Elevers självkänsla

Estetisk-filosofiska fakulteten

Mika Skoog

Elevers självkänsla

En intervjustudie över pedagogers arbete med att stärka elevers självkänsla.

Students´ self-esteem

An interwiew study of teachers´ efforts to enhance students´ self-esteem

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Handledare: Marie Karlsson

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Abstract

This composition is about how teachers work with their students to enhance their self-esteem.

To be able to stand up for who you are and be proud of yourself, to be able to make decisions that are good for you, and to be able to resist peer pressure you will need a good self-esteem. I started to take note of previous research in this area, since I formulated my purpose in so doing, which is to find out how teachers in primary education is working to strengthen students' self esteem. To get answers to my questions about educators' work on this, I chose to apply this kind of qualitative interviews. In order to enhance students' self-esteem, it requires that the teacher can first identify a student with low self-esteem. The interviews point to the importance of a positive attitude towards its students and the need to highlight and commend the students in what they are good at. The results also show that by putting one's feelings and opinions through discussions and various valuation exercises so students become confident in themselves, strengthen their self-esteem and courage to take on a little more.

Sammanfattning

Det här arbetet handlar om hur pedagoger arbetar med sina elever för att stärka deras

självkänsla. För att kunna stå upp för den man är och vara stolt över sig själv, för att fatta beslut som är bra för sig själv som människa och kunna stå emot grupptryck så behöver man en god självkänsla. Jag började med att ta del av tidigare forskning på området, sedan formulerade jag mitt syfte med arbetet, som är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar för att stärka elevens självkänsla. För att få svar på mina frågor kring pedagogernas arbete med detta, valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer. För att kunna stärka elevers självkänsla så krävs det att pedagogen först kan identifiera en elev med låg självkänsla.

Intervjuerna pekar mot vikten av ett positivt förhållningssätt gentemot eleverna och vikten av att lyfta och berömma eleverna i det de är bra på. Resultatet visar också att genom att sätta ord på sina känslor och åsikter genom samtal och olika värderingsövningar så blir elever tryggare i sig själva, stärker sin självkänsla och vågar ta för sig lite mer.

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.1 Syfte och frågeställning 5

2. Litteraturstudie / tidigare forskning 7

2.1 Begreppet självkänsla 7

2.2 Identifiering av elever med låg självkänsla 9 2.3 Olika arbetssätt för att stärka självkänslan 10

3. Metod 13

3.1 Val av metod 13

3.2 Val av intervjupersoner 13

3.3 Planering och intervjufrågor 14

3.4 Genomförande och bearbetning 14

3.5 Etik 15

4. Resultat 16

4.1 Identifiering av elever med låg självkänsla 16 4.2 Arbetet med att stärka självkänslan individuellt

och i grupp 16

4.3 Svårigheter med arbetet 17

4.4 Vinster hos eleven och i elevgruppen 18

5. Diskussion 19

5.1 Metoddiskussion 19

5.2 Resultatdiskussion och slutsats 20

5.3 Förslag på vidare forskning 21

Referenslista 22

5 1. Inledning

Ända sedan jag började min utbildning på lärarprogrammet har jag varit väldigt intresserad av de sociala bitarna av yrket. Hur barnen mår, hur de har det hemma, vilka vänner de har och hur de beter sig runt varandra. I samhället idag utsätts barn och unga dagligen för intryck om hur man ska vara, se ut, vad man ska ha på sig, vad man ska tycka osv. För att klara av att vara sig själv och stå upp för den person och människa man är, krävs det en god självkänsla. Det krävs att man är trygg i sig själv och stolt över den man är.

I Lpo94 står det följande:

”Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.”¹

När jag läser detta så inser jag att det är ett stort ansvar som läggs på mig som lärare, och jag förstår att jag behöver vara kunnig och medveten om hur man arbetar med att bygga upp en god självkänsla hos eleverna. Under min VFU har jag stött på många elever som mår dåligt på ett eller annat sätt, några är väldigt tysta och hörs inte alls. Andra är utåtagerande och tuffa eller blir klassens clown. Läraryrket är långt ifrån att bara lära ut ämneskunskaper, jag har upplevt att en mycket stor del av tiden går åt till att lära, vägleda och stötta elever i den sociala kompetens som alla behöver i samhället på ett eller annat sätt. För att eleverna ska kunna lära sig saker så måste de må så pass bra att de klarar av att ha fokus på skolarbetet, om de sitter och funderar över vad alla tycker om dem, eller om de oroar sig för att svara fel så kommer de inte att lära sig särskilt mycket. Därför har jag valt att studera hur pedagoger arbetar med att stärka självkänslan hos elever i grundskolans tidigare år.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med att stärka elevers självkänsla, och hur de arbetar med att få ett tryggt och öppet klimat i

klassrummet.

Mina frågeställningar är:

- Hur uppmärksammar pedagoger att en elev har en låg självkänsla?

1 Utbildningsdepartementet, Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet 1994

6 - Hur arbetar pedagoger i grundskolans tidigare år för att stärka elevers självkänsla

individuellt och i grupp?

