Förskolan som lärmiljö En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön inomhus

Förskolan som lärmiljö

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön inomhus

Författare: Lönnquist Therese & Åstrand Elina Handledare: Bornefjäll Åsa

Självständigt arbete i

förskolepedagogiskt område, 15 hp

Abstrakt

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares uppfattning om lärmiljön inomhus.

Studien genomfördes som en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats.

Förskollärare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En induktiv analysmetod har använts för att kunna kategorisera resultatet. Analysen stöds även av teoretiska begrepp utifrån den sociokulturella teorin med hjälp av en deduktiv analysmetod.

Studien visar sex betydelsefulla faktorer i lärmiljön som stödjer barns lärande. Dessa faktorer är följande: Pedagogiskt förhållningssätt, förskollärares reflektioner, barns samspel, samspel i mindre grupper, pedagogiskt material och barnantalets betydelse.

Studien visar också att förskollärarnas uppfattningar skiljer sig åt gällande vilka spår Covid- 19 pandemin satt i förskolans lärmiljö.

Nyckelord

Förskola, förskollärare, lärmiljö, barns lärande, interaktion, sociokulturell teori, pedagogiskt material,

Tack

Vi vill rikta ett tack till de respondenter som tagit sig tid och med ett genuint intresse möjliggjort denna studie.

Den största och innerligaste tacksamheten går till våra familjer. Tusen och åter tusen tack för att ni låter oss växa och jaga våra drömmar.

Innehållsförteckning

Abstrakt ... 1

1 Inledning ... 1

2 Syfte och frågeställning ... 1

3 Bakgrund ... 2

3.1 Lärmiljö ... 2

3.2 Tidigare forskning ... 2

3.2.1 Faktorer som ingår i lärmiljön 2 3.2.2 Förskolans fysiska lärmiljö inomhus 2 3.2.3 Pedagogiskt förhållningssätt 3 3.2.4 Pedagogiskt material 3 3.2.5 Barns delaktighet 3 3.3 Restriktioner på förskolan i samband med Covid- 19 pandemin ... 4

4 Teoretisk utgångspunkt ... 4

4.1.1 Mediering 4 4.1.2 Interaktion 4 4.1.3 Den proximala utvecklingszonen 5 5 Metod ... 5

5.1 Urval av undersökningsgrupp ... 5

5.2 Genomförandet av studie ... 5

5.3 Bearbetat och analyserat ... 6

5.4 Validitet och reliabilitet ... 7

5.5 Etiska ställningstaganden ... 8

5.5.1 Informationskravet 8 5.5.2 Samtyckeskravet 8 5.5.3 Nyttjandekravet 8 5.5.4 Konfidentialitetskravet 8 6 Resultat och analys ... 9

6.1 Faktorer som stöttar barns lärande enligt förskollärares uppfattningar ... 9

6.1.1 Pedagogiskt förhållningssätt 9 6.1.2 Förskollärares reflektioner 9 6.1.3 Barns samspel 10 6.1.4 Samspel i mindre grupper 10 6.1.5 Pedagogiskt material 11 6.1.6 Barnantalets betydelse 11 6.2 Spår som Covid- 19 pandemin satt enligt förskollärare i lärmiljön ... 12

6.2.1 Särskiljande utmaningar i lämiljön 12 6.2.2 Utmaningar att erbjuda barn delaktighet 13 7 Diskussion ... 14

7.1 Resultatdiskussion ... 14 7.1.1 Faktorer som stöttar barns lärande enligt förskollärares uppfattningar

14

7.1.2 Spår som Covid- 19 pandemin satt enligt förskollärare i lärmiljön 16 7.2 Slutsats ... 16 7.3 Vidare forskning ... 17 Referenser ... 18

Bilagor

Bilaga 1- Intervjuguide Bilaga 2- Missivbrev

Bilaga 3- Samtyckesblankett för att delta som respondent i ett självständigt arbete Bilaga 4- Sökschema

1 Inledning

Förskolan är idag en del av utbildningsväsendet i Sverige och beskrivs ofta som första steget i det livslånga lärandet. I förskolans läroplan står det beskrivet att förskolan ska vara likvärdig oberoende av var i landet utbildningen bedrivs. Det innebär att förskolor runt om i Sverige är utformade på olika vis med varierande resurser (Skolverket 2018). I förskolans läroplan nämns miljön vid flertalet gånger som en väsentlig del för barns utveckling och lärande. Det som däremot inte kan synliggöras är riktlinjer kring hur miljön ska utformas eller vad den ska innehålla. Förskollärarna ställs därför inför problematiken att skapa en lärmiljö för barnen, men utan några riktlinjer att förhålla sig till. Därför blir förskollärares uppfattningar kring lärmiljö en intressant aspekt att undersöka.

Att beskriva lärmiljön i förskolans utbildning är problematisk. Miljön kan ses och förstås ur olika perspektiv och i varierad bredd. Därför kommer nedanstående text att beskriva hur lärmiljön ska förstås i studiens kontext.

Skolverket (2021) skriver att en god lärmiljö bygger på en miljö som planerats och organiserats utifrån barngruppen. Även Nordin- Hultman (2011) menar att både miljö och material är väsentliga delar i förskolans pedagogik. I denna studie innefattar därför lärmiljön den fysiska miljön och det material som erbjuds i den. Studien tar dessutom stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten (2021) som menar att samspel och delaktighet är betydelsefulla delar för att skapa en god lärmiljö.

I studien synliggörs förskollärares uppfattningar kring förskolan som lärmiljö. Det framkommer olika faktorer som förskollärarna uppfattar som stödjande för barns lärande i lärmiljön inomhus. Samhället befinner sig i rådande pandemi, vilket innebär att förskolan som arena måste förhålla sig till riktlinjer som på olika vis påverkar förskolans utbildning. Därför kommer delar av studien även att beröra Covid- 19 pandemin.

2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att bidra med kunskaper kring förskolans lärmiljö inomhus.

Följande problemformuleringar har valts ut:

 Vilka faktorer uppfattar förskollärare stötta barns lärande?

 Vilka spår upplever förskollärare att Covid- 19 pandemin satt?

3 Bakgrund

I bakgrunden kommer först en definition av begreppet lärmiljö. Därefter följer tidigare forskning som är väsentlig för studiens syfte. Bakgrundskapitlet avslutas med Folkhälsomyndighetens restriktioner som berör förskolans utbildning.

3.1 Lärmiljö

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2021) skriver att lärmiljön är den kontext där barnet befinner sig i under skoltid. Samspel och delaktighet är två väsentliga delar för att skapa en god lärmiljö (a.a.). Även Skolverket (2021) skriver om lärmiljön och lyfter vikten av att den ska planeras upp och skapas utifrån barngruppens behov och intressen. Björck- Åkesson och Granlund (2015) menar att förskolan enligt läroplanen ska erbjuda en trygg, rolig och lärorik miljö för barnen. Miljön kan skapas och byggas upp med hjälp av flera olika aspekter såsom material, inredning och förhållningssätt.

De olika aspekterna kan gemensamt bilda en helhet i miljön som inspirera till lek, lärande och utveckling (a.a.). Lärmiljön kan därför förstås som den fysiska inomhusmiljön och det samspel som sker i den.

3.2 Tidigare forskning

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är faktorer som utbildningen i förskolan ska vila på (Skolverket 2020). Av det skälet fortsätter kapitlet med en genomgång av tidigare forskning.

3.2.1

Faktorer som ingår i lärmiljön

Nordtømme (2012) lyfter fram att betydelsefulla delar i den pedagogiska miljön handlar om utrymme, material och om förskollärarens förhållningssätt. Liknande resultat visar Devi, Fleer och Li (2020) som skriver hur miljön blir en central faktor för barns lärande, vilket gör att barnen får utrymme och material för att undersöka och utforska genom bland annat problemlösning och konstruktion. Dessutom synliggörs betydelsen av att barn lär tillsammans, men också att förskollärarna ställer frågor och ge feedback för att utmana barnen vidare (a.a.). Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) menar också att omgivningen eller miljön som läraren skapar för barnen har en avgörande roll i barns lärande. För att skapa en god miljö som uppmuntrar till lärande behöver barnen erbjudas en miljö som skapar rikligt med utmaningar, samt har en närvarande lärare (a.a.).

