Självkänsla: en undersökning om hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla

Full text

(1)2007:114. EXAMENSARBETE. Självkänsla En undersökning om hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla. Veronika Berg Elena Stenberg. Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap. 2007:114 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--07/114--SE.

(2) Självkänsla! En undersökning om hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla.. Veronika Berg Elena Stenberg. Vetenskaplig handledare: Arne Forsman Våren 2007 Lärarutbildningen Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för pedagogik och lärande.

(3) Förord Ett varmt tack till våra intervjupersoner i Piteå vars deltagande gjorde att vår undersökning blev möjlig att genomföra. Ett särskilt stort tack till vår handledare Arne Forsman som hjälpt oss oerhört mycket på ett konstruktivt sätt. Vi vill rikta ännu ett tack till våra vänner och familj som hjälpt oss under denna tid och stöttat oss när vi behövt det. Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete och många härliga skratt även under svåra stunder. Piteå den 11 maj 2007. Veronika Berg. Elena Stenberg.

(4) Abstrakt Veronika Berg och Elena Stenberg (2007) Självkänsla, En undersökning om hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla Examensarbete. Luleå, Sverige: Institutionen för pedagogik och lärande, Luleå Tekniska Universitet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla. Tidigare forskning, läroplanen för förskolan samt olika teorier har studerats. Anledningen till att arbeta med begreppet självkänsla är att vi tror att det kan förhindra ett självdestruktivt beteende senare i livet. I studien användes kvalitativa intervjuer som grund för vår undersökning där åtta förskollärare från fyra förskolor i Piteå Kommun deltog. Resultatet av vår undersökning visade att arbetet med att stärka barnens självkänsla sker hela tiden i den dagliga verksamheten. Intervjupersonerna var djupt överens om att det är oerhört viktigt att stärka självkänslan eftersom dagens samhälle blir allt tuffare. Genom detta arbete har vi fått insikt i att det är viktigt att stärka självkänslan redan i förskolan.. Sökord: förskolan, självkänsla, barn.

(5) Innehållsförteckning Förord Abstrakt Bakgrund................................................................................................................................... 1 Definition av begrepp............................................................................................................. 2 Förankring i styrdokument ..................................................................................................... 2 Teorier och tidigare forskning................................................................................................ 3 Sociala aspekten ................................................................................................................. 3 Biologiska aspekten............................................................................................................ 4 Psykologiska aspekten........................................................................................................ 5 Självkänsla ............................................................................................................................. 6 Behovsteorier ......................................................................................................................... 7 Syfte ........................................................................................................................................... 9 Metod......................................................................................................................................... 9 Etisk utgångspunkt ................................................................................................................. 9 Genomförande........................................................................................................................ 9 Undersökningsupplägg......................................................................................................... 10 Informationshämtande metoder............................................................................................ 11 Analysmetod......................................................................................................................... 12 Resultat.................................................................................................................................... 13 Hur skulle du beskriva begreppet självkänsla? .................................................................... 13 Vad är viktigt att tänka på när man försöker stärka barns självkänsla? ............................... 13 Arbetar ni med självkänsla nu? ........................................................................................ 14 Varför ska man stärka barnens självkänsla? ........................................................................ 14 Hur arbetar man med att stärka barnens självkänsla i förskolan? ........................................ 15 Skulle ni vilja ta hjälp av utomstående för att få tips om hur man kan göra för att stärka barnens självkänsla?......................................................................................................... 16 Har arbetet med självkänsla förändrats under åren? ........................................................ 16 Har ni mycket samarbetsövningar i grupp, att ni stärker barnen i grupp? ....................... 17 Diskussion ............................................................................................................................... 18 Bakgrundsdiskussion............................................................................................................ 18 Metoddiskussion................................................................................................................... 19 Validitet och tillförlitlighet................................................................................................... 20 Resultatdiskussion................................................................................................................ 21 VAD? och VARFÖR?...................................................................................................... 21 HUR?................................................................................................................................ 22 Fortsatt forskning ................................................................................................................. 23 Referenslista............................................................................................................................ 25. Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2.. Informationsbrev till intervjupersoner Intervjufrågor.

(6) Vi är två lärarstudenter som har kommit i kontakt med självdestruktivt beteende under vår uppväxt. Med självdestruktivt beteende menas när personer exempelvis: skär sig, bränner sig själva. Den ena av oss har haft kompisar med destruktivt beteende och för två av dessa gick det så långt att de tog livet av sig. ”Forskning har visat att var tredje ung person (flicka) har haft självmordstankar och cirka 5 % har gjort självmordsförsök av olika allvarlighetsgrad” (Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2004:1 sid. 21). Socialstyrelsen har gjort flera undersökningar gällande ungdomar. En av dessa gjordes i Halland där ungdomar i åldern 13–18 år fick svara på frågor om sin hälsa. Enkäten besvarades av nästan 3 000 elever från år 7–9 i grundskolan och gymnasiets år 2. Av dessa uppgav drygt 7 procent (10 procent flickor, 5 procent pojkar) att de under det senaste året (2001) avsiktligt skadat sig själva, till exempel genom att skära sig eller ta tabletter någon eller några gånger. Ett fåtal elever (2 procent) rapporterade att detta skett ofta. Ingen könsskillnad kunde ses bland de sistnämnda (www.socialstyrelsen.se).. Ovanstående undersökningar visade på att detta var ett stort problem i vårt samhälle, som dessutom ökar hela tiden. Eftersom det är fler och fler som vill dämpa sin smärta och en del till och med vill ta sitt liv. Vid tidigare kontakt med privatpersoner har det kommit fram att barn redan i sex års ålder mår dåligt och inte vill leva längre. Därför är det viktigt att ta hand om barnen redan i förskolan. Tanken med denna studie var från början att undersöka hur det går att förhindra dessa tragiska utgångar genom ett förebyggande arbete redan i förskolan. Det naturliga valet blev att arbeta med självkänslan i vår studie för att undersöka om det har betydelse för att stoppa självdestruktivt beteende hos barn. Detta blev för stort därför valdes hur förskolan arbetar för att stärka självkänslan. En lämplig målgrupp, som har stor kunskap, för vår undersökning är förskollärarna vilka arbetar dagligen med barnen. Pedagogernas uppgift är att ge barnen en trygg miljö att vistas i. De ger barnen verktyg att vara trygga redan när de är små, om inte hemma, så åtminstone i förskola och skola.. Bakgrund I detta avsnitt behandlas först definitioner av begreppen självförtroende, självkänsla självuppfattning. Sedan tas förankring i styrdokument samt teorier och tidigare forskning upp. Därefter behandlas begreppet självkänsla mer ingående och avslutas med behovsteorier. Nedanstående dikt valdes eftersom den ger en tydlig bild över vad god självkänsla är. Jag är som jag är! Jag är som jag är, folk får hata mig om de vill. Jag ser ut som jag ser ut, folk får tycka som de vill. För jag kommer aldrig att ändra mig för någon annans skull. Jag är som jag är och det får ni acceptera. (Hedlund och Ramnefalk red. 1994, sid.220). 1.