- Vilka svårigheter upplever pedagogerna med detta arbete?

- Vilka vinster ser de hos eleven och i elevgruppen?

2.0 Litteraturstudie/ tidigare forskning

7 I min litteraturstudie tar jag upp hur olika författare ser på begreppet självkänsla, det har jag gjort för jag anser att det är viktigt att vara medveten om hur man själv ser på begreppet. Senare har jag valt att lägga fokus på hur lärare kan identifiera elever med en låg självkänsla och då skriver jag om en studie som gjorts i Skottland. Sist tar jag upp några olika arbetssätt för att arbeta med att stärka elevers självkänsla, både på grupp och individnivå.

2.1 Begreppet självkänsla

”självkänsla, självuppfattning, inom psykologin en med känslor och värderingar förbunden del av en persons självmedvetande.”²

Poulsen skriver i sin bok Barnets Utveckling om skillnaden mellan begreppen självförtroende och självkänsla. Han menar att självförtroende är hur man bemöter en situation, medan självkänsla är hur vi ser på oss själva i den situationen, vilka frågor vi ställer oss om det egna jaget.³

Begreppet självkänsla finns beskrivet av en rad olika författare, Johnson skriver i sin bok Självkänsla och anpassning, att begreppet handlar om hur vi värderar oss själva. Vi har alla ett känslomässigt förhållande till oss själva. Hon menar att vi alla gör en slags bedömning av, och att vi mer eller mindre respekterar oss själva.⁴ Vidare beskriver Johnson skillnaden mellan självkänsla och självförtroende på ett liknande sätt som Poulsen ovan. Att självförtroendet är mer situationsbetonat medan självkänslan är något mer bestående.

Från det att människan är väldigt ung ställer vi oss själva frågan: Vem är jag? Ju äldre vi blir, desto mer betydelse får frågan. Vi ställer oss fler frågor och funderar också över hur vi framstår i andra människors ögon. Människan har förmågan att se sig själv utifrån, och det är också därifrån vi får respons och reaktioner från andra människor, vilket i sin tur påverkar hur vi ser på oss själva. Barn lär sig i tidig ålder vilka slags beteenden som resulterar i positiv respons från omvärlden.⁵ Ett barns namn är viktigt för självkänslan, i vilket sammanhang och med vilket röstläge människor runtomkring barnet använder dess namn har en stor påverkan på vilka känslor barnet kopplar ihop med bilden av sig själv. Ett litet barn lär sig fort att koppla ihop sitt

2 www.ne.se 2011-04-26 17.00

3 Poulsen, A. Barnets utveckling 1994

4 Johnson, M Självkänsla och anpassning 2003

5 Johnson, M Självkänsla och anpassning 2003

8 namn med sig själv. Det kan både vara positivt uppmärksammande eller vara negativt

utpekande.⁶

När barnet är litet är det väldigt känsligt för hur det hör sitt eget namn. Om namnet ofta hörs med en röst som är skarp, ilsken, ledsen, gnällig eller föraktfull kan det leda till att barnet får en sämre självkänsla.⁷

”Barnet skall registreras omedelbart efter födseln och skall ha rätt från födseln till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt som det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem.”⁸

Föräldrar som är inkonsekventa i sitt beteende och bemöter ett litet barns behov på ett sätt som gör att barnet känner sig försummat, kan leda till att barnet blir ängsligt och klängigt. Detta gör att det håller sig nära i stället för att utforska och lära sig nya saker. Ett barn som är tryggt och vet var tryggheten finns vågar pröva och utforska, vilket gör att självkänslan stärks.⁹ När ett barn har dålig självkänsla leder det ofta till fler misslyckanden, på grund av inställningen då barnet tar sig an en uppgift. Detta blir en negativ spiral, där fler misslyckande leder till ännu sämre självkänsla, vilket leder till fler misslyckanden. Poulsen talar om en ”inlärd

hjälplöshet”.¹⁰ Han menar vidare att det finns sex olika orsaker till varför ett barn hamnar i den negativa spiralen från första början.

”1 Barnet saknar naturliga anlag för aktivitetsformen i fråga.

2 Barnet har växt upp i en kärlekslös miljö.

3 Man har tidigare ställt för låga krav på barnet.

4 Man har tidigare ställt för höga krav på barnet.

5 När barnet tidigare misslyckats, har den feedback som barnet fått snarare handlat om dess bristande förmågor än om dess bristande ihärdighet.

6 När barnet tidigare lyckats, har det inte fått något adekvat erkännande.”¹¹

6 Brodin, M, Hylander, I, Själv-känsla 2002

7 Brodin, M, Hylander, I, Själv-känsla 2002

8 FN:S Konvention om barnets rättigheter, Artikel 7:1

9 Johnson, M, Självkänsla och anpassning 2003

10 Poulsen, A Barnets utveckling 1994 s150

11 Poulsen, A Barnets utveckling 1994 s150

9 Orsakerna till att en människa från början grundlägger en låg självkänsla är många, och vår självkänsla har vi med oss genom livet. Därför anser jag att det är viktigt med pedagoger som också är medvetna om detta så att en elev med låg självkänsla kan få hjälp så tidigt som möjligt.