3.2.2

Förskolans fysiska lärmiljö inomhus

Nordin- Hultman (2011) skriver hur miljö och material är väsentliga delar av pedagogiken. Det synliggörs att den fysiska miljön har både tids- och rumsliga regleringar som organisera vilka utrymmen barnen erbjuds att vistas i, samt vilket material barnen ges möjligheter till att använda. Vidare skriver författaren att den pedagogiska verksamheten planeras upp för olika aktiviteter exempelvis matrum och snickarrum, vilket kan skapa förväntningar på hur ett barn är och bör vara i rummet (a.a.). Även Sando (2019) ger stöd för att miljön är betydelsefull för barns utveckling och lärande. Den fysiska inomhusmiljöns möblering har påverkan på barns aktiviteter. Författaren synliggör hur öppna golvytor kan främja barn till fysiska lekar exempelvis att springa, medan de fysiska aktiviteterna kan hämmas i rum som möblerats med bord (a.a.). Nordin- Hultman (2011) lyfter också hur materialet i

miljön kan synliggöra vilka möjligheter och utmaningar som eventuellt kan ske i rummet. Genom materialet menar författaren att det kan tydliggöras för barnen om vad som ska och inte ska göras i rummet. Berge1 (2019) skriver hur förskollärare ibland tagit miljön för givet och inte reflekterat kring den. Förändringar som görs i miljön skapa möjligheter för förskollärarna till att reflektera kring den, vilket har visat sig varit en utmaning. Reflektionerna möjliggör förutsättningar för förskollärarna att utveckla miljön vidare (a.a.).

3.2.3

Pedagogiskt förhållningssätt

Nordtømme (2012) beskriver hur förskollärarens förhållningssätt blir betydelsefullt genom att hen kan välja att inta en aktiv eller passiv roll i barns lek. Däremot menar Sando (2019) att fler vuxna i miljön kan resultera i att barn inte leker i samma utstäckning. Författaren skriver hur vuxna inte upplevs som aktiva på samma sätt och på så vis främjas inte barn i sin lek. Pramling Samuelsson och Pramling (2013) skriver att lärarens interaktion med barnen kan bli avgörande för barns möjligheter till utveckling och lärande, detta genom att läraren är den som utmanar, stöttar och planera upp aktiviteter för barnen. Även Devin, Fleer och Li (2020) belyser vikten av att vara närvarande i barns lek för att kunna närma sig deras perspektiv. Genom att vara närvarande kan barns perspektiv vidgas och deras förståelse öka, vilket skapar förutsättningar för att stödja barns lärande (a.a.). Även Grave (2013) ger stöd åt detta och beskriver att ett närmande av barns perspektiv kan stärka deras upplevelser. För att göra detta skriver Grave att det krävs viss kompetens av förskollärarna att kunna bedöma hur de ska förhålla sig gentemot barnen, ska de vara aktiva, stödjande eller finnas i bakgrunden. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) tillskriver också lärarens kompetens som betydelsefull. En central del för barns lärande handlar om lärarens förmåga att skapa ögonblick där barn och lärare riktar sitt gemensamma fokus mot samma objekt (a.a.). Enligt Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson (2018) kan en stor barngrupp generera i att förskollärarna inte skapas möjlighet till att integrera med varje barn i den omfattning som det står skrivet i förskolans läroplan.

3.2.4

Pedagogiskt material

Rentzou (2014) skriver att miljön kan ha påverkan på barns lärande. Grave (2013) menar att barn i interaktion med material skapar ett sammanhang och en lek som underlättar för utveckling. Genom detta sammanhang skapas en möjlighet för barn att vara i en ”här- och där-värld” (a.a.). Även Fredriksen (2012) lyfter fram materialet som betydelsefullt för barns lärande. Materialet kan erbjuda varierande upplevelser för olika barn, det är lärarens uppgift att kunna skapa förutsättningar för detta. Barns olika sätt att använda materialet är väsentligt och därför måste materialet vara fritt för barnet att utforska (a.a.). Rentzou (2014) skriver att om materialet inte är anpassat efter barns ålder eller tillräckligt användbart för dess ändamål kan materialet inte ses som en främjande del av barns utveckling.

3.2.5

Barns delaktighet

Nordtømme (2012) belyser att barns egna upplevelser av delaktighet blir väsentligt för deras utveckling och lärande. Liknande slutsats skriver Pramling Samuelsson och Pramling (2013) då de synliggör vikten av att planera en pedagogisk miljö som bygger på barns tidigare kunskaper. Genom detta kan barnen skapas förutsättningar till att känna sig meningsfulla i sammanhanget. De lyfter även fram barns möjligheter att

delge sitt perspektiv, som en väsentlig del för lärarna för att upptäcka var barnet befinner sig. Utöver detta synliggör också författarna att en vanlig del inom förskolan är att barnen själva har inflytande och möjlighet att påverka vad de vill ”jobba med”, samt planering kring projektet (a.a.) Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson (2018) skriver att i förskolor där barngrupperna är mindre synliggörs en mer planerad och reflekterande undervisning, där barnen möjliggörs till delaktighet.

3.3 Restriktioner på förskolan i samband med Covid- 19 pandemin

Nationella allmänna råd enligt Folkhälsomyndigheten (2021) är att stanna hemma vid symtom av Covid- 19. Enligt Folkhälsomyndigheten (2021) har förskolan fått ytterligare riktlinjer att förhålla sig till för att minska smittspridning av Covid-19.

Nedan följer exempel av dessa rådande restriktioner.

Förskolan ska:

 skapa möjligheter för handtvätt, samt erbjuda tvål och pappershanddukar,

 tillhandahålla handsprit vid entréer och matsalar,

 synliggöra affischer gällande hur man tvättar händerna,

 öka avstånd vid sittplats med mera om möjlighet finns,

 försöka minska antalet barn/vuxna åt gången vid aktiviteter,

 skapa möjlighet till att kunna förlägga verksamheten ute i den mån det går,

 kontinuerligt torka av aktuellt material såsom leksaker, läsplattor med mera,

4 Teoretisk utgångspunkt

I nedanstående analys kommer den sociokulturella teorin att användas. Säljö (2016) framhäver hur den sociokulturella teorin bygger på det sociala samspelet mellan både barn-barn och barn-lärare. Genom detta perspektiv förstås lärandets process genom olika interaktioner, samt genom barns möjligheter till användandet av pedagogiskt material. Ett intresse kommer därför att riktas mot det sociala samspelet, samt mot hur barn integrera i lärmiljön inomhus. Teoretiska begrepp från den sociokulturella teorin är: mediering, interaktion, samt den proximala utvecklingszonen. För att skapa goda förutsättningar för analys, samt minska risken för missförstånd har de olika begreppen förtydligats.

4.1.1

Mediering

Mediering är ett grundläggande begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

Mediering handlar om hur lärandet sker genom användning av kulturella redskap, samt hur vi agerar med dessa i vår omvärld. Ett kulturellt redskap innefattar både intellektuella och fysisk redskap, exempel på detta är ett siffersystem och en tumstock (Säljö 2016).

4.1.2

Interaktion

Interaktion är ett begrepp kopplat till det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att lärandet sker gemensamt i samspel med andra människor (Säljö 2016).

4.1.3

Den proximala utvecklingszonen

Den proximala utvecklingszonen är en bärande del i barnets lärande. Den bygger på barnets nuvarande utvecklingsnivå för att därefter utvecklas till nya kunskaper.

Författaren belyser också att imitation är en väsentlig del i den proximala utvecklingszonen (Vygotskij 2001).

Samtliga begrepp beskriver hur barn tillägnar sig utveckling och lärande ur en sociokulturell teori. I analysen blir begreppen väsentliga då det möjliggör att göra tolkningar av resultatet med stöttning av teoretiska begrepp.