(7) Definition av begrepp I denna studie ses självförtroendet som helheten där självkänsla och självuppfattning är byggstenar. (se fig.1) Självuppfattning. Självförtroende. Självkänsla Figur 1 Vår definition av självförtroende. Enligt National Encyklopedin (NE) definieras självförtroende som en ”stark tilltro till den egna förmågan”. I denna studie definieras självförtroende; att ha stark tro på sig själv. Vår definition är likvärdig med hur NE definierar detta begrepp. NE:s definition på självkänsla är att ha en ”medvetenhet om den egna personlighetens värde”. Enligt Branden, psykolog och samhällsdebattör är självkänsla ”egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar samt förtjänt av framgång och välmående”. Sterns teori om självkänsla innefattar hela spektrat från att vara, duga, synas, känna, göra, vilja, till att reflektera över sig själv (Folkman, 1998). I doktorsavhandlingen Upplevd kompetens ges en tydligare bild av självkänsla, där Cooley menar att självkänslan är ”socialt bestämd och fungerar som en spegel där man i spegeln reflekterar andras värderingar av en själv” (Cooley,1902 se Hörnqvist, 1999 sid. 26). Med självkänsla menas i denna studie att vara medveten om sitt eget värde vilket överensstämmer med NE:s definition. NE definierar självuppfattning på följande vis ”hur individen tror att andra ser på en och hur individen uppfattar sig själv”. Enligt Imsen (2000) anser Erikson att det är först i skolåldern som känslan av egenvärde knyts till egna handlingar, därför är det viktigt att föräldrarna lär barnet skillnaden på rätt och fel, gott och ont. Maslow anser däremot att en positiv självuppfattning är ett grundläggande behov (ibid). Vår definition på självuppfattning i denna studie är densamma som NE:s. Det är hur individen tror att andra uppfattar denne och även hur den själv uppfattar sig.. Förankring i styrdokument Nedanstående citat från läroplanen för förskolan, Lpfö98 belyser vikten av att arbeta med självkänsla i förskolan; En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla. 2.

(8) människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen (Lpfö98 sid.7). Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan (Lpfö98 sid.8). De vuxna skall ge barnen stöd att utveckla tillit och självförtroende […] Förskolan skall vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens (Lpfö98 sid. 9).. I styrdokumentet Lpfö98 framgår det att personalen ska lyfta fram barnens egna uppfattningar och att varje enskild individ ska få göra val utifrån sina förutsättningar. När barnen uppnår de uppsatta målen stärks deras självkänsla. Därför är det viktigt att barnens egna val tillgodoses. Alla har olika förutsättningar att ta sig fram här i livet och pedagogerna inom förskolan ska se till den enskilda elevens behov. Piteå kommuns ställningstagande togs med, eftersom den lokala nivån är de direktiv som våra intervjupersoner förhåller sig till. Självkänsla, nyfikenhet, lust att leka och lära är viktigt för barn och ungas utveckling. Ett välutvecklat språk är nyckeln till social kompetens och lärande. (Barn och utbildningsplan, 2007-2009, Piteå Kommun). I de ovanstående citaten framgår det att pedagogerna ska se till varje enskild individ och därför är det viktigt att stärka barnens självkänsla redan där. Förskolan är grunden till att barnens självkänsla stärks.. Teorier och tidigare forskning Stensmo (1994) tog upp de olika pedagogiska filosofernas syn om hur barn ska uppfostras och hur deras idéer kan tillvaratas. I denna studie var utgångspunkten filosofernas synsätt gällande självkänsla, självuppfattning och självförtroende. Självkänslan och självförtroende tas upp redan under Antiken (469-399 f.Kr). Sokrates motto var att ska känna sig själv utifrån sig själv. Platon anser i sin tur att genom en fysisk fostran av föräldrar eller skola fick barnen veta om de dög. Detta skulle till slut leda till att barnen fick självkontroll. Det tydde på att redan under Antiken var det viktigt att barnen lärde känna sig själv innan de kunde börja lära sig andra saker (ibid.). Självkänslan var en viktig del i barnens utveckling. Via diskussioner som skett genom tiderna har det visat sig att det är tre orsaker som kan påverka barnens utveckling, nämligen den sociala, biologiska och psykologiska aspekten (Imsen, 2000).. Sociala aspekten Stensmo (1994) belyste det behavioristiska synsättet som ansåg att människan vid födseln var en ”tabula rasa” – en tom tavla. Det betyder att ett fåtal reflexer var medfödda. I övrigt var människans kunskaper och erfarenheter inlärda. Detta synsätt med empiriska ideal påverkades av bland annat av Aristoteles och Locke som grund. Aristoteles ansåg att barnen var tvungna att kunna behärska sig och de skulle ha goda. 3.

(9) vanor för att kunna ta vara på sig själv. Locke såg det som en ”… etisk fostran som avser barnens utveckling av vanor, dess mål är självbehärskning och självkontroll; förnuftet skall övervinna impulserna” (Stensmo, 1994 sid. 91). Det fanns tre kända namn inom behaviorismen (Imsen, 2000). Det första var Pavlov som med hjälp av sina hundar utförde studier i klassisk betingelse vilket innebar att utvecklingen byggde på att den medfödda reflexen påverkades av stimuli – respons. Inlärningen skedde enligt Pavlov genom att en yttre påverkan kopplades samman med den medfödda reflexen. Detta innebar att en känsla associerades till en särskild situation exempelvis om en person ätit svampstuvning och sen fått magsjuka associerades svampstuvning med illamående (ibid.). Imsen (2000) beskrev hur Watson utvecklade Pavlovs teorier genom att studera hur en olustkänsla kunde skapas med hjälp av en yttre påverkan. Han använde sig av den elva månader gamle bebisen Albert och lät slå på ett järnrör i samband med att denne fick se vita råttor. Detta experiment visade, enligt Watson hur fobier hos människor kunde uppstå. Den siste som haft betydelse inom behaviorismen var Skinner, som studerade hur beteende formas av dess konsekvenser. Till sin hjälp använde han sig av förstärkning och bestraffning (ibid.). Watson, Pavlov och Skinner kom fram till samma slutsats. Det var miljön, den sociala aspekten som påverkar barnens utveckling.. Biologiska aspekten Enligt den psykoanalytiska teorin fanns medfödda, ärftliga anlag till grund för vårt beteende det vill säga den biologiska aspekten (Imsen, 2000). Freud, psykoanalysens fader, ansåg att människans personlighet bestod av tre instanser; detet (biologiska behov och instinkternas drifter), överjaget (samhällets normer, regler) och jaget (förnuftet). Eftersom människan drevs av grundläggande instinkter blev det ständiga konflikter mellan dessa instanser. Jaget ansågs därför vara balansgången mellan de två förstnämnda. Jaget var förankrat i verkligheten, det praktiska förnuftet med uppgift att värna och beskydda individen som social varelse. Med detta menades att en stor del av vårt beteende var bestämt av instinkter som mestadels var omedvetna (ibid.). Imsen (2000) tog vidare upp Maslow, som även han delvis såg till den biologiska aspekten i sin behovspyramid, vilken belyste människans fem grundläggande behov. Denna kommer att förklaras mer ingående senare i avsnittet. De två första stegen handlade om medfödda behov såsom fysiska - hunger, törst och psykiska - behov att känna trygghet och kärlek (ibid.). Wennberg (2000) menade att om en person miste kontrollen över att styra sina negativa känslor, kunde denna person bli farlig, genom att utöva makt. Detta berodde på ”Att vi människor bär oss illa åt är inte en verklig styrkedemonstration utan ett bevis på vår svaghet” (ibid. sid. 36). Därför var de psykiska behoven viktiga att tillgodose, eftersom förnuftet inte styrde självkänslan utan känslorna (ibid.).. 4.