2.2 Identifiering av elever med låg självkänsla

I detta arbete har jag valt att inrikta mig på hur pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år arbetar för att stärka elevers självkänsla, hos de elever som de anser har ett sådant behov. För att pedagogerna ska kunna hjälpa en elev med detta så krävs det först och främst att de kan

identifiera en elev som har en låg självkänsla.

I en artikel skriven av David Miller och Teresa Moran skriver de om en studie som gjorts i Skottland ang. hur lärare lyckas med att identifiera elever med låg självkänsla i sin egen klass.

Studien gjordes på 337 barn i åldern 10-12 år och deras lärare i 13 olika skolor. Alla lärare var kvinnor. Lärarna hade små klasser som de känt länge, skolorna låg på små orter vilket gjorde att de hade fördel av att känna föräldrar och känna till många av elevernas hemsituation.

De påpekar att självkänsla är väldigt svårt att mäta. De använder en skala som kallas

Rosenberg´s Self-Esteem scale. Lärarna blev ombedda att identifiera elever i sin klass med en låg självkänsla, samtidigt fick eleverna själva göra ett test som visar hur deras självkänsla ser ut.

Kontentan av studien visar att lärarna kunde identifiera en elev av tre som har en låg självkänsla.

De tecken de letat efter hos eleverna var de som beskrivs som ”typiska tecken” på att en elev lider av låg självkänsla. De tecken som beskrivs av författarna till artikeln är, att barnet är tillbakadraget, att de är motvilliga till att vara med på olika gruppaktiviteter och att de är rädda för nya utmaningar. Det finns också de barn som visar upp ett beteende som är raka motsatsen, de som är överdrivet självsäkra, skrytsamma, och kan även vara störande under lektioner.

Vidare hade lärarna även sett efter elever som har en ovilja till att arbeta under lektionspassen, var allmänt negativa och saknade motivation. Många av lärarna nämner också att kroppsspråket hos dessa barn visar mycket. Många av barnen hamnade ofta i konflikter under rasterna.

Författarna pekar på svagheter med studien dels på grund av att det är svårt att mäta självkänsla och dels därför att de anser att studien är för liten. Men de höjer ändå ett varnande finger och ifrågasätter de ”typiska tecknen” som många lärare letar efter. Författarna föreslår att orsaken till att lärarna hade så svårt att identifiera dessa elever är att eleverna själva blir väldigt duktiga

10 på att dölja att det faktiskt inte mår bra. Men de frågar sig också var lärare kan vända sig föra att få hjälp med detta, då det som majoriteten av lärarna letade efter visade sig vara fel?¹²

2.3 Olika arbetssätt för att stärka självkänslan

Då jag sökt efter litteratur som behandlar ämnet självkänsla och hur pedagoger och andra människor kan arbeta med att stärka sin egen och andras självkänsla insåg jag att det finns en hel uppsjö med olika böcker och artiklar som skriver om en mängd olika metoder. Jag har lagt fokus på pedagogens arbete med självkänslan hos sina elever på grupp och individnivå. Detta resulterade i att jag valt att kort skriva om och presentera följande arbets-och förhållningssätt.

Positiv uppmärksamhet

Kimber, skriver att ”Barn lär sig saker och gör saker just för att bli sedda. Därför är det viktigt att vi ser dem för rätt saker”¹³ Kimber skriver också om att ignorera ett dåligt beteende och uppmärksamma det positiva kallas för ett ”selektivt seende” Om pedagoger uppmärksammar och tillrättavisar ett dåligt beteende så blir det omedvetet så att eleven fortsätter. Att ge elever beröm är något som är väldigt viktigt och då särskilt elever som har det svårt i skolan. Dock kan det vara svårt för vissa elever att ta till sig beröm om han/hon inte fått det så ofta. Ett beröm bör vara tydligt för eleven så att han/hon vet exakt vad det var som var bra. En elev som ofta får beröm och som vet vad som är bra kommer efter hand själv att få en mer positiv bild av sig själv.¹⁴

Webster-Stratton skriver att barn som är mer hyperaktiva, kräver mer positiv uppmärksamhet än lugna barn. Det beror på att hyperaktiva barn lever mer i nuet och har svårt att lära sig av

tidigare erfarenheter medan lugna barn lär sig fortare vilket beteende som resulterar i beröm och positiv uppmärksamhet. Att lyfta fram varje barn inför gruppen och visa upp arbeten är bra så länge man uppmärksammar alla barn någon gång. Barn som har problem i skolan och till viss del utåtagerande barn behöver ett extra tydligt beröm. Dessa barn kräver så mycket

uppmärksamhet att de hellre tar negativ uppmärksamhet än ingen alls. Att säga till en elev att

12 Miller, D & Moran, T One in Three? Teacher´s Attempts to Identify Low Self-Esteem Children (2005)

13 Kimber, B Lyckas som lärare 2005 s52

14 Kimber, B Lyckas som lärare 2005

11 han/hon har jobbat bra idag är visserligen beröm, men det är svårt för eleven att veta VAD som var bra. Ett tydligt beröm är ett bra beröm.¹⁵