5 Metod

Lundgren (2016) skriver att ett fenomenografiskt perspektiv innebär att undersöka människors tolkningar kring olika företeelse. Studien har en fenomenografisk ansats, då studien undersöker förskollärares uppfattningar kring förskolans lärmiljö inomhus.

I nedanstående text kommer metodens design att beskrivas närmare tillsammans med metoddiskussionen.

5.1 Urval av undersökningsgrupp

Denscombe (2018) lyfter intervju som en positiv metod då förståelse för andra människors uppfattningar kan skapas. Enligt förskolans läroplan vilar ett extra ansvar på förskollärarens yrkesroll (Skolverket 2018). Ett strategiskt urval blev därför att synliggöra förskollärarens uppfattningar. De fyra respondenterna är samtliga kvinnor och utbildade förskollärare. Yrkeserfarenheterna varierar mellan de fyra respondenterna, då de varit verksamma inom förskolan utbildning mellan 3,5 år- 26 år. De är alla verksamma inom förskolans utbildning i södra Sverige. Två av dem arbetar på samma förskola, medan de andra två är verksamma på två åtskilda förskolor. De fyra förskollärarna arbetar med varierande åldrar som sträcker sig mellan 2-5 år. Denscombe (2018) skriver att empirin i viss utsträckning kan ha påverkats av de utvalda respondenterna och dess sammanhang. När det gäller urval av undersökningsgrupp kan det finnas en saknad efter viss mångfald, då samtliga respondenter är medelålders kvinnor.

5.2 Genomförandet av studie

Redan vid arbetet med forskningsplanen, en månad innan det självständiga arbetet startades upp, togs första kontakten med eventuella respondenter. Vid detta tillfälle tackade två förskollärare nej, medan fyra respondenter ville delta i studien. Vår tolkning av att förskollärarna tackade nej var att tiden inte upplevdes räcka till för ett deltagande i studien. Till de fyra respondenterna som tackade ja, återupptogs kontakten vid studiens uppstart, där återigen frågan om deltagande ställdes. Samtliga tackade ja och tilldelades därefter ett missivbrev, samt samtyckesblankett. Dessa dokument delgavs i pappersform. Undersökningsgruppen blev kontaktad via telefon.

Studien bygger på en kvalitativ studie. Denscombe (2018) menar att en kvalitativ studie kan innefatta verbala intervjuer. Genom den kvalitativa metoden skapades förutsättningar för förskollärarna i studien att själva förmedla deras egna uppfattningar kring det valda ämnet. En positiv konsekvens av detta kan vara hur förskollärarna möjliggörs att sätta ord på sina egna erfarenheter, vilket möjliggjorde ett närmande av förskollärarnas perspektiv. Intervjufrågorna skickades ut i förväg för

att erbjuda respondenterna att reflektera kring frågorna. Denscombe (2018) beskriver hur tidsfördröjning kan ha både positiv och negativ konsekvens. Författaren menar att en positiv effekt kan bli hur respondenterna ges utrymme till reflektion kring frågorna.

En positiv effekt av att frågorna tilldelades tidigare, var att det visade sig vara uppskattat av respondenterna. Resultatet av detta blev genomtänka svar. Ytterligare effekt kan tolkas vara att respondenterna kände sig trygga inför det valda ämnet och på så vis blev intervjuerna avslappnade och ett fokus kunde hållas kring det valda ämnet. Den negativa konsekvensen blir att svaren inte blir tagna i en här och nu situation. I studien värderades dock detta utskick som mer fördelaktigt, då det fanns en förhoppning om att svaren skulle innehålla en eftertänksamhet från respondenterna. En av respondenterna fick förhinder och intervjutillfället flyttades fram en vecka. Då samtliga förskollärare redan fått frågorna i förväg blir inte denna konsekvens så stor, eftersom alla förskollärare haft tillgång till frågorna tidigare för reflektion. Då vi befinner oss i pandemin möjliggjordes inte förutsättningar till en fysisk träff för intervjuerna. En förhoppning fanns om att få göra detta, bland annat för att känna in rummet, men också kunna skapa en mer avslappnad miljö. En oro kring att inte kunna träffas fysiskt fanns, då vi har en medvetenhet gällande kroppspråkets vikt vid ett samtal. Telefonsamtalet utfördes dock med videosamtal för att skapa förutsättningar för att ställa eventuella följdfrågor. Kihlström (2016) menar att intervjuerna inte bör överstrida en timme, detta för att dess fokus ska kunna bibehållas kring det aktuella ämnet. Intervjuerna hade ett tidspann mellan 15-41 minuter. Kihlström (2016) menar också att en kvalitativ intervju inte bör ha ledande frågor. Intervjufrågorna har därför formulerats som öppna (se bilaga 1). Intervjuerna byggdes på en semistrukturerad struktur, det vill säga att upplägget definieras mer som en samtalsform. Denscombe (2018) skriver att den semistrukturerade intervjuformen är flexibel då den utgår från färdigformulerade frågor där möjlighet till följdfrågor kan skapas. En konsekvens av att använda den semistrukturerade intervjun blev positiv för de båda parterna. Möjlighet till följdfrågor kunde skapas, samt kunde respondentera erbjudas förutsättningar till att förtydliga sina svar med eventuella exempel. Genom samtalet skapades således förutsättningar för att minska missförstånd. Denscombe (2018) ger stöd åt att semistrukturerade intervjuer möjliggör för de båda parterna att känna samförstånd. Under intervjuerna skedde ljudupptagning via iPad/telefon, samt fördes enstaka anteckningar, vilket möjliggjorde ett fokus kring intervjuns innehåll. Däremot upplevdes en viss nervositet inför videosamtalen kring att tekniken inte skulle fungera med samtliga respondenter.

Dock blev tekniken inga problem. Denscombe (2018) menar att respondenten vid fysiskt möte kan uppleva sig hämmad av att bli inspelad. Beslutet att spela in togs ändå eftersom ljudupptagningen och anteckningarna låg som grund för transkribering.

Intervjuerna transkriberades och användes som underlag till analysen. En positiv effekt av videosamtalet blev att respondenterna trots vetskapen av ljudupptagningen inte påvisade sig berörda av detta.

5.3 Bearbetat och analyserat

Intervjuerna transkriberades i sin helhet med undantag från enstaka ord i form av exempelvis hummanden som hördes i början och slutet av respondenternas svar.

Dessa transkriberingar låg sedan som grund till analysarbetet. Allwood och Erikson (2020) skriver att det är vanligt att använda både en induktiv och deduktiv analysmetod. Författarna beskriver vidare att den induktiva metoden bygger på

generaliserbarhet iform av förväntade förutsättningar, medan den deduktiva metoden fokuseras kring tidigare teorier. Beslutet togs att använda både den induktiva och deduktiva analysmetoden. Denscombe (2018) skriver att en kvalitativ studie kräver tid för att analyseras. Då det insamlande materialet var fylligt blev även analysen tidskrävande, vilket är en positiv effekt då diskussioner och tolkningar blir väl bearbetade. I första steget gällande analysarbetet användes den induktiva metoden, detta för att jämföra respondenternas svar och synliggöra gemensamma faktorer att kategorisera efter. Därefter användes den deduktiva analysmetoden. Med hjälp av den deduktiva metoden skapades det förutsättningar att analysera empirin utifrån accepterade teorier. I följande analys kommer den deduktiva analysen luta sig mot det sociokulturella perspektivet. Genom att använda en deduktiv metod kunde således tidigare forskning bindas samman med studiens resultat.

5.4 Validitet och reliabilitet

Kihlström (2016) anser att validitet handlar om hur väl studien har undersökt det aktuella syftet. Validiteten styrks i denna studie genom att intervjufrågorna diskuterades och godkändes av handledare, detta möjliggjorde att frågorna var riktade för att besvara studiens syfte. Kihlström (2016) skriver att en validitet kan skapas genom att intervjufrågorna granskas av en mer kunnig person, vilket benämns vid innehållsvaliditet. Denscombe (2018) menar dock att validiteten i datan kan bli problematisk vid intervjuer. Då respondenterna vid intervju ges möjlighet att uttrycka sina egna uppfattningar kan det ibland vara så att svaren inte återspegla det som faktiskt görs (a.a.). Validiteten hade kunnat styrkas ytterligare i studien genom att även använda observationer, vilket dock inte var möjligt i denna studie då Covid- 19 pandemin begränsa fysiska besök.