(10) Psykologiska aspekten Konstruktivismen lade stor vikt på att utforska människans inre värld det vill säga den psykologiska aspekten vilket grundade sig i det fenomenologiska synsättet. Detta synsätt byggde på att människan själv, subjektet aldrig uteslöts, vid förklaring av beteende. Situation och miljö sågs som viktiga förklaringskällor. Den avgörande utgångspunkten var hur människan själv uppfattade sin egen situation (Imsen, 2000). Den tyske filosofen Kant, som även han tillhörde konstruktivismen, hade en frihetstanke som speglade självkänsla på ett bra sätt; ”… en människa som lärt sig tänka fritt och självständigt och kan lyssna till sedelagen inom sig är fri” (Stensmo, 1994 sid.103). Två stora psykologer inom konstruktivismen som har haft stor betydelse i diskussionen om barnets utveckling var Piaget och Vygotskij. Piaget var en känd psykolog från Schweiz som påverkade det pedagogiska tänkandet som mest på 1970-talet (Imsen, 2000). Hans teori var mest känd som en teori om intellektuell utveckling, det vill säga hur barnets tänkande ändrade karaktär från födsel till vuxen ålder. Han ansåg att barnen gick igenom fyra olika stadier; den sensomotoriska perioden (ca 0-2 år) där barnet började utveckla en självmedvetenhet genom att denne uppfattade sig själv som en individ. Preportionella perioden (ca 2 – 7år), i den åldern var det viktigt för barnet att ha ett rätt svar, barnen blev styrda av omgivningen vilket kunde leda till dålig självkänsla (Imsen, 2000). Redan i tidig ålder började människan anpassa sig efter omgivningen, det gjorde människan för att bli accepterade och risken för att bli övergiven minskade (Wennberg, 2000). Konkretoperationella perioden (ca 7-11 år) i denna period var barnen mer intresserade över hur saker och ting verkligen fungerade och hängde ihop, än över att klara av att utföra praktiska uppgifter. Den formelt-operationella perioden (från ca 11 år) innebar att ”den unge kan också föreställa sig det möjliga inte bara det verkliga” (Imsen, 2000 sid. 117). Tidigare i denna studie har det tagits upp att det var viktigt att stärka barnens självkänsla redan i lägre åldrar eftersom barnen sökte efter sin egen identitet (Imsen, 2000). Dessa stadier eller perioder som Piaget benämnde dem, har blivit mycket uppmärksammade på grund av en viss ålder motsvarade ett visst stadium. Detta har i praktiken lett till att uppgiften i pedagogiska sammanhang blev att försöka anpassa utbildningen efter dessa stadier. Stadierna har diskuterats och under åren lett till berättigade tvivel gällande hållbarheten i många punkter, vilket i sin tur ledde till att fokus lades på det väsentligaste nämligen: hur människan utvecklade sin kunskap och insikt och därigenom kunde bortse från stadietänkandet. Behavioristerna var av den meningen att utveckling var förstärkning av stimulans-responsband, medan de kognitiva teorierna där Piaget ingick ansåg att utveckling var ett resultat av kognitiv obalans och återupprättelse av balans. (ibid.). Enligt Imsen (2000) var Vygotskij en av de främsta ryska teoretikerna. Hans tankar genomsyrade pedagogikens tankebanor på 1980-talet och än i våra dagar är han ett framstående namn i pedagogiska sammanhang. Vygotskij skilde sig i sitt tänkande eftersom han ansåg att utveckling inte kunde förstås som resultat av endast en utvecklingsprincip. Vygotskij ansåg att utvecklingen måste förstås som ett resultat av flera olika utvecklingsprinciper och att dessa principer växlade i storlek och betydelse. 5.

(11) under livets perioder. Vygotskij hade ett sociobiologiskt synsätt vilket innebar att han ansåg att både de biologiska och sociala aspekterna hade en stor roll för utvecklingen. Genom språket utvecklades en medvetenhet om sig själv som gjorde att barnen kunde ta kontroll och styra över sina psykiska funktioner. Hans idéer skilde sig från Piagets tankegångar som ansåg att utvecklingen skedde från egocentriskt synsätt till ett socialt. Vygotskij var däremot av en annan åsikt. Hans teorier byggde på social konstruktivism där kunskap skapades socialt i det sociala samspelet med andra. All intellektuell utveckling började i social aktivitet och övergick sedan till individuell (ibid.). Larsen gjorde en undersökning med förskollärare om barnens utveckling. Vikten av denna undersökning var att förskollärarna ansåg att det viktigaste att bearbeta i barns utveckling var deras sociala utveckling (Jerlang, red. 1994 sid.137). I denna studie valdes barnens utveckling att ses utifrån den psyklogiska aspekten men ur ett socialt perspektiv som Vygotskij och Larsen förespråkar.. Självkänsla Svaleryd (2003) menade att barnen måste ha ett gott självförtroende, eftersom det var en förutsättning för det kreativa och lustfyllda lärandet. De barn som hade gott självförtroende hade större möjligheter att känna empati, tolerans och att vara generösa. De barn som hade gott självförtroende och var trygga i sig själva kunde också ge av sig själva. Czech och Rehnberg (2005) menade att barn med dåligt självförtroende inte mådde bra. Det kunde leda till att barnen blev utåtagerande, en som störde eller förstörde sin omgivning. Ett annat symptom kunde vara att barnet blev en tapetblomma, alltså en som gömde sig. Om inte barnet fick hjälp kunde det eventuellt utveckla ett självdestruktivt beteende. Tidigare i detta kapitel gavs vår definition på detta begrepp och kommer nu att gå djupare in i vad självkänsla är samt ge en bild på stark respektive svag självkänsla. Självkänslan är en grundsten utifrån självförtroendet. Enligt Wennberg (2000) var självkänsla ett hett samtalsämne, men vad avsåg begreppet självkänsla egentligen? Wennberg ansåg att personer som hade god självkänsla tyckte om sig själva. De sökte inte efter bekräftelse från annat håll. De bekräftade sig själva. De var exempelvis nöjda med sitt arbete, framgång och så vidare. Barnens självkänsla var viktig för att de skulle kunna känna sig trygga och värdefulla. ”Självkänsla handlar om att verkligen kunna tycka om sig själv för den man är” (sid. 35). Wennberg menade vidare att självkänslan inte gick att hantera, eftersom individens inre behövde övertygas om att den hade ett värde. Individerna var tvungna att ”bli medvetna om den äkta känsla vi hyser för vårt eget värde” (ibid. sid. 36).De hade också utvecklat självkänsla. Det betydde att barnet kunde acceptera sig själv och andra och hade en positiv bild av vem han/hon var. Ett barn med stor självkänsla såg möjligheter, utvecklade nyfikenhet och hade stor lust att utveckla sig och pröva nya saker.. 6.

(12) Wennberg menade vidare ”Att arbeta med att stärka självkänsla, självförtroende och självtillit är nog det bästa vaccinet mot mobbning […] Känslan av att alla är lika mycket värda är grogrunden till förändring”(ibid sid. 56). ”Svag självkänsla kan ta sig burdusa och kaxiga former och uttryckas i bristande sympati samt oförmåga att leva sig in i hur andra människor kan uppfatta ens agerande” (Wennberg, 2000 sid. 35). Hon menade vidare att det kunde vara svårt för en som hade svag självkänsla att visa sympati och tänka sig in i hur andra människor tänkte om sitt eget agerande. Svag självkänsla menade Wennberg kan visa sig som att en person var osäker och rädd och hade svårt att ta till sig kontakten med sitt inre. Hon menade också att när individerna inte blev respekterade så kunde de bli ”hotfulla, skrämmande eller missunnsamma” (ibid. sid. 36). Svaleryd (2003) ansåg att om ett barn har låg självkänsla presterade det sämre för att förväntningarna på sig själv sänktes. Svag självkänsla visade sig som så att ha liten tilltro till sig själv. Om en person hade lyssnat på negativa kommentarer upprepade gånger under en längre tid började denne tro på det till slut. En person med dålig självkänsla kunde lättare tappa kontrollen och hade svårt att känna sig älskad och accepterad (ibid.).. Behovsteorier I denna studie belyses nedanstående behovsteorier inom utvecklingspsykologin eftersom dessa inriktade sig på barns utveckling ur ett socialt perspektiv. Maslow tog upp generellt människans behov medan Sterns teori inriktade sig på spädbarnets utveckling och därigenom kunde ses som en utgångspunkt i vårt arbete. En av de behovsteorier som fått mycket starkt fäste hos pedagoger var Maslows behovshieraki (se figur 2).. Figur 2: Maslows behovspyramid (Imsen, 2000 sid.280). Maslow rangordnade människans behov i fem nivåer: 7.

