Mediernas makt - Vem syns i vården

8. Slutdiskussion

8.4 Mediernas makt

Att sträva efter jämställdhet och jämlikhet i medierepresentationen är viktig utifrån flera perspektiv. Dels utifrån en demokratisk aspekt, dels utifrån den effekt mediers representation och framställning kan leda till. Medieeffekter syftar till medias påverkan på människor. För vår studie är det intressant att resonera kring vad en skev mediepresentation kan få för konsekvenser även om vi inte kan mäta medieeffekterna. Den låga representationen i texterna av gruppen vårdpersonal skulle kunna leda till det som medieforskaren George Gerbner kallar symboliskt utplånade. Begreppet symbolisk utplåning syftar till att belysa medias

obalanserade och ojämlika representation av kön, olika grupper och minoriteter. Gerbner hävdar att avsaknaden av representation i media leder till en utradering i samhällets medvetande av underrepresenterade grupper. När underrepresenterade grupper väl syns i media så riskerar de att reduceras till stereotyper och framställas på ett fördomsfullt sätt och bli porträtterade utifrån ett elitistiskt perspektiv. (Hezz & Venzo, 2013 s. 1541-1543) I det här fallet skulle man tänka sig att en förenklad och onyanserad bild av vårdpersonal skulle kunna leda till att inte legitimera gruppen på samma sätt som läkare. Medieeffekterna kan därmed leda till att strukturer och sociala normer förstärks och att medias framställning påverkar människors uppfattning om olika grupper.(Hezz & Venzo, 2013 s. 1541-1543)

8.5 Vidare forskning

Med tanke på studiens relativt låga generaliserbarhet, på grund ut av relativt låga antalet sökta artiklar, finns det skäl för vidare forskning om representationen i media inom området

sjukvård och hälsa. En del av de variabler vi kodade, som till exempel geografisk läge, kunde vi inte analysera på grund av tidsbrist. Och när det gäller variabeln ålder var det statistiska underlaget för svagt. Därför kan vidare forskning försöka göra en mer överskådlig

framställning om åldern på de aktörer som medverkar i media. Dessutom kan vidare forskning analysera nyhetskriteriet geografiskt närhet mer djupgående. En annan intressant aspekt är att se hur stor del av nyheterna om sjukvård och hälsa som är certifierade nyheter. Det hade varit intressant att undersöka vilken storlek de texter som förekommer har, om det till exempel förekommer mest notiser om ämnet sjukvård och hälsa, kan det säga något om hur man prioriterar ämnet. Men framför allt för att det behövs fler studier om medias framställning av området sjukvård- och hälsa.

9. Litteraturlista

Bengtsson, K. & Morén Hybbinette, I. (2004). Läkarroll i förändring: Att våga ny vägar. Lund: studentlitteratur (Kap10 s. 94, Kap 13 s. 111)

Calhoun, Craig (2011). Pierre Bourdie. ( red. G.Ritzer J. Stepnisky). The Wiley-Blackwell

Companion to Major Social Theorists: Classical Social Theorists, Volume I, Wiley

Blackwell, Oxford.

Ehrenberg, A. & Wallin, L. (2009). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. Studentlitteratur AB.

Esaiasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud,L.(2007). Metodpraktikan, tredje upplagan, Stockholm: Nordstedts juridik.

Falk, V. & Nilsson, K. (1999). Hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige. Lund: Studentlitteratur

Ghersetti, M. & Odén, T. (2010). Pandemin som kom av sig: Om svininfluensan i medier och

opinion. Göteborgs Universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation.

Grenfell, M. (2014). Pierre Bourdieu Key concepts. Routledge

Hedman, J, Jakobsson, D., Karlsson, H.( 2014). På bänken – en undersökning om

damidrottens plats inom sportjournalistiken. (kandidatuppsats).

Göteborg: Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hämtad:2015-11-15 från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/36804/1/gupea_2077_36804_1.pdf

Hezz, K. & Venzo, P. (2013). ”Honk against homofobia”: rethinking relations between media and sexual minorities, Journal of homosexuality, vol 60, Iss, s.1539-1556

Hodkinson, P. (2011). Media culture and society, Sage Häger, B. (2009). Reporter. Nordstedts.

