Digitala appar som verktyg i
förskolans jämställdhetsarbete
En diskursteoretisk analys av appar för barn i förskoleålder Mikael Grahn
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN
Förskoledidaktik
Förskollärarprogrammet (210 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Camilla Eline Andersen Examinator: Petra Petersen
English title: Digital apps as a tool for preschool equality
Digitala appar som verktyg i förskolans jämställdhetsarbete
En diskursteoretisk analys av appar för barn i förskoleålder
Mikael Grahn
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om kön som dominerar i appar för barn i förskoleålder, samt att analysera dessa i relation till makt och jämställdhet. Studien utgår ifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, och analyserar det empiriska materialet med diskursanalys som metod.
Resultatet visar att appar för barn i förskoleålder innehåller flera diskurser om kön som ofta konkurrerar med varandra. Dessa diskurser presenterar både jämställda, och mindre jämställda diskurser om kön i form av könsnormer och könsroller. I analysen av apparna framgår att flera diskurser om kön kan ses på samma gång, och att den diskurs som anses vara mest framstående kan vara avgörande i barnens tankar om könsnormer och könsroller. Resultatet visar också att vilka diskurser som synliggörs, och därmed förstärks, är beroende av subjektiva tolkningar, vilket innebär att barnens tankar om normer och värderingar kan påverkas på olika sätt av apparna, beroende på hur innehållet tolkas. Slutsatsen som dras är att appar kan påverka förskolans jämställdhetsarbete på olika sätt. Apparna kan förstås som att de bidrar till att undervisningen i sig blir mer jämställd genom att ge flickor och pojkar likvärdiga förutsättningar, men att apparnas innehåll måste granskas och diskuteras av pedagoger för att de inte ska förstärka mindre jämställda diskurser om kön, och därmed påverka förskolans jämställdhetsarbete negativt.
Nyckelord
App, diskurs, jämställdhet, makt, könsnormer, könsroller.
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Inledning ... 2
Tidigare forskning ... 4
Böcker på förskolan ... 4
Appar i undervisningen ... 6
Syfte och frågeställningar ... 8
Teoretiskt perspektiv ... 9
Diskursteori ... 9
Diskurs ...10
Makt ...10
Diskursordningar ...11
Metod ... 12
Val av metod ...12
Urval och avgränsningar ...13
Genomförande ...14
Databearbetning och analysmetod ...15
Forskningsetiska överväganden ...15
Studiens kvalitet ...16
Resultat och analys ... 18
App 1: Spel-Ett ...18
Analys av Spel-Ett ...18
App 2: Supermarket: Shoppingspel för barn ...20
Analys av Supermarket: Shoppingspel för barn ...20
App 3: Code Karts ...21
Analys av Code Karts ...22
Sammanfattning...23
Diskussion ... 24
Betydelse för praktiken och professionen ...27
Vidare forskning ...27
Referenser... 29
Bilagor ... 31
Bilaga 1: Inlägg i Facebook-grupp ...31
Bilaga 2: Spel-Ett ...32
Bilaga 3: Supermarket: Shoppingspel för barn ...33
Bilaga 4: Code Karts ...34
1
Förord
Mitt namn är Mikael, och jag läser förskollärarprogrammet på Stockholms Universitet. För mitt examensarbete har jag valt att kombinera tre ämnen som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen barn, jämställdhet och teknologi. Dessa tre ämnen anser jag är tätt sammankopplad inom förskolans värld, och därför kändes det självklart att mitt examensarbete skulle involvera alla dessa ämnen tillsammans.
Jag är en förespråkare för användandet av teknologi i arbetet med barn, samtidigt som jag inte blundar för att detta också kan vara problematiskt. Med detta i åtanke kom idén om att bedriva denna studie om appar för barn i förskoleålder.
Ett särskilt tack för all hjälp till min handledare, Camilla Eline Andersen, och de pedagoger som bidragit med material för analys!
2
Inledning
Användandet av digitala spel och appar har blivit en del av förskolans vardag. Debatten om
lärplattornas vara eller icke vara i förskolan pågår ständigt, men denna text har inte för avsikt att delta i den diskussionen. Denna text utgår istället ifrån att lärplattorna är en del av förskolans undervisning och syftar till att undersöka innehåll och budskap, i form av diskurser om kön och jämställdhet, i de appar som finns på dessa lärplattor. Framöver kommer jag att använda ordet appar för att beskriva både digitala spel och andra typer av appar för barn i förskoleålder, eftersom dessa ofta är samma sak och kan vara svåra att skilja på.
Förskolan ska ge barnen förutsättningar att kunna förstå dagens alltmer digitaliserade samhälle (Lpfö 18, s. 9), och ett medvetet användande av lärplattor kan bidra till detta. Digitala verktyg kan användas för att anpassa undervisningen efter olika barns behov, vilket kan göra undervisningen i sig mer likvärdig, men vad förmedlar innehållet i dessa appar, och hur kan det förstås i relation till de grundläggande värden som förskolans läroplan bygger på? Förskolan har som mål att arbeta för jämställdhet (Lpfö 18, s. 5), och för att apparna ska kunna användas inom förskoleverksamhet bör innehållet i dem domineras av en jämställd diskurs om kön.
Forskning visar att användandet av appar som är designade för undervisning har en positiv effekt på barnens lärande (Axelsson, Andersson & Gulz 2016), men forskning om hur innehållet i dessa appar kan påverka barnens tankar om sociala normer och värderingar verkar saknas. Jag anser att de appar som används på förskolan bör liknas vid böcker på det sätt att de innehåller olika karaktärer som tillskrivs olika egenskaper, och därmed kan innehållet analyseras, likt andra medier, och relateras till förskolans läroplan. Barn tar till sig normer och värderingar från barnböcker (Berry & Wilkins 2017, s.
5), och jag föreslår att detsamma gäller för appar, vilket i så fall innebär att barnens uppfattningar om stereotypa könsroller kan förstärkas, och normaliseras, genom användandet av appar som inte stämmer överens med förskolans värdegrund. Trots att vi rör oss mot ett mer jämställt samhälle visar flera studier att barnböcker fortfarande domineras av manliga huvudkaraktärer, där kvinnor ofta porträtteras med stereotypiskt kvinnliga drag (Bliss 2019; Berry & Wilkins 2017; Hamilton et al. 2006).
Världen blir alltmer digitaliserad, vilket tydligt märks även i förskolan och i formuleringarna i förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 9). Lärplattorna kan vara en otrolig tillgång för undervisningen, men precis som med böcker hävdar jag att det är viktigt att se över innehållet i alla material som vi faktiskt använder oss av. Jag använder mig av tidigare forskning om barnböcker som grund för hur barn kan tillägna sig sociala normer från framstående karaktärer i olika medier, och tidigare forskning om användandet av appar i undervisningssyfte på förskolan, för att sedan kunna använda detta i en diskussion om användandet av appar för barn i förskoleålder i relation till förskolans verksamhet.
Detta är en kvalitativ studie som har för syfte att tolka och förstå diskurser om kön i appar, men till skillnad från de flesta kvalitativa studier tar denna studie inte en induktiv utgångspunkt (Bryman 2011). Jag utgår ifrån min hypotes om att det diskursiva innehållet i appar för barn i förskoleålder inte stämmer överens med läroplanens riktlinjer för jämställdhet, eftersom detta ofta är fallet i andra medier. Trots att detta inte är typiskt för en kvalitativ studie anser jag att den tolkande diskursanalys jag har använt mig av ändå gör studien till en kvalitativ sådan, om än otraditionell.
Apparna har undersökts ur ett diskursanalytiskt perspektiv med syfte att presentera olika sätt att tolka diskurser om kön, och särskild fokus har lagts på makt i form av diskursordningar och
diskursernas makt över barnen. Det empiriska materialet består av tre appar som analyseras var för sig och sedan relateras till förskoleverksamhet och förskolans läroplan. Apparna som ligger till grund för
3
analysen samlades in via sociala medier, eftersom besök på olika förskolor inte var att rekommendera på grund av corona-läget. Efter analysen kommer en diskussionsdel där analysens resultat diskuteras i förhållande till den tidigare forskning som studien utgår ifrån. Där diskuteras också relevanta slutsatser i förhållande till diskurser om kön och förskolans jämställdhetsarbete, med stöd i tidigare forskning. I syfte att göra studien mer transparent presenteras både kritik och svårigheter med den teoretiska utgångspunkten såväl som för metoden för analys. Kritiken grundar sig i att diskursteori, och därmed också diskursanalys, baseras på subjektiva tolkningar, och att det därför kan vara svårt för läsaren att förstå hur något har tolkats eller varför forskaren har kommit fram till en viss slutsats. Diskursteorin måste därför ses som ett exempel på hur något kan tolkas, snarare än att den presenterar en sanning om verkligheten. Eftersom studien utgår ifrån en förutbestämd hypotes om att innehållet i appar inte stämmer överens med de grundläggande värderingar som formuleras i förskolans läroplan kommer dessa tolkningar att göras med den hypotesen i åtanke. Detta är även något som problematiseras och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.