(13) Fysiologiska behov innebar grundläggande behov som hunger och törst. Dessa var tvungna att tillfredsställas innan barnet kunde motiveras till att göra något annat. Behov av trygghet och säkerhet hittades särskilt hos barn vilket kunde uppnås genom stabilitet, struktur, regler, ordning och gränser i tillvaron. Behov av kärlek och social anknytning menades behovet av att umgås med andra, att bli accepterad och bekräftad av andra. Behov av uppskattning och positiv självuppfattning innebar att bli respekterad av andra och respektera sig själv. Behov av självförverkligande innebar att utnyttja sina förmågor i meningsfullt sammanhang. Teorin är uppbyggd på det sättet att behoven på nivå ett måste tillgodoses innan nivå två kunde ta vid och så vidare. Behoven kunde delas upp i två huvudgrupper: bristbehov och växtbehov. Det förstnämnda avsåg de nödvändiga behoven, de fysiologiska som fanns längst ner i pyramiden. Den andra huvudgruppen innefattade behov att göra saker och ting, utforska, få insikt i omvärlden, känslan av att vara nyttig och accepterad i andras ögon. Med dessa växtbehov skilde Maslow sig från de tidigare behovsteorierna genom att han sammanfogade den psykoanalytiska teorin där människan var styrd av sina omedvetna behov med den humanistiska, som ansåg att den hade en inre, medveten självständighet (Imsen 2000). Folkman (1998) belyste en annan behovsteori som blivit uppmärksammad nämligen Sterns forskning om spädbarnets utveckling. Utgångspunkten i denna låg i frågan: Vad var det som försiggick i ett litet barns medvetande? Anledningen till varför han utgick från den frågan var att han såg barnets tidiga utveckling som en begynnelsepunkt och modell för en livslång kontinuerlig mognad. Med detta tankesätt skilde han sig från tidigare teorier inom utvecklingspsykologin. Både Piaget och Eriksson såg barnets utveckling som livsperioder som avlöste varandra medan Stern ”… ser varje ny utvecklingsperiod som en inledning till en utveckling som ständigt är på väg” (ibid. sid.23). Detta medförde att svårigheter som uppstod eller uppstår under resans gång kunde påverkas under hela livet. Hans teori handlade om de fem själven eftersom han såg det som en självutveckling med betoning på barnets egen upplevelse. Dessa fem innefattade barnets upptäckt av; omvärlden, sig själv och den andre, ömsesidigheten, språket och reflexionen samt berättelsen om sig själv. Självkänsla var enligt Stern ” känsla av själv” vilken innefattade hela spektrat från att vara, duga, synas, känna, göra, vilja till att reflektera över sig själv. Varför det var viktigt att redan i förskolan jobba med självkänsla enligt Stern beskrev Folkman (1998) på detta sätt: Den grundläggande självkänslan som inte utvecklats under förskoleåren är mycket svårare att forma längre fram eftersom varje dag kan innebära nya negativa erfarenheter som utarmar självkänslan (sid.47).. Vår största bevekelsegrund till att undersöka hur förskolan arbetar med att stärka barnens självkänsla var att vi trodde att det kunde förhindra ett självdestruktivt beteende senare i livet.. 8.

(14) Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla. Våra huvudfrågor i denna studie är: . Vad är viktigt att tänka på när man försöker stärka barnens självkänsla och varför? Hur arbetar man med att stärka barnens självkänsla i förskolan?. Vi har valt att avgränsa vår undersökning på självkänslan för den är grunden till att visa vem personen är och att det är bra att ha en positiv bild av sig själv för att förhindra tragiska utgångar.. Metod I detta avsnitt kommer studien först att behandla etisk utgångspunkt och genomförande. Därefter redovisas upplägget av vår studie samt metoden för informationshämtningen. Avsnittet avslutas med analysmetoden.. Etisk utgångspunkt Enligt lagen 2003:460 får forskning endast ”utföras om forskningspersonen har samtyckt till den forskning som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om forskningspersonen dessförinnan har fått information om forskningen enligt 16 §.” (www.lagen.nu) Detta innebär att den intervjuade ska bli informerad om syftet, de tilltänkta metoderna, vem som är ansvarig för studien. Dessutom ska den intervjuade vara medveten om att det är ett frivilligt deltagande samt att denne kan avbryta intervjun när som helst. I undersökningsupplägget har hänsyn tagits till lagen 2003:460. Genomförande Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare från fyra förskolor i Piteå kommun. Tidsaspekten var den avgörande faktorn när undersökningen valdes att genomföras i Piteå, eftersom båda är bosatta där och troligen kommer att jobba där efter vår utbildning. Det blir även en bra möjlighet att lära känna vår framtida arbetsplats. Anledningen till att förskollärare valdes var att få en insyn i hur de arbetar med självkänslan i förskolan. Förskolorna kontaktades och blev tillfrågade om intresse fanns att vara med i vår undersökning. Varje förskola fick välja ut två stycken som skulle medverka., för att de. 9.

(15) inte skulle känna sig påtvingade att svara på våra frågor. Av de kontaktade förskolorna var alla intresserade av att ställa upp i undersökningen. Denna undersökningsgrupp valdes för att därigenom kunna hämta det material som behövs för ett tillfredsställande resultat. Fingerade namn har använts i denna studie för att intervjupersonerna ska kunna vara anonyma eftersom, de ska känna sig trygga och ge tillfredsställande svar. Detta gjordes på följande vis. Förskola A hade namn som började på bokstaven A, förskola B hade namn som började på bokstaven B och så vidare. Förskola A var en musikinspirerad förskola och där arbetade Anna och Anki. De har 31 respektive 20 års yrkeserfarenhet inom barnomsorgen. Förskola B var en traditionell förskola. Där arbetade Beatrice som har 13 års yrkeserfarenhet och Bodil med 17 års erfarenhet inom barnomsorgen. Förskola C var en Reggio Emilia inspirerad förskola, vilket innebar att de utgick från varje enskild individ. De såg det kompetenta barnet. Där jobbade Carina och Camilla som har 11 respektive 16 års yrkeserfarenhet inom barnomsorgen. Förskola D var en Montessori profilerad förskola. "Hjälp mig att hjälpa mig själv" är en montessoritanke, som grundar sig på det faktum att ingen kan lära någon annan något. Där arbetade Dagny med 33 års erfarenhet och Daniella med 13 års erfarenhet inom barnomsorgen. Denna studie utgick från de didaktiska frågorna vad, varför och hur, eftersom dessa frågor har en viktig del i planeringen för vårt kommande yrke. För att få reda på hurfrågan måste frågorna vad och varför först besvaras. Resultatet redovisas utifrån frågeställningarnas turordning (se bilaga 2).. Undersökningsupplägg De tilltänkta intervjupersoner kontaktades via telefon, förfrågan gjordes om de ville delta i vår undersökning. En vecka i förväg överlämnades intervjuunderlaget personligen (se bilaga 1) för att de ska få tid att sätta sig in och få en förståelse för denna studie. Detta enligt Patel och Davidsons (2003) rekommendationer vid förberedelse för en intervju. Intervjupersonerna kontaktades igen för att bestämma tid och plats. ”Intervjuaren måste bygga upp en atmosfär där den intervjuade känner sig trygg nog för att tala fritt om sina upplevelser och känslor” (Kvale, 1997, sid. 118). Därför bestämdes tid och plats utifrån den intervjuades önskemål. Eftersom intervjupersonen själv bestämde var intervjun skulle hållas, kände den sig trygg och behövde inte känna tidspress. Denna metod valdes för att minimera intervjueffekten som är ett problem som kan uppstå vid intervjuer. Detta innebär att den intervjuade kan påverkas av undersökningssituationen och ge de svar som den tror intervjuaren förväntar sig (Körner och Wahlgren, 2005).. 10.