Nationella Sekritariatet för genusforskning. (2014). Genusforskningen termonologi. Hämtad 2015-11-10 från http://www.genus.se/meromgenus/ordlista#genus

Ghersetti,M.(2012). Journalistikens nyhetsvärdering. L, Nord & J,Strömbäck (Red.),

Medierna och demokratin (s. 203-232) Lund: Studentlitteratur AB

Nord, L. & Strömbäck, J. (2012). Demokrati, medier och journalistik. L,Nord & J, Strömbäck(Red.)Medierna och demokratin. (s. 9-45) Lund: Studentlitteratur AB

Ots.M.(2012). Demokrati, medier och journalistik. L,Nord & J, Strömbäck (Red.) Medierna

Rättviseförmedlingen, 2015. Rättvisaren, Stockholm

SFS 1998:531. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Hämtad 2016-01-14 från

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1998531-om-yrkesverksam_sfs-1998-531/

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 2016-01-14 från

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

Statistiska centralbyrån(SCB). (2014) På tal om kvinnor och män. SCB. Hämtad 2015-11-20 från http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2013B14_BR_X10BR1401.pdf Statistiska Centralbyrån (SCB). (2015). Inom vården finns Sveriges vanligaste yrken, SCB. Hämtad 2016-01-09 från

http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/sveriges-vanligaste-yrken/

Statistiska centralbyrån, SCB. (2016). Anställda (yrkesregistret) 16-64 år efter yrke, födelseregion,

kön och år. Hämtad 2016-01-14 från

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0208__AM0208E/YREG36/ta ble/tableViewLayout1/?rxid=26de8438-f0f1-4757-9789-45fcbb25da96

Socialstyrelsen. (2015). Sjukdomar i sluten vård 1989-2014. Hämtad 2016-01-14 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19921/2015-10-1.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Statistikdatabas för hälso- och sjukvård. Hämtad 2016-01-14 från http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/halsoochsjukvardspersonal

Unga feminister, Vad är feminism?, Hämtad 2015-11-14 från http://ungafeminister.se/vad-ar-feminism/

Weibull, Lennart. & Wadbring, Ingela. (2014), Massmedier: Nya villkor för press, tv och

radio i det digitala medielandskapet. Ekerlids förlag.

Westin, Jan. (2002). Läkaren som chef och ledare: Fakta, råd och uppmuntran till läkaren i

roll som chef. Lund: studentlitteratur

World Economic Forum (2015), Rankings, hämtad 2015-12-08 från http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2015/rankings/

Vårdförbundet. (2015). Lönestatistik 2014 – individuell löneutveckling landsting. Hämtad 2016-01-14 från

https://www.vardforbundet.se/Documents/L%C3%B6nestatistik/Individuell%20loneutvecklin g%202014%20landsting.pdf

Bilaga 1

Här återfinns kodschema och tolkningar som legat till grund för studien. Tolkningsregler för några av de mest relevanta ämnesområdena för vår studie Missförhållanden

Med missförhållanden menar vi bland annat fall som tar upp fel och brister, som uppstått inom vården, utifrån de regler och riktlinjer som finns inom vården.

Arbetsförhållanden inom vården

Med arbetsförhållande inom vården avser vi baland annat, de fall där man rapporterar om arbetssituationen inom vården. Vi vet att den här kan tangera missförhållandekategorin. Hälsoråd

Med hälsoråd menar vi fall som tar upp hälsofrämjande råd. Till exempel: Kostråd,

motionsråd och ergonomiska råd. Hit räknas inte renodlade recept som inte har koppling till forskning.

Politik i sjukvården

Med politik i sjukvård avser vi, den politiken och politiska beslut som påverkar vårdens aktörer, resurser och organisationer.

Forskning

Med ämnesområdet forskning menar vi fall som kretsar kring, den medicinsk - och

omvårdnadsforskning. Det kan till exempel handla om nya medicinska genombrott, eller nya forskarrön.

Sjukdomar

Med sjukdomar menar vi fall som handlar om, personer som drabbats av sjukdom, berättar om sin sjukdom eller fall som handlar om information om sjukdom. Det kan till exempel handla en person som berättar att hen överlevde cancer.