Forumspel går ut på att eleverna ska spela upp en form av teater kring en situation som det finns anledning att arbeta mer med eller diskutera kring. De spelar upp ett scenario två gånger och under andra gången får andra elever bryta genom att ropa ”stopp”. Det är nu diskussionen kommer eller så kan en annan elev gå in och byta ut en av skådespelarna mot sig själv och sedan fortsätta scenen på ett annat sätt.¹⁶

Värdegrundsövningar finns det många olika, med grundidén innebär att eleven på något fysiskt sätt måste stå för sig egen åsikt och sitt eget tyckande. Kanske genom att ställa sig upp när ett påstående sägs om eleven håller med eller att ställa sig i ett hörn som symboliserar en särskild åsikt.¹⁷

Byréus skriver om hur viktig lärarens roll är i sammanhanget. Läraren får inte lägga allt fokus på grundidén som var utan bör låta eleverna få fria händer och se var det leder. Hon menar att barn som har roligt tillsammans och leker mycket tillsammans uppstår det mer sällan problem kring. Att som lärare våga utmana sig själv och låta sig själv tappa kontrollen är en viktig del då man som pedagog använder forumspel som pedagogiskt verktyg. ¹⁸

Att leda elever i forumspel, värdegrundsarbete och värderingsövningar är annorlunda mot att lära ut exempelvis matematik. Man är en ledare i stället för en lärare. Byréus menar att man själv inte bör vara med i övningarna, men att svara ärligt och dela med sig av sin åsikt om den efterfrågas. Det blir svårare för eleverna att utvecklas om ledaren själv är med. Eleverna har ofta en vana att anpassa sig till den vuxnas åsikter. Som ledare bör du också påminna eleverna och ställa frågan då och då, om de handlar efter sina egna tankar och åsikter, det är lätt att följa efter en stark röst i klassen eller sin bästa kompis.¹⁹

15 Webster-Stratton, C Utveckla barns emotionella och sociala kompetens 2004

16 Byréus, K, Du har huvudrollen i ditt liv 2001

17 Byréus, K, Du har huvudrollen i ditt liv 2001

18 Byréus, K, Du har huvudrollen i ditt liv 2001

19 Byréus, K, Du har huvudrollen i ditt liv 2001

12 När man arbetar med värderingsövningar kommer eleverna att säga både väldigt bra och mindre bra saker. Det är viktigt att uppmuntra till att dela med sig av det man vill säga men man bör inte ge personliga värdeomdömen under övningarna alls. En grupp identifierar sig snabbt tillsammans och därför är det viktigt att stärka gruppens självförtroende kollektivt för att skapa en trygg miljö. Detta görs genom att vara noga med att hela tiden uppmuntra ett gott beteende. ²⁰

Sammanfattning

Självkänsla och hur vi värderar oss själv, hur vi ser på oss själva grundläggs redan i tidig ålder.

Som pedagog i skolan bör man kunna identifiera en elev med låg självkänsla för att kunna arbeta med eleven på ett bra sätt, för att eleven ska få en bättre självkänsla. I en studie som gjorts i England visade det sig att lärare som skulle identifiera elever med låg självkänsla inte lyckades så bra och kunde bara identifiera en elev av tre. Det finns många sätt att arbeta på för att stärka elevers självkänsla. Positiv uppmärksamhet och tydligt beröm är ett sätt att arbeta på, det gäller då elever på individnivå. Forumspel och värderingsövningar är andra sätt att arbeta på för att stärka självkänslan hos eleverna och även för att skapa ett tryggt och öppet klimat i klassrummet. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med att stärka självkänslan hos elever.

20 Byréus, K, Du har huvudrollen i ditt liv 2001

13 3.0 Metod

Jag vill undersöka hur lärare arbetar med att stärka elevers självkänsla. Vilka svårigheter de upplever i sitt arbete och även vilka vinster de gör. Jag vill även undersöka hur de ser att

eleverna från första början har en låg självkänsla. Vilket jag anser vara viktigt för att kunna lyfta och arbeta med problemet från början. I detta kapitel beskriver jag mitt arbete med att få svar på mina frågeställningar. Jag beskriver mitt val av metod och intervjupersoner, hur jag planerade innan intervjuerna och förklarar också hur jag gick till väga och hur jag bearbetade den data jag fick fram. Sist tar jag upp den etiska aspekten av min undersökning.

3.1 Val av metod

När jag funderade över valet av metod så utgick jag ifrån mitt syfte och hur jag på bästa sätt skulle få fram svar på mina frågor. Jag hade först en tanke på att göra observationer, för att se hur lärare bemötte de elever som hade låg självkänsla. Jag insåg att jag inte skulle få ut det jag ville om jag använde mig av observationer. Jag ville inte enbart se hur pedagogen arbetade, utan även ta del av tanken kring varför just det arbetssättet eller förhållningssättet användes. Jag ville också få en bakgrund och ta del av pedagogens erfarenheter. Därför valde jag att i stället göra intervjuer. Intervjuerna är av kvalitativ sort. Jag valde denna typ av intervju för att det skulle finnas ett stort utrymme för intervjupersonen att berätta och förklara om sitt sätt att arbeta och om sina konkreta erfarenheter. Patel och Davidsson skriver att en kvalitativ intervju ställs frågan så att personen som intervjuas kan svara med sina egna ord och berätta öppet kring frågan.