(16) Intervjun skedde med oss båda som intervjuare för att lättare kunna ge följdfrågor på en gång. Enligt Patel och Davidsson är fördelen med att göra inspelningar att intervjupersonernas svar kan återges exakt. Dessutom är det lättare att hålla ögonkontakt. Valet stod mellan bandspelare och digital videokamera för att observationen var viktig. Enligt Kvale (1997) är det lättare med bandspelare, eftersom det är tidsödande att sitta och skriva av exakt vad som händer i en videoinspelning. Därför spelades intervjuerna in med hjälp av digital bandspelare. Sammanställningen av intervjuerna skedde genom avlyssning samt nedskrivning. Därefter analyserades resultatet utifrån vår valda analysmetod som beskrivs närmare i slutet på detta avsnitt.. Informationshämtande metoder I denna studie valdes ett induktivt arbetssätt vilket innebär att data samlas in, för att därefter kunna formulera begrepp i form av hypoteser (Backman, 1998). Anledningen till det valda förhållningssättet var att befintliga teorier inte behandlade den valda infallsvinkeln. Teorierna behandlade ämnet mer generellt och inte enbart barn i förskolan. För att skapa kvalité i denna studie bearbetades validiteten och tillförlitligheten . Validitet avser vad ett mätinstrument (exempelvis frågeformulär) avser mäta och vad det egentligen mäter (Körner och Wahlgren, 2005). Patel och Davidsson (2003) nämner att begreppet validitet skiljer sig i kvantitativa och kvalitativa studier. I en kvantitativ studie är det en redan bestämd företeelse som studeras, medan i en kvalitativ studie ska forskaren upptäcka företeelser. ”Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, till exempel den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen” (Patel och Davidson 2003 sid. 78). Detta innebär att forskaren aldrig i förväg kan ha ett rätt svar. Det bygger på ett induktivt arbetssätt som användes i denna studie då den var kvalitativ. Tillförlitligheten syftar till att de mätinstrument som används ska ge tillförlitliga och stabila resultat (Eriksson och Wiederheim-Paul, 2001). En undersökning med hög tillförlitlighet ska kunna göras om av andra personer och ge samma resultat (ibid). Patel och Davidson (2003) nämner att i den kvalitativa undersökningen får tillförlitligheten en annan innebörd. Om exempelvis den intervjuade ändrar uppfattning behöver det inte betyda att tillförlitligheten är svag. Utan att personen i fråga har vidgat sin syn och därigenom fått större förståelse kring det som blivit frågat tidigare. Detta innebär att tillförlitligheten ”bör istället ses mot bakgrund av den unika situation som råder vid undersökningstillfället. Om frågan lyckas fånga det unika situation och detta yttrar sig i variation i svaren så är detta viktigare än att samma svar alltid erhålls”(ibid. sid.103). Enligt Kvale (1997) kan intervjun användas både som kvalitativ och kvantitativ informationssamlande teknik beroende på syftet. Det som är viktigt att tänka på är att frågorna måste bearbetas och anpassas oavsett vid en kvantitativ eller kvalitativ inriktning. I denna studie har kvalitativa intervjuer valts samt kvalitativ bearbetning för. 11.

(17) att få så öppna svar som möjligt. En hög validitet har skapats genom noggrann utformning av frågeformuläret som hjälp till att besvara studiens syfte. Vid utformningen av intervjufrågorna låg studiens syfte som utgångspunkt där hänsyn togs till två aspekter, nämligen standardisering och strukturering. Dessa skiljer sig från varandra genom att standardisering är intervjuarens ansvar gällande frågornas utformning och ordningsföljd. Strukturering avser intervjupersonens tolkning av frågorna utifrån deras egen inställning och erfarenhet. Denna studie bygger på en låg grad av standardisering och strukturering som enligt Patel och Davidsson (2003) är vanligt vid kvalitativa intervjuer. Detta innebär att ha öppna frågor för att ge intervjupersonen utrymme att utrycka sina egna uppfattningar utifrån sig själv och utan rätta svar. Det fanns ingen bestämd ordningsföljd på frågorna i denna studie för att den röda tråden skulle vara fortlöpande, hänsyn har även tagits till tidsspektrat eftersom tillförlitligheten enligt Kvale (1997) påverkas av intervjuaren genom ledande frågor, olika formuleringar och tid . En mindre undersökning gjordes eftersom tiden för genomförandet var begränsad. Dessutom kunde en grundligare analys göras där svaren behandlas mer ingående istället för en ytlig analys som görs vid en enkätundersökning. Enligt Patel och Davidsson (2003) kan forskaren genom kvalitativa undersökningar få en annan och djupare kunskap än den som erhållits vid kvantitativa metoder.. Analysmetod Backman (1998) menar att vid avslutad datainsamling måste datan organiseras och systematiseras. Detta sker genom analys av något slag, där den insamlande datan får ett ändamål. Den ska kunna tolkas och relateras till den grundläggande problemformuleringen. Enligt Patel och Davidson (2003) är avsikten i kvalitativa undersökningar att skaffa en annan och djupare kunskap, än den ytliga kunskapen som oftast fås i kvantitativa undersökningar. Ett analytiskt angreppssätt vid bearbetning av resultatet har valts. Detta innebär att studien utgår från ett helhetsperspektiv vilket är vanligt vid kvalitativ bearbetning. Fördelar med kvalitativ bearbetning är enligt Patel och Davidsson (2003): 1. Lyssna av ljudinspelningen och skriva ner ordagrant. 2. Under undersökningens gång kommer dagbok att föras över problem och tankar som uppstår, för att se om vår kunskap utvecklats under arbetets gång. 3. När det uppstår något specifikt utifrån intervjun kommer detta att analyseras direkt, medan det är färskt i minnet. Under hela bearbetningen av materialet genomfördes en ständigt reflektion över det som hänt. Med hjälp av intervjufrågorna samt studiens syfte tolkades och analyserades materialet.. 12.