Framöver presenteras studiens vetenskapliga utgångspunkt i form av tidigare forskning.
4
Tidigare forskning
Det finns många studier som undersöker användandet av appar i förskolan ur ett lärandeperspektiv, och det finns minst lika många studier som undersöker andra medier för barn i förskoleålder ur ett jämställdhetsperspektiv. Samhället är i ständig förändring och detta kräver en ständig granskning av innehållet i till exempel barnböcker för att försäkra oss om att de stämmer överens med förskolans nuvarande värderingar, och samma analys bör även göras av lärplattornas innehåll. Som jag nämnde tidigare anser jag att innehållet i lärplattornas appar bör liknas vid innehållet i andra medier, som böcker och filmer, eftersom de presenterar ett liknande innehåll med karaktärer som framställs på ett visst sätt och med vissa egenskaper, och därför krävs en undersökning av innehållet i dessa appar. I den här delen presenterar och diskuterar jag tidigare forskning om barnböcker och digitala appar för barn i förskoleålder med fokus på jämställdhet. Förskolan, och Sverige, är idag en mötesplats för många olika kulturer och bakgrunder, och därför har jag valt att inkludera ett flertal internationella studier som jag anser är applicerbara på den svenska förskoleverksamheten.
Böcker på förskolan
Till att börja med vill jag presentera en avhandling vars studie ligger väldigt nära det område som jag vill studera. Det är en kritisk innehållsanalys av digitala bilderböcker med fokus på representation och framställning av kön (Bliss 2019). Studien grundar sig i att teknologin har blivit en del av även de yngsta barnens vardag och författaren menar att forskning om könsroller i den digitala litteraturen saknas. Resultatet visar att manliga huvudkaraktärer var vanligare än kvinnliga, precis som i tryckta böcker, och att kvinnliga karaktärer ofta framställs med mer stereotypiska utseenden. Även i de digitala böcker där karaktärerna förekommer i form av djur kunde dessa tydliga skillnader ses mellan könen. Den här studien kan användas som en jämförelse av tryckta och digitala böcker, vilket kan fungera som en grund för min studie, som dock inte har för syfte att jämföra dessa olika medier på samma sätt, men som drar en relation mellan dem.
Härnäst har jag valt att använda mig av en artikel som handlar om könskodad teknologi i
barnböcker (Axell & Boström 2019). Studien utgår ifrån ett genusperspektiv och är en tematisk analys av barnböcker som särskilt inriktar sig på teknik och teknologi, något som författarna menar är ett ämne som starkt förknippas med män i dagens samhälle. De utgår ifrån tidigare forskning om stereotypa könsroller i barnlitteratur och menar att barnen kan tillägna sig dessa sociala normer från böckerna, och därmed bli begränsade i sina egna uttryck på grund av sitt kön. Resultatet av studien visar att böckerna ofta porträtterar män och kvinnor ur traditionella könsroller, där männen både är de som skapar och använder teknologin. Även i de böcker som utmanar de traditionella könsrollerna kan könsnormativa inslag finnas. Denna artikel är relevant för min studie, både eftersom den beskriver hur barnböcker kan upprätthålla och förstärka traditionella könsroller, men också eftersom den särskilt inriktar sig på teknologi. Om barnen tillägnar sig de normer som hittas i böckerna, alltså att teknologi framförallt är till för män, kan det påverka vilka barn som väljer att använd sig av lärplattor. Det skulle också kunna påverka utformandet av apparna, om de som skapar apparna vet att det främst är pojkar som kommer att använda dem.
Hamilton et al (2006) hade en förhoppning om att deras studie skulle visa att tidigare forskning om könsroller och könsnormer i barnlitteratur hade gjort att de nya barnböckerna var mer jämställda.
Artikeln presenterar en kvantitativ studie där författarna har undersökt mängden manliga och kvinnliga
5
huvudkaraktärer, och stereotypa könsroller, i barnböcker. Författarna utgick ifrån liknande tidigare studier, och menar att det ojämlika resultat som kan hämtas ur dessa borde ha lett till en förändring.
Resultatet visar att manliga huvudkaraktärer fortfarande var betydligt vanligare än kvinnliga, och att de kvinnliga karaktärerna ofta hade traditionellt kvinnliga egenskaper och yrken. Trots att denna studie är flera år gammal anses den ändå vara relevant eftersom den tyder på att barnböckerna tidigare var, och fortfarande var vid denna studies genomförande, ojämlika. En del av studien var också att undersöka skillnader mellan författarnas kön. Där visar resultaten att böckerna skrivna av manliga författare hade betydligt fler manliga huvudkaraktärer, medan böckerna skrivna av kvinnliga författare hade ungefär lika många manliga och kvinnliga huvudkaraktärer. Det var också vanligare att de manliga författarna gav män och kvinnor traditionellt stereotypiska arbeten. Detta, menar Hamilton et al., innebär att det är de manliga författarna som främst bibehåller dessa stereotypa könsroller och sociala normer. Denna artikel är av relevans för min studie eftersom den ger en bild av
könsrepresentation och könsroller i barnböcker, vilket Berry och Wilkins (2017, s. 5) menar har en stor påverkan på barnens tankar om dessa ämnen. Värt att tänka på är också skillnaderna mellan författarnas kön. Om män är mer benägna att använda sig av manliga huvudkaraktärer, och att ge karaktärerna stereotypa egenskaper, kan detta även vara fallet i appar skapade av män.
Stereotypiska könsroller och könsrepresentationer är även i fokus i nästa artikel, men här med icke- mänskliga karaktärer, till exempel bilar och flygplan (Berry & Wilkins 2017). Även djur har blivit exkluderade från denna studie eftersom författarna menar att det redan finns tidigare studier inom ämnet som innefattar både djur och människor. Studien kategoriserar olika böcker och dess karaktärer efter utseende och egenskaper för att kunna se likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga karaktärer, och för att kunna se hur väl dessa är representerade. Resultatet visar att manliga
huvudkaraktärer var betydligt vanligare än kvinnliga huvudkaraktärer, till och med ännu vanligare än vad tidigare forskning visat (Berry & Wilkins 2017, s. 12). Det var också vanligare att de manliga karaktärerna hade mer aktiva roller än de kvinnliga karaktärerna. Berry och Wilkins (2017) menar att ojämlikheten i barnböckerna kan påverka barnens tankar om hur det anses vara möjligt att vara som pojke respektive flicka, och vilka egenskaper som är eftersträvansvärda. De sociala normer som visar sig i böckerna skapar ideal för barnen att anpassa sig efter, och kan därför bidra till att förstärka de traditionella könsroller som förskolan har som mål att bryta (Lpfö 18, s. 7). Denna studie är relevant för mig eftersom den ger en bild av hur barnböcker kan påverka barnens uppfattning om vad som är eftersträvansvärt och vad som är möjligt. Oavsett om karaktärerna är människor eller inte kommer de att påverka barnens tankar om vilka möjliga sätt det finns att vara pojke eller flicka, och en liknande analys av sociala normer och stereotypa könsroller kan även göras av appar.
Slutligen vill jag presentera en avhandling som visar hur barnböcker kan fungera som ett verktyg i skapandet av nya, mer könsneutrala, sociala normer. Barnens tankar om normer och värderingar formas, och förstärks, av det de ser i böcker (Axell & Boström 2019; Berry & Wilkins 2017), och därför har jag valt at använda mig av en studie som visar hur detta kan användas till något positivt.
Avhandlingen handlar om hur böcker som särskilt är anpassade för att bryta traditionella könsmönster kan användas för att minska konflikter mellan barnen och för att ge barnen flera möjliga egenskaper och sätt att identifiera sig som flicka eller pojke (Frieden & Laffin 2019). Studien använder sig av både observationer och barnintervjuer, före och efter introducerandet av dessa böcker, för att få fatt i skillnader i barnens agerande och i deras beskrivning av sig själva och andra barn. Resultatet visar att det blev mindre konflikter mellan barnen, och att barnen började beskriva sig själva, och andra, mer flera olika egenskaper än vad de gjort tidigare. Framförallt var det pojkarna som började använda fler sätt, både stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper, för att beskriva sig själva. Denna studie är relevant för mig eftersom den ger ytterligare argument för hur viktigt det är för barn att få se flera
6
olika representationer av manligt och kvinnligt, något som ofta saknas i barnböcker. Vad barnen anser vara möjligt som pojke eller flicka är starkt förknippat med böckerna de läser (Axell & Boström 2019;
Berry & Wilkins 2017), och därför är ett medvetet val av böcker en viktig faktor i förskolans jämställdhetsarbete.
