-talet framgick det att organisationen behövde förändras för att klara av det ökade tryck hälso- och sjukvården stod inför. Under 1990-talet började man aktivt leta efter sätt att effektivisera vården med de begränsade resurser som fanns. Det gjordes också omfattande utredningar som bland annat visade på dystra rapporter om ökande klyfta mellan behovet av sjukvård och sjukvårdens resurser (Falk & Nilsson, 1999, s. 119).
Men redan på 1980-talet började den decentralisering av sjukvården som fortfarande ses i dag (Ehrenberg & Wallin, 2009, s. 252; Falk & Nilsson, 1999, s. 83-90, 127). Till det bidrog bland annat den styrningsfilosofi, New Public Managment (NPM), som slog igenom i Europa i slutet på 1980-talet. NPM medförde bland annat att sjukvården istället för att styras av en starkt hierarkisk organisation med direkta order uppifrån och ner började styras genom delegering av arbetsuppgifter och ansvarsområden (Falk & Nilsson, 1999, s. 83-90). En plattare hälso- och sjukvårdsorganisation tog form (Ehrenberg & Wallin, 2009, s. 252; Falk &
Nilsson, 1999, s. 83-90).
7
2.2 Sjukvårdspersonalens sammansättning
Vad som räknas som hälso- och sjukvårdspersonal regleras i Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) och omfattar ett stort antal yrkeskategorier. Allt från legitimerad personal så som läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster med flera till de personalgrupper utan legitimation som exempelvis
undersköterskor och sjukvårdsbiträden (Falk & Nilsson, 1999, s.105-110; SFS 1998:531).
Några av de största yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvård är undersköterskor och
sjukvårdsbiträden, sjuksköterskor samt läkare. 88 procent av de anställda inom dessa tre yrken var kvinnor år 2013. Den grupp som avvek var gruppen läkare, där endast 50,5 procent var kvinnor. Värt att notera är att fördelningen av vårdavdelnings- och mottagningschefer är representativ mot andel kvinnor inom yrkesgruppen som en helhet (87%). Under
förutsättningen att inte läkare är starkt överrepresenterade som intervjupersoner borde detta leda till att det är flest kvinnor som uttalar sig inom området hälso- och sjukvård i media.
(SCB, 2016)
Gör man en tillbakablick i tiden visar socialstyrelsens statistikdatabas att både antalet läkare och sjuksköterskor har ökat sedan 1995. Statistiken visar också att det håller på att bli en utjämning mellan könen inom läkaryrket. Även om socialstyrelsen (2016), till skillnad från statistiska centralbyrån (2016), menar att antalet kvinnor inte är lika många som männen än.
År 1995 var 36,4 procent av läkarna kvinnor och 63,6 procent män. Redan år 2005 har fördelningen ändrats till 42,3 procent kvinnor och 57,7 procent män. År 2013 var
fördelningen ännu jämnare; 47 procent kvinnor och 53 procent män (Socialstyrelsen, 2016).
Könsfördelningen bland sjuksköterskor är dock fortfarande mycket ojämn och visar endast svaga tendenser över tid till att bli jämnare. År 1995 var fördelningen mellan könen 92,2 procent kvinnor och 7,8 procent män. 2013 hade andelen män ökat till 11,1 procent (Socialstyrelsen, 2016).
2.3 Förändring av makt och könsfördelning inom hälso- och sjukvård
Läkarrollen håller på att förändras. Tidigare har läkaryrket varit ett mansdominerat yrke med en traditionell ledarroll och hög maktställning inom sjukvården (Westin, 2002, s. 150-151;
Bengtsson & Morén Hybbinette, 2004, 95-96). I dag utmanas den rollen både av att det är betydligt fler kvinnor som är verksamma läkare än tidigare, ungefär hälften, men också av att andra yrkesgrupper börjat ta över vissa arbetssysslor. Dessutom blir det allt vanligare att även sjuksköterskor arbetar som chefer inom vården (Bengtsson & Morén Hybbinette, 2004, s. 95- 96).
Läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster med flera är i dag alla utbildade för att arbeta så kallat tvärprofessionellt, det vill säga samarbete mellan flera professioner för att bibehålla en god vårdkvalitet. Det medverkar till att vårdpersonalen i dag ofta arbetar i så kallade team för att optimera vården genom att ta vara på samtliga professioners kompetens med patienten i fokus (Bengtsson & Morén Hybbinette, 2004, s. 111-116). Det bidrar också till att hierarkin inom vården luckras upp då läkaren inte längre är den givna ledaren (Westin, 2002, s. 150- 151).
Även när det gäller de patienter som vårdas på sjukhus i Sverige ses en klar överrepresentation av kvinnor (16 procentenheter fler kvinnor än män år 2014)
(Socialstyrelsen, 2015). Dessutom synliggör man allt tydligare i dag den beroendeställning
8 patienter har till vårdpersonalen. Att värna om patienternas integritet och autonomi och rätt till medbestämmande i den egna vården har blivit en allt mer central del inom vården, så kallad patientcentrerad vård (Ehrenberg & Wallin, 2009, s. 259-262).
Patienten och anhörigas ökade utbildningsnivå samt tillgång till kunskap genom internet har också förändrat patientens relation till vårdpersonalen. Inte minst ur ett maktperspektiv.
Patienten som tidigare i stor utsträckning varit beroende av läkarens eller vårdpersonalens kompetens och omdöme kan nu på egen hand skaffa sig kunskap och ifrågasätta val av behandlingar och diagnoser (Ehrenberg & Wallin, 2009, s. 259-260, Bengtsson & Morén Hybbinette, 2004, s. 94, 103) .
3. Presentation av tidigare forskning
2015 presenterade Rättviseförmedlingen en rapport över representationen i svenska medier. I rapporten redovisas hur representation av olika grupper i svenska medier såg ut 2015. I rapporten har man granskat förekomsten av olika kön, bakgrund, ålder och dessutom har man undersökt vilka positioner de som medverkar har. Rättviseförmedlingen har gått igenom 2 400 artiklar från 12 olika svenska nyhetsmedier.
Resultaten visar att kvinnor medverkar betydligt mindre än män i svenska medier. Totalt var bara 27,5 procent av dem som medverkade kvinnor. När det kommer till bakgrund var det mindre än 10 procent som hade utomnordisk bakgrund. Åldersmässigt så var det gruppen 25- 65 som var mest representerad med 75,7 procent. I fråga om vilka positioner som får
medverka var den största gruppen talesperson som företräder en grupp, till exempel en företagsledare eller politiker, de som fick minst utrymme var civila. (Rättviseförmedlingen, 2015)
Rapporten är en bra vägvisare att utgå ifrån när vi ska undersöka hur representationen ser ut inom vården. Eftersom frågorna som ställs i den har en liknande struktur som vår studie.