Kihlström (2016) skriver att reliabiliteten i en studie handlar om att resultatet är tillförlitligt. För att skapa reliabilitet i studien har tillvägagångssättet synliggjorts för att påvisa hur resultatet framkommit. Kihlström (2016) menar att reliabiliteten kan öka under ett intervjutillfälle om intervjuerna genomförs av två personer då en av huvudmännen kan vara den som ställer frågor, medan den andra kan vara med i bakgrunden för att skriva eventuella anteckningar. Studiens reliabilitet styrks genom att intervjuerna valdes att genomföras gemensamt. Redan innan intervjun hade beslut tagits om vem som skulle ställa frågorna och vem som skulle föra eventuella anteckningar. Beslutet skapade förutsättningar för den som förde anteckningar att även få en överblick kring sammanhanget, vilket styrker reliabiliteten i studien.

Kihlström (2016) poängterar ytterligare hur reliabiliteten kan öka genom att använda sig av inspelning under intervjutillfället, vilket kan underlätta då alla delar i intervju finns uppsamlat. Genom den inspelade empirin kan reliabiliteten för studien öka då materialet fanns tillgängligt att gå tillbaka till. Reliabiliteten kan styrkas utifrån två perspektiv. Det första perspektivet synliggör hur intervjun genomfördes, genom det inspelade materialet kan det synliggöras om ledande frågor har använts och i så fall påverkat resultatet. Det andra perspektivet belysera vikten av att kunna lyssna på intervjuerna vid flertalet tillfällen, detta för att analysen ska kunna ske utifrån vad som faktiskt sagts och inte utifrån egna tolkningar.

5.5 Etiska ställningstaganden

Enligt Vetenskapsrådet (2017) är det upp till huvudmannen att tillgodose så att forskningen bedrivs vetenskapligt och ur ett etiskt korrekt perspektiv. Ett etiskt ställningstagande som aktivt beslutades var att delge respondenterna både missivbrev och samtyckesblankett innan intervjuerna skedde (se bilaga 2 & 3). För att uppfylla de aktuella forskningsetiska principerna har följande krav använts:

5.5.1

Informationskravet

Respondenterna i forskningsuppgiften ska få information om det aktuella syftet (Björkdahl Ordell 2016). Genom att använda både ett missivbrev och muntlig information kunde respondenterna delges studiens ändamål. Denscombe (2018) lyfter fram betydelsen av att informationen till respondenterna ska vara formell och kortfattad för att minska risk för missförstånd. Muntlig information skapade dessutom möjligheter för respondenterna att ställa frågor vid eventuella oklarheter.

Informationskravet uppfylldes således genom missivbrevet, samt muntlig information vid intervjutillfället.

5.5.2

Samtyckeskravet

Deltagarna i undersökningen har rättighet att själva styra om de vill delta (Björkdahl Ordell 2016). Genom att använda en samtyckesblankett uppfylldes samtyckeskravet.

Samtyckesblanketten fyller två betydelsefulla funktioner. Blanketten skyddar respondenten genom att hen mottagit information på formuläret gällande studiens syfte. Den andra funktionen innefattar huvudmännens ansvar. För huvudmännen fungerar den skriftliga blanketten som en garanti att respondenterna frivilligt medverkat. Denscombe (2018) skriver att ett skriftligt godkännande kan bekräfta att respondenten har blivit informerad om studiens innehåll och därefter valt att delta.

5.5.3

Nyttjandekravet

Det insamlade materialet används endast till det aktuella syftet (Björkdahl Ordell 2016). Innan studien påbörjades belystes vikten av att det insamlade materialet endast skulle användas till det aktuella ändamålet. Det insamlande materialet kommer därför att kasseras när studien är genomförd och godkänd. Denscombe (2018) menar att respondenterna varken ska kunna ta fysisk, psykisk eller personlig skada av att delta.

Därför diskuterades det hur metoden skulle kunna påverka respondenterna. För att minska risk för att intervjufrågorna skulle kunna uppfattas som kränkande har de formulerats som öppna.

5.5.4

Konfidentialitetskravet

Alla uppgifter som synliggörs i undersökningen ska möjliggöras konfidentialitet, detta för att obehöriga inte ska få tillgång till personuppgifter (Björkdahl Ordell 2016). Uppgifterna sparades på digitala verktyg med lösenordsfunktion, vilket gör att obehöriga inte har tillgång till det. Denscombe (2018) synliggör att huvudmännen ska kunna påvisa hur anonymitet kan säkerställas. Därför har förskollärarna benämnts enligt följande: A, B, C och D redan vid insamlingen av empirin.

6 Resultat och analys

I följande resultatdel redovisas respondenternas svar. För att synliggöra kopplingen till forskningsfrågorna har resultatdelen kategoriserats utifrån dessa, med efterföljande analys. Resultatdelen har därefter tematiserats upp ytterligare utifrån en induktiv analysmetod, som bygger på empirins likheter eller olikheter. Med en efterföljande deduktiv analys kan resultatet och teoretiska begrepp kopplas samman.

I slutet av resultatdelen görs en kort sammanställning.

6.1 Faktorer som stöttar barns lärande enligt förskollärares uppfattningar

Gemensam uppfattning som förskollärarna har är att lärmiljön inomhus kan påverka barns lärande positivt. Citatet nedan styrker en av förskollärarnas medvetenhet kring lärmiljön.

Inomhusmiljön är en strukturerad miljö att den är genomtänkt redan från början att det finns möjlighet för lärande och att den är uppbyggd för det.

(Förskollärare A)

6.1.1

Pedagogiskt förhållningssätt

De fyra förskollärarna påpekar vikten av att vara en medforskande pedagog i lärmiljön. Resultatet visar dock att förskollärarnas syfte med att vara en närvarande pedagog kan variera. Två av förskollärarna synliggör ett fokus kring att utmana barnen vidare här och nu. Genom att vara delaktiga i samtal och diskussioner med förhoppning om att vidga barns tankar och kunskaper.

… när man har samtal med barnen att man inte säger svar som är bara rätt eller fel eller påpekar hur det är utan man verkligen får barnen att tänka. Man frågar:

Hur tänker du då? Hur tror du? Så att man bollar frågorna vidare och vidare.

(Förskollärare D)

De andra två förskollärarna lyfter vikten av att vara en medforskande pedagog i syfte att kunna dokumentera och analysera för att synliggöra barns lärande. Det är enligt förskollärarna också en del av förhållningssättet. Citatet nedan styrker detta.

Och sedan måste man alltid ställa sig frågan, vad ska dokumenteras? Och hur får vi syn på lärandet? … men för att vi ska få syn på lärandet så måste ju vi vara aktiva, delaktiga i barns lek eller bara vanliga situationer på förskolan…

(Förskollärare C)

Säljö (2016) skriver att interaktion kan möjliggöra förutsättningar för lärande. I citaten ovan synliggörs det hur förskollärare på olika vis använder sitt

förhållningsätt i interaktion med barnen. Det kan tolkas som att förskollärarna använder förhållningsättet som en stöttande faktor i lärmiljön, detta för att kunna bygga vidare på barns kunskaper.

6.1.2

Förskollärares reflektioner

Ytterligare visar resultatet att samtliga förskollärare lyfter reflektion som en faktor som stöttar barns lärande i lärmiljön. Genom reflektion menar förskollärarna att

barnen kan utmanas vidare i sina kunskaper. En av förskollärarna belyser vikten av självreflektion. Detta styrks i citatet nedan.

… att det är viktigt att reflektera kring mitt eget arbetssätt men också att jag reflektera vad var det som hände. Uppnådde jag syftet? Hur kan jag ta det vidare? Alla dem här reflekterande pedagogiska frågorna men också att jag utmana dem hela tiden och att jag är medforskande… för annars vet jag ju inte vad jag ska utmana dem i. (Förskollärare B)

De resterande tre förskollärarna lyfter betydelsen av gemensam reflektion.