Sammanfattningsvis går det att se en trend i den tidigare forskningen om barnlitteratur. Manliga huvudkaraktärer är betydligt vanligare än kvinnliga och framställs ofta ur stereotypa könsroller (Bliss 2019; Berry & Wilkins 2017; Hamilton et al. 2006), och detta är något som barnen påverkas av (Axell
& Boström 2019; Berry & Wilkins 2017). Teknik och appar är relativt nya uppfinningar, och därför är det rimligt att tänka att dessa gamla ideal inte skulle finnas i dem, men eftersom flera studier gjorda vid olika tillfällen tyder på samma resultat i barnlitteraturen kan detta inte förutsättas vara sant. Böcker har en stor påverkan på barnens tankar om sociala normer, och jag anser att detsamma gäller för appar.
Användandet av böcker som bryter normen om de traditionella könsrollerna öppnar upp nya sätt för barnen att se sig själva (Frieden & Laffin 2019), och detta förespråkar även en granskning av appar för att kunna göra samma medvetna val när det gäller användandet av lärplattor på förskolan.
Appar i undervisningen
Här presenterar jag forskning om appar, i relation till barn och lärande, för att få en grund till hur de kan användas i förskoleverksamheten.
Den första artikeln är en studie som jämför digitala och tryckta böcker (Ihmeideh 2014). Två grupper barn, en kontrollgrupp och en experimentell grupp, fick testa sina läs- och textkunskaper före och efter studien för att kunna se om det fanns någon skillnad i kunskapsutveckling vid användandet av digitala eller tryckta böcker. Resultatet visar att de barn som fick använda sig av digitala böcker visade en betydligt större utveckling än barnen i kontrollgruppen, och författaren menar att pedagoger bör använda sig av digitala böcker i undervisningen, förutsatt att de har den kompetens som krävs för att använda dem på ett bra sätt. Den här studien ger en inblick i vad lärplattor kan bidra till i förskolan samtidigt som den belyser vikten av pedagogernas medvetenhet om materialet. Detta är relevant för min studie eftersom jag utgår ifrån att läroplattorna används på förskolan, men att innehållet i apparna inte granskas på samma sätt som innehållet i böcker, och kan därför bidra till ett förstärkande av traditionellt könsstereotypa normer.
Pitchford, Chigeda och Hubber (2019) menar att användandet av appar kan vara ett sätt att minska klyftorna mellan pojkar och flickor när det gäller matematik och läsning. Studien utgår ifrån forskning som säger att flickor ofta är bättre på läsning medan pojkar ofta är bättre på matematik, och författarna menar att dessa tidiga skillnader påverkar barnen även när de blir äldre. Författarna använde sig av, vad de kallar för, experiment för att mäta barnens lärande vid traditionella kontra digitala
undervisningstillfällen. Resultatet visar att användandet av digitala appar anmärkningsvärt minskade klyftorna mellan könen vad det gäller matematikkunskaper, och författarna menar att om denna teknik implementeras redan i tidig ålder, innan dessa klyftor har skapats, kan det leda till en mer jämlik utbildning. Värt att notera är att denna studie är gjord i Malawi, men författarna menar att skillnaderna mellan könen när det gäller matematik och läsning är vanligt förekommande i hela världen (Pitchford, Chigeda & Hubber 2019, s. 1), och därför anser jag att artikeln är relevant för mig. Författarna menar också att digitala appar är ett sätt att göra utbildningen mer jämlik, vilket också är högst relevant för min studie.
Axelsson, Andersson och Gulz (2016) utgår, precis som jag, ifrån att tekniken har blivit allt mer framstående inom förskoleverksamhet och är därför i behov av undersökning. Vad som ska
undersökas skiljer sig dock. Jag ska undersöka hur könsroller och könsnormer visar sig i olika appar,
7
medan den här studien undersöker apparnas potential för undervisning och lärande, med särskilt fokus på barnens uppmärksamhet och fokus. Två olika icke-interaktiva tester användes för att få en
uppfattning om barnens koncentrationsförmåga, och sedan användes ett digitalt spel, eller en interaktiv app, där barnen hade som mål att hjälpa figurerna i spelet utan att tappa fokus. Spelet innehöll olika distraktioner och att tappa fokus i detta sammanhang skulle innebära att vända blicken mot något som inte hade med uppgiften att göra. Resultatet av studien visar att yngre barn som i vanliga fall inte kunde stå emot distraktioner faktiskt kunde det när de skulle hjälpa karaktärerna i spelet, och författarna menar att uppgiften i sig har en direkt påverkan på barnens koncentrationsförmåga. De menar också att en viktig fördel med digitala spel, som saknas i traditionella undervisningsmetoder, är att de lättare kan anpassas efter individens behov (Axelsson, Andersson & Gulz 2016, s. 978). Denna artikel är relevant för min studie eftersom den utgår ifrån att tekniken redan finns på förskolan och därmed behöver granskas, vilket även är min utgångspunkt. Resultatet visar att appar kan ha en positiv effekt på barns koncentrationsförmåga, vilket skulle kunna leda till att fler förskolor väljer att använda dem för undervisning, men då blir det också viktigt att se över innehållet i apparna för att kunna se hur de kan påverka barnen på andra sätt.
Slutligen har jag valt att redovisa en artikel som visar hur barns tankar om sociala normer och värderingar kan påverkas genom ett medvetet användande av appar (Navarro-Pérez, Carbonell &
Oliver 2018). Artikeln presenterar en studie som syftar till att minska sexistiska åsikter bland tonåringar genom användandet av en app. Appen var i form av ett spel, eftersom ett spel skulle vara mer engagerande än bara informationen i sig (Navarro-Pérez, Carbonell & Oliver 2018, s. 12), och studien använde sig av två grupper, en testgrupp som spelade spelet och en kontrollgrupp som inte gjorde det. Innan tonåringarna fick testa spelet fick båda grupperna fylla i en enkät med olika sexistiska påståenden där de fick gradera till vilken grad de höll med eller inte höll med, och efter testet fick de sedan fylla i en liknande enkät. Resultatet visar att de sexistiska åsikter som visade sig i testgruppen minskade markant efter användandet av spelet. Författarna menar att pedagogiska spel fungerar som motivation för eleverna och därmed blir mer intressant, och att användandet av appar är ett värdefullt hjälpmedel i jämställdhetsarbetet och arbetet mot stereotypa könsnormer. Denna artikel är relevant för min studie eftersom den visar att barn tillägnar sig sociala normer och värderingar från appar. Detta kan vara fallet även om apparna inte har som syfte att påverka användarnas åsikter och värderingar. Spelet som användes i artikeln var speciellt framtagen för studien, vilket innebär att den var konstruerad med syfte att minska elevernas eventuella sexistiska åsikter. Appar som inte är framtagna ur detta syfte kan ändå innehålla normer och värderingar som inte förespråkar jämställdhet och likvärdighet. Detta innebär att en granskning av innehållet i appar för barn i förskoleålder krävs för att säkerställa att deras innehåll stämmer överens med förskolan läroplan.
Sammanfattningsvis går det att se stora inlärningsmöjligheter i användandet av digitala appar (Ihmeideh 2014; Pitchford, Chigeda & Hubber 2019). Forskningen visar att användandet av appar kan göra undervisningen mer jämställd genom att minska de inlärningsklyftor som finns mellan flickor och pojkar (Pitchford, Chigeda & Hubber 2019), och att appar kan göra det lättare för barnen att
koncentrera sig (Axelsson, Andersson & Gulz 2016). Ett medvetet användande av appar ändrade barnens tankar om könsnormer och könsroller till att bli mer jämställt (Navarro-Pérez, Carbonell &
Oliver 2018), vilket tydligt visar att barn tar till sig normer och värderingar även från appar. Med tanke på dessa positiva resultat är det inte konstigt att användandet av appar blir allt vanligare på förskolan, och för att barnen inte ska tillägna sig olika normer och värderingar som inte stämmer överens med förskolans läroplan är det viktigt att undersöka innehållet i dessa appar.