Både intervjuare och intervjuperson är delaktiga och skapar tillsammans ett samtal. Kvalitativa intervjuer har ofta en låg grad av standardisering på frågorna, alltså intervjupersonen ges ett stort utrymme att svara, och behöver inte svara med bara en mening, eller väldigt kort.²¹

3.2 Val av intervjupersoner

Jag har valt att intervjua både lärare och fritidspedagoger, då jag anser att de två yrkesgrupperna ser eleverna i olika situationer under dagen, och jag vill ha med synen ifrån båda parter. Jag har valt pedagoger med en lång erfarenhet, jag var intresserad av deras erfarenhet i arbetet med att stärka elevers självkänsla, vilka sätt de ansåg vara bra och vad de hade lärt sig inte fungerade.

Situationen som en fritidspedagog möter eleven i kan variera om man jämför med situationen läraren ser eleven i. Detta gör i sin tur att villkoren för dessa båda pedagogerna kan skilja sig åt, och kan även påverka bemötandet av och arbetet med eleven med ambitionen om att stärka

21 Patel, R, Davidsson, B, Forskningsmetodikens grunder 2003

14 elevens självkänsla. Jag har valt att lägga fokus på deras erfarenheter, både positiva och

negativa, snarare än deras åsikter kring sitt arbete.

3.3 Planering och intervjufrågor

Jag valde ut två olika skolor som jag ringde till, det var skolor som jag hade anknytning till och var lite bekant med. Personerna jag valde att fråga var pedagoger som jag stött på i olika sammanhang, men inte hade någon närmare relation till. Jag förklarade mitt ärende och

berättade kortfattat vad det handlade om. Sedan bestämde vi en tid för att ses. I samtliga fall på skolan där intervjupersonen arbetade, i klassrum eller fikarum. Jag utgick ifrån mitt syfte och mina frågeställningar för att skapa intervjufrågor som underlag för mina intervjuer, jag ville ta del av deras erfarenhet och reflektioner snarare än att få kortfattade svar. Detta gjorde att jag försökte ställa öppna frågor som skulle inbjuda intervjupersonen att berätta lite mer om hur hon tänkte, än att bara svara med någon mening. Mina intervjufrågor;

På vilket sätt identifierar du de elever som har en låg självkänsla?

Hur arbetar du med dessa elever?

Vilka svårigheter finner du med det här arbetet?

Vilka vinster ser du hos eleverna/i elevgruppen?

3.4 Genomförande och bearbetning

Innan den första intervjun var jag lite nervös, och även min intervjuperson. Vi träffades i fikarummet på hennes skola. För att kunna gå tillbaka och veta exakt vad vi sagt valde jag att spela in samtalet, det gjorde jag med min mobiltelefon. I början var det lite svårt men vi glömde snart båda bort att vi spelade in och det flöt på bättre efter en liten stund. När jag sedan skrivit om första intervjun så insåg jag att jag missat en del. Jag fick ringa första intervjupersonen för att ställa några följdfrågor, detta samtal spelade jag inte in, jag försökte anteckna lite stödord samtidigt för att inte glömma bort eller missa något. Jag skrev färdigt första intervjun så fort jag kunde efteråt för att ha alla intryck färska och inte glömma bort något. Den andra

intervjupersonen träffade jag i hennes klassrum efter att eleverna gått hem. Även hon tyckte att det var lite nervöst att bli inspelad, och hon bad mig lova att jag skulle ta bort det så fort jag var färdig med materialet. Själv var jag inte lika nervös inför andra intervjun och jag fick också med allt jag behövde direkt och behövde inte göra någon kompletterande intervju. Även här skrev jag färdigt intervjun så fort jag kunde. Intervjuperson tre träffade jag i ett grupprum på hennes arbete på fritids. Jag fick med allt jag behövde och skrev färdigt kort efter att intervjun var

15 färdig. Intervjuerna tog ca 25-35 min / tillfälle. Plus telefonsamtalet med den första

intervjupersonen som varade ca 15 min. Efter att jag skrivit ner intervjuerna har jag gått igenom all data jag samlat in och sedan började jag sortera ut vad de sagt som hörde ihop med vilken frågeställning. Sedan skrev jag ut frågorna en i taget och samlade ihop det pedagogerna sagt kring den frågeställningen och sammanställde dessa till text. Detta gjorde att jag fick svaren på mina frågor konkret och jag kunde se likheter och skillnader i det pedagogerna sagt.