I kandidatuppsatsen ”På Bänken” av Hedman, Jakobsson, Karlsson, undersöker man
utrymmet herr-och damidrott får i svensk sportjournalistik. Dessutom söker man förstå varför rapporteringen ser ut som den gör och vilka bakomliggande faktorer som påverkar
sportjournalistiken. Även om författarna inte undersöker samma ämne som vår studie anser vi att deras metod och teoretiska ramverk är intressanta för vår studie.
I studien “Pandemin som kom av sig: om svininfluensan i medier och opinion” av Marina Ghersetti och Tomas Odén beskrivs hur de stora medierna rapporterar om den hotbild och kris som svininfluensan medförde. Där konstateras bland annat att de som fick komma till tals i störst utsträckning var myndigheter och läkare. Personer ur “allmänheten” förekom endast i var tionde artikel, inslag eller sändning. Dock bör nämnas att dessa artiklar ofta hade en bättre placering och att patienter och anhöriga prioriterades på de bilder som förekom under den här tiden.
9
4. Specificering av forskningsfrågan
Syftet med studien är att undersöka vilka inom hälso- och sjukvård och medicinsk forskning som får medverka i svenska kvälls- och morgontidningar och se om det skett en förändring i rapporteringen över tid.
För att besvara syftet har vi formulerat fyra frågeställningar, med ett antal underfrågor som presenteras nedan.
- Vilka personer får medverka i texterna?
Vilka aktörer får komma till tals? Vilka aktörer är omtalade ? Vilket kön har de som får medverka?
- Vilka ämnen förekommer i texterna?
Vilka ämnen får olika personer prata om? Vilka ämnen finns med i artiklarna?
- Hur skiljer sig framställningen mellan kvälls- och morgontidningar?
Rapporterar morgontidningarna- och kvällstidningar om olika ämnen? Vilka aktörer får komma till tals i de olika tidningarna?
- Hur har rapportering förändrats över tid?
Får samma aktörer medverka över tid? Har könsfördelningen förändrats? Är det samma ämnen som får utrymme 2015 som 1995?
Med hjälp av vår kvantitativa undersökning och den teori vi presenterat ska vi försöka besvara frågeställningar och underfrågorna. Resultatet borde därefter gå att jämföra med hur
fördelningen ser ut i verkligheten då omfattande statistik finns presenterad både vad gäller yrke och kön inom hälso- och sjukvård.
5.Teori
I teoriavsnittet fördjupar vi oss i forskning som vi anser vara relevant för vår studie. Teorin som presenteras kommer tillsammans med resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen ligga till grund för vår analys.
5.1 Nyhetsvärdering
För att förstå varför nyhetsflödet ser ut som det gör kan man undersöka vilka processer som ligger till grund för nyhetsskapandet.
10 Verklighetens händelser är obegränsade medan medierna är begränsade. Det händer saker hela tiden runt om i världen, men medierna kan helt enkelt inte rapportera om allting. Det finns helt enkelt ett överskott av information. Medierna väljer istället ut en liten del av alla händelser, det är händelser som man anser har ett nyhetsvärde och som ska väcka människors uppmärksamhet (Ghersetti, 2012 s. 13, 207).
Men för att avgöra om en händelse har ett nyhetsvärde bör man först definiera vad som är en nyhet. Det finns en rad olika definitioner. Björn Häger definierar en nyhet som "något som tidigare inte publicerats och som har intresse för läsarkretsen" ( Häger, 2009 s. 78).
Inom medieforskningen har det etablerats nyhetsvärderingskriterier i flera steg. De mest klassiska nyhetskriterierna presenterades av Johan Galtung och Marie Holmboe -Ruge 1965.
De framhöll sju styckena kriterier för vad som gör en nyhet. De sju var; regelbundenhet, tröskelvärde, otvetydighet, relevans, överraskning, elitaktör och personifiering. Sedan dess har forskningen kring nyhetsvärdering förfinats. Om man ska sammanfatta forskningen om nyhetskriterier handlar det om närhet till publik, sensation och avvikelser, elitcentrering och förenkling (Ghersetti, 2012 s. 207-217).
Några kriterier som är relevanta för vår studie är elitaktörer, personifiering, närhet till publik och sensationella och avvikande nyheter. Teorin om nyhetsvärdering kan hjälpa oss att besvara vår frågeställning om vilka ämnen som förekommer i texterna och varför dessa ämnen före kommer. Teorin kan även ge underlag för frågeställningen om vilka aktörer som medverkar i texterna.
Elitcentrering syftar till att de vanligast förekommande aktörerna i nyheterna utgörs av
elitskiktet politiskt, ekonomiskt, kulturellt eller idrottsligt. En förklaring till elitcentreringen är att högt uppsatta personer i samhället och näringsliv har tillgång till den information som medierna efterfrågar. Det är personer som tjänar mer, har ovanliga yrken eller hög
maktställning i samhället. Elitcentrering berör inte bara personer, utan avspeglas genom att institutioner, organisationer och nationer med mest makt får figurera i media ofta (Ghersetti, 2012 s. 207-217).
För vår studie är elitcentrering intressant för att se hur representationen inom sjukvård och hälsa ser ut. Om det bara är elitskiktet som får medverka kan det leda till en skev, onyanserad och odemokratisk nyhetsförmedling, där nyheterna utformas utifrån elitens intressen.
Närheten till publiken påverkar också nyhetsvärdet. För vår analys är den tidsmässiga aspekten av närhet av intresse. Den tidsmässiga aspekten handlar om aktualitet. Hur mer aktuell en händelse är desto större nyhetsvärde får den händelsen.
Sensationella händelser och händelser som avviker från det normala påverkar också
nyhetsvärdet. Sensationella händelser handlar om det oväntade och oförutsedda. Till exempel att en bebis på 7 kilo föds. Sensation och avvikelser är intressant för vår studie eftersom som vi anar att det ofta skrivs om ämnet sjukvård och hälsa när det handlar om något avvikande eller sensationellt. Exempelvis kan man tänk sig att det skrivs mer om missförhållanden inom vården än fungerande verksamhet, eftersom det förra är avvikande.
Personifiering syftar till nyheter som läsaren kan identifiera sig. Nyheter som läsaren kan identifiera kan vara avgörande för nyhetens attraktionskraft (Häger, 2009 s. 91).
Nyheter som handlar om människor engagerar, och är ett sätt för läsaren att känna identifikation. Genom känslor, upplevelser och beteende skapas en igenkänningsfaktor.
Nyheter som brukar ha en hög grad av personifiering är nyheter om kändisar, katastrofer och brott (Hodkinson, 2011 s. 133-134).
