Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök
http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.
Krönika: Europeiskt bistånd bara en återbetalning
Afrika är utan tvekan den fattigaste kontinenten. Det var slavhandeln och senare kolonialepoken som orsakade detta. Denna Europas jakt på rikedom ledde till lidande och nöd, att afrikansk kultur och moral raserades samt att stater med lokala ekonomier inte kunde utvecklas.
Detta ligger inte långt tillbaka i tiden utan det finns ännu levande vittnen till denna tragedi.
Kolonisatörerna återvände till Europa men behöll greppet om de nu
självständiga staterna. De främjade en ekonomisk politik som begränsade uppbyggnad och utveckling av Afrika vilket ledde till en djup politisk och ekonomisk kris. Många länder ber därför Europa om bistånd. I själva verket är de beroende av bistånd, ett bistånd som kommer med villkor.
Afrikanska regeringar försöker därför följa två linjer samtidigt. Å ena sidan försöker de främja det nationella oberoendet och försvara folkets intressen och krav på social rättvisa. Å andra sidan tvingas de att skriva under avtal som förhandlar bort oberoendet och de nationella intressena eftersom det är enda chansen för att få medel till statsapparatens överlevnad.
Jag tror att européerna vill fortsätta att ”hjälpa” Afrika för att bibehålla beroendet och en total kontroll. För om afrikanska stater utvecklar total självständighet riskerar Europa att krävas på kompensation för slaveriet och kolonisationen.
Den här sortens bistånd är inte önskvärt för kontinenten och kommer aldrig att befria oss från fattigdom. Afrika klarar sig bättre utan sådant.
Vi kan även säga att Europas "bistånd" till Afrika varken är riktigt bistånd eller ens solidaritet, utan ett återlämnande, utan ränta, av de rikedomar som stals från kontinenten under kolonialtiden eller som tjänades in på slavhandeln. Men de orimliga villkor som Nord ställer för bistånd hindrar tillväxt och utveckling på kontinenten
Händelserna den 11 september har allvarligt påverkat givarländernas dagordning. Varje typ av bistånd eller militärt ingripande i Afrika är inget annat än en kosmetisk behandling som inte når till problemens kärna och som till och med kan förvärra våldet och öka lidandet i de afrikanska länderna. För problemen är, så gott som alltid, nära kopplade till fattigdom och bekämpas bäst med utveckling.
Europa måste erkänna begångna misstag och så snabbt som möjligt påbörja ett återlämnande och ge kompensation genom ett äkta
utvecklingsbistånd, men i ett samarbete där afrikanska regeringar och deras folk själva ska utforma utvecklingsstrategier som Nord finansierar villkorslöst.
Diamantino Nhampossa, kanslichef på União Nacional de Camponeses, Maputo