… ett reflekterande förhållningssätt där vad som gjorde vad är syftet? Hur blev det? Vad är lärandet? Blev det som vi tänk att det skulle blivit och hur går vi vidare? (Förskollärare A)

Vygotskij (2001) beskriver den proximala utvecklingszonen som barns utvecklingsområde, det vill säga att gå från nuvarande kunskap till ny. Det kan tolkas att förskollärarna använder sig av detta förhållningssätt, utan att benämna det vid ord.

Genom att förskollärare använder sig av reflektioner kan de stötta barns lärande i lärmiljön. Förskollärarnas reflektioner kan skapa förutsättningar för förskollärarna att utmana barnen vidare i deras proximala utvecklingszon.

6.1.3

Barns samspel

Samtliga förskollärare uppfattar att barns lärande kan påverkas och stimuleras av andra barn i lärmiljön. Genom att dela med sig av sina lärstrategier, och utmana varandra i sina lärprocesser skapas förutsättningar för lärande. Nedanstående citat styrker detta.

… så lär man av varandra både genom att se motoriskt hur man gör men också få idéer å hjälp å stöttning. Både bland jämnåriga å större å yngre.

(Förskollärare D)

Vygotskij (2001) skriver att imitation är en del i den proximala utvecklingszonen gällande barns lärande. Det kan tolkas att förskollärarna använder barns samspel som en stöttande faktor för barns lärande genom att skapa möjlighet till imitation av andra barn.

6.1.4

Samspel i mindre grupper

Två av förskollärarna lyfter vikten av att kunna se gruppdynamiken i lärmiljön, samt att kunna konstruera mindre grupper i gruppen. Genom de mindre grupperna kan barn erbjudas möjlighet till ett utvecklat lärande, där de erbjuds förutsättningar att lära av och med varandra. Dessa två förskollärare nämner dessutom betydelsen av att kunna dela in barnen i grupper för att kunnaskapa trygghet, vilket enligt dem är av vikt för barns lärande. Citatet nedan styrker detta.

… skapa en trygghet för barnen att dem alltid har en trygghetkompis med sin i varje grupp… att de barn som kanske inte vågar säga så mycket så har man fått vara med en grej dagen innan och så har jag med mig min trygghetskompis. Då skapas det plötsligt två aspekter som gör att man vågar prata man vågar berätta man vågar dela med sig av sina kunskaper… (Förskollärare B)

Säljö (2016) skriver att interaktion är en väsentlig del, dålärandet sker i sociala sammanhang. Det kan tolkas att förskollärarna använder samspel i mindre grupper som en stöttande faktor i lärmiljön för att skapa interaktion.

6.1.5

Pedagogiskt material

Samtliga förskollärare lyfter vikten av det pedagogiska materialets tillgänglighet som en väsentlig faktor i lärmiljön. Genom ett tillgängligt pedagogiskt material och ett syfte till lärande möjliggörs barnen att bli självständiga i sitt eget lärande. Två av förskollärarna nämner det pedagogiska materialets tillgänglighet som en betydelsefull aspekt, då förskollärarna inte alltid kan vara närvarande i barns lek och lärande.

… vi kan inte finnas där för alla hela tiden då gäller det att det finns material där som de kan använda själva liksom och att det är då att det ger någonting det materialet som finns och att det då finns tillgängligt. Att materialet ska finnas där för barnen liksom. (Förskollärare A)

Två förskollärare lyfter också det pedagogiska materialets tillgänglighet kopplat till barns möjligheter att använda materialet i andra situationer och sammanhang. Genom detta syfte skapas barnen förutsättningar till att föra leken och lärandet vidare. I citatet nedan synliggörs det hur förskollärarna använder sig av det pedagogiska materialet i lärmiljön.

För i i en lek med eh ja, djur så kanske behöver klossar för att kunna göra…

ett hus eller stall eller vad som helst och då tycker jag eh det behöver få flyttas för annars kommer ju inte leken vidare. (Förskollärare D)

Utöver det pedagogiska materialets fysiska tillgänglighet som alla förskollärare samtalar om, nämner dessutom en förskollärare materialets tillgänglighet ur ett kunskapsperspektiv.

Det handlar om hur är den tillgänglig rent eh är den anpassad i nivå. Är det tillräckligt utmanande? Är det tillräckligt intressant? Det är ju också en tillgänglighet. (Förskollärare C)

Säljö (2016) skriver att mediering framställer hur lärandet utvecklas genom användandet av kulturella redskap och hur människor agerar med dem i olika sammanhang. Det kan tolkas att förskollärarna uppfattar det pedagogiska materialet som en stöttande faktor i lärmiljön. Barnen kan med sitt användande av det pedagogiska materialet skapas förutsättningar till utveckling och lärande i lärmiljön.

6.1.6

Barnantalets betydelse

Samtliga förskollärare lyfter barngruppens storlek som en gemensam faktor för barns lärande i lärmiljön. Två av förskollärarna lyfter barngruppens storlek i sin helhet, medan de andra två nämner det i form av den faktiska lärmiljön. Förskollärarna beskriver en medvetenhet kring att begränsa antalet barn vid varje rum i rummet. I citatet nedan synliggörs det hur förskolläraren gör kopplingar till barnantalet i den fysiska lärmiljön.

Och sedan är det ju naturligtvis såna regler som man sätter upp… Kan man vara hur många som helst här? Eller ska man sitta själv och koncentrera sig?

Får man bjuda in en kompis asså sådär. Dom är ju viktiga för att man ska få syn på. Har man satt upp ett tydligt mål och vad vi vill se för lärande.

(Förskollärare C)

Säljö (2016) menar att interaktion skapar förutsättningar till lärande. Det kan tolkas som att förskollärarna ser barnantalet som en stöttande faktor för barns lärande i lärmiljön. Regler kring barnantal kan sättas upp utefter förskollärarna syfte med lärandet i lärmiljön. Genom att förskollärarna visar medvetenhet kring barnantalet kan det tolkas som att interaktionen styrs och användas i ett medvetet syfte i lärmiljön.

6.2 Spår som Covid- 19 pandemin satt enligt förskollärare i lärmiljön

Gemensam faktor för samtliga förskollärare handlar om att förhålla sig till de riktlinjer som står skrivna av Folkhälsomyndigheten i pandemin.

… vi håller ju väldigt hårt på dessa riktlinjerna som vi har. (Förskollärare A)

Resultatet visar att förskollärarna har delade uppfattningar kring vilka utmaningar som råder gällande lärmiljön, i relation till pandemin. I nedanstående text synliggörs tre utmaningar som förskollärarna uppfattar i lärmiljön kopplat till pandemin.

6.2.1

Särskiljande utmaningar i lämiljön

Det som skiljer förskollärarna åt är att de uppfattar olika utmaningar i lärmiljön. Två av förskollärarna ser utmaningar i lärmiljön när det kommer till materialets tillgänglighet, samt att skapa avstånd mellan barnen. De uttrycker att de arbetar med kunskapsutveckling kring restriktionerna tillsammans med barnen.

... vi har ju inte förändrat vår inomhusmiljö så jättemycket även att vi är under en pandemi. Det som vi har pratat mycket om som vi har reflekterat kring det är ju mer handhavandet av materialet ska vi ha leran framme och i så fall vad är viktigt att tänka på då? ... och barnen känns som att dom är så himla medvetna om med handtvätten och vi försöker hålla avstånd och prata med barnen om det. (Förskollärare B)

De resterande två förskollärarna uppfattar att utmaningen ligger i att inte nyttja lärmiljön inomhus i samma utsträckning som de gör med lärmiljön utomhus. De beskriver även att inomhusmiljön inte i samma utstäckning prioriteras. Citaten nedan synliggör detta.