11 I vår studie är nyhetskriteriet personifiering intressant utifrån att vi ska göra en jämförelse mellan morgon-och kvällstidningar.
Även medieredaktionerna själva har stor inflytande över nyhetsrapporteringen genom så kallad gatekeeping, som syftar till den gallring som sker på olika nivåer och som avgör om en händelse går hela vägen och blir en publicerad nyhet. Olika redaktioner har olika preferenser och olika prioriteringar för vad de ska rapportera om och gallrar därför bort olika nyheter.
Det har också skett en allmän kommersialiseringsprocess över tid som medfört en förändring i mediesystemet; utbudet av underhållning har ökat på bekostnad av information. Det har lett till en kommersiell nyhetsvärdering som fokuserar på att producera så billiga nyheter som möjligt (Wadbring &Weibull, 2014 s. 287, 296). Medier har alltså blivit allt mer
marknadsorienterade och fått en mer företagsliknande struktur. Samtidigt har konkurrensen på mediemarknaden ökat och de ekonomiska incitamenten är allt mer i fokus. Ett sätt att gå med vinst är att producera nyheter som säljer bra. Vissa redaktioner väljer därför bort
samhällsnyttig nyhetsvärdering och prioriterar istället mer sensationsnyheter vilket
kännetecknar nyheter som drar till sig mycket publik. Man producerar nyheter som läsaren vill ha snarare än att producera material läsaren bör ha (Orts, 2012 s.117-119; Ghersetti, 2012 s.207-217). Den ökade kommersialiseringsprocess är intressant för vår studie för den kan förklara varför vissa ämnen blivit vanligare eller ovanligare i tidningarna med tiden. Vi tänker också att det är intressant för studien eftersom vi syftar att jämföra två typer av tidningar, morgon-och kvällstidningar. För det finns en skillnad mellan morgontidningar och kvällstidningar både innehållsmässigt och formmässigt.
Morgontidningar kännetecknas av nyheter om politik och samhällsfrågor. Morgontidningar är mer normativa och har ett material som läsare bör ha, medan kvällstidningar har mer nyheter som läsaren efterfrågar (Häger, 2009 .s 82, 318).
Morgontidningar har historiskt sett varit mer redovisande i sin nyhetsförmedling än kvällspressen som till en början fungerade som ett komplement till morgontidningarna.
Kvällstidningarna kännetecknas av att innehålla mer sensationsjournalistik, underhållning och personjournalistik. Kvällstidningar har traditionellt stått på ”den vanliga människans sida”
genom att haft mer personifiering, än morgontidningar, med fokus på nyheter som är lätta för läsaren att identifiera sig med. Kvällstidningarna har också velat ge sina läsare råd och vägledning genom att innehålla konsumentjournalistik.
Rent formmässigt har det funnits en skillnad, morgontidningarna har haft fullformat(broad sheet) medan kvällspressen har haft tabloidformat. Under 2000-talet gick även fler och fler morgontidningarna över till tabloidformat (Wadbring &Weibull, 2014 s.52-54 , 262-263).
Definitionen av morgontidningar respektive kvällstidningar är intressant för studien eftersom det utgör ett underlag för att besvara vår frågeställning om hur framställningen mellan de olika tidningstyperna skiljer sig åt innehållsmässigt.
12
5.2 Socialt kapital
Den franske filosofen och socionomen Pierre Bourdieus teorier om olika former av kapital är av intresse för vår studie för det ger en bild av hur samhällets socio-ekonomiska grupper bildas och återskapas, och varför vissa grupper har högre status än andra. Pierre Bourdieu framförde sin teori om olika former av kapital år 1986. Bourdieus utgår från tre former av kapital. Ekonomiskt kapital, syftar till de ekonomiska tillgångarna, och är det kapital som Bourdieu framhåller mest. Socialt kapital syftar till vilka kontakter och sociala nätverk man har. Det kulturella kapitalet, avser den kunskap, utbildning och yrke man har (Calhoun, 2011 s. 379-383). Bourdieu menar att kapital fungerar som en drivkraft som driver den sociala utvecklingen. Begreppet doxa använder Bourdieu för att förklara vilket kapital som värderas och är önskvärt av samhället och inom respektive fält. Bourdieu presenterar även ett fjärde kapital, som han kallar symboliskt kapital. Det symboliska kapitalet skapas av det tillstånd som de övriga kapitalformerna har. Det vill säga att om en person besitter stor grad av ett eller flera kapital får personen ett symboliskt kapital, ett slags erkännande och legitimitet, och höjer sin sociala status i samhället, enligt Bourdieu (Grenfell, 2014 s. 266-270).
5.3 Genus och media
I vår studie önskar vi även studera hur representationen ser ut mellan könen och det är därför relevant att ta en utgångspunkt ur genusvetenskapen och feminismen. Genusvetenskapen är ett forskningsområde som syftar till att redogöra för hur kön konstrueras genom kulturella, sociala och historiska faktorer. Huvudvikten i genusforskningen syftar till att bortse från de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män och istället betona hur strukturer och
konstruktioner i samhället avgör hur vi ser på kvinnor och män. Ett annat sätt att uttrycka det på är vad vi anser vara kvinnligt respektive manligt. Sociala genuskonstruktioner utmärks av dikotomier, som skapar skillnader och maktförhållanden. Det är patriarkala strukturer som legitimerar mäns makt och underminerar kvinnan. (Nationella sekritariatet för genus, 2014).
Dessa strukturer påverkar i sin tur medias framställning respektive representation av könen.
Kvinnor tenderar att bli marginaliserade eftersom det är mest män som får komma till tals (Hodkinson, 2011 s.220-241). Förutom att kvinnorna är underrepresenterade i media och tenderar skildringen av kvinnor att vara stereotypisk. Det har också framkommit att personer som befinner sig på mer statusfyllda positioner, högre upp i hierarkin, oftare får komma till tals än andra (Weibull & Wadbring, 2014 s. 286-288). Medvetandet har ökat de senaste åren och det blir allt mer viktig för nyhetsredaktionerna att försöka ha en mer jämställd och jämlik bevakning.
Feministiska studier syftar till att ändra samhällets könskonstruktioner och normer med mål att åstadkomma ett ekonomisk, social, politisk och kulturell jämställdhet mellan könen och icke-kön (Unga feminister, 2015).
I vår studie är det i första hand intressant att se hur representationen mellan könen ser ut, med tanke på att många yrken inom sjukvård och hälsa är väldigt kvinnodominerade. Det är även intressant att se på vilket sätt strukturer påverkar medias representation av kön.