(18) ”…slutprodukten av en kvalitativ bearbetning är ofta en text där citat från intervjuer och observationsanteckningar varvas med egna kommentarer och tolkningar” (Patel och Davidsson, 2003 sid. 120).. Resultat I detta avsnitt redovisas resultatet av de kvalitativa intervjuerna. Först definieras begreppet självkänsla utifrån de intervjuade pedagoger. Därefter besvaras de didaktiska frågorna (läran om att lära ut); Vad? Varför? Hur?. Hur skulle du beskriva begreppet självkänsla? Merparten av intervjupersonerna beskriver begreppet självkänsla på följande sätt; ”Självkänsla, att ha en bra självkänsla då tror man ju på sig själv, är nöjd med sig själv och känner att man duger”(Anna), men även ”att våga och att vara trygg i sig själv”(Beatrice). Dagny menar att självkänsla är att vara ”social, lätt att få kontakt med och vågar säga vad man tycker och tänker, utan att såra nån”, medan Daniella tycker att ”självkänsla de kan man ju få positivt från andra men även utifrån sig själv och sådär […] självkänsla de bygger som på en människa”. Kortfattat säger intervjupersonerna att självkänsla är att känna tro till sig själv, vara nöjd med sig själv, ha en känsla av att duga, våga samt vara trygg i sig själv. Det är även att vara social och självkänslan byggs upp av en själv och av andra.. Vad är viktigt att tänka på när man försöker stärka barns självkänsla? Dagny sammanfattar den gemensamma synen ”… att barnen ska bli sedda, att uppmuntra dom till att klara saker själva helt enkelt, å att känna sig omtyckta, duktiga å att de duger som dem är” (Dagny). Bodil säger att pedagogerna inte alltid ska ha rätt svar och lösningar utan att de ska låta barnen tänka själv. Ett exempel hon har är; Vi hade en flicka som gick här en gång och så frågade hon … vet du, varför har mammor högklackade skor? då sa ja, Vad tror du? sa jag för det är som kul att höra vad har dom å sen funderade hon en stund å så sa hon: Det är nog för att det inte ska komma upp bakterier i hälen. (Bodil) Sammanfattningsvis tycker intervjupersonerna att det är viktigt att ge barnen utmaningar och att de vågar, men även att de får våga misslyckas. De vill också att alla barnen ska bli sedda, känna sig omtyckta, att de duger som de är och tar vara på deras intressen.. 13.

(19) Arbetar ni med självkänsla nu? Alla förskolor tycker att det finns i verksamheten hela tiden. Däremot har de olika sätt att arbeta med självkänslan just nu. Anki har några exempel på hur de arbetar; genom att bara kunna klättra upp och hämta vatten, att kunna ta på sig sin egen jacka, att stå i centrum och att spela trumma inför de andra barnen. Bodil tycker att ”det genomsyrar som verksamheten hela tiden. Ser pedagogen att ett barn har dålig självkänsla så försöker denne ställa det barnet i centrum och i fokus inför de andra barnen”. Carina säger att de har det i sitt förhållningssätt, att de utgår från varje barn. De tror på varje barn och då spelar det ingen roll hur de är eller ser ut. Camilla som är i samma förskola anser att självkänsla är att barnen vet att de klarar av saker utan att behöva jämföra sig med andra. Dagny tar upp det här med självkänslan i samband med föräldrasamtalen där de tar upp hur barnet fungerar i grupp och med de vuxna, hur barnet leker och hur de kommunicerar med varandra. Dagny säger också att språket är viktigt för självkänslan. Dagny och Daniella som arbetar på samma förskola tycker att självkänslan är en viktig del i arbetet. Daniella tycker dock att det finns i ryggmärgen hela tiden. Avslutningsvis är alla intervjupersoner överens om att arbetet med självkänsla pågår i den dagliga verksamheten. Det sker genom att barnen kan hämta vatten själv, spela på trumma inför de andra, framhäva ett barn med svag självkänsla, att tro på varje barn och att kommunicera med varandra. I förskola C arbetar de extra mycket med självkänsla genom sina drama övningar, men det finns i verksamheten hela tiden ändå. De pratar mycket om det i arbetslaget också.. Varför ska man stärka barnens självkänsla? ”Men det är ju självklart… ett tryggt och härligt och harmoniskt barn” (Camilla). Dagens skolsituation med stora klasser och barngrupper ökar vikten av att jobba med självkänslan anser Dagny. Bodil samtycker med Dagny och fortsätter med att det är viktigt att barnen har en bra självkänsla och tro på sig själv vid skolstart så att de inte försvinner i mängden. Dagny och Bodil tycker det är viktigt att stärka självkänslan medan Anki anser att det är viktigt att ”kunna veta och stärka vem är jag, den så kallade jagkänslan”. Enligt henne kommer jagkänslan före självkänslan. ”Att jobba med jaget, hur jag ser ut, hur jag är, hur ska en kompis vara… man ska va snäll ok jag vill att jag som kompis också ska vara snäll.” Anna och Carina belyser särskilt samhällets roll. De tycker att samhällssituationen har förändrats under åren. Dagens samhälle är tuffare än tidigare. Människans yttre har fått en stor roll vilket Carina tar upp ”det är ju mer det yttre är du fin å vacker å har mycket pengar då är allt jättebra men så är det ju inte” För att barnen ska klara sig i dagens samhälle är det viktigt att ge dem en bra självkänsla. Att ge barnen värderingar att bygga sin självkänsla på anser Camilla är viktigt vilket hon beskriver här nedan;. 14.

(20) Men just att andra kvalitéer än att man bara är duktig å bra tror jag kommer fram. Att man kan va trygg och det finns många otrygga barn, Jag tror nog att det är den största tjänsten vi gör till barnen att få en bra självkänsla. Man behöver inte va duktig och kunna en massa utan bara man har en bra självkänsla så kan man lära sig tror jag och att man ser möjligheter istället för hinder. Och kanske mer lyfta dom här mjuka sidorna kanske va en bra kompis, att hur kan jag lösa en konflikt, att de inte blir att ta till knytnävarna. (Camilla) Beatrice tycker att det är viktigt att stärka barnens självkänsla, så att de får växa upp och bli det bästa de kan. För har barnen dålig självkänsla, tror hon att de kanske inte utvecklas på sitt bästa sätt inom alla områden, eftersom de inte törs eller vågar ta för sig. Daniella anser att man ska stärka självkänslan för att det är en grund för livet. När barnen får tilltro och erfarenhet vågar de ta sig vidare. Kort sammanfattat är alla intervjupersonerna överens om att det är viktigt att stärka självkänslan för det kommande vuxenlivet, eftersom de anser att det har blivit ett tuffare klimat i samhället.. Hur arbetar man med att stärka barnens självkänsla i förskolan? I arbetet med självkänsla är det viktigt att träna självständighet. Carina tar upp att det är viktigt att låta barnen försöka själva istället för att göra det åt barnen. Om pedagogerna hela tiden hjälper barnen, tror hon att barnen trycks ner, eftersom de inte får visa att de verkligen kan. Feedback och positiv uppmuntran är viktigt i det dagliga arbetet med barnen. Bodil anser att detta sker ”i de vardagliga situationerna att se nånting ute, att nån kanske fixar att klättra ja, det kan vara småsaker, men vad duktig du är. Att i varje litet framsteg, å de behöver inte vara stort bekräftas hela tiden: Va bra å och ser du vad du kan ”. En viktig del vid arbete med självkänsla är att barnen får misslyckas, att de känner att det inte gör någonting om de misslyckas utan att barnen provar igen och igen tills de klarar det. Anki menar att det kan vara bra att prova olika sorters material, ”vissa klarar du bättre av, andra klarar du sämre av, men då kanske materialet tas fram ytterligare gånger, att det var främmande första gången, att barnen får gör om och om igen”. Anna tog upp rollekar som ett verktyg att stärka självkänslan, till exempel ”Gubben i lådan och Törnrosa”. Camilla anser att pedagogen ska se till hela processen och inte bara den färdiga ”produkten” vilket visas i nedanstående citat. Jag hade en tjej hon ville som mycket gå efter sandlådekanten. Å hon kämpa å kämpa… första tiden satt hon bara å hasa sig fram såhär. Så hon klara ju inte av att stå och gå såhär. Utan en hel dag kämpa hon och till. 15.