3.5 Etik

Kvale skriver att innan man gör en intervju, så ska intervjupersonen ha fått information om, och känna till det allmänna syftet med undersökningen. De måste också veta vilka risker och

fördelar det innebär att delta, och de har rätt att dra sig ur precis när de vill. De har även rätt att vara helt anonyma men också att få sitt namn med om de så önskar.²² Vetenskapsrådet tar i sin text Forskningsetiska principer,²³ upp fyra olika krav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Jag har tagit hänsyn till dessa krav då jag har informerat mina intervjupersoner om vad det är jag ska undersöka och att de när som helst kan avsluta intervjun och välja att inte längre delta i min studie. Eftersom att ingen av mina intervjupersoner är under 15 år så har jag inte behövt någon vårdnadshavares samtycke för att kunna göra intervjuerna utan det räcker med att

intervjupersonen ger sitt samtycke. Mina intervjupersoner är helt anonyma och de benämns i min text med första bokstaven i ett påhittat namn. Vidare skriver vetenskapsrådet att ingen data som jag samlat in får användas i ett kommersiellt syfte.²⁴ Innan jag började planera mina intervjuer så tog jag del av denna information som jag skulle komma att behöva för att kunna bedriva min studie på ett etiskt korrekt sätt.

22 Kvale, S Den kvalitativa forskningsintervjun 2009

23 Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer 2005

24 Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer 2005

16 4.0 Resultat

I detta kapitel redovisar jag resultatet av mina intervjuer, jag har delat in det i fyra olika delar, där jag först tar upp hur pedagogerna identifierar en elev med låg självkänsla. Sedan tar jag upp hur de arbetar för att stärka självkänslan hos eleverna och vilka svårigheter se ser med detta arbete. Sist skriver jag om vilka resultat de ser med sitt arbete, både hos eleven och i

elevgruppen.

4.1 Identifiering av elever med låg självkänsla

Pedagogerna som jag intervjuat har alla arbetat i många år och har genom åren sett många olika beteenden som alla pekar på en låg självkänsla hos eleven. M menar att det är individuellt och att beteenden som alla visar på en låg självkänsla kan vara vitt skilda. Som exempel tar hon upp både barn som är väldigt tysta, som inte kräver någon uppmärksamhet över huvud taget, men hon tar även upp den raka motsatsen. De elever som gör allt för att få uppmärksamhet, några blir clowner och andra slåss eller beter sig illa på andra sätt. Både B och S nämner liknande tecken.

Vidare visar intervjuerna att andra tecken och beteende som pedagogerna ser vid en låg

självkänsla är svårigheter att färdigställa uppgifter, osäkerhet i nya situationer, elever som räcker upp handen och ställer frågor som de egentligen redan vet svaret på. B säger att dessa elever nästan alltid har på tok för höga krav på sig själva och sin egen prestation. B nämner att hon ofta litar till sin magkänsla, känner hon att något inte är som det ska med en elev så brukar det visa sig att det inte är det. Ett annat tecken som ofta visar sig medar M och S är att en elev med låg självkänsla ofta misslyckas i sina sociala kontakter med andra elever. Detta är någonting som är extra viktigt att försöka hjälpa till med menar M och ge eleven verktyg för att lyckas bättre.

4.2 Arbetet med att stärka elevens självkänsla individuellt och i grupp

Arbete med att stärka elevens självkänsla bedrivs på många olika sätt. Pedagogerna arbetar på tre olika skolor i två olika kommuner. Det finns många olika arbetsmodeller ute i skolorna för att arbeta med värdegrund, och för att stärka eleverna på olika sätt. SET, Projekt Charlie, Komet mm. M arbetar inte efter någon av dessa modeller, utan på hennes skola har de prövat olika och sedan plockat ut de bitar de tycker ha fungerat väl. På skolorna där S och B arbetar de mycket efter SET men även här har man plockat bort och lagt till efter tycke och smak.

För att stärka självkänslan hos eleverna är det viktigt menar M att de får lära sig att sätta ord på hur de känner, vad de tycker och tänker. M arbetar mycket i halvklass med vad hon kallar för känslogrupper. De pratar mycket om känslor, och eleverna får själva berätta om hur det känns

17 när man är arg, vad som gör honom/henne arg osv. Olika värderingsövningar används på olika sätt av alla tre pedagogerna, S och B menar att det är väldigt tacksamt att arbeta med eftersom det kan appliceras på olika situationer, anpassas efter ålder och mognad mm. Alla tre

pedagogerna tar också upp vikten av att se alla elever och ha ett positivt förhållningssätt, att stärka och berömma eleverna i det de är bra på. S berättar att hon är noga med att förklara för sina elever att alla är bra på någonting men att ingen är bra på allt. B säger att elever som har låg självkänsla kan ha svårt att ta till sig beröm och det är därför viktigt att vara konkret. Hon brukar visa upp någonting eleven gjort några veckor tidigare för att sedan visa på det som görs just nu för att eleven tydligt ska se förbättringen och på så sätt blir det enklare för eleven att se vad som är bra.