13
6. Metodbeskrivning och material
6.1 Val av metod
För att besvara vårt syfte och frågeställning är vår ansats till studien en kvantitativ
innehållsanalys. Vi studerar frekvensen, exempelvis hur ofta vissa aktörer förekommer inom sjukvård och hälsa, och utrymmet texten får i tidningarna. Vi anser att en kvantitativ metod passar för vår operationalisering eftersom vi undersöker ett stort material och gör jämförelser av olika slag. En kvantitativ studie ökar generaliserbarheten av studiens resultat eftersom man undersöker ett större material till skillnad från en kvalitativ studie där det undersökta
materialet är mindre. En kvalitativ studie hade varit intressant ifall vi hade velat gå djupare in i texterna och leta efter underliggande budskap (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2007 s.223-224)
6.1.2 Urval
Urvalet består av texter som handlar om hälso- och sjukvård samt medicinsk forskning, och är hämtade från fyra svenska dagstidningar. Eftersom vi vill undersöka om det skett en
förändring i tidningarnas rapportering över tid har vi valt material från olika år. De åren vi valt att undersöka är 1995, 2005 samt 2015. Att vi väljer år 1995 som startår motiverar vi med att det under 1990-talet som det skedde förändringar på två områden som är relevanta för vår undersökning. Dels så skedde det organisatoriska förändringar inom vården och dels fick de marknadsliberala drivkrafterna ordentligt fäste inom media och påverkade mediernas utveckling och struktur. (Weibull & Wadbring, 2014 s.127)
På grund av den begränsade tiden för studien undersöks inte samtliga veckor från alla
studerade år. Istället undersöks två veckor per år. För att få en mer slumpmässig spridning på materialet valde vi att använda oss av syntetisk a veckor. Med syntetisk vecka menas att veckodagarna sprids ut över tid och alltså inte är en traditionell kalendervecka. En syntetisk vecka är alltså en konstgjord vecka. Det material den här studien består av är hämtade från en syntetisk vecka i februari respektive en syntetisk vecka i augusti varje undersökt år. En syntetisk vecka kan konstrueras på lite olika sätt. I den här studien använder vi oss av den första måndagen i den undersökta månaden, den andra tisdagen i månaden, den tredje
onsdagen och så vidare, tills vi täcker in alla veckodagar. Valet av månader är bestämt för att undvika vissa fenomen inom hälso- och sjukvården, exempelvis bristen på vårdpersonal under sommaren, influensaperioden under hösten och vinter, som kan dominera under vissa
perioder, och göra att resultaten inte blir representativa för åren som helhet.
14 Vi har valt att hämta material från följande tidningar från åren 1995, 2005 och 2015:
Kvällstidningar - Aftonbladet
- Expressen Morgontidningar - Dagens Nyheter - Svenska Dagbladet
Vi har valt att analysera fyra storstadstidningar, två morgontidningar och två kvällstidningar.
Vi motiverar valet av tidningar med att det är några av de största och mest inflytelserika tidningarna i Sverige. Dessutom väljer vi både kvälls- och morgontidningar eftersom de är av olika karaktär, då materialet i kvällstidningar och morgontidningar historiskt skiljer sig åt.
Kvällstidningar har traditionellt haft större fokus på underhållning, sport, kändisar, personjournalistik och sensationer än morgontidningar. En annan skillnad är att
kvällstidningar traditionellt stått på ”den vanliga människans sida”, genom att publicera nyheter som är lätt för läsaren att identifiera sig med (Wadbring & Weibull, 2014 s. 52-54, 262-263). Morgontidningar däremot har präglats av mer nyheter om politik och
samhällsfrågor (Häger, 2009 s. 318).
Undersökningen baserar sig endast på pappersversionerna av tidningarna. De digitala
versionerna exkluderas då det dels oftast är ett väldigt litet material som är webbexklusivt och dels för att webbversionerna inte fanns i samma utsträckning år 1995 som 2015. Vad gäller urvalet av vilka texter som ska inkluderas i studien har vi valt att undersöka nyhetsmaterial samt åsiktsmaterial som exempelvis ledartexter och krönikor. Däremot har insändare inte kodats. I materialet väljer vi att ha med tidningarnas egenproducerade material men även nyheter som kommer utifrån redaktionen till exempel certifierade nyheter från nyhetsbyråer.
Analysen består enbart av text, inga bilder eller grafik har kodats och inte heller faktarutor har analyserats. Annonser och annonsbilagor inuti tidningarna har heller inte kodats. När det kommer till tidningarnas egna bilagor, som exempelvis sport och ekonomibilagor har dessa kodats, undantag har gjorts vid bilagor som inte är regelbundna. Det kan exempelvis vara resebilagor eller sportbilagor i samband med mästerskap.
När vi kodat tidningsmaterialet har vi använt oss av olika tillvägagångssätt. För år 2015 fanns fysiska exemplar av papperstidningen för Aftonbladet och Expressen. För Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet fanns exemplaren som pappersversioner inskannade digitalt. För åren 1995 och 2005 fanns de kodade tidningarna som mikrofilm.
I studien undersöktes totalt 506 texter, fördelade på 286 artiklar i morgontidningar, och 220 i kvällstidningar.
6.2 Studiens utgångspunkter
I vår kvantitativa ansats har vi använt av oss ett kodningsschema och upprättat en kodbok för att koda vårt material. ( Se bilaga 1)
Sjukvård, medicin och hälsa är breda ämnen. Vi har i vår kodning försökt att koda artiklar som har huvudfokus på något av dessa ämnen. Artiklar som har huvudfokus på något annat har inte kodats. Exempel kan det vara en fotbollsspelare som blev skadad i samband med
15 match, men textens huvudfokus är matchen inte skadan då har texten inte kodats. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2007 s.234-235)
I den kvantitativa undersökningen kodas texterna utifrån totalt 24 variabler. Variablerna är valda för att kunna ge oss svar på våra forskningsfrågor. Exempelvis kan variabeln aktör ge oss svar på vilka som får uttala sig i media.
Några av avgränsningarna redovisas nedan. Se mer tolkningsregler, avgränsningar och variabler i bilaga 1.
6.2.1 Aktör
Aktörer i texten har kodats. Med aktörer avses människor som medverkar i texten. Man kan medverka på två olika sätt, antigen som agerande aktör eller som omtalad aktör.
En agerande aktör definieras som en person som uttalar sig direkt eller indirekt. Med att uttala sig menas att personen får ett direkt citat (talstreck) eller blir indirekt citerad (X menar att...).
Eftersom det kan finnas flera personer som uttalar sig i texten kodas upp till tre agerande aktör. Om det skulle finnas fler än tre agerande aktörer så kodas de personer som kommer till tals mest i texten. Om inte det går att avgöra vem som uttalar sig mest så kodas aktörerna efter den ordningen de förekommer i texten.