Så vi eh där är ju utmaningen. Eh att få det eh utmana barnen på samma vis utomhus. För det är ju så att när vi inte är inomhus lika mycket så blir inte den miljön lika viktigt. (Förskollärare C)

Det kan tolkas som att Covid- 19 pandemin satt spår kring hur förskollärarna använder sig av lärmiljön inomhus och det pedagogiska materialet som en stöttande faktor för barns lärande. Pandemins restriktioner skapar begränsningar i vilket material förskollärana erbjuder barnen, vilket indirekt påverkar barnens möjligheter till att tillägna sig kunskaper genom mediering i lärmiljön inomhus. Säljö (2016) menar att mediering är ett sätt att tillägna sig kunskap genom användning av kulturella redskap.

6.2.2

Utmaningar att erbjuda barn delaktighet

Två förskollärare uppfattar att barns delaktighet i lärmiljön inte har förändrats i större utsträckning. De lyfter att lärmiljön inomhus fortfarande har sin uppbyggnad utefter barns intresse.

... asså de är ju delaktiga hela tiden i allt vi gör. Det är ju det som gör att vi är förebilder liksom i alla situationer samtidigt så tänker jag att delaktiga i format att vi fråga dem hur ska vi göra för detta? (Förskollärare B)

Uppfattningen delas även av en tredje förskollärare. Däremot betonar hen samtidigt att barns delaktighet har minskat i rådande pandemi på grund av längre utevistelse.

Den fjärde förskolläraren uttrycker också att barns delaktighet i lärmiljön inomhus har minskat i rådande pandemi. Förskolläraren upplever att det är svårare att erbjuda barnen delaktighet då de spenderar så mycket tid utomhus.

Jag kan säga att det blir mindre. Asså vi jobbar såhär … dokumentera barnens intresse vad dem befinner sig nu så att vi liksom jag erbjuder ett material och sen man man senare går vidare med att fråga dem vad dem skulle behöva…

asså jag känner att vi tappar detta. (Förskollärare C)

Det kan tolkas som att Covid- 19 pandemin till viss del satt spår i det pedagogiska förhållningssättet. I de två ovanstående citaten synliggörs det hur förskollärarna upplever att barns delaktighet påverkas i olika utsträckning. De förskollärare som uppfattar att barns delaktighet påverkats negativt av pandemin gör en koppling till interaktion. Säljö (2016) skriver att interaktion sker i samspel med andra människor och att samspelet påverkar barns möjlighet till lärande.

En förskollärare lyfter även personaltätheten som en faktor till att inte kunna vara i lärmiljön inomhus. Hen beskriver hur den planerade undervisningen begränsats då förskollärare behövt vara hemma på grund av symtom. Det innebär att personalen inte räcker till för att dela upp barnen i mindre grupper i lärmiljön. I nedanstående citat kan detta styrkas.

… det är väl en sak som verkligen har påverkat av pandemin att vi har vatt färre med folk så eh sån tid har ju verkligen tagits av barnens tid. För att det inte har varit möjligt att dela upp oss eh när vi kan så försöker vi göra det.

Tillexempel att en grupp stanna inne och den andra går ut… (Förskollärare D)

Det kan tolkas som att Covid- 19 pandemin satt spår i möjliggörande för förskollärarna att skapa samspel i mindre grupper i lärmiljön inomhus. Då

förskollärarna är begränsade till antalet kan interaktionen påverkas mellan barn och lärare, detta då möjligheten för samspel i mindre grupper begränsas. Säljö (2016) menar att interaktionen och samspelet med varandra har betydelse för barns lärande.

Sammanfattningsvis blir det synligt i resultatet att förskollärarna uppfattar flera faktorer i lärmiljön inomhus som stöttar barns lärande. Resultatet kan kopplas samman med syftet, detta då syftet med studien är att bidra med kunskaper kring förskolans lärmiljö inomhus.

Resultatet synliggör också att förskollärarna har gemensamma uppfattningar om att de måste förhålla sig till de riktlinjer som råder under pandemin. Däremot har

förskollärarna olika uppfattningar gällande vilka utmaningar som uppstår i lärmiljön inomhus, i relation till pandemin.

7 Diskussion

Syftet med studien är att bidra med kunskaper kring förskolans lärmiljö inomhus. I nedanstående diskussion kommer resultatet att jämföras med tidigare forskning.

Genom detta kan ett resonemang föras kring om studiens resultat skiljer sig från tidigare forskning eller inte. Diskussionen består av tre delar: resultatdiskussion, slutsats, samt vidare forskning.

7.1 Resultatdiskussion

I följande resultatdiskussion kommer strukturen från resultatdelen att fortgå. Det innebär att kategorierna är densamma som i resultatdelen. Utifrån kategorierna kommer resultatet att kopplas samman med tidigare forskning som finns i studiens bakgrundskapitel.

7.1.1

Faktorer som stöttar barns lärande enligt förskollärares uppfattningar Resultatet visar att förskollärarna använder olika förhållningssätt när de samspela med barnen beroende av deras intention. Ett av det förhållningssätt som synliggörs i resultatet är att vara en medforskande pedagog med syfte att i samtal med barnen utveckla deras lärande genom att föra samtalet vidare. Det kan tolkas som att förskollärarna i studien har en uppfattning av att deras närvaro och förhållningsätt kan bidra till barns utveckling och lärande i lärmiljön. Även Pramling Samuelsson och Pramling (2013) skriver att förskollärares närvaro är betydelsefullt, detta då förskolläraren ska ge stöd åt barnen, samt planera och strukturera för barns lärande.

Det andra förhållningssättet som lyfts fram i resultatet är att förskollärarna i sitt samspel med barnen istället intar ett observerande och dokumenterande förhållningssätt, detta för att bilda sig en förståelse över var barnen befinner sig kunskapsmässigt. Samtidigt skriver Sando (2019) att många vuxna kan hämma barns lek då de vuxna inte är aktiva på samma sätt som barnen. Det kan tolkas att det finns en komplexitet i förskollärarens förhållningssätt. Det kan förstås vara så att förskolläraren behöver ha en viss känsla i sitt förhållningssätt för att vara en dokumenterande pedagog under barns aktiviteter. Det behöver finnas en balans mellan att var tillräckligt nära för att möjliggöra för dokumentation och observation men samtidigt inte upplevas som passiv för barns lärande.

Resultatet visar att reflektion uppfattas av förskollärarna som en faktor som stödjer barns lärande i lärmiljön. Resultatet synliggör att både enskild och gemensam reflektion skapar förutsättningar för att utmana barnen vidare i sitt lärande i lärmiljön.

Samtidigt skriver Berge1 (2019) att reflektion kring miljön kan vara en utmaning för förskollärarna, då miljön ibland tas för givet. Det kan tolkas som att reflektion för förskollärarna är en självklar del i lärmiljön, däremot framgår det inte i resultatet vilken del i lärmiljön de reflektera kring. Kan det vara så att reflektionen i större utsträckning rör förskollärarens förhållningssätt än reflektion kring den fysiska miljön?

Resultatet visar att förskollärarna ser barns samspel med varandra som en stödjande faktor i barns lärande i lärmiljön. De beskriver att barn lär både i interaktion med varandra, men också av att se hur andra barn integrera tillsammans och med material.

Devi, Fleer och Li (2020) skriver att barns samlärande med varandra är en betydelsefull del för barns vidgande lärande, men menar att barn samtidigt behöver en utmanande miljö att samspela i. Det kan återigen tolkas som att den fysiska lärmiljön har betydelse för barns lärande. Det kan förstås som att det ställer höga krav på förskolläraren att skapa en fysisk miljö där barnen tillsammans utmanas i lärmiljön.

Extra utmanande kan det tolkas vara att skapa en trygg och utmanade miljö i en barngrupp med integrerade åldrar. Det kan tolkas finnas en viss problematik i att skapa en god lärmiljö för både yngre och äldre barn där samtliga åldrar kan utmanas och inspireras till samspel med varandra.