Både S och B använder sig av kompissamtal, det är en metod där målet är att eleverna ska kunna klara av att lösa konflikter själva, men endast vägledning av en vuxen. Eleverna får berätta om de löst någonting själva under den gångna veckan, de får ta upp om någon gjort dem ledsna eller om man själv gjort någon ledsen. Eleverna har chansen att säga förlåt. Både S och B tycker att det fungerar väldigt bra och att eleverna blir duktigare och duktigare på att lösa konflikter på egen hand. S och M, som båda för tillfället arbetar med lite yngre elever brukar använda sig av olika böcker och berättelser som de utgår ifrån i sitt arbete, de kan handla om något dilemma som eleverna sedan får diskutera med varandra. S säger att det kan vara ett bra sätt att samtala kring en konflikt eftersom det blir avdramatiserat på så vis att det är personer som inte är verkliga.

4.3 Svårigheter med arbetet

Pedagogerna såg olika svårigheter med arbetet att stärka elevernas självkänsla, men det var ingen som hade någon typisk svårighet som de alltid stötte på utan det varierar hela tiden beroende på elevgrupp. S säger att det är svårt när hon känner att hon inte når eleven, när hon inte ser någon förändring till det bättre alls. Vidare säger hon att det är svårt att veta när hon behöver ta ett ytterligare steg och ta upp ärendet hos exempelvis elevhälsoteamet. Alla tre pedagogerna tar upp samarbetet med hemmet, och att när det inte fungerar så är det otroligt svårt. Att kunna få med sig föräldrarna och ha en bra kommunikation är otroligt viktigt säger M.

Vidare säger M att det ibland kan komma upp saker när barnen pratar om känslor som absolut inte är lämpade för hela elevgruppen att lyssna på, men samtidigt är det viktigt att eleven som valt att öppna sig just där och då får prata om det som är jobbigt. En sådan situation kan vara

18 svår att handskas med, ofta är det barn som de misstänker far illa hemma som ofta väljer att öppna sig vid dessa tillfällen.

4.4 Vinster hos eleven och i elevgruppen

B berättar att hon ser förändring hos eleven till det bättre exempelvis när eleven färdigställer en bilduppgift som tidigare bara åkt i papperskorgen hela tiden. Eleven slutför också andra

uppgifter och kommer fram till henne för att berätta att han/hon är klar med uppgiften.

M berättar att hon får många förtroenden av eleverna, och att hon också ser färre konflikter i gruppen, att eleverna lyckas bättre i sina sociala kontakter. S säger att eleverna vågar ta för sig mer och pröva nya saker. De blir glada och missar inte massor av roliga saker bara på grund av att de inte vågar pröva. Alla pedagoger tar upp en förbättrad skolprestation som en positiv följd av en stärkt självkänsla.

19 5. Diskussion

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar för att stärka självkänslan hos sina elever. I detta kapitel diskuterar jag vad jag kommit fram till, först i en metoddiskussion och därefter resultatet av vad som framkommit i min undersökning.

Sist kommer det förslag på vidare forskning.

5.1 Metoddiskussion

När jag påbörjade min undersökning så hade jag först bestämt mig för att göra observationer.

Det bestämde jag eftersom jag ville se hur pedagoger arbetade för att stärka elevers självkänsla.

När jag funderade vidare så kom jag fram till att jag inte skulle få ta del av pedagogens tankar och erfarenheter bakom deras arbete om jag använde mig av observationer. Eftersom det var en stor del av mitt syfte så valde jag i stället att göra intervjuer med tre stycken verksamma

pedagoger. Jag valde att spela in mina intervjuer, och precis som Patel & Davidson (2003) skriver så håller jag med om att så fort intervjun var färdig och jag stängde av inspelningen så blev intervjupersonen mer avslappnad och pratad mer öppet. Att spela in samtalet var ett mycket bra hjälpmedel efteråt för att kunna gå tillbaka och lyssna, men det gjorde både mig och

intervjupersonen lite mer stela än vad vi annars hade varit. Jag anser att det var mycket bra att jag intervjuade både lärare och fritidspedagoger, då de under en arbetsdag träffar eleverna i helt olika situationer och kan arbeta med eleverna på olika sätt. Detta gjorde att jag fick fram fler arbetssätt för att stärka självkänslan, än vad jag hade fått fram om jag endast valt den ena eller andra yrkesgruppen. Hade jag haft mer tid så hade jag gärna gjort observationer också som ett komplement till mina intervjuer, för att även se hur pedagogerna arbetar. Men eftersom jag inte hann med att göra båda, så känner jag mig ändå nöjd med att det var intervjuer jag valde.

Jag valde att ställa få och stora frågor i stället för fler och kortfattade, på så vis kunde jag få ut mer berättelse från pedagogerna och på så vis ta del av erfarenhet. Däremot blev det svårt då mina intervjupersoner ibland kom ifrån ämnet lite grann när de fick så stor frihet, vilket gjorde att jag var tvungen att avbryta vid något tillfälle. Jag hade också gärna gjort flera intervjuer om det hade funnits tid till detta. Jag fick mycket intressant bonusmaterial på grund av detta men det var inte relevant för just den här studien. Jag hade gärna även gjort intervjuer med elever för att se hur de ser på begreppet självkänsla, hur de känner att de bemöts av pedagoger när det

kommer till att få beröm och att uppmärksammas mm.