En omtalad aktör definieras av en person eller grupp som är med i texten men som inte uttalar sig. Det kan exempelvis vara personer som nämns av agerande aktörer eller som någon i texten refererar till (X menar att y kommer att fortsätta behöva vård). Eftersom det kan finnas flera personer som är omtalade i texten kodas upp till två omtalade aktörer. Om det finns fler än två omtalade aktörer gäller samma avgränsningsregler som för agerande aktör ovan.
Omtalad aktör behöver till skillnad från agerande aktör inte vara en individ utan kan även vara vissa grupper som har koppling till sjukvård och hälsa. Till exempel “patienter”, “läkare”.
Fiktiva personer eller djur har inte kodats.
I de texter där både agerande aktör och omtalad aktör saknas har texten kodats men aktör har då kodats som okänd.
Eftersom vi under kodningsarbetet stötte på många olika aktörer insåg vi snabbt att vi inte kunde ha ett variabelvärde för alla aktörer vi stötte på, det skulle bli ett alldeles för svårt och omfattande att sammanställa alla aktörer vi stötte på inom den stipulerade tiden för vårt uppsatsskrivande. Därför skapade vi ett värde som heter “annat”. I “annat” kodas aktörer som i texten inte kopplas till sjukvården. Alltså aktörer som tillexempel polis och tränare.
6.2.2 Kön
I studien har kön kodas i de fall som det framgår. Om personen beskrivs med pronomen som
“han eller “hon” i texten har vi kodat därefter. I de fall där inte pronomen används så har vi kodat efter personens förnamn. Den senare kodningen kan tyckas godtycklig eftersom att det utifrån egennamn är svårt att veta vilket kön personen identifierar sig med. I de fall vi stött på namn som vi har svårt att sätta en etikett på har vi kodat som “okänt”. I de fall som varken förnamn eller pronomen redovisas har kön kodats som “okänt”.
16
6.2.3 Ålder
De åldersspann vi har valt att ha i kodningsschemat är baserade på hänsyn till både
patientgruppen och de yrkesgrupper som ingår i studien. Exempelvis är det av intresse att veta vilka patienter som är minderåriga och vilka som är äldre då detta är en så pass stor
patientgrupp, men också intressant att tydligt få med de personer som fortfarande arbetar efter pensionsåldern. Ålder har kodats på de texter som det funnits information om åldern.
I de fall ålder inte framkommer i materialet har vi försökt att fastställa åldern genom att söka på namnet på olika. Om personen har en eventuell Wikipedia-sida har vi utgått från ålder som står där. Om åldern ej kan fastställas har ålder kodats som ”okänt”.
Ålder redovisades sällan i texten vilket gör att underlaget är svagt. Eftersom statistiken för ålder var är så ofullständig redovisas den inte i resultatdelen.
6.2.4 Ämnen
Ämnen i texten kodas. Med ämnen menar vi de områden texten berör. Men eftersom det kan finnas flera ämnen i en text så har vi valt att använda oss av två ämnesvariabler.
- Huvudämne - Biämne
I de fall där det funnits fler än två ämnen har vi utgått från huvudelsprincipen, som innebär att de områden som det är mest fokus på kodas. Alltså de områden som berör majoriteten av innehållet.
6.2.5 Geografiskt läge
Geografiskt läge definieras utifrån var texten har geografiskt fokus. Exempelvis om texten handlar om forskning från USA och amerikanska forskare uttalar sig så kodas den som
“nordamerikansk”. Om det finns flera länder som redovisas i texten så kodade vi den som
“världen”. Om geografiskt läge inte framkommer i texten har den kodats som “okänt”.
6.2.6 Textens form, placering och storlek
Vi har kodat texten utifrån vilken form materialet har. Med form syftar vi på texttypen så som nyhetsartikel, nyhetsreportage, ledare, krönika och debatt.
Textens placering har kodats. Med placering avser vi positionen på texten. Exempelvis så kodade vi en text som “förstasida“ om det fanns en puff för texten på första sidan och om puff saknades så kodade vi “endast insidan”.
Vi har även kodat textens storlek. Med storlek menar vi det utrymme som texten har i tidningen. Som tidigare klargjorts kodas inte bilder endast texter.
17
6.2.7 Indelning av aktörer och ämnen
För att få en mer överskådlig bild av fältet sjukvård och hälsa sammanfogar vi alla aktörer till större kategorier. Ämnen slås också ihop till större kategorier. Totalt har aktörer 36
variabelvärden. Men vi har valt att slå ihop flera av dessa värden till tio större grupper för att få en bättre utgångspunkt för att jämföra resultaten och underlätta analysen. I gruppen politiker ingår politiker och talespersoner från kommun och landsting.
I gruppen i myndighet och organisation med flera ingår talesperson från myndighet, organisationer och föreningar.
I gruppen experter inom vården ingår läkare, professor, forskare och verksamhetschef.
Till gruppen vårdpersonal ingår övrig sjukvårdspersonal (exklusive läkare) så som sjuksköterska, undersköterska, dietist med flera.
Patient, civil och anhörig utgör en sammanslagen grupp. Även skribent, kändis, fackligt ombud, företag och annat utgör var sin grupp.
I sammanslagningen av ämnen sammanfogat över 30 variabelvärden till 12 större kategorier.
Några exempel på sammanslagningar: I gruppen sjukdomar ingår alla sorters sjukdomar vi kodat i texterna. I gruppen politik ingår variabelvärdena politik och juridik.
För att se en mer utförlig lista av alla sammanslagningar av variabelvärden, var god se bilaga 1.
Aktörer sammanslagna i större grupper -Politiker
-Myndighet och organisation med flera -Experter inom vården
-Vårdpersonal
-Patient, civil och anhörig -Skribent
-Kändis -Fackligt -Företag -Annat
Ämnen sammanslagna i större grupper -Sjukdomar.
-Forskning -Politik
-Problem inom vården -Behandling
-Läkemedel
-Smitta och miljöpåverkan -Hälsoråd
-Personalens arbetssituation
-Förändring i sjukvårdsorganisationen -Förbättring inom vården
-Annat
18
6.3 Metoddiskussion
En svaghet i studien är att vi bara kodade 506 texter. Det statistiska underlaget mellan åren varierar dessutom kraftigt. År 2015 kodade vi bara 114 texter under den stipulerade
tidsperioden. Att jämföra med 217 kodade texter år 1995. Eftersom det statistiska underlaget är svagt är reliabiliteten och generaliserbarheten relativt låg.
Vår grundplan var att koda material från fyra veckor per år istället för bara två veckor. En vecka i februari, maj, augusti och oktober. Men vi insåg att arbetet med att analysera
mikrofilm var väldigt tidskrävande, så vi hamnade efter vår initiala tidsplan. För 2015 hann vi koda fyra veckor men inte de andra åren, och för att kunna få en adekvat analys redovisas bara två veckor från år 2015. Det hade varit konstigt att redovisa fyra veckor för 2015 och bara två veckor för 1995 och 2005. Om vi hade kodat fyra veckor från varje år hade vi kodat fler artiklar och det hade gett en högre generaliserbarhet.