(21) slut så klarade hon det, hon lyste hela hon. Det var ju nånting sådär det tycker jag är självkänsla när hon känner att ” jag fixar det här” Så då behöver man ju inte säga” Åhhh kolla du klara det här, titta vad du har kämpat... å nu klara du att gå” Man behöv inte säga åhh va duktig du är för att du går balansgång utan att hon har faktiskt klarat hela vägen och förstått syftet med det och hon själv kände… nu går hon ju dit å går direkt därpå på sandlådekanten hela tiden. Så nu har hon ju verkligen fattat det här med självkänslan. Att det där klarar hon... hon fixar det. (Camilla) Beatrice anser att alla barn är bra på någonting och för att stärka självkänslan kan pedagogen hjälpa barnet att visa det för andra genom att uppmärksamma detta exempelvis på nedanstående sätt. Vi hade ett exempel med nått barn som skulle klippa ut nånting och det här barnet som inte kunde hade väldigt hög status och hörs ganska mycket och så var det ett blygt barn som var jätteduktigt å istället för att vi då liksom kommer och visar, ja men gå till det där barnet han klipper jättebra sen liksom gick dom till han och fick han liksom va bra på det, att man liksom försöker lyfta fram de dom är bra på. (Beatrice) Anki tar upp det här med att det treåringarna gör, vill gärna ettåringarna också göra. Hon tar upp betydelsen av att även om en ettåring är liten så klarar de också av det de äldre klarar av, det kan bara ta längre tid. Anki menar vidare att det stärker barnens självkänsla, att våga ta efter de andra. ”Att se varje barn framförallt varje dag, att sjunga om varje barn på något sätt” (Anki). Sammanfattningsvis är alla intervjupersoner överens om att det sker i det vardagliga arbetet. Att vardagliga situationer som till exempel hämta sin egen mat, hämta vatten, klä sig, stå i centrum i musiksamlingar är utmärkta tillfällen för att stärka självkänslan. Men även att prata inför andra, ta eget initiativ till saker och göra saker.. Skulle ni vilja ta hjälp av utomstående för att få tips om hur man kan göra för att stärka barnens självkänsla? Intervjupersonerna tycker att det är bra med tips och idéer men då skulle de i första hand vända sig till sina arbetskamrater samt en specialpedagog, de tycker att kunskap om att stärka barnens självkänsla har erhållits genom utbildningen samt av varandra. De skulle vilja få handledning av någon som är kunnig på just det området och som ifrågasätter varför de gör vissa saker och hur de tänker när de gör på ett visst sätt. De anser att föreläsningar om att stärka självkänsla hade varit bra och Bodil sa att trots att hon arbetat i 17 år känner hon sig inte fullärd. De skulle helst vilja ha hjälp om det är något större problem. Avslutningsvis vill intervjupersonerna i första hand vända sig till arbetskamrater samt specialpedagog. Föreläsningar och handledning inom området kommer i andra hand.. Har arbetet med självkänsla förändrats under åren?. 16.

(22) Anki och Anna anser att det har blivit ett öppnare klimat. Att förskolan har blivit mer öppen för att de små barnen också klarar av att göra saker. Anna menar att ”tidigare så kanske man servade barnen mer, i ren välmening exempelvis med påklädning, dom här vardagsmomenten är ju väldigt viktiga för att stärka ens självkänsla”. De anser att arbetet har gått från att vårda barnen till att uppmuntra barnen att klara saker själv. Beatrice ser till den enskilda individen. Hon har alltid fascinerats av att se till de barnen som är utanför. Hennes tankesätt inspireras av Reggio Emilia vilket Carina jobbar utifrån. Hon tycker att arbetssättet har gett dem ett öppnare klimat vilket hon belyser på följande sätt: ”Man utgår ifrån varje barn å strävar efter att få fram det bästa ur varje barn då tror jag att det är lättare att jobba med självkänsla”. Beatrice och Daniella tycker inte att arbetet förändrats utifrån sina egna erfarenheter, medan Carina känner en stor förändring sedan de började jobba Reggio Emilia inspirerat. Camilla tycker att den största förändringen som skett under åren är att i dagens skola, skiljs begreppen självkänsla och självförtroende åt. Camilla beskriver de att tidigare sa man ” Oj vad du var duktig” istället för att tänka ” oj hur tänkte du nu, när du gjorde såhär”.” Tänk vad du har lärt känna dig, att det här tycker du är rätt för dig” istället att bara ge beröm för det de utför istället för hur de egentligen är. Det är den största skillnaden enligt henne. Dagny tycker att det är tuffare klimat i dagens skola, att det förekommer mer mobbning och utstötthet än tidigare. På det sättet har arbetet med självkänslan förändrats. Det är viktigare nu att stärka självkänslan än tidigare. Kort sammanfattat har arbetet gått från vård till självständighet, att se den enskilda individen, begreppen självkänsla och självförtroende har blivit åtskilda samt att det har blivit ett tuffare klimat i skolan.. Har ni mycket samarbetsövningar i grupp, att ni stärker barnen i grupp? I förskola A arbetar de med temaarbeten i tvärgrupper där det är tre- fyra barn i samma grupp. När de har vattenlek, arbetar med lera eller målar, arbetar de två och två eftersom de lär av varandra. Självkänsla har förskola B arbetat mycket med. Speciellt med de stora barnen för att de tar större plats. En del behöver stöttas och utöver samlingssituationerna har de vid olika tillfällen sagt att de varit en bra kompis när sådana situationer har uppstått. Arbetet med tema sker kontinuerlig i förskola C. Just nu handlar det om sköldpaddor som fick namnet ”Sköldis”. De arbetar med alla åldrar där de tar vara på varandras olika detaljseende. Det är samarbetet som är det viktiga och att samarbetet ska bli en helhet. Alla får känna att de bidragit med sin del i detta arbete som Camilla sa ”det är oerhört viktigt att man lyfter fram varandras teorier å säga att det finns inget rätt eller fel men man kan då sen kompromissa eller komma ihop till en teori som man tror på båda två”. I förskola D arbetar de till och från med samarbete, men inte någonting med de små eftersom de tränar så mycket annat, till exempel det att bli trygga eftersom det är första gången de lämnas bort.. 17.

(23) Sammanfattningsvis arbetar förskola A och C med temaarbeten. Förskola B har arbetat mycket med just självkänsla medan förskola D i första hand försöker skapa en trygghet för barnen.. Diskussion I detta avsnitt tas bakgrundsdiskussionen och metoddiskussionen upp. Därefter behandlas begreppen validitet och tillförlitlighet. Sedan kommer resultatdiskussionen och avslutas med fortsatt forskning.. Bakgrundsdiskussion Vi använder lite litteratur på grund av att vi ej har hittat relevant litteratur, trots sökningar med många resultat, riktar inte dessa in sig varken på förskolan eller att stärka självkänslan. Utan enbart genom olika slags teman som tillexempel rita, måla, leka med lera! De få träffar som kan vara av intresse är examensarbeten, i en vetenskaplig undersökning är dessa för svaga. Därför används den valda litteraturen. I studiens bakgrund väljs att utgå från Imsen (2000) och Stensmo (1994). Vi är väl medvetna om att det blir ur deras perspektiv men finner att de olika pedagogerna och filosofernas tankegångar beskrivs på ett förståeligt och överskådligt sätt. Den uppmärksammade läsaren ser att det under rubriken förankring i styrdokument på sid. 3 finns två citat som är kortare än tre rader, som därigenom bör vara med i texten. Det finns sådana citat under rubriken Behovsteorier på sid. 8, men även under rubriken HUR? i diskussionen på sid. 22. Vi anser att dessa citat skulle försvinna i övrig text därför får dessa stå kvar som ett blockcitat trots att det inte bör vara så. Tanken är att ni som läsare ska få en tydlig bild över hur vanligt det är med självdestruktivt beteende och uppfattningen om att det ökar hela tiden. Men frågan är om det verkligen har ökat eller om det är mindre tabubelagt. Vi tror att det är ett öppnare tankesätt kring detta än tidigare. Det har blivit mer uppmärksammat via media. Kan det ha att göra med dagens syn på barnen, alltså att se till den enskilda individen och anpassa miljön till barnet och inte tvärtom. Med dagens syn på barnen tror vi att de blir mer trygga i sig själva och mer medvetna om sitt eget värde. Vi anser för att kunna utveckla och skapa trygghet hos den enskilda individen, måste arbetet med att stärka självkänslan börja i tidig ålder, för att eventuellt förhindra mobbning och självdestruktivt beteende. I inledningen tas det upp att pedagogerna måste ge barnen en trygg miljö att vistas i. Bakgrunden börjas med en dikt för att ge läsaren en inblick på hur en person som är trygg i sig själv och är väl medveten om sitt eget värde kan uttrycka sig. En dikt kan förmedla en känsla bättre än vad vi ansåg att vår text kan göra. Vid diskussion om vilka begrepp som ska användas är förstahandsvalet självdestruktivt beteende men det är ett för stort begrepp. Studien kan inte utföras på grund av vår. 18.