8
Syfte och frågeställningar
Studiens huvudsakliga syfte är att synliggöra och analysera diskurser om könsroller och könsnormer som kan hittas i appar för barn i förskoleålder, samt att diskutera hur detta kan påverka förskolans jämställdhetsarbete. Barn identifierar sig med karaktärer som de stöter på i sin vardag och därför skulle karaktärerna i lärplattornas appar kunna vara avgörande i barnens uppfattning om olika sociala normer och värderingar. Förskolan har som mål att motverka traditionella könsroller och därför är det intressant att undersöka hur barnens tankar om könsroller och könsnormer kan påverkas av arbetet med digitala verktyg.
Studien utgår ifrån följande frågeställningar:
• Vilka diskurser om kön dominerar i appar för barn i förskoleålder, och hur kan dessa tänkas påverka barnens uppfattning om sociala normer och värderingar?
• Hur kan användandet av appar tänkas påverka förskolans jämställdhetsarbete?
9
Teoretiskt perspektiv
Studien utgår ifrån att medier för barn i förskoleålder innehåller budskap om könsroller och
könsnormer, vare sig det är medvetet eller omedvetet, och att digitala medier i form av appar har blivit allt vanligare inom förskoleverksamhet. Jag använder mig av ett diskursteoretiskt perspektiv för att synliggöra diskurser om kön i appar för barn i förskoleålder och för att kunna analysera hur dessa diskurser kan påverka förskolans jämställdhetsarbete. Eftersom detta är syftet med studien är diskursteori ett lämpligt teoretiskt perspektiv att utgå ifrån. Framöver följer en presentation av diskursteori, och därefter förklaras studiens centrala begrepp, diskurs, makt och diskursordningar, samt hur dessa används i analysen.
Diskursteori
Dahl (2014) förklarar diskursteori som att världen görs meningsfull med hjälp av diskurser, och att diskurserna både beskriver och utgör verkligheten. Den diskursteori som jag använder mig av utgår ifrån att allt i världen utgörs av, och förstås genom, diskurser. Det finns alltså ingen objektiv verklighet, utan verkligheten ses snarare som konstruerad ur ett socialt sammanhang. Fredriksson (2014) menar att det inte finns någon sann eller färdig, objektiv verklighet. Diskursteorin ser verkligheten som något som är i ständig förändring, och den ses därför som tillfällig, och teorins sociala utgångspunkt ser det som att människan både skapar och förändrar verkligheten. Detta ska dock inte ses som att människan har makt över diskurserna, utan snarare tvärtom. Människan styrs av diskurserna (Holmberg 2015) och har därmed egentligen ingen makt över hur verkligheten beskrivs.
Detta menar dock Holmberg (2015) inte är helt sant eftersom människan kan ifrågasätta diskurserna och därmed bidra till en förändring av dem, men den huvudsakliga utgångspunkten är att diskurserna styr människan. Diskursteorin fungerar som ett sätt att göra verkligheten meningsfull för människan genom att tillhandahålla oss verktyg, i form av diskurser, för att tolka den (Fredriksson 2014).
Meningen som läggs i ord och begrepp blir meningsfulla genom att de är kopplade till ett
sammanhang, samtidigt som begreppen endast har gjorts meningsfulla genom att de tillskrivits en viss betydelse. Detta, menar Fredrikson (2014), är ett exempel på hur diskurs är bundna till specifika kontexter. Saker kan alltså tolkas annorlunda i olika sammanhang, vilket för med sig att diskurser är föränderliga.
Diskursteorin har mötts av viss kritik som även är relevant för denna studie. Eftersom diskursteorin utgår ifrån att det inte finns någon objektiv verklighet innebär det att allt blir relativt och alla
tolkningar subjektiva (Fredriksson 2014). De tolkningar som görs i analysen av data i denna studie är alltså mina tolkningar, och utgår ifrån mina värderingar. Det jag anser är en rimlig tolkning behöver inte nödvändigtvis stämma överens med vad någon annan anser är en rimlig tolkning, och därför blir analysen högst subjektiv. Fredriksson (2014) menar att tolkningar enligt diskursteori måste förklaras tydligt och genomskinligt för att läsaren ska kunna förstå hur och varför forskaren har gjort sina tolkningar, och att detta är viktigt för studiens transparens. Hur tolkningarna är gjorda i denna studie försöker därför förklaras i metodkapitlet. Forskningsarbete som använder sig av diskursteori har alltså inte som syfte att presentera den enda sanna tolkningen, utan ska snarare ses som exempel på hur något kan tolkas. Något annat som också talar för att tolkningarna som görs enligt diskursteori endast ska ses som exempel är att diskurserna är bundna till en viss kontext. Om samma data skulle
analyseras enligt diskursteori vid olika tidsperioder, eller olika sociala sammanhang, skulle resultatet
10
alltså se annorlunda ut. Detsamma gäller om materialet skulle analyseras av två olika personer, eftersom tolkningarna är högst subjektiva.
Diskurs
En diskurs är sättet som något förstås eller tolkas i en viss kontext (Eilard 2008, s. 50), och som både begränsar och möjliggör människors agerande (Eidevald 2009, s. 55). Diskurser kan ses som något som avgör vad som är rätt och fel, eller normalt och avvikande, och dessa saker varier över tid och inom olika kulturer. Det är vanligt med en tydlig uppdelning mellan manligt och kvinnligt, och dessa skillnader presenteras ofta som sanningar. Detta innebär att diskurser om könsroller och könsnormer avgör vad som är möjligt eller inte möjligt att göra eller vara beroende på personens biologiska kön.
Kön ses alltså här som något som skapas genom att vi anpassar oss, och förstår saker, enligt olika diskurser. Skillnader mellan män och kvinnor förstås då som konsekvenser av diskurserna om kön, snarare än biologiska skillnader, eftersom de har blivit bemötta, och förväntas vara, på ett visst sätt. En utgångspunkt inom diskursteori är att diskurser är verktyg utan vilka vi inte kan förstå världen (Dahl 2014). Hur vi upplever världen står i relation till hur den beskrivs. Diskurser beskriver världen för oss och tillåter oss därför att förstå vad vi upplever, men detta innebär också att våra upplevelser begränsas av diskurser. Dahl (2014) menar att människor inte kan uppleva någonting utan att diskurserna talar om för oss hur vi ska tolka det vi upplever, och att detta även kan kopplas till kön. Könsroller och könsnormer är då egentligen inte kopplat till kön, utan snarare diskurser om kön, och vad som tolkas som manligt eller kvinnligt är ett resultat av olika diskurser.
En diskurs kan alltså påverka hur vi ser världen genom att beskriva vissa egenskaper som mer eftersträvansvärda än andra. I min analys använder jag begreppet diskurs för att förklara hur könsroller och könsnormer beskrivs och därmed hur barnens upplevelse av dessa, och sig själva, både möjliggörs och begränsas. Ordet diskurs brukar oftast användas i relation till språkbruk, men eftersom det talade och skrivna språket bara är en del av kommunikationen när det gäller barn i förskoleålder använder jag även diskurs-begreppet för att analysera all typ av kommunikation.
Makt
Makt är ett centralt begrepp inom diskursteori. Diskurserna i sig kan tillskriva människor olika maktpositioner, men samtidigt har diskurserna också makt över människorna. Eftersom diskurserna avgör hur vi tolkar olika situationer kan de också begränsa oss i våra tolkningar, vilket betyder att diskurserna har makt över oss, men att människors tolkningar alltid sker med hjälp av diskurser ska inte ses som begränsande på det sätt att tolkningarna aldrig kan förändras. Det finns flera diskurser som beskriver samma sak, och därmed finns det också olika sätt att tolka saker på (Dahl 2014, s. 37).
Detta för med sig en kamp mellan olika diskurser där vissa diskurser anses viktigare, och därmed får mer makt, än andra. Vad som är rätt eller fel och sant eller falskt blir således en fråga om vilken diskurs som har mest makt i det sammanhanget. Detta innebär också att vad som är önskvärda egenskaper som flicka eller pojke bestäms av diskurserna, vilket betyder att pojkar och flickor förväntas agera och vara på ett visst sätt. Eidevald (2009) menar att ord ofta jämförs med varandra i par och ges olika värden, och därmed olika makt. Några exempel är vuxen och barn, där vuxna ses som överordnade barn, och man och kvinna, där män ses som överordnade kvinnor. Dessa
rangordningar kan ses som rådande diskurser, och har i sin tur en direkt påverkan på olika människors maktpositioner.
11
I min analys använder jag begreppet makt som ett sätt att beskriva hur diskurserna påverkar barnen genom att berätta vad som är möjligt, och därmed inte möjligt, att göra eller vara som pojke respektive flicka. Diskursernas makt över barnen, och vilken makt diskurserna ger barnen i relation till könsroller och könsnormer, är de viktigaste aspekterna av maktbegreppet i min studie.