Att sätta upp avgränsningar för kodningen var en svårighet. Materialet som låg till grund för vår statistik var texter inom områdena sjukvård, hälsa och medicin. Vi märkte tidigt i
arbetsprocessen att dessa ämnesområden saknade klara gränser och att man kunde hitta spår av dessa ämnesområden i många texter. Till exempel analyserade vi texter som handlade om brott eller sport men som tangerade sjukvård och hälsa. Det gjorde det svårt att till en början avgöra vilka texter vi skulle koda. Till skillnad från andra ämnesområden som till exempel sport som är tydligt avgränsat. Men vi var tvungen att göra en avgränsning och vi beslöt oss snabbt för att utgå från principen att om det var huvudfokus på sjukdom, hälsa eller medicin så ska texten kodas. Det finns fortfarande en risk för en viss godtycklighet eftersom att olika personer kan tolka texter olika. Men i det fall oklarheter uppstått har vi diskuterat med varandra för att undvika allt för godtycklig kodning. Dessutom har vi skrivit information om de texter vi analyserat. Rubrik på texten, tidning och vilket datum texten är hämtad ifrån finns. Dessutom finns sidnummer i många fall. Det har underlättat när vi varit osäkra, då vi kunnat gå tillbaka i materialet.
När det kommer till variabelvärden märkte vi i ett tidigt skede att de var tvungna att utökas från originalvärdena.
Om vi hade haft mer tid hade det givit oss ett större underlag och vi skulle kunna gått tillbaka och kontrollerat kodningen, vilket skulle kunna minska förekomsten av eventuella
slumpmässiga slarvfel. Vi stötte även på problem med åldersvariabeln då vi tidigt insåg att ålder var problematiskt att koda. Ofta framgick inte ålder i texten, vilket gjorde det omöjligt att koda. Under kodningen märkte vi även att antal ämnen och antal aktörer blev väldigt många och vi beslöt oss därför att skapa ett värde vi kallade “annat”.
Man kan argumentera för att studien har inte har mest gynnsam operationalisering sett utifrån att några av de operationella indikatorerna som använts för att svara på syfte och
frågeställningar kan betraktas som överflödiga. Det finns nämligen variabler som vi undersökt men inte sedan använt oss av. Till exempel kan man diskutera om variabel ”geografisk läge”
ger svar på våra frågeställningar, även variabeln ”textens placering”. Därför kan man argumentera för att studiens operationalisering kunde bearbetas för att mäta det som studien ämnade mäta. Men samtidigt menar vi att flera andra operationella indikatorer som till exempel ”agerande aktör” och ”kön” givit oss svar på våra frågeställningar.
19
7. Resultat
I resultatdelen presenteras resultaten från den kvantitativa undersökningen. Ett resultat som ligger till grund för analys och för att besvara frågeställningarna och syfte.
7.1 Artiklar
Resultatet från den kvantitativa undersökningen presenteras nedan. Totalt undersöktes 506 texter från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Tabell 7.1 Antal kodade texter inom området hälso-och sjukvård sett över år och i olika tidningar
1995 2005 2015 Totalt
Dagens
Nyheter 73 36 39 148
Svenska
Dagbladet 52 54 32 138
Aftonbladet 55 37 29 121
Expressen 37 48 14 99
Antal 217 175 114 506
Tabell 7.1 visar hur antal kodade texter inom området sjukvård, hälsa och medicin minskat under perioden 1995 till 2005, från 217 artiklar 1995 till 114 artiklar 2015. Perioden som undersökts är en vecka i februari respektive en vecka i augusti varje år. Man kan av resultatet även se att det är fler texter kodade inom morgontidningarna än kvällstidningarna.
Antal texter om sjukvård och hälsa var större 1995 än 2015, i alla analyserade tidningar.
Minskningen av antal texter om sjukvård och hälsa beror inte nödvändigtvis på att de minskat i förhållande till det totala tidningsinnehållet utan kan vara en effekt av att tidningsformatet har förändrats och det totala innehållet i tidningarna minskat. Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter hade 1995 tidningsformatet broadsheet. Ett format som har större yta än
tabloidformatet och därmed rymmer mer material.
20 I tabell 7.2 redovisas den procentuella fördelningen av texter mellan de undersökta
tidningarna dels per år och även totalt. Resultatet visar att av de texterna som handlar om hälsa och sjukvård finns den största andelen i morgontidningarna totalt sett. Dagens Nyheter har en andel på 29 procent och Svenska Dagbladet har en andel på 27 procent. Medan kvällspressen andel är lägre, Aftonbladet har en andel på 24 procent och Expressen en andel på 20 procent. Det är i vissa fall stora skillnader mellan åren. Mellan Expressen och Dagens Nyheter är skillnaden mellan åren som tydligast. År 2015 hade Expressen 12 procent av den totala andelen texter att jämföra med 34 procent i Dagens Nyheter.
Tabell 7.2 Antal texter fördelat på de olika tidningarna per år (procent)
1995 2005 2015 Totalt
Dagens Nyheter 33,6 20,5 34,2 29,2
Svenska
Dagbladet 23,9 30,8 28,0 27,2
Aftonbladet 25,3 21,1 25,4 23,9
Expressen 17,0 27,4 12,2 19,5
Totalt % 100 100 100 100
N=antal 217 175 114 506
21
7.2 Vilka får komma till tals?
Tabell 7.3 Agerande aktör fördelat på roll och år (procent)
1995 2005 2015 Totalt
Expert inom vården 29,5 35,5 27,1 31,1
Patient, civil och anhörig 18,9 13,6 16,7 16,4
Myndighet och organisation
med flera 13,1 11,8 15,3 13,2
Politiker 16,8 6,8 12,5 12,2
Vårdpersonal 8,6 9,1 6,3 8,2
Skribent 3,3 4,5 6,9 4,6
Kändis 2,5 5,5 5,6 4,3
Företag 2 5,9 2,1 3,5
Fackligt ombud 0 0,5 3,5 1
Annat 5,3 6,8 4,2 5,6
Totalt % 100 100 100 100
N = antal 244 220 144 608
I tabell 7.3 redovisas vilka som kommer till tals i tidningarnas texter om sjukvård. År 1995 uttalar sig 244 stycken agerande aktörer. Därefter minskar antalet agerande aktörer till 220 stycken år 2005 och 144 agerande aktörer år 2015. Gruppen experter inom vården är de som får komma till tals mest samtliga år, men pikar år 2005. En förklaring till att experter inom vården och vårdpersonal har en pik 2005 kan vara att nyhetsbevakningen under den studerande perioden 2005 handlade om fågelinfluensan. En händelse där Experter inom vården och vårdpersonal ofta förekom i texterna.