(24) tilltänkta åldersgrupp då det är svårt att få tillgång till uppgifter om detta. Orsakerna till vad som kan påverka självdestruktivt beteende diskuteras för att kunna avgränsa studien. Slutsatsen blev att det grundar sig i dåligt självförtroende, men även det begreppet är för stort att behandla. Därför delas självförtroendet upp i mindre bitar. Under definitionen av begrepp finns en bild över vår uppdelning av självförtroende. Utifrån denna inriktas studien på självkänsla. Som ni ser under rubriken självkänsla börjar vi att förklara självförtroende för att sedan smalna av till självkänsla, därför får den rubriken fortsättningsvis heta självkänsla. I avsnittet teorier och tidigare forskning valdes att utgå från tidigare filosofers syn på självet. För att läsaren ska få en helhetssyn på barnets utveckling belyses den ur tre olika aspekter nämligen den sociala, biologiska samt den psykologiska. Aspekterna delas upp under egna rubriker för att underlätta läsningen. Genom att lägga fram olika teorier som grundar sig i de olika aspekterna ger det mer tyngd i denna studie. Vi tror inte att självkänslan är medfödd utifrån den biologiska aspekten och samtycker inte med det behavioristiska synsättet i den sociala aspekten. Däremot kan miljön påverka självkänslan. Den största påverkan anser vi kommer från den psykologiska aspekten. Därför utgår studien från denna aspekt men ur ett socialt perspektiv.. Metoddiskussion I en vetenskaplig uppsats ska hänsyn tas till genusperspektivet. I denna studie blir åtta kvinnliga förskollärare intervjuade, detta beror på att förskolorna själva får välja vem/vilka som ska bli intervjuade. Vi vet att det finns få män som arbetar i förskolan och det fanns inga manliga förskollärare vid intervjutillfället. Därför var det inte möjligt att göra undersökningen ur ett genusperspektiv. Som vi vet finns inga yngre som arbetar på de tillfrågade förskolorna, de yngre intervjupersonerna kan vara i 30års åldern, den äldsta kring 60. Vi anser därför att det är variation i åldern på de intervjuade personerna. Första tanken med denna studie är att göra intervjuer med fyra pedagoger vardera i två förskolor. Detta för att intervjuerna ska göras i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen. På grund av tidsbrist blev det inte möjligt att genomföra det. Senare tyckte vi att det skulle bli mer intressant att genomföra undersökningen på fler än två förskolor, för att få så varierande svar som möjligt. När förskolorna tillfrågades finns det ingen tanke på att de är influerade av olika pedagogiska synsätt, utan det är vid sammanställningen detta lyfts fram. Förskolorna jämförs inte med varandra för att infallsvinklarna ska bli så många som möjligt. Vi tycker att vid en jämförelse blir det automatiskt så att ett svar kan tolkas vara rätt och det är irrelevant mot studiens syfte. Intervjuerna ska ske genom digital inspelning, detta glömdes att nämnas i utskicket, vilket skapade nervositet hos vissa av intervjupersonerna. ”En annan nackdel är att närvaron av bandspelaren kan påverka de svar man får. Det är som regel inga problem att få intervjupersonerna att prata inför en bandspelare, men ändå händer ofta något när man stänger av den. Personerna börjar prata mer spontant och är inte längre lika. 19.

(25) angelägna om att framstå som t.ex. logiska och förnuftiga”( Patel och Davidson, 2003 sid. 83). Hänsyn har tagits till dessa faktorer, men det har inte haft någon större inverkan på resultatet. Innan intervjun förklaras upplägget muntligt och då påpekas att de naturligtvis är anonyma. Intervjun sker på deras arbetsplats, vilket vi tror skapar en trygg atmosfär. När bandspelaren stängs av pratar de om hur viktig denna studie är och ingenting om självkänslan. .. Validitet och tillförlitlighet Genom noggrannhet vid intervjufrågornas utformning ska studien få hög validitet. Redan vid det första intervjutillfället uppstår följdfrågor som är viktiga för studiens syfte. Därför finns det två stycken bilagor med frågeställningar. Bilaga 1 är det första utskicket som sedan ändras och blir bilaga 2 vilket vårt resultat bygger på. Vi anser att följdfrågorna ökar validiteten, eftersom intervjun blir utförligare och därigenom blir det ett bättre resultat. Framförallt i den första frågan när intervjupersonerna får beskriva begreppet självkänsla, fås en ökad förståelse för deras tankegångar. Detta hjälper till vid analysering av materialet. För att ta reda på intervjupersonernas förkunskaper kring begreppet självkänsla får de definiera begreppet. Vår definition av självkänsla är att vara medveten om sitt eget värde, vilket intervjupersonerna belyser, med viss avvikelse, som kan betyda att de pratat om självförtroende och inte självkänsla. Resultatet har kunnat bli ett annat om vår definition av begreppet funnits med i utskicket. Vi tror att de blir för styrda av oss och det i sin tur leder till sämre tillförlitlighet i deras svar, eftersom den kvalitativa intervjun vill ha reda på deras tankar, inte våra. I metoddelen skrivs det att intervjuerna ska ha låg grad av strukturering. Tanken är att inte ha någon bestämd ordningsföljd på frågorna. Allt eftersom intervjuerna fortskrider framkommer en mer strukturerad ordningsföljd. Efter de fyra första intervjuerna bestämdes att ha en mer strukturerad ordningsföljd. Det innebär att intervjufrågorna följs efter den ordning som är i bilaga 2. Anledningen till den ökade strukturen är att de viktiga huvudpunkterna inte ska missas. Enligt Kvale (1997) vilar tillförlitligheten på intervjuarens påverkan. Vi tycker att denna studie har hög tillförlitlighet, eftersom den har öppna frågor och tidsaspekten inte är begränsad från vår sida. Mycket tid har avsatts för varje intervju. Vi är medvetna om att intervjupersonerna ändå kan känna tidspress, men anser att detta inte påverkar tillförlitligheten . Tillförlitligheten i denna studie kan påverkas negativt, eftersom vid vissa tillfällen omformuleras frågorna för intervjupersonerna. Vi kan omedvetet styra in intervjupersonerna på ”vårt spår” på grund av otillräcklig träning i intervjuarteknik. Kvale (1997) skriver att ”Det är ett väl dokumenterat faktum att även en obetydlig omformulering av en fråga […] kan inverka på svaret”(ibid. sid. 145). Dessa faktorer har inte haft tillräckligt stor inverkan för tillförlitligheten i denna undersökning.. 20.

No results found