• Ska förmedla kunskap och förståelse, kring tillståndet i Sveriges vattenmiljöer
• Ersätter de tryckta rapporterna
Havet och Sötvatten
• Utgår från konceptet
”från källa till hav”
Tillståndsbeskrivning för
en digital generation
Ett nytt fönster för miljö- övervakningens resultat
• Viktigt att resultaten tas omhand, visualiseras och används!
• All tillgänglig data hos datavärdarna.
• Ska koppla till andra tjänster, som VISS/AKVA.
• Nya, mer effektiva och enhetliga arbetsprocesser.
• Överblick: Sammanfattande tillståndsbeskrivningar som utgår från olika miljöteman. Länkar vidare till
underlaget/djupdykningarna
• Djupdykning: Miljöövervakningens resultat per ”variabelgrupp”, som redovisar läget för till exempel sälar och plankton. Länkar vidare till kartan med tidstrender för miljövariabler.
Så mår våra vatten
årliga tillståndsrapporter
Många inblandade
• Styrgrupp:
Mikael Krysell och Monica Forsell, HaV (sammankallande och beställare) Tor Borinder, Naturvårdsverket (beställare)
Kajsa Tönnesson, HMI:s kansli (adjungerad)
• Projektsamordning: Marie Svärd, HMI och Angelina Olsson, HaV
• Analysgrupp: Miljöanalytiker från HMI/SLU och vid behov uppdragsgivare och datavärdar.
• Redaktion: 6 redaktörer HMI/SLU
• Miljöövervakare:
ca 30 utförare från sötvattensidan (inkl. ett par från grundvatten) ca 14 utförare på miljögiftssidan
ca 40 utförare på den marina sidan.
• Samverkan mellan alla fem lärosäten inom Havsmiljöinstitutet, miljöövervakare, datavärdar, länsstyrelser, myndigheter…
• Ett urval av variabler och tillståndstexter.
• Testperiod, utvärdering.
• Går in i nästa fas: förvaltningsfas. Denna håller på att ta form, i samråd mellan myndigheter.
• Följ arbetet på bloggen: http://blogg.sverigesvattenmiljo.se/
• Där finns nu också en projektrapport!
Tidplan
lansering på Havs- och vattenforum!
Nationella stationer Nationella och regionala mätningar
Data från både nationella och regionala miljöövervakningsprogram
Exempel från det marina delprogrammet Fria vattenmassan
(Havet 2013-2014)
Havet:
1. Havsbassäng (6 st) 2. Kust och utsjö
3. Vattenförekomst (>600 st) Sötvatten
1. Fyra stora regioner (Fjällen, Norrlands inland och kust, Södra Sverige)
2. Avrinningsområden inom varje havsbassäng
3. Utvalda sjöar (>6000 st) och vattendrag (>12000 st)
Presentation av akvatisk miljödata
Hierarkisk indelning
2. Skriptbaserade analyser som utförs centralt Fördelar:
• Enhetligt utförda
• Transparenta och kvalitetssäkrade metoder
• Effektiva
1. Endast data från nationella datavärdar används Fördelar:
• Ökat incitament för alla typer av övervakningsprogram att leverera data till datavärden – förbättrat dataflöde.
• Ökad användning ger ökade möjligheter att upptäcka och korrigera felaktigheter – förbättrad kvalitet på data i databaserna.
• Ökat intresse att använda databaserna inom förvaltning och forskning.
Ny arbetsprocess
för att hantera den stora mängden data
Utförare
Dataanalys
All tillgänglig data nationell, regional (SRK)
Data 1. Utförare lämnar data till datavärd
2. All tillgänglig data laddas ner från datavärd till analysgrupp 3. Skriptbaserad
kvalitetsgranskning och trendanalyser utförs
Datavärd
Arbetsprocess
dataflöde, analys, tillståndsbeskrivning
Arbetsgång för dataanalyser
1. Import av data från datavärd
2. Inledande kontroller av importerade data
• Är dataformaten standardiserade?