Patienter, civila och anhöriga är den grupp som får komma till tals näst mest samtliga år, men uttalar sig som minst år 2005 till skillnad från experter inom vården.
Därefter är det grupperna myndigheter och organisationer med flera och politiker som får uttala sig mest, bortsett från 2005 då vårdpersonalen får uttala sig mer än politikerna.
Resterande grupper varierar mycket över åren men överstiger aldrig 9 procent.
Andelen politiker som får uttala sig minskar från 17 procent år 1995 till endast 7 procent år 2005 för att sedan öka igen. Andelen vårdpersonal som får uttala sig sjunker år 2015 till 6 procent jämfört med åren innan då andelen var 9 procent. Andelen politiker mer än halveras år 2005 jämfört med 1995. Den stora händelsen som vi observerade 2005 var fågelinfluensan, men det är svårt från våra teoretiska utgångspunkter förklara varför den händelsen påverkade
22 politikers uttalanden negativt. När stora händelser inträffar som påverkar samhället brukar elitpersoner, i det här fallet politikerna, förekomma i större utsträckning men inte i det här fallet.
Andelen skribenter som får uttala sig ökar successivt från 3 procent år 1995 till 7 procent år 2015. Likaså ökar andelen fackliga ombud som får uttala sig, från inga alls år 1995 till 4 procent år 2015. Företagen pikar år 2005 till 6 procent jämfört med 2 procent både år 1995 och 2015. Kändisar ökar från 2 procent år 1995 till 6 procent resterande år.
I studien observeras att gruppen vårdpersonal sett över samtliga år bara uttalar sig i 8 procent av texterna, det är nästan fyra gånger mindre än läkare, forskare och professorer som ingår i gruppen experter inom vården som uttalar sig i 31 procent av texterna. I vårdpersonal ingår bland annat yrkena sjuksköterska, undersköterska och barnmorska.
Om man resonerar utifrån Pierre Bourdieus olika former av kapital kan man argumentera för att gruppen experter inom vården har ett stort kapital i samhället. Både när det gäller
ekonomiskt kapital, det är yrken som ger hög lön, och kulturellt kapital, det är yrken som har lång utbildning och yrken som förutsätter stor kunskap. Yrkena i gruppen vårdpersonal har inte lika stort ekonomiskt och kulturellt kapital, inte lika hög lön och inte lika lång utbildning, och därför inte lika hög social status. Det som är intressant är att i gruppen vårdpersonal ingår yrkena undersköterska och sjukvårdsbiträde med flera och de tillhörde Sveriges vanligaste yrken år 2013. (SCB, 2015) Och att vårdpersonal får så lite utrymme trots att man inte är någon minoritet, skulle kunna vara tecken på att grupper med hög socioekonomisk status och stort symboliskt kapital får ett större utrymme i media än andra grupper.
En annan förklaring till att gruppen experter inom vården får större utrymme i media skulle helt enkelt kunna bero på att de sitter på den informationen som medierna söker. Till exempel är en läkare eller professor kanske helt enkelt mer lämpad att svara på frågor om cancer än en undersköterska, eftersom de förra har mer kunskap om sjukdomen.
Gruppen patienter, civila och anhöriga är den grupp som totalt, och under samtliga år, får uttala sig näst mest. Det är ett förvånande resultat då gruppen i det här sammanhanget inte tillhör eliten och troligtvis som helhet har ett lägre socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och därmed i förlängningen har mindre möjlighet till inflytande genom media. Gruppens utbildningsnivå har successivt ökat. Med hjälp av att internet dessutom gjort kunskap om vård lättillgängligt för allmänheten, och att vården ställer patienten i fokus stärker gruppen sin maktställning gentemot vårdpersonalen.
Men då andelen patienter, civila och anhöriga inte får uttala sig mer över tid är det tveksamt om denna utveckling har haft någon inverkan på gruppens förekomst i media. En tänkbar förklaring till att gruppen får uttala sig i så stor utsträckning skulle kunna vara medias behov av att personifiera sina texter för att locka läsare.
Man kan också se att andelen kändisar som får uttala sig från år 1995 och till år 2005 ökar, en förklaring till det kan vara den ökade kommersialiseringen i medierna, där sensation om kändisar är ett sätt att attrahera läsare.
23
7.3 Vilka talas det om?
Tabell 7.4 Omtalade aktörer fördelat på roll och år (procent)
1995 2005 2015 Totalt
Patient, civil och anhörig 41,9 55,6 37,1 44,7
Expert inom vården 22,2 17,8 23,4 21,2
Politiker 14,4 3 4,8 9,3
Vårdpersonal 7,5 5,9 8,1 7,2
Myndighet och organisation
m.fl. 5 4,1 16,1 7
Kändis 4,4 6,5 5,6 5,2
Företag 1,6 2,4 3,2 2,1
Fackligt ombud 0,3 0 0,8 0,3
Annat 2,8 4,7 0,8 2,9
Totalt % 100 100 100 100
N = antal 320 169 124 613
I tabell 7.4 redovisas omtalade aktörer fördelat på roll och år. Totalt förekommer i materialet 613 omtalade aktörer. År 1995 omtalas 320 aktörer för att sedan minska till 169 aktörer 2005 och 124 aktörer 2015. Gruppen patienter, civila och anhöriga är de som omtalas mest i studien samtliga år och andelen är som störst år 2005 (55 procent). Experter inom vården är den grupp som omtalas näst mest samtliga år. Andelen politiker är tredje störst år 1995 (14 procent) för att sedan minska till endast 3-5 procent år 2005 och 2015. Andelen myndigheter och organisationer med flera är 4-5 procent år 1995 och 2005 för att istället sedan öka till 16 procent år 2015. Andelen vårdpersonal som omtalas är 6-8 procent över tid. Andelen företag, fackliga ombud och gruppen annat är de som omtalas minst och befinner sig under 5 procent samtliga år.
Gruppen patient, civil och anhörig är den grupp som är mest omtalad och den grupp som får uttala sig näst mest inom området sjukvård och hälsa. En orsak till det är att framförallt kvällspressens texter har ett stort fokus på personjournalistik och lyfter fram den vanliga människan.
2015 visar resultaten för omtalad aktör en pik för gruppen myndigheter och organisationer med flera. 2015 har gruppen en andel på 16 procent att jämföra med 4 procent år 2005. Varför gruppen är mer omtalad 2015 kan vi inte riktigt förklara. Vi observerade inga stora händelser som borde påverkat materialet nämnvärt år 2015. Det bör också nämnas att det år 2015 bara kodades 114 texter jämfört med 217 år 1995, därav är det svårare att dra generella slutsatser från 2015.