20 5.2 Resultatdiskussion och slutsats

I min undersökning så ville jag ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar för att stärka självkänslan hos sina elever. Jag ville ta del av deras erfarenhet och vad de upplevde för hinder och möjligheter med detta arbete. Alla pedagoger som jag intervjuat tar upp liknande beteenden och tecken, hos elever som har en låg självkänsla. Tecken som kan vara varandras motsatser. Inåtbundna och väldigt tysta elever likaväl som utåtagerande och

uppmärksamhetskrävande. Liknande tecken tar Miller och Moran (2005) upp i sin studie där de skriver om hur en grupp lärare i Skottland skulle identifiera elever med låg självkänsla. För att kunna hjälpa en elev med låg självkänsla så bör pedagogen först kunna identifiera eleven som behöver hjälp. Det som jag finner väcker frågor hos mig är att samma tecken som pedagogerna jag intervjuat letar efter, är samma tecken som lärarna i skottland använt sig av, och de endast lyckats identifiera en av tre elever med låg självkänsla. Hos mig själv väcker detta en del oro, eftersom det är genomgående liknande tecken som beskrivs både av författarna och pedagogerna som jag intervjuat. Precis som Miller och Moran påpekar i sin artikel så är studien som

genomförts visserligen liten, men hos mig väcks ändå en del frågetecken när lärarna bara lyckades identifiera en av tre elever med låg självkänsla.

Pedagogerna som jag intervjuat tar alla någon gång upp värderingsövningar som arbetssätt, de menar i likhet med Byréus (2001) att detta är bra övningar som går att anpassa bra efter elevgrupp och som är en bra träning i att stärka sin självkänsla och ta reda på vem man är som person. Att sätta ord på vad man tycker och hur man menar är enligt alla tre pedagogerna ett bra sätt att skapa en god självkänsla. Det är otroligt bra träning att förklara hur man menar och jag vet av egen erfarenhet att det inte alltid är så lätt.

B och M tar upp beröm som en av grundpelarna när det kommer till att stärka en enskild elevs självkänsla. B menar att det är bra att ha konkreta bevis att visa eleven. Elever med låg

självkänsla kan ha svårt att ta till sig berömmet och behöver därför ett konkret beröm. Kimber (2005) menar att den som berömmer ska vara väldigt tydlig och konkret i sitt beröm. Pedagogen bör inte bara säga att det var bra utan i stället säga att det var bra att du räckte upp handen och väntade på din tur i stället. B berättade att hon brukar visa eleven ett arbete som gjordes för några veckor sedan och jämför med det eleven håller på med just nu, då blir det omöjligt för eleven att inte se sitt framsteg. S berättar att hon brukar vara noga med att förklara för eleverna att det är okej att inte vara bra på allt och att man inte behöver lyckas första gången utan kan pröva igen. S säger också att hon är noga med att lyfta en elev i det som just han/hon är bra på.

21 Det gäller att passa på när tillfälle ges. Jag tror att värdegrundsarbete på schemat kan vara ett sätt att arbeta men jag tror att arbetet och förhållningssättet för att stärka elevers självkänsla bör genomsyra allt arbete i skolan och hela arbetsdagen. Det ligger ett stort ansvar på pedagogen, men jag tror också att när man väl har tänket med sig så är det inget problem. Ett positivt förhållningssätt från pedagogen smittar även av sig på eleverna och detta göra förhoppningsvis att de kan hjälpa och stötta varandra. På så vis har man fått ett positivt klassrumsklimat på köpet. Jag anser att syftet med mitt arbete har uppfyllts och jag har fått svar på mina frågeställningar.

5.3 Förslag på vidare forskning

Någonting som jag funderat mer på, men som jag inte lagt så mycket fokus på under arbetet är att alla pedagoger tagit upp kontakten mellan hemmet och skolan som en viktig del i arbetet med eleverna. Pedagogerna upplevde alla att det underlättade mycket om kontakten med

vårdnadshavaren var god. En elev träffar bara pedagogerna på skolan under en viss tid av dagen och resten av tiden spenderas med andra människor i hemmet. Ett ämne som jag tycker bör belysas mer är hur samarbetet mellan hem och skola fungerar i de familjer där det finns elever som far illa.

22 Referenslista

Tryckta källor

Byréus, K. (2001) Du har huvudrollen i ditt liv, Stockhom: Liber Brodin, M & Hylander, I. (2002) Själv-Känsla, Stockholm: Liber FN. FN:s Konvention om barns rättigheter, Artikel 7

Johnson, M. (2003) Självkänsla och anpassning, Lund: Studentlitteratur Kimber, B (2005) Lyckas som lärare. Värnamo: Fälth & Hässler

Miller, D & Moran, T. (2005) One in Three? Teachers` Attempts to Identify Low Self-Esteem Children. Pastoral Care in Education, Vol. 23 Issue 4, p25-30

Poulsen, A. (1994) Barns Utveckling, Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (1994), Lpo 94, Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, Stockholm: Utbildningsdepartementet

Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer. Elanders Gotab

Webster-Stratton, C. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm:

Förlagshuset Gothia Elektroniska källor

www.ne.se 2011-04-26 17.00

23