• Saknas data som borde finnas med?
• Var har mätningar gjorts?
Antal mätvärden för fysikalisk-kemiska variabler i Sharkweb den 3 maj 2018
Arbetsgång för dataanalyser
1. Import av data från datavärd.
2. Inledande kontroller av importerade data.
3. Aggregering av mätvärden i tid och rum.
• Koppling av observationer till områden
• Beräkning av årsvärden per område
Ortalaviken
Röd fylld cirkel: Sharkweb
Övriga punkter: Svealandskusten
Arbetsgång för dataanalyser
1. Import av data från datavärd
2. Inledande kontroller av importerade data 3. Aggregering av mätvärden i tid och rum 4. Trendanalyser
• Regressionsanalyser
Linjär regression
Generaliserade additiva modeller (GAM)
• Signifikanstester
Mann-Kendalltester för monoton trend
Trendanalyser med GAM-modeller
PCB153 i muskel av
sill/strömming från Väderöarna BDE47 i muskel av
sill/strömming från Väderöarna
Mann-Kendalltester av monoton trend
1. Baserat på årsvärdenas rangordning.
2. Okänsligt för enstaka outliers.
3. Kan detektera icke-linjära monotona trender.
4. Ger ett p-värde men ingen trendkurva.
5. Kan användas för analys av
gemensam trend i flera tidsserier 6. Lämpligt för automatisering.
Mann-Kendalltester
Blå färg= nedåtgående trend Gul-röd färg= uppåtgående trend
Kust Utsjö Kust Utsjö Kust Utsjö Kust Utsjö Kust Utsjö Kust Utsjö
Klorofyll-a BQI Bottenviken
Bottenhavet
Norra Egentliga Östersjön Södra Egentliga Östersjön Kattegatt
Skagerrak
Arbetsgång för dataanalyser
1. Import av data från datavärd
2. Inledande kontroller av importerade data 3. Aggregering av mätvärden i tid och rum 4. Trendanalyser
5. Identifiering av starkt avvikande värden
6. Produktion av grafer för miljöanalytikernas granskning 7. Export av data för presentation på webben
Produktion av grafer
Stapeldiagram över individtäthet för utvalda bottenlevande djur i Hanöbukten (Yttre Pukaviksbukten)
Tidsseriediagram över siktdjup i Norra Vaxhholmsfjärden
Utförare
Dataanalys
All tillgänglig data nationell, regional (SRK)