24 Gruppen politiker minskar drastiskt från 14 procent 1995 till 3 procent 2005, för att sedan öka till 5 procent 2015. Det är svårt att förklara förändringen utifrån våra teoretiska ramverk. En möjlighet är att vården var en mer het politisk fråga 1995 än den var de andra åren. 2005 skedde ingen stor händelse som borde fått politiker att vara mindre omtalade, snarare tvärtom med tanke på fågelinfluensan.
7.4 Hur ser könsfördelningen ut och har den förändrats?
Tabell 7.5 Agerande aktörer fördelat på kön och år (procent)
1995 2005 2015
Man 62,2 63,6 44,5
Kvinna 37,8 36,4 55,5
Totalt % 100 100 100
N = antal 246 209 137
I tabell 7.5 redovisas agerande aktörer fördelat på kön och år. Andelen män och kvinnor som uttalar sig minskar från 246 stycken år 1995 till 137 stycken år 2015. År 1995 och år 2005 är fördelningen mellan män och kvinnor ungefär den samma, 62 procent män och 38 procent kvinnor respektive 64 procent män och 36 procent kvinnor. År 2015 är det dock fler kvinnor än män som uttalar sig. Fördelningen är då 45 procent män och 55 procent kvinnor.
Tabell 7.6 Omtalade aktörer fördelat på kön och år (procent)
1995 2005 2015
Man 56,6 44,8 46,4
Kvinna 43,4 55,2 53,6
Totalt % 100 100 100
N = antal 83 58 28
25 Resultatet över omtalade aktörer fördelat på kön och år redovisas i tabell 7.6 Antalet män och kvinnor som omtalas minskar från 83 stycken år 1995 till 28 stycken år 2015. År 1995 är det fler män än kvinnor som omtalas, 57 procent män och 43 procent kvinnor. År 2005 och år 2015 är det fler kvinnor än män som omtalas. Fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig mycket lite mellan de båda åren. 45 procent män och 55 procent kvinnor respektive 46 procent män och 54 procent kvinnor.
Det man kan urskilja ur resultatet är att fördelningen mellan kvinnor och män som medverkar i artiklarna blivit mer jämställd. Kvinnorna har en positiv trend och får mer utrymme. För männen gäller det motsatt förhållandet. Det gäller både agerande aktörer och omtalade aktörer
Anledningen till den ökade jämställdheten beror troligtvis på flera faktorer.
En faktor som kan påverkat förändringen kan vara det genomslag som feministiska studier fått i samhället, med mål att åstadkomma ett jämställt samhälle. Ytterligare en förklaring kan vara att medvetenheten hos medierna har ökat de senaste åren och det blir allt mer viktig för
nyhetsredaktionerna att försöka ha en mer jämställd och jämlik bevakning. En tredje faktor kan vara att det skett en förändring inom sjukvårdsorganisationen. Organisationen har blivit plattare och fler kvinnor får chefspositioner, även antalet kvinnliga läkare ökar. Vårt resultat visar att läkare och chefer som ingår i gruppen experter inom vården medverkar mest i media. Om då fler kvinnor återfinns i den gruppen är det en möjlig förklaring till att fler kvinnor medverkar 2015 än 1995.
Dock är könsfördelningen bland de som får komma till tals i studien trots allt inte
representativ mot verkligheten. Då endast 55 procent av dem som kommer till tals i studien år 2015 är kvinnor jämfört med verklighetens 88 procent år 2013 sett till några av de största vårdyrkena. Å andra sidan är det betydligt fler aktörer än vårdpersonal som får komma till tals.
7.5 Vilka ämnesområden förekommer mest?
I vår kvantitativa analys har olika ämnen kodats 740 gånger totalt. Anledningen till att vi kodat fler ämnen än texter (506 stycken) beror på att vi kodat två ämnen per text. Totalt har ämnen kodats 1012 gånger. Ett huvudämne och ett biämne. Varje text har kodats med ett huvudämne och huvudämne har aldrig kodats som okodbar. När en text inte haft mer än ett ämne så har vi kodat biämnet som okodbart. Totalt har okodbara biämnen kodats 272 gånger.
Dessa ämnen har vi valt att räkna bort i vår analys eftersom vi är intresserade av att observera vilka ämnen som finns i svenska dagstidningar och inte intresserade av eventuella bortfall.
När vi räknar bort de okodbara ämnena får vi vårt underlag på 740 analysenheter.
26
Tabell 7.7 Förekomst av olika ämnen (procent)
Sjukdom 27
Forskning 14,1
Politik 11,8
Problem i vården 8,1
Behandling 7,7
Läkemedel 7,3
Smitta och miljöpåverkan 7,3
Annat 6,1
Hälsoråd 4,3
Personalens arbetssituation 3
Förändring i sjukvårdsorganisation 2,3
Förbättring inom vården 1,1
Totalt % 100
N= antal 740
I tabell 7.7 redovisas förekomsten av olika ämnen totalt sett. Det ämne som förekommer mest i studien är sjukdom, 27 procent. Därefter följer forskning, 14 procent, och politik, 12 procent.
De olika nyhetskriterier som finns spelar en avgörande roll för vilka ämnesområden det skrivs om. De texter som skrivs om ämnet sjukdom är ofta persondrivna, antingen med gruppen patienter, civila och anhöriga eller kändisar i fokus. Gruppen patienter, civila och anhöriga är också den grupp som får uttala sig mest, 29 procent, inom området och kändisar får uttala sig tredje mest, 11 procent, inom området. Nyhetskriteriet personifiering har här en avgörande betydelse då “den vanliga människan” eller den välkända kändisen ökar läsarens förmåga att identifiera sig med textens innehåll. Människoöden engagerar.
Ämnesområdet forskning har den stora fördelen att ständigt vara under utveckling och är därför ofta mycket aktuellt och ibland sensationsbaserat. Därför blir forskning lätt nyheter och det är därmed inte speciellt förvånande att det är det näst vanligaste ämnesområdet i studien, 14 procent. Ämnesområdet stämmer väl in på Björn Hägers definition av nyheter; “något som tidigare inte publicerats och som har intresse för läsarkretsen”.
Lokala och nationella politiska beslut som rör vården är något som angår många människor och borde därför i enlighet med Johan Galtung och Marie Holmboe -Ruge teori om närhet prioriteras i medierna och kan därmed förklara att ämnesområdet politik är tredje störst.
De tre ämnen som förekommer minst är personalens arbetssituation, 3 procent, förändringar i sjukvårdsorganisationen, 2 procent, och förbättring inom vården, 1 procent. En förklaring till att dessa ämnen får så litet utrymme är att de är något nischade och kanske lite väl lokala