Kodbok V1: Artikel-id V2: Tidning 1. Dagens Nyheter 2. Svenska dagbladet 3. Aftonbladet 4. Expressen V3: År, månad och dag

(Sexsiffrigt nummer, t ex 110523 om 23 maj 2011) V4: Agerande aktör 1, roll

1. Politiker 2. Läkare 3. Sjuksköterska 4. Undersköterska

5. Patient 6. Dietist 7. Civil

8. Skribent/reporter endast vid åsiktsmaterial 9. Kändis 10. Fackligt ombud 11. Representant Myndighet 12. Forskare 13. Representant Organistion 14. Psyko-terapuet/psykolog 15. Anhörig 16. Fotterapuet 17. Verksamhetschef organisation 18. Personlig tränare 19. Fysiolog 20. Veganer 21. Annat 22. Vårdare 23. Hygienexpert 24. Städare Sjukhus 25. Professor 26. Barnmorska 27. Representant företag 28. Smittskyddschef 29. Kost/näringsvetare

30. Trakasserad på jobbet/utsatt för hot på jobbet 31. Patent/civil i tvist med vården

32. Representant landsting el. kommun 33. Vårdpersonal( ospecifierad)

34. Hälsopedagog 35. Sjukgymnast 99. Okodbar

V5: Agerande aktör 2, roll 1. Politiker 2. Läkare 3. Sjuksköterska 4. Undersköterska 5. Patient 6. Dietist 7. Civil

43 18. Personlig tränare 19. Fysiolog 20. Veganer 21. Annat 22. Vårdare 23. Hygienexpert 24. Städare Sjukhus 25. Professor 26. Barnmorska 27. Representant företag 28. Smittskyddschef 29. Kost/näringsvetare

30. Trakasserad på jobbet/utsatt för hot på jobbet 31. Patent/civil i tvist med vården

32. Representant landsting el. kommun 33. Vårdpersonal( ospecifierad)

34. Hälsopedagog 35. Sjukgymnast 99. Okodbar

V6: Omtalad aktör 1, roll 1. Politiker 2. Läkare 3. Sjuksköterska 4. Undersköterska 5. Patient 6. Dietist 7. Civil

30. Trakasserad på jobbet/utsatt för hot på jobbet 31. Patent/civil i tvist med vården

32. Representant landsting el. kommun 33. Vårdpersonal( ospecifierad)

34. Hälsopedagog 35. Sjukgymnast 99. Okodbar

V7: Omtalad aktör 2,roll 1. Politiker 2. Läkare 3. Sjuksköterska 4. Undersköterska 5. Patient 6. Dietist 7. Civil

30. Trakasserad på jobbet/utsatt för hot på jobbet 31. Patent/civil i tvist med vården

32. Representant landsting el. kommun 33. Vårdpersonal( ospecifierad) 34. Hälsopedagog 35. Sjukgymnast 99. Okodbar V8: Agerande aktör 1, kön 1. Man

45 2. Kvinna 3. Annat 99. Okänt * V9: Agerande aktör 2, kön 1. Man 2. Kvinna 3. Annat 99. Okänt * V10: Omtalad person 1, kön 1. Man 2. Kvinna 3. Annat 99. Okänt * V11: Omtalad person 2,kön: 1. Man 2. Kvinna 3. Annat 99. Okänt *

V12: Agerande aktör 1, ålder: 1. Ung (0-18)

2. Medel 19- 45 3. Äldre 46- 65 4. 66+

99. okänt *

V13: Agerande aktör 2, ålder: 1. Ung (0-18)

2. Medel 19- 45 3. Äldre 46- 65 4. 66+

99. okänt *

V14: Omtalad aktör 1, ålder: 1. Ung (0-18)

2. Medel 19- 45 3. Äldre 46- 65 4. 66+

99. okänt *

V15: Omtalad aktör 2, ålder: 1. Ung (0-18) 2. Medel 19- 45 3. Äldre 46- 65 4. 66+ 99. okänt * V16: Ämnesområde (huvud): 1. Missförhållanden 2. Vårdpersonalens arbetssituation 3. Hälsoråd