Resultatet visar att förskollärarna är överens om betydelsen att skapa mindre grupper i gruppen, detta för att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sitt lärande i lämiljön. Resultatet synliggör att de mindre grupperna i barngruppen uppfattas kunna skapa förutsättningar för barnen att samspela med varandra. Dessutom visar resultatet att förskollärarna har en uppfattning kring att i mindre barngrupper kan trygghet skapas som gör att barnen vågar ta plats och utrymme att delta i samspel med andra barn. Pramling Samuelsson och Pramling (2013) lyfter fram betydelsen av att låta barnen delge sitt perspektiv, samt att de är meningsfulla i sammanhanget de befinner sig i. Att skapa mindre grupper kan tolkas vara av vikt för barnens utveckling då de mindre grupperna kan skapa förutsättningar för barn att våga ta plats i större utsträckning än i större barngrupper. Det kan också förstås som att de mindre grupperna är betydelsefulla även för förskollärarna, detta då de mindre barngrupperna kan möjliggöra för förskolläraren att närma sig barns perspektiv. I mindre grupper kan det vara enklare för förskollärare att skapa en interaktion där barnen ges möjlighet att beskriva och berätta om sina egna upplevelser och hur de förstår sin omvärld. De mindre grupperna kan därför tolkas vara av vikt ur två perspektiv i lärmiljön. Det vill säga både ur barnens egen ”här och nu” situation, men också som en möjlighet för förskollärarna att närma sig barns perspektiv och att använda sig av detta kring vidare planering av lärmiljön.

Resultatet visar att förskollärare har en gemensam förståelse för att det pedagogiska materialet är en faktor som stödjer barns lärande i lärmiljön. Samtliga förskollärare lyfter fram materialets tillgänglighet för barnen som en betydelsefull faktor för att stödja barns lärande. Fredriksen (2012) skriver att materialet ska var fritt att utforska då barnens olika sätt att integrera med materialet kan skapa förutsättningar för barn att använda olika lärstrategier. Samtidigt skriver Rentzou (2014) att materialet inte fyller funktionen att stimulera barns utveckling och lärande om inte materialet är anpassat efter barnets behov eller utifrån ett syfte. Resultatet visar att endast en förskollärare lyfter materialets tillgänglighet ur ett kunskapsperspektiv, vilket får oss att reflektera och ifrågasätta om det finns en viss ”övertro” hos förskollärarna till det pedagogiska materialet? Att ha tillgång till material och få möjlighet att använda detta material i olika sammanhang är av vikt enligt resultatet. Även Fredriken (2012) ger stöd åt detta i sin studie. Däremot krävs det också en iakttagelse av barns behov och intresse för att det pedagogiska materialet ska ses som en stödjande faktor fullt ut för barns utveckling och lärande i lärmiljön. Materialet behöver kontinuerligt reflekteras

över för att barnens utveckling ska stimuleras utifrån sina nuvarande kunskaper och behov i användandet av materialet.

7.1.2

Spår som Covid- 19 pandemin satt enligt förskollärare i lärmiljön Resultatet synliggörs att förskollärarna i studien har olika uppfattningar kring vilka spår Covid-19 pandemin har satt i förskolans lärmiljö. Uppfattningarna skiljs åt kring i vilken utsträckning lärmiljön inomhus nyttjas, samt det pedagogiska materialets tillgänglighet. Nordin- Hultman (2011) skriver att den fysiska inomhusmiljön oftast är uppbyggd för olika aktiviteter, exempelvis såsom matrum och snickarrum med utvalt material som synliggör för barnen vilka möjligheter och utmaningar rummet erbjuder. Det kan tolkas som att den fysiska inomhusmiljön kan erbjuda barn ett självständigt lärande i lärmiljön inomhus. Samtidigt har Folkhälsomyndigheten (2021) satt restriktioner gällande att nyttja inomhusmiljön och hur många som får vara där. Det kan därför tolkas som att pandemins restriktioner kan ha satt spår i möjligheten att använda den fysiska lärmiljön inomhus. Vidare tolkning kan göras gällande användandet av materialets tillgänglighet ur två aspekter. Då barnen begränsas till nyttjandet av lärmiljön inomhus, blir indirekt konsekvensen av detta att det pedagogiska materialets tillgänglighet även till viss del begränsas. Det kan förstås som att även om barnen skapas möjlighet till att använda materialet utomhus sker inte den spontana inspirationen till användandet om inte det pedagogiska materialet är synligt i samma utsträckning för barnen.

Resultatet visar också att det råder delade uppfattningar kring barns möjligheter gällande delaktighet i lärmiljön inomhus. Resultatet synliggör att hälften av förskollärarna har en uppfattning om att barnens delaktighet har begränsats i lärmiljön. Pramling Samuelsson och Pramling (2013) lyfter vikten av att låta barnen vara delaktiga i beslut kring aktiviteter, samt beskriver att miljön ska skapas utefter barnens tidigare kunskaper. Det kan tolkas som att barns delaktighet är betydelsefullt för att förskollärarna ska kunna skapa en god lärmiljö utifrån barngruppens behov och intressen. Folkhälsomyndigheten (2021) har lyft fram restriktioner kring att hålla avstånd mellan individer. Dessa restriktioner kan tolkas påverka barns delaktighet i lärmiljön då barnen begränsas till att självständigt välja aktiviteter efter intresse i lärmiljön inomhus. Det kan förstås som att förskollärares möjligheter för att reflektera kring hur barn förhåller sig i lärmiljön inomhus också har begränsats. Det kan därför skapa en utmaning för förskollärarna att konstruera en lärmiljö inomhus utifrån barns behov och intresse.

7.2 Slutsats

Syftet med studien var att bidra med kunskaper kring förskolan som lärmiljö inomhus. Med hjälp av studiens empiri kan följande slutasatser dras: Förskollärarna är enade om att det finns olika faktorer i förskolans lärmiljö som stöttar barns lärande. Dessa faktorer är följande: Pedagogiskt förhållningssätt, förskollärares reflektioner, barns samspel, samspel i mindre grupper, pedagogiskt material, samt barnatalets betydelse. Ytterligare slutsats är att förskollärarna har olika

uppfattningar kring vilka spår Covid- 19 pandemin satt i förskolans lärmiljö inomhus.

7.3 Vidare forskning

Under denna studie har kontakt tagits med respektive förskollärare. Förslag till vidare forskning kan vara att använda ett enkätutskick till olika rektorsområden, vilket hade kunnat ge studien ett bredare urval av förskollärare. Eventuellt hade också mångfalden på både ålder och kön kunnat bli bredare. Då ett fysiskt möte inte kunde ske vid intervjutillfället på grund av pandemin hade urvalet inte heller behövts begränsas till förskollärare som är verksamma i södra Sverige. En större geografisk spridning hade varit möjlig då alla intervjuer skedde med hjälp av digitala verktyg. Denscombe (2018) skriver att respondenterna och intervjutillfällets sammanhang kan ha viss påverkan på empirin.

Förskollärarna i studien arbetar med barn mellan 2-5 års ålder, vilket gör att det finns en saknad efter förskollärares uppfattningar gällande de allra yngsta barnens lärande i lärmiljön inomhus. Ett aktivt sökande efter en förskollärare som arbetar med de allra yngsta barnen hade kunnat vara ett sätt att föra forskningen vidare för att synliggöra även deras perspektiv.

Referenser

Allwood, C-M & Erikson, M G. (2020). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Berge1, A. (2019) ‘I Believe that a Sofa can be of Great Help’: Materiality in a Kindergarten Room and the Impact on Social Practices. International Journal of Early Childhood. DOI: 10.1007/s13158-019-00235-6

Björkdahl Ordell, S. (2016). Etik. I Dimenäs, J. (red). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm:

Repro 8 AB, ss. 21-28.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Devi, A. Fleer, M. & Li, L. (2020). Preschool teachers’ pedagogical positioning in relation to children’s imaginative play. Early Child Development and Care. DOI:

10.1080/03004430.2020.1717479

Folkhälsomyndigheten (2021). Förslag på förebyggande åtgärder i förskolan och grundskolan. Folkhälsomyndigheten. Förslag på förebyggande åtgärder i förskolan och grundskolan — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) [2021-02-04]

Folkhälsomyndigheten, (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av Covid- 19. Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska- spridningen-av-covid-19/#allmanna [2021-04-09]

Fredriksen, B C. (2012). Providing materials and spaces for the negotiation of mening in explorative play: Theachers`responsibilities. Education Inquiry, 2012-09- 01, Vol.3 (3). DOI: 10.3402/edui.v3i3.22038

Grave, A. (2013). Play for learning and learning for play: Children`s play in a toddler group. Nordisk barnehageforskning, 2013-10-26, Vol.6. DOI:

10.7577/nbf.440

Jensen, M. & Harvard, Å. (2009). Leka för att lära: Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur AB.