Diskursordningar
Diskursordningar är ett begrepp som är väldigt nära relaterat till maktbegreppet. När vi talar om diskurser är deras makt över människan en viktig aspekt, men diskurserna i sig själva kan också ses som olika mycket värda. De diskurserna som värderas högst har alltså mer makt i sammanhanget än de som värderas lägre. Eilard (2008) kallar detta för diskursordningar och menar, enkelt uttryckt, att det är en slags rangordning av diskurserna. Vilka diskurser som anses vara viktigast kan se olika ut i olika sammanhang, vilket innebär att vad som anses vara rätt som man eller kvinna också kan vara olika saker i olika sammanhang. Olika kulturer har olika syn på män och kvinnor, och med tanke på att förskolan är en plats där många kulturer möts blir det intressant att analysera diskursordningar i en del av förskolans material. Förskolans läroplan kan ses som ett upprätthållande och omförhandlande av diskurser och diskursordningar genom att den uttrycker vad som är eftersträvansvärt för
förskoleverksamheten.
I min analys använder jag mig främst av diskursordningar som ett sätt att undersöka hur viktiga de olika diskurserna verkar vara, och därmed hur de kan påverka barnen. En av studiens frågeställningar handlar om att synliggöra de dominerande diskurserna, vilket alltså är de diskurser som står högst i rangordningen. Eftersom flera diskurser kan finnas i samma situation eller sammanhang blir det intressant att undersöka vilka av dessa som uttrycks som viktigast och hur detta kan påverka barnens tankar om könsroller och könsnormer.
12
Metod
Detta är en kvalitativ studie i form av kritisk diskursanalys. Syftet med studien är att synliggöra diskurser om kön i appar för barn i förskoleålder, och att diskutera hur detta kan påverka förskolans jämställdhetsarbete, och därför ansågs kritisk diskursanalys vara en lämplig metod. I den här delen redovisas och motiveras studiens val av metod, urval och avgränsningar, genomförande,
databearbetning och analysmetod samt forskningsetiska överväganden. Därefter diskuteras studiens kvalitet i relation till metod och genomförande.
Val av metod
En kvalitativ studie har för syfte att undersöka samspel mellan människor för att försöka förstå deras sociala verklighet och hur människorna i fråga tolkar denna verklighet (Bryman 2011).
Undersökningen görs ofta induktivt, vilket innebär att den inte utgår ifrån en förutbestämd hypotes eller teori, men Bryman (2011) menar att detta inte nödvändigtvis är fallet. Den teoretiska
utgångspunkten i en kvalitativ studie är ofta något som uppstår i analysen av insamlade data, och kan i sin tur leda till insamling av mer data i syfte att ytterligare pröva teorin. Fokus ligger då mest på teorigenerering, snarare än teoriprövning. Denna kvalitativa studie är mindre traditionell i det
avseende att den utgår ifrån en förutbestämd teoretisk utgångspunkt, och en hypotes om det diskursiva innehållet i appar för barn i förskoleålder, med syfte att använda insamlade data för att pröva
hypotesen och teorin. Den data som studien använder sig av kan, för tydlighetens skull, delas upp i två delar; dels apparna i sig, eftersom det är dessa som undersöks, men framförallt apparnas innehåll, som samlas in genom användning av apparna. Detta förklaras mer genomgående under genomförande.
Anledningen till att det görs skillnad på apparna och apparnas innehåll är att apparnas syfte, eller användningsområde, inte är det som undersöks, utan fokus ligger på att undersöka vilka diskurser om kön som dominerar i dem.
Studien utgår ifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, vilket gör att kritisk diskursanalys blir en lämplig metod. Diskursanalys är främst en analys av språkbruk och hur språket används (Eilard 2008), men eftersom den här studien undersöker appar för barn som kanske inte har utvecklat varken skrift- eller talspråk ses diskurser också i det som kommuniceras utöver språket, framförallt i form av det som kommuniceras via bilder och gestaltningar. Kritisk diskursanalys betonar vikten av diskursernas makt över den sociala verkligheten, som endast blir meningsfull genom diskurser (Bryman 2011).
Genom kritisk diskursanalys kan diskurser om kön i appar för barn i förskoleålder synliggöras och analyseras i relation till förskoleverksamheten, vilket stämmer bra överens med studiens syfte och frågeställningar som handlar om hur apparnas innehåll kan tänkas påverka barnens tankar om sociala normer och värderingar. Eftersom diskurser både utgör och skapas av den sociala verkligheten, vilket appar kan ses som en del av, fungerar kritisk diskursanalys som metod för att undersöka appar, och därmed försöka svara på studiens frågeställningar. Kritisk diskursanalys kan fungera som ett verktyg i undersökandet av olika diskursordningar, och detta kan användas för att försöka svara på frågan om hur användandet av appar kan påverka förskolans jämställdhetsarbete.
Även om dessa utgångspunkter är relevanta för min studie är de inte helt oproblematiska.
Kvalitativa studier försöker förstå data genom att tolka den, och tolkningar kan variera beroende på vem som gör dem vad som eftersöks. Bryman (2011) menar att den kvalitativa forskningens subjektivitet är en vanlig kritik mot denna typ av studie, och att subjektiviteten gör att studierna är
13
svåra att replikera. På grund av detta kan det vara svårt att säkerställa studiens transparens, eftersom det kan vara svårt att förstå hur forskaren kommit fram till sina slutsatser.
Denna kvalitativa studie har inte gjorts med en traditionell, induktiv utgångspunkt, och därför kan resultatet vara färgat av mina egna tankar och den förutbestämda teoretiska utgångspunkten.
Diskursteori gör apparnas diskursiva innehåll till det huvudsakliga intresset, och eftersom studiens syfte är att synliggöra diskurser om kön hamnar dessa i fokus, men vilka andra diskurser som eventuellt påverkar diskurserna om kön analyseras inte, vilket skulle kunna påverka vilka slutsatser som dras från resultatet. En kritisk diskursanalys presenterar heller inte några svar eller sanningar;
analysen ska snarare ses som exempel på hur något kan tolkas i ett visst sammanhang.
Urval och avgränsningar
Appar för barn i förskoleålder är det material som har varit av intresse för studien, och för att tydligt kunna koppla ihop studien med förskolans verksamhet har valet av appar gjorts utifrån vilka appar som faktiskt förekommer på olika förskolor. Med hjälp av förskolepersonal har jag samlat in appar som de själva använder sig av i yrket för att studien ska kunna anses vara relevant för
förskollärarprofessionen. Det finns massvis med appar för barn i förskoleålder, men istället för att bara ha som krav att apparna ska vara ämnade för yngre barn valde jag att undersöka appar som faktiskt används på olika förskolor för att resultatet tydligt ska kunna kopplas ihop med förskola.
Undersökningsmaterialet består av tre appar som kunde finnas på flest förskolor. Anledningen till att det är just tre är för att jag ansåg att det var mest lämpligt för en studie av denna omfattning,
eftersom fler eller färre hade blivit för mycket eller för lite material. Apparna har också särskilt valts ut med studiens syfte och frågeställningar i åtanke. Eftersom syftet är att synliggöra diskurser om kön har appar utan tydliga könsnormer och könsroller valts bort, men apparna har däremot inte valts ut för att särskilt synliggöra en viss typ av könsroller eller könsnormer. Det enda kravet är att dessa ska finnas i appen i form av någon typ av karaktärer, oavsett hur de framställs. Appar med olika karaktärer, mänskliga eller icke-mänskliga, är det som är relevant för studien. Hur apparna används i
verksamheten har inte dokumenterats eftersom studien utgår ifrån att barn tillägnar sig normer och värderingar från apparna oavsett hur de används, och detta anses därför vara irrelevant. På grund av budgetrestriktioner används endast appar som är gratis i undersökningen.
Den första appen är Spel-Ett. Niilo Mäki Säätiö har skapat denna app som ett sätt för barn att träna på läsning, och på Google Play är den kategoriserad under utbildning. I Spel-ett får barnen lösa olika uppgifter som kopplar ihop bokstäver med ljud, och genom att lösa uppgifterna kan olika belöningar låsas upp. Appen är gratis, finns tillgänglig på App Store och Google Play, och ska fungera på alla enheter.
Den andra appen är Supermarket: Shoppingspel för barn. Appen är skapad av Hippo Kids Games och hamnar också under kategorin utbildning. I appen får du följa med en familj flodhästar som åker till affären och där får du hjälpa dem att handla. Appen är gratis och finns tillgänglig på App Store och Google Play.