4. Politiska beslut (Exempelvis beslut som styr vårdens resurser och organisation). 5. Forskning

6. Sjukdomar

7. Förbättring inom vården 8. Personalbrist

9. Kamp mot sjukdom 10. Juridik

11. Läkemedel 12. Skada

13. Verksamhet som jobbar bra 14. Miljörpåverkan

15. Missbruk

16. Information om sjukdomsutbrott 17. Viktresa

18. Vanvård

19. Larm om hälsorisk på grund av gift 20. Annat

21. Donation

22. Varning för produkt 23. Behandling

24. Funktionsnedsättning

25. Problem med vårdverksamheten 26. Psykiatri/psykiatrisk vård 27. Folkhälsa 28. Dopning 29. Dödshjälp 30. Abort 31. Ätstörning/anorexi 32. Förändring i sjukvårdorganisationen 33. Penalism/hot på jobbet

34. Patient/civil tvist med vården 99: Okodbart

V17: Ämnesområde (bi): 1. Missförhållanden

2. Vårdpersonalens arbetssituation 3. Hälsoråd

4. Politiska beslut (Exempelvis beslut som styr vårdens resurser och organisation). 5. Forskning

6. Sjukdomar

7. Förbättring inom vården 8. Personalbrist

9. Kamp mot sjukdom 10. Juridik

11. Läkemedel 12. Skada

13. Verksamhet som jobbar bra 14. Miljörpåverkan

15. Missbruk

16. Information om sjukdomsutbrott 17. Viktresa

18. Vanvård

47 20. Annat 21. Donation 22. Varning för produkt 23. Behandling 24. Funktionsnedsättning

34. Patient/civil tvist med vården 99: Okodbart

V18: Geografisk läge(huvudsaklig arena): 1. Sverige 2. Övriga Norden 3. Övriga Europa 4. Australien 5. Nordamerika 6. Sydamerika 7. Afrika 8. Asien 9. Världen 99. Okodbar V19: Textens form: 1. Nyhetsartikel 2. Reportage 3. Krönika 4. Debattinlägg 5. Ledare V20: Textens storlek:

1. Notis (Mindre än ⅛ sida)

2. Mindre text (större än ⅛ , upp till ¼ sida) 3. Mellanstor text (större än ¼ , upp till ½ sida) 4. Stor text (mellan ½ och 1/1 sida)

5. Mer än en hel sida 99. Okodbart *

V21: Textens placering 1. Förstanyhet 2. Endast insida

V22:Agerande aktör roll

V23:Agerande aktör kön

V24:Agerande aktör ålder

* Val av numret 99 vid okodbar information istället för 9 då vi har variabler med fler än 9 alternativ.

Sammanslagning av variabler

För att få en mer överskådlig bild av fältet sammanfogar vi andra aktörer till större kategorier. Ämnen slås också ihop till större kategorier Det hjälper oss att analysera resultaten. Nedan kommer presenteras några sammanslagningar

Aktörer

Politiker= politiker, landsting, kommuner

Myndigheter/organisationer m.fl= myndigheter,organsationer,förening Experter inom sjukvård= Läkare, professor,forskare,verksamhetschef Vårdpersonal= Övrig vårdpersonal

Patient/civil och anhörig =Civil,patient och anhörig Skribent= Skribent/reporter åsiktsmaterial

Kändis= Kändis

Fackligt= Fackligt ombud Annat= annat

Ämnen

Sjukdomar= Sjukdomar, skador, hälsa mm. Forskning= forskning

Politik= Politik,juridik

Problem inom vården= missförhållanden, vanvård Behandling= Behandling,donation,dödshjälp,abort Läkemedel=läkemedel

Smitta och miljöpåverkan= Information om sjukdom,Larm om sjukdomar,miljöpåverkan, varning för produkt

Annat=annat Hälsoråd=hälsoråd

Personalens arbetssituation= Penalism/hot på jobbet .mfl

Förändring i sjukvårdsorganisationen= förändring i sjukvårdsorganisation Förbättring inom vården= verksamhet som jobbar på bra,förbättring inomvården

In document Vem syns i vården (Page 36-49)