Kihlström, S. (2016). Intervju som redskap. I Dimenäs, J. (red). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Repro 8 AB, ss. 47-63.

Kihlström, S. (2016). Uppsatsen- examensarbetet. I Dimenäs, J. (red). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Repro 8 AB, ss. 226-242.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 98: reviderad 2018. Stockholm:

Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4001 [2020-12-20]

Lundgren, U P. (2016). Läroplansteori och didaktik -framväxten av två centrala områden. Säljö, R & Liberg, C. (red). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. ss. 139-221.

Nordin- Hultman, E. (2011). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.

Stockholm: Liber AB

Nordtømme, S. (2012). Place, space and materiality for pedagogy in a kindergarten.

Education Inquiry, 3:3, 317-333. DOI: 10.3402/edui.v3i3.22037

Pramling Samuelsson, I & Asplund Carlsson, M. (2008). The Playing Learning Child: Towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of Educational Research, 52:6, 623-641. DOI: 10.1080/00313830802497265 Pramling Samuelsson, I. & Pramling, N. (2013). Orchestrating and studying children's and teachers’ learning: Reflections on developmental research approaches. Education Inquiry, 4:3, 22624. DOI: 10.3402/edui.v4i3.22624 Sando, O J. (2019) The physical indoor environment in ECEC settings: Children´s well- being and physical activity. European Early Childhood Education Research Journal, 27:4, 506-519. DOI: 10.1080/1350293X.2019.1634238

Skolverket (2020). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning- pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och- beprovad-erfarenhet [2021-03-19]

Skolverket (2021). Lärmiljöer i förskoleklass.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/pedagogik-i-forskoleklass/larmiljoer-i-forskoleklass [2021-05-01]

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2021) Vad innefattas i begreppet

”lärmiljö”? https://www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/fragor-och-svar/fragor- och-svar/vad-innefattas-i-begreppet-larmiljo/ [2021-05-01]

Säljö, R. (2016). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, U P. &

Liberg, C. (red) Lärande skola bildning -grundbok för lärande. Stockholm: Natur och Kultur AB, ss. 251-309.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådets rapportserie, 16517350 ; 2011:1.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God -forskningssed_VR_2017.pdf [2021-04-08]

Vygotskij. L S. (2001) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Williams, P. Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2019). A Perspective of Group Size on Children’s Conditions for Wellbeing, Learning and Development in Preschool. Scandinavian Journal of Educational Research, 63:5, 696-711. DOI:

10.1080/00313831.2018.1434823

Bilaga 1

Intervjuguide

1. Vilka olika faktorer kan ha påverkan för barns lärande i inomhusmiljön?

2. Vid miljöskapande inomhus, vilka faktorer är viktiga att reflektera kring för att skapa förutsättningar för barns lärande?

3. Vilken roll spelar förskolläraren för barns lärande?

4. Vilken roll spelar materialet för barns lärande?

5. Vilken roll spelar materialets tillgänglighet inomhus för barns lärande?

6. Vilken roll spelar andra barn för barns lärande?

7. Vad karaktäriserar ett pedagogiskt förhållningssätt?

8. Vad karaktäriserar ett pedagogiskt material inomhus?

9. Vilka fördelar kan ni uppfatta i en pedagogisk miljö inomhus som har betydelse för barns lärande?

10. Vilka utmaningar kan ni uppfatta med den pedagogiska inomhusmiljön i rådande pandemi som har betydelse för barns lärande?

11. Hur involverar ni barnen till att vara delaktiga i den pedagogiska inomhusmiljön i den rådande pandemin?

Bilaga 2

Missivbrev

Till dig som är utbildad förskollärare och som arbetar inom förskolan.

Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie.

Samhället befinner sig i en rådande pandemi vilket innebär att förskolan som arena måste förhålla sig till riktlinjer som på olika vis påverkar förskolans utbildning. Förskollärarens ansvar för barnens utveckling och lärande har dock inte förändrats, men det kan däremot de praktiska förutsättningarna för arbetet har gjort. Därför blir den pedagogiska inomhusmiljöns betydelse en intressant aspekt att undersöka.

Därför vill vi genomföra en kvalitativ studie där vårt syfte kan bidra med ökad förståelse gällande förskollärares uppfattningar kring den pedagogiska miljöns betydelse för barns lärande. Du tillfrågas härmed att delta i denna studie.

Då studien har en kvalitativ ansats kommer genomförandet ske genom en semistrukturerad intervju. Du, som respondent kommer i förväg att tilldelas de intervjufrågor som kommer att ställas, detta med syfte att ge dig tid att reflektera kring dem. Värt att notera, detta är en semistrukturerad intervjuform vilket innebär att spontana frågor kan uppstå under intervjutillfället.

Under pandemin måste vi förhålla oss till de riktlinjer som för tillfället råder.

För att säkerställa ett tryggt och säkert genomförande för alla parter har beslutet landat i att intervjuerna kommer ske digitalt. Intervjuerna kommer också att spelas in med hjälp av ljudupptagning.

Det är helt frivilligt att delta och du kan när du vill fram till dess att arbetet skall skickas in välja att avbryta ditt deltagande.

Resultatet kommer att bearbetas och behandlas konfidentiellt, vilket innebär

att du som respondent kommer benämnas som exempelvis förskollärare A,

förskollärare B o.s.v. Tillgång till det insamlade materialet har endast vi som

författare och materialet kommer förvaras där obehöriga inte kan ta del av det.

Det insamlade materialet kommer endast att användas till denna studie.

Materialet kommer att sparas fram till dess att studien är genomförd och godkänd.

Vi heter Elina och Therese och läser till förskollärare vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Som en del av vår utbildning skall ett självständigt arbete genomföras, vilket är bakgrunden till denna studie.

Vid frågor, får du gärna ta kontakt med oss.

Karlskrona 2021-02-04

Studerande: Handledare:

Elina Åstrand Åsa Bornefjäll

ea223ea@student.lnu.se Universitetsadjunkt

Therese Lönnquist asa.bornefjall@lnu.se

tl222pb@student.lnu.se

Bilaga 3

Samtyckesblankett för att delta som respondent i ett självständigt arbete

Syftet med studien är att bidra med kunskaper kring den pedagogiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande inom förskolan. Genom studien finns en förhoppning om att synliggöra olika förskollärares perspektiv kring den pedagogiska miljöns inflytande.

Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att ditt deltagande behandlas inom ramen för uppsatsen/studien som beskrivs ovan.

Fram till dess att arbetet ska skickas in kan du välja att avbryta ditt deltagande.

Detta genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan. Dina uppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.

……… ………

Underskrift Ort och datum

………

Namnförtydligande

Kontaktuppgifter:

Studenteter: Handledare:

Elina Åstrand Åsa Bornefjäll

ea223ea@student.lnu.se asa.bornefjall@lnu.se

Therese Lönnquist

tl222pb@student.lnu.se

Bilaga 4

Sökschema

Utifrån databaserna ERIC och OneSeach har artiklarna från tidigare forskning i studien hämtats från.

Sökord: barn, pedagogisk miljö och förskola.

Utifrån de träffar vi fått gällande de aktuella sökorden har även andra ord lagts till både på engelska och svenska. Det gjorde att chanserna ökade till att finna relevant forskning. Utöver sökorden gjordes även teman med ord som kunnat vara relaterbara.

Kombinationssökning har använts med följande ord: AND och OR.

Under opponering har även tips kring eventuella vetenskapliga artiklar mottagits.