Den tredje och sista appen är Code Karts. Den är utgiven av EDOKI ACADEMY och på Google Play har den utbildning och hjärngympa som taggar. Code Karts är en introduktion till programmering och kodning för barn, och målet är att styra en bil på en bana med hjälp av kod. Även denna app är gratis och finns tillgänglig på App Store och Google Play.
Bilagor med samtliga appar finns i slutet av detta examensarbete, men för att få en
rättvisuppfattning om apparna rekommenderas att ladda ned dessa och se dem i sin helhet eftersom det är svårt att förmedla hela innehållet i text.
14
Genomförande
Den data som ligger till grund för analys i denna studie är i form av apparnas innehåll, men
insamlandet av data kan ses som att det har skett i två olika processer; först ett insamlande av appar, och sedan en användning av dessa appar, där relevant innehåll skrivits om till text i syfte att synliggöra diskurser om kön. Apparnas innehåll är den data som har analyserats, men för att kunna samla in denna data krävdes först några appar att utgå ifrån. Framöver förklaras genomförandet av båda dessa processer.
Appar är något som finns både på förskolan och i hemmet, men för att tydligt kunna koppla studien till förskoleverksamhet ansåg jag att det var viktigt att endast använda mig av appar som faktiskt används av förskolepersonal och barn på olika förskolor. Min första tanke var att besöka förskolor för att kunna få direkt tillgång till deras lärplattor och välja ut de appar jag ansåg var relevanta för min studie, och därmed säkerställa att apparna faktiskt används i förskoleverksamhet, men jag blev ganska omgående tvungen att tänka om. Stockholms Universitet gick ut med en rekommendation om att göra studier på distans, på grund av corona-läget, och därför gick detta inte att genomföra. Då fick jag ett tips av min handledare att jag skulle använda mig av sociala medier för att komma i kontakt med förskolepersonal, utan att faktiskt behöva besöka någon förskola. Jag gjorde ett inlägg i en Facebook- grupp för förskolepersonal, och där presenterade jag mig själv och berättade att jag behövde hjälp med mitt examensarbete. Jag efterfrågade appar som gruppmedlemmarna använder sig av på förskolan, men jag specificerade inte vilken typ av appar eller hur de använder apparna eftersom jag inte ville att pedagogerna endast skulle dela med sig av appar som kanske är väl anpassade efter förskolans riktlinjer vad det gäller jämställdhet. Jag skrev att jag skulle göra en studie om appar för barn i förskoleålder, men jag skrev inte vad syftet med studien var. Jag är säker på att det finns appar som innehåller diskurser om kön som stämmer överens med riktlinjerna i förskolans läroplan, och för att få största möjliga variation av appar valde jag att inte dela med mig av studiens syfte. Svaren på inlägget resulterade i en lista med 26 appar, och av dessa 26 valde jag sedan ut tre för att använda i min studie.
Först och främst tittade jag på vilka appar som flera personer hade delat med sig av eftersom jag helst ville använda mig av appar som förekom på flera förskolor för att göra studien mer generaliserbar. Ett annat viktigt kriterium var att apparna innehöll karaktärer eftersom diskurser om genus skulle bli svårt, om inte omöjligt, att hitta i appar utan någon form av karaktärer. De vanligaste lärplattorna på förskola verkar vara iPads, men eftersom jag själv har en Androidtelefon var jag tvungen att välja appar som fanns tillgängliga på Android. De flesta fanns både på Apple och Android, och därför var detta inget stort problem. Däremot kostade några av apparna pengar, och på grund av budgetrestriktioner använde jag mig bara av gratis-appar. Vilken typ av app eller vad apparna används till var inte något jag uppmärksammade under processen eftersom jag inte ansåg att detta var relevant för studiens syfte.
Denna process resulterade i tre appar, Supermarket: Shopping spel för barn, Code Karts och Spel-Ett, och det är innehållet i dessa som analyseras i resultat- och analyskapitlet.
Efter dessa tre appar valts ut kunde insamlandet av data, i form av apparnas innehåll, påbörjas.
Denna insamling har gjorts genom användning av dessa appar. Hur mycket varje app har använts har inte baserats på tid, utan snarare på vad appen erbjuder. Varje app har använts på det sätt att alla appens delar och funktioner har utforskats i syfte att kunna presentera en rättvis bild av dess innehåll.
Under användandet har allt som kan tolkas som manligt eller kvinnligt, eller på annat sätt kan kopplas till könsnormer och könsroller, i appens innehåll kategoriserats och skrivits ned i text för att kunna tolkas och analyseras i form av en kritisk diskursanalys. De skriftliga beskrivningarna av apparnas innehåll har gjorts med syfte att vara objektiv. Eftersom syftet med studien är att synliggöra diskurser
15
om kön i appar för barn i förskoleålder är det endast innehåll som är relevant för detta som har tagits med i beskrivningarna, och analyserna, av apparna.
Databearbetning och analysmetod
Analysen av materialet är gjord i form av kritisk diskursanalys. En kritisk diskursanalys kan förklaras som en dekonstruering av materialet (Eilard 2008). Materialet kategoriseras och delas upp, och kan på så sätt tolkas och förstås på nya sätt. Eilard (2008) menar att målet med diskursanalys är att hitta både mönster och avvikelser, och därmed synliggöra diskursernas mångtydighet. Under databearbetningen har flera diskurser om kön synliggjorts och relaterats till varandra för att kunna få fatt i olika
diskursordningar och maktrelationer. Eftersom diskurser förändras över tid kan denna diskursanalys fungera som ett sätt att förstå hur könsnormer och könsroller framställs i den tid vi lever i nu. Den här studien undersöker appar, och därför kommer all data från användandet av dessa appar. De tre appar som används i analysen har undersökts med fokus på både bild och ljud med syfte att generera data som kan ge en bild av diskurser om kön. I detta sammanhang innebär bild allt som ses på skärmen, alltså både text och andra typer av bilder, rörliga och stilla, och ljud innebär allt som sägs. Eftersom studien utgår ifrån en förutbestämd hypotes om diskurser om kön har apparna undersökts med fokus på könsnormer och könsroller. Den data som framkommit genom användandet av apparna har sammanställts i text för att kunna kategoriseras och sedan brytas ned och omtolkas. Allt som kan tolkas som manligt eller kvinnligt har kategoriserats för att kunna omtolkas i form av diskurser om kön. Datainsamlingen presenteras i form av texter som kategoriserar allt som kan förstås som manligt och kvinnligt i apparnas innehåll för att läsaren tydligt ska kunna förstå vad som analyseras och hur innehållet har tolkats.
Följande är ett konkret exempel på hur data har samlats in genom användandet av dessa appar. I Code Karts ska spelaren styra bilar med hjälp av kod, och när koden blir rätt kör bilarna på en bana och över en mållinje. När bilen kör i mål visas en liten animation av en bil, och denna bil körs alltid av en pojke. Detta kan kategoriseras som att bilar är manligt könskodade, och kanske även hela appen eftersom inga flickor syns. Under användandet av Code Karts har innehållet i appen alltså
dekonstruerats för att kunna tolkas på nytt, i detta fall i form av att det förmedlar diskurser om kön. På detta sätt har apparnas innehåll tolkats och skrivits om till text, och sammanställningen kommer framöver att användas för analys och diskussion i relation till diskurser om kön och förskolans jämställdhetsarbete.
Forskningsetiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) förser forskare med en mängd olika etiska riktlinjer att följa. Mycket har att göra med individsskyddskravet och samtycke från deltagarna. De enda personer som bidragit till denna studie är förskolepersonalen som gav mig apparna, men eftersom dessa inte personligen deltar i studien är risken att deras identitet röjs väldigt låg. Facebook-gruppen som användes vid insamlandet av appar nämns inte vid namn för att minimera risken att dessa personer kan sökas upp i efterhand.
Om gruppmedlemmarna i Facebook-gruppen ses som deltagare i studien kan det anses vara oetiskt att inte delge dem studiens syfte, men eftersom studien endast undersöker apparna, och inte personerna som bidrog med apparna, ansågs detta inte vara relevant för denna studie.