Trendgrafer
Granskning Data & grafer
Expertgrupp
Sveriges Vattenmiljö
Granskad data
Data 1. Utförare lämnar data till datavärd
2. All tillgänglig data laddas ner från datavärd till analysgrupp 3. Skriptbaserad
kvalitetsgranskning och trendanalyser utförs
4. Resultat granskas av extern expertgrupp.
5. Problem och felaktigheter rapporteras till datavärdar.
6. Granskad data exporteras till Vattenmiljö som genererar grafer.
Datavärd
Rapportering
Arbetsprocess
dataflöde, analys, tillståndsbeskrivning
Exempel (Skagerrak kust)
Presenterade variabler 2019
Bottendjur Bentiskt kvalitetsindex
Individtäthet alla bottendjur Individtäthet östersjömussla Individtäthet Marenzelleria Individtäthet vitmärla Individtäthet blötdjur Individtäthet leddjur Individtäthet ringmaskar
Växtplankton Klorofyll a
Total biovolym växtplankton Biovolym kiselalger
Biovolym dinoflagellater Biovolym cyanobakterier totalt Biovolym cyanobakterier Nostocales Biovolym cyanobakterier Synechococcales Biovolym cyanobakterier Oscillatoriales
Näringsämnen Totalfosfor vinter
Totalfosfor sommar Totalkväve vinter Totalkväve sommar Lättillgänglig fosfor Oorganiskt kväve Kisel
Presenterade variabler 2019
Vattenmassans egenskaper Temperatur ytvatten Temperatur djupvatten Salthalt ytvatten Salthalt djupvatten Siktdjup
Syrehalt i bottenvattnet Miljögifter-metaller Bly i sill/strömming
Kadmium i sill/strömming Kvicksilver i sill strömming Organiska miljögifter Dioxin i strömming/sill
PCB i strömming/sill
Flamskyddsmedel (BDE-47) i sill/strömming Flamskyddsmedel (HBCDD) i sill/strömming PFOS i sill/strömming
Effekter av miljögifter Imposex hos nätsnäcka (TBT)
Säl Population gråsäl
Population vikare Population knubbsäl
Tumlare Population tumlare
Fisk Kustfisk karpfisk (Östersjön)
Kustfisk rovfiskar (Östersjön) Kustfisk abborre (Östersjön) Kustfisk skrubbskädda (Östersjön) Kustfisk mesopredatorer (Västerhavet) Kustfisk strandkrabba (Västerhavet) Utsjöfisk torsk
Utsjöfisk sill Utsjöfisk skarpsill Utsjöfisk sik Utsjöfisk lax
Utförare
Dataanalys
All tillgänglig data nationell, regional (SRK)
Trendgrafer
Granskning Data & grafer
Expertgrupp
Sveriges Vattenmiljö
Granskad data
Data 1. Utförare lämnar data till datavärd 2. All tillgänglig data laddas ner från
datavärd till analysgrupp
3. Skriptbaserad kvalitetsgranskning och trendanalyser utförs
4. Resultat granskas av extern expert- grupp (utförare, miljöanalytiker) 5. Problem och felaktigheter
rapporteras till datavärdar.
6. Granskad data exporteras till
Vattenmiljö som genererar grafer.
7. Expertgrupp skriver tillstånds- beskrivningar om vattenmiljön
8. Redaktörer reviderar texterna som publiceras på Sveriges vattenmiljö
Tillstånds- beskrivningar
Redaktion
Tillstånds- texter
Datavärd
Rapportering
Arbetsprocess
dataflöde, analys, tillståndsbeskrivning
• Från översikt till fördjupning.
• Information blir sökbar.
• Filtrering på geografi och miljöteman ger nya infallsvinklar.
• Tillgänglig för alla!
Mer kunskap åt fler!
Överblick: sammanfattande tillståndsbeskrivningar (hav)
1. Skrivs årligen av HMIs miljöanalysgrupp baserat på den senaste resultaten från miljöövervakningen och andra underlag.
2. Tillståndsbeskrivning enligt 6 miljöteman, för varje havsområde.
3. Beskriver också översiktligt möjliga Orsaker samt idag använda Åtgärder för varje miljötema.
Arbetsprocess för tillståndsbeskrivningar
1. Hur kan vi stärka kopplingen mellan sött och salt? Hela vägen från källa till hav?
Vad kan vi lära av varandra över systemgränserna? Likheter, olikheter, möjligheter. Hur kan vi förbättra en integrerad presentation av miljöövervakning från limniska och marina system och tydliggöra vattnets väg från källa till hav?
2. Hur kan vi på bästa sätt inkludera och presentera all tillgänglig miljöövervakningsdata?
Hur kan vi integrera användning och presentation av data från t.ex. nationella och regionala
övervakningsprogram? Vad krävs av arbetsprocesser? Vilka aktörer måste vara delaktiga? Hur kan vi skapa incitament för att fånga upp och använda så mycket miljöövervakningsdata som möjligt? Hur skapar vi ett effektivt flöde av korrekt, aktuell och relevant data?
3. Önskelista till presentationen av miljöövervakningsdata
Vi jobbar på första versionen av Sveriges vattenmiljö. Vad skulle ni vilja skriva upp på önskelistan för att presentera och förklara tillståndet i våra vattenmiljöer på bästa sätt? Vilka variabler saknas? Hur kan vi bäst presentera resultaten?