Eftersom denna studie är en kritisk diskursanalys krävs ett etiskt övervägande av hur resultat presenteras och diskuteras. En kritisk diskursanalys har inte som syfte att komma fram till slutsatser om hur något är eller ska förstås; det är snarare exempel på hur saker kan tolkas (Eilard 2008). Enligt
16
Vetenskapsrådet (2017) är det viktigt att studiens syfte och metod tydligt framgår, och därför måste diskursanalysens syfte tydligt förklaras. Detta för med sig att resultaten av analysen måste presenteras som exempel på diskurser, snarare än sanningar om verkligheten. Studien utgår också ifrån ett
förutbestämt teoretiskt perspektiv, vilket i högsta grad påverkar vad som går att utläsa ur
analysmaterialet, och därför ansågs det också viktigt, ur ett forskningsetiskt perspektiv, att vara tydlig med vad som undersöks och vad som inte undersöks i apparna. Denna studie ska inte ses som en bedömning av apparna i fråga, utan endast som ett exempel på hur innehållet i dessa appar skulle kunna tolkas samt hur denna tolkning kan påverka barnens uppfattning om könsnormer och könsroller och förskolans jämställdhetsarbete.
Hur barnens uppfattningar om könsnormer och könsroller kan påverkas av användandet av dessa appar baseras på tidigare forskning, vilket innebär att inga barn har deltagit i studien.
Studiens kvalitet
Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod. Diskursanalysen är ett sätt att tolka och förstå någonting, i det här fallet könsnormer och könsroller, och metoden har fungerat bra i analysen av appar. Tolkningarna görs enlig diskursteori och tidigare forskning, och apparna som studien har undersökt ses här om medier för barn, likt böcker och filmer. Diskursanalysen har fungerat som ett sätt att tolka någonting som vanligtvis granskas ur helt andra perspektiv och med andra metoder, och därför kan denna studie bidra till att appar ses som att de förmedlar innehåll i form av diskurser, vilket i sin tur kan leda till användandet av bättre appar på förskolan. Även om diskursanalysen har fungerat bra i analysen av appar måste även understrykas att analysen till stor del baseras på mina egna tolkningar, vilket innebär att resultat och slutsatser, om än baserade på tidigare forskning, endast ska ses som exempel på hur materialet kan tolkas. Materialet har bearbetats och analyserats med syfte att var objektiv, men i en kvalitativ studie är det näst intill omöjligt att inte basera sina tolkningar på egna tankar och förförståelse. Detta exemplifieras i analysen av appen Code Karts.
Eftersom detta är en studie av relativt liten omfattning kan studiens tillförlitlighet, och kanske framförallt generaliserbarhet, ifrågasättas. En liknande studie av fler appar skulle kunna ge olika resultat, beroende på vilka appar som undersöks, och därför skulle mer material behöva analyseras för att resultatet ska kunna tolkas mer generellt. En diskursanalys är också i allra högsta grad baserad på tolkningar, vilket innebär att studien utgår ifrån mina egna tolkningar. Detta innebär att en liknande studie skulle kunna få helt olika resultat endast på grund av att en annan person, som kanske har andra värderingar och andra sätt att tolka saker på, har genomfört den. Därför är det viktigt att inte förstå denna studie som en bedömning av apparna i fråga, eller förskolans jämställdhetsarbete, eftersom slutsatserna är baserade på mina tolkningar av materialet. Något annat som också skulle kunna påverka studiens tillförlitlighet är att ingen av apparna i analysen är skapade i Sverige. Appar som är skapade i Sverige, kanske med den svenska förskolan i åtanke, skulle kunna innehåll andra diskurser om kön än vad appar som är skapade i andra länder gör. Med det sagt är trots allt alla de analyserade apparna i denna studie appar som används på olika förskolor i Sverige, och därför anses resultatet och analysen ändå vara relevant för förskollärarprofessionen, även om resultatet hade kunnat se annorlunda ut om studien endast hade använt sig av svenska appar.
Om studien inte skulle använda sig av diskursanalys som metod hade en liknande kvantitativ studie kunnat genomföras, kanske med innehållsanalys som metod. Innehållsanalysen ligger ganska nära diskursanalys, men fungerar mer som en kvantifiering av innehållet. En innehållsanalys hade också kunnat synliggöra ojämlikheter i appar för barn i förskoleålder, och hade därmed också kunnat relateras till förskolan jämställdhetsarbete. En innehållsanalys utgår inte, i lika stor utsträckning, ifrån
17
subjektiva tolkningar som en diskursanalys, vilket hade kunnat göra studien mer generaliserbar. Den här studien presenterar analys och slutsatser baserat på subjektiva tolkningar, vilket gör att de endast ska ses som exempel på hur materialet ska tolkas. En innehållsanalys hade kunnat anses vara mer objektiv, och därmed gjort studien mer transparent och slutsatserna lättare att använda sig av i relation till förskollärarprofessionen.
Något som också bör diskuteras i relation till studiens tillförlitlighet är insamlandet av data.
Inledningsvis var tanken att apparna skulle väljas ut genom att jag skulle besöka olika förskolor och se vad de har för appar på sina lärplattor. Detta gick dock inte att genomföra, och därför skedde
insamlandet av data istället genom sociala medier. Det finns ingen garanti att personerna som bidrog med appar som de använder i förskoleverksamhet faktiskt använder dessa appar, eller ens arbetar på förskola, eftersom det går att vara relativt anonym på internet. Att apparna som analyserats i denna studie faktiskt används på svenska förskolor utgår alltså ifrån antaganden om att personerna om bidrog med dem arbetar inom förskoleverksamhet. Om apparna istället hade samlats in direkt från olika förskolor hade det varit lättare att säkerställa att apparna faktiskt används i förskoleverksamheten, medan den metod som jag var tvungen att använda istället gör det mer osäkert. Med detta sagt har jag fullt förtroende för alla som bidrog till insamlandet av data för denna studie.
18
Resultat och analys
I den här delen presenteras och analyseras studiens resultat enligt diskursteori. Varje avsnitt inleds med en kort presentation av appen i fråga, där allt i appens innehåll som ansågs kunna kopplas till diskurser om kön skrivs fram i text, och sedan analyseras detta i form av en kritisk diskursanalys.
Resultat och analys av varje app presenteras var för sig, och denna kritiska diskursanalys fokuserar särskilt på begreppen makt och diskursordningar. Syftet med analysen är att försöka besvara studiens frågeställningar, som handlar om diskurser om kön och förskolans jämställdhetsarbete, och svaret på dessa frågeställningar sammanfattas i slutet av detta kapitel. Analysen fungerar inte som en
bedömning av apparna, utan snarare som ett sätt att synliggöra diskurser om kön i apparnas innehåll, och därmed ge exempel på hur barnens uppfattningar om könsnormer och könsroller kan påverkas vid användandet av dessa appar.
App 1: Spel-Ett
Spel-Ett är en app där användaren får styra en karaktär genom en värld av bokstäver och fonetiska ljud, i syfte att utveckla läs- och skrivkunskaper. Appen riktar sig till barn i förskolan och är utformad som ett pedagogiskt spel där spelaren låser upp belöningar genom att klara olika banor. Spelet går ut på att para ihop bokstäver med rätt ljud och blir successivt svårare för varje avklarad bana.
Det första användaren får göra är att välja karaktär, och detta val görs baserat på två slags streckgubbar varav en verkar ha byxor och den andra kjol eller klänning. Jag tolkar dessa karaktärer som pojke eller flicka, och när användaren har valt en av dessa får hen välja färg på hud, hår och kläder. Båda karaktärerna har likadana kläder och kan välja samma färger, men flickan har alltid långt hår och pojken har alltid kort hår. Efter valet av karaktär startar spelet och användaren får välja vilken väg hen vill gå. Väl inne i spelet syns olika symboler som användaren kan trycka på för att få fram olika menyer. Symbolen som tar användaren till en meny där hen kan anpassa sin karaktär är alltid en bild på pojkens ansikte, oavsett om användaren har valt att spela som pojke eller flicka. När
användaren klarar utmaningar får hen en belöning i form av någon slags ädelsten, och dessa kan användas för att låsa upp accessoarer eller hjälpmedel. Accessoarerna är mestadels samma för båda karaktärerna, förutom att pojken kan välja att låsa upp skägg, medan flickan kan välja att låsa upp en tiara som ”passar perfekt till en prinsessa”. Exempel på accessoarer som kan låsas upp av båda karaktärerna är handväskor, färger och olika ”fuskkort” som kan användas som hjälpmedel. Utöver detta är spelet detsamma oavsett vilken karaktär användaren väljer att spela som.
Analys av Spel-Ett
Diskurser om kön blir genast synliga i analysen av Spel-Ett. Genom att användaren får välja att spela som pojke eller flicka kan en jämställd diskurs utläsas. Appen ger uttryck av att den både är till för flickor och pojkar, och verkar därmed jämställd och inkluderande. Båda karaktärerna har också likadana kläder på sig, och kan välja samma färger på dessa kläder, vilket också kan ses som en jämställd diskurs om kön där det inte görs någon skillnad på pojkar eller flickors kläder. Däremot får användaren inte välja frisyr på sin karaktär; flickan har alltid långt hår och pojken har alltid kort hår.
Detta kan ses som en mer traditionell diskurs om kön, där en viss frisyr endast lämpar sig för det ena eller det andra könet. Efter användaren har skapat sin karaktär börjar spelet, och där kan pojkens
19
ansikte ses på en av menyknapparna, oavsett vilken karaktär användaren har valt att spela som. Detta kan ses som att skaparna av appen tar för givet att det är flest pojkar som använder sig av appen, vilket tyder på en diskursordning som rangordnar diskursen om teknologi som manligt könskodat högst, och därför kommer de flesta att välja pojken. Det kanske var enklare för skaparen av appen att bara använda sig av en ikon för den menyknappen, och om hen då tog förgivet att de flesta skulle välja pojken kanske det var därför pojkens ansikte hamnade där. Belöningarna som delas ut efter varje avklarad bana är i form av några slags ädelstenar, och dessa är detsamma för båda karaktärerna. Här återfinns tecken på en mer jämställd diskurs igen, eftersom båda får samma belöning i samma valuta.
När denna valuta ska spenderas visas också tecken på en jämställd diskurs. Båda karaktärerna kan, för det mesta, låsa upp samma accessoarer, bland annat i form av handväskor eller färgpaket till hår och kläder. Detta kan tolkas som att de båda karaktärerna har samma valmöjligheter oavsett kön, vilket återigen tyder på en jämställd diskurs. Denna jämställda diskurs konkurrerar dock med en betydligt mindre jämställd diskurs som också synliggörs i valet av accessoarer. Flickan kan välja att låsa upp en tiara, medan pojken kan låsa upp skägg. Här görs en tydlig uppdelning mellan könen. Appen talar om för användaren att en tiara endast är till för flickor, och att tiaran ”passar perfekt till en prinsessa” kan ses som att flickan ska eftersträva att vara en prinsessa. Att endast pojken kan låsa upp skägget skulle helt enkelt kunna tolkas som biologiskt korrekt, men enligt min uppfattning är karaktärerna barn. Om detta är fallet innebär det i så fall att skägget är ett lösskägg, och skulle därmed kunna användas av både flickan och pojken, men detta är endast min tolkning och behöver inte nödvändigtvis vara sant.
En mängd olika diskurser om kön går att utläsa ur appen och dessa diskurser ger barnen olika makt genom att de talar om för barnen vilka egenskaper eller beteenden som är eftersträvansvärda, och därmed begränsar eller möjliggör dem. Diskurserna konkurrerar också med varandra, vilket kan diskuteras och synliggöras i form av diskursordningar. Redan från början ger appen uttryck för att vara till för både flickor och pojkar, och dessa kan också klä sig likadant och i samma färg. Detta kan göra att barnen ser appar och lärplattor som någonting som är till för alla, oavsett kön, och att alla kan klä sig i vilka kläder de vill. Detta innebär då en diskurs som förespråkar jämställdhet. Samtidigt finns ingen möjlighet att välja frisyr, och båda karaktärerna har könsstereotypa frisyrer. Detta talar emot den jämställda diskursen om kläder och färger kopplat till kön, och synliggör istället en tydlig uppdelning mellan könen. Barnen får alltså information om att de får klä sig som de vill, oavsett kön, men att håret borde vara på ett visst sätt. Detta kan ses som två olika diskurser som konkurrerar med varandra, och för därmed med sig en diskursordning. Appen försöker förmedla en jämställd diskurs där kön inte verkar spela någon roll, samtidigt som den också gör en tydlig uppdelning mellan könen. Diskursen om kön som avgörande för vissa aspekter av karaktärerna tolkar jag i det här fallet som överordnad den mer jämställda, kanske neutrala, diskursen, och denna typ av uppdelning fortsätter även efter valet av karaktär. En av menyknapparna är alltid i form av pojkens ansikte, och detta tolkar jag som att skaparen av appen förväntar sig att det mest är pojkar som kommer att använda den. Som sagt verkar appen försöka förmedla en jämställd diskurs genom att vara inkluderande för både flickor och pojkar, men samtidigt kan vissa saker, som pojkens ansikte på menyknappen, tolkas som att appen främst vänder sig till pojkar. Även här konkurrerar olika diskurser med varandra. Den jämställda diskursen där appar är till för alla konkurrerar med diskursen om att appar är till för pojkar. Något som däremot motsäger sig antagandet om att appen endast är för pojkar är de olika accessoarerna som går att låsa upp under spelets gång. Här görs det återigen en tydlig uppdelning mellan könen, men denna uppdelning innebär också att appen är inte endast riktar sig till pojkar. Flickan kan låsa upp en tiara, medan pojken kan låsa upp skägg. Skäggets signifikans har redan diskuterats och kan tolkas på lite olika sätt, men det verkar tydligt att pojkar inte får ha på sig en tiara. Detta kan ses som begränsande för pojkar och får därmed makt över vad barnen ser som möjliga klädval eller val av accessoarer.
20
Sammanfattningsvis kan appen ses som att den förmedlar information om könsnormer i form av diskurser. En jämställd diskurs, där flickor och pojkar har samma förutsättningar och får göra samma saker, är det huvudsakliga innehållet, även om denna diskurs samtidigt konkurrerar med andra diskurser. Förskolan har som mål att motverka traditionella könsroller (Lpfö 18, s. 7) och jag anser att Spel-Ett kan bidra till detta jämställdhetsarbete genom att utmana barnens tankar om vad som anses vara till för pojkar eller flickor. Även om diskurser som ligger mer i linje med traditionella könsroller förekommer i appen anser jag att det huvudsakliga innehållet förmedlar en mer jämställd diskurs om kön.
App 2: Supermarket: Shoppingspel för barn
I Supermarket: Shoppingspel för barn får vi följa med en familj flodhästar till olika affärer.
Användaren får hjälpa familjen att handla alla saker som finns på listan, för att sedan ta sig till kassan och betala. När de har handlat färdigt får de åka till ett nöjesfält som belöning. Direkt när appen startas ses flodhästfamiljen stå tillsammans utanför sitt hus. Deras familj består av en mamma och en pappa, samt två barn, en son och en dotter. De två vuxna benämns som mamma och pappa, och barnen hänvisas endast till som ”barn”, men min tolkning är dock att det är en son och en dotter. Mamman och dottern har klänningar på sig, medan pappan och sonen har tröjor. Dottern har även en rosett på huvudet, och mamman är den enda som har ögonfransar. Här får användaren trycka på en knapp som tar upp en karta, och där finns olika uppdrag att välja på. Uppdragen presenteras i form av
familjemedlemmar som alla behöver saker från olika typer av affärer. Det första uppdraget får användaren från mamman som behöver handla saker i mataffären. När uppdraget startas befinner sig familjen tillsammans i mataffären. Pappan kör en kundvagn tillsammans med båda barnen, och mamman ger dem en inköpslista och försvinner sedan ur bild. Sedan får användaren plocka saker från hyllan och lägga i vagnen medan familjen går genom affären. Ibland är sonen utklädd till pirat, och då plockar han saker från hyllorna som inte står på listan, vilket leder till att hans syster säger åt honom att sluta. När de har fått med allt på listan tar de sig vidare till kassan, och där väntar mamman. När alla saker har scannats i kassan får användaren betala genom att lägga pengar på disken, och sedan får barnen följa med pappan till ett nöjesfält som belöning. När allt detta är färdigt får användaren välja ett nytt uppdrag, den här gången från morfar. Han behöver verktyg från affären, och sedan fortsätter spelet på samma sätt.
Analys av Supermarket: Shoppingspel för barn
I Supermarket: Shoppingspel för barn får vi följa en familj, vilket direkt innebär att diskurser om kön går att utläsas. Även om familjen är flodhästar är de tydligt könade som man eller kvinna, flicka eller pojke. Kvinnliga karaktärer har klänning, och manliga karaktärer har tröja på sig, och färgen på dessa kan ses som överensstämmande med stereotypa könsnormer. Direkt när appen startas synliggörs diskurser om kön i form av kläder och färger. Pojkar och män ska klä sig på ett visst sätt, medan kvinnor och flickor ska klä sig på ett annat. Det faktum att det endast är mamman som har ögonfransar kan tolkas som att hon är sminkad, vilket kan förstås som en diskurs om att mammor, eller mer generellt kvinnor, ska sminka sig.
När spelet börjar får användaren det första uppdraget från mamman. Uppdraget är att handla matvaror, och hela familjen åker till affären tillsammans. Att mamman har skrivit inköpslista och
