Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
1234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
«vc .
HERTHA TIDSKRU T KOK DEN SVENSKA
RVINN OR.Ö RELÄ E,]N
THRIVEN _zW FrøDimC^-BREMOER-FOKBIiNBET M RBDAKTÖR: ELJUErN KLEMAN X
ARGANG 19 JANUARI
1932
L Á T
''b ^
IDUN, den kultiverade veckotidningen med det pigga och omväxlande innehållet.
IDUN skänker, utom förströelse och nöje, en angenäm orientering i många av tidens frågor åt alla familjens medlemmar.
Ännu är det ej försent att prenumerera!
HERTHA
ARGANG XIX JANUARI 1932 HÄFTE 1
Gift kvinnas förvärvsarbete.
D
et är anyo anledning att ägna uppmärksamhet åt gift kvinnas rätt till yrkesarbete utom hemmet.Denna gång- gäller det visserligen icke något angrepp mot att kvinna före
nar gift stånd med ordinarie stats
tjänst. När detta skrives har riks
dagen ännu icke hunnit samlas och det är icke säsong, så att säga, för denna hittills alltid segerrikt bekäm
pade art av motstånd mot kvinnoar
betet.
Men det finnes icke desto mindre anledning till vaksamhet. Vi leva i en tid, då arbetstillgången är knapp och hotar att än ytterligare begrän
sas. Med stigande arbetslöshet upp
stå ökade risker för störningar i den gifta kvinnans förvärvsarbete. Det är så många både män och kvinnor, som ha svårt att förstå, att gift kvin
na bör ha lov att idka yrkesarbete och förtjäna pengar, när det finnes många andra, så resoneras det, som bättre behöva tillfällen till förtjänst.
Det gives alldeles färska exempel att framdraga på motstånd mot det kvinnoarbete, varom här är fråga.
För närvarande gälla i Göteborg liksom i Stockholm inga särbestäm-
FÖLJ MED ER TID — I!/Y\D!./\ HOS
mel ser för kommunalanställda gifta kvinnor. Nu har emellertid framlagts ett förslag till nytt tjänstereglemente för Göteborgs stad, upptagande en bestämmelse, att gift kvinna må kun
na befordras till ordinarie befatt
ningshavare endast efter särskild prövning av tjänstenämnden. På samma slags prövning skall bero, om kvinnlig befattningshavare efter in
gånget giftermål får kvarstå i ordi
narie tjänst. Förslagställarna kunna hänvisa till att ett i Malmö redan gäl
lande tjänstereglemente är ändå strängare mot de gifta kvinnorna.
Ett dylikt åberopande förtager emel
lertid icke det föreliggande förslaget i Göteborg dess karaktär av tids
tecken.
Ett annat exempel må nämnas. En aftontidning i Stockholm relaterade nyligen med uppenbart gillande, att en stor del av våra systembolag — om också icke alla — ställa sig mer eller mindre avvisande till kvinnlig anställds kvarstående i tjänst efter ingående av äktenskap. Att system
bolagen satte beaktansvärda exempel i en tid av arbetslöshet, var tydligen det intryck tidningsartikeln var av
sedd att efterlämna.
HyVÉINS
Odenplan, Stockholm
Flera belägg för, i vilken riktning- man på sina håll gärna vill leda ut
vecklingen, skulle kunna anföras, men det redan meddelade må här vara tillfyllest.
Varför är det då så angeläget att värna om den gifta kvinnans rätt till förvärvsarbete ?
Det ges flera svar att lämna på denna fråga. Ett skulle helt enkelt kunna formuleras så, att gift kvinna har försörjningsplikt, underhållsskyl
dighet gent emot make och barn. Det är samhället, som genom sin lagstift
ning pålagt henne denna skyldighet.
Visserligen är förhållandet det, att när mannens inkomster förslå för hans eget och familjens uppehälle, anses hustrun fullgöra sin försörj
ningsplikt genom det arbete hon ut
för i hemmet. Skulle emellertid man
nens inkomster bli otillräckliga för familjens behov, inträder för hustrun skyldighet att ekonomiskt bidraga som försörj are, att söka skaffa sig någon förtjänst. Om genom man
nens sjukdom eller arbetslöshet eller genom äktenskapets upplös
ning hans insats till familjens uppehälle helt bortfaller, lägges för
sörjningsplikten för fullt på hustrun eller modern. Då räcker det icke, att hon i hemmet utför hushållsarbete och där vårdar sig om barnens in
tressen, utan hon måste nu ensam förtjäna de pengar, varav hon och barnen skola leva. Endast om hon är oförmögen till denna prestation, trä
der samhället emellan för de nödvän
diga behoven.
Någon tycker kanske, att det vore tillfyllest, om gift kvinnas förvärvs
arbete tillgrepes först, när mannens inkomster minskades eller helt ute- blevo, och visserligen är en sådan ordning alltjämt den vanligaste. Om den alltid är den lyckligaste är där
emot tvivel underkastat.
Den hustru, som under äktenska
pet kunnat behålla sitt yrkesarbete från flickåren, blir naturligtvis på ett särskilt sätt rustad att vid behov träda till som familjens enda eller huvudsakliga försörj are. Helt annor
lunda och sämre ställd är den gifta kvinna, vilken efter en följd av år nödgas återupptaga ett förvärvsar
bete, som hon själv hunnit att kom
ma ifrån eller som under mellantiden genom nyare metoder utvecklats till något för henne ganska främmande.
Kanske ser hon sig nödsakad att helt avstå från sitt gamla yrke och upp
taga annat, enklare och lägre betalt arbete. Den kvinnliga befattnings
havare, som när hon gifte sig, lämna
de en fast anställning hos stat eller kommun, har vid en senare tidpunkt
— därom ha auktoriteter vittnat — ingen möjlighet att åter taga vid där hon tidigare släppte.
I våra dagar fostras kvinnorna att bära ansvar för sig själva och sin framtid. För många kvinnor är det naturligt att även i äktenskapet bi
behålla denna självständighets- och ansvarskänsla i ekonomiska ting.
Bli dessa kvinnor mödrar, kommer så tanken att i vad på dem beror trygga barnens uppfostran. Den ar-
betsbörda de taga på sig är ingalunda lätt. Yrket ställer stora krav och så göra uppgifterna i hemmet. Att räc
ka till på båda dessa håll kräver för
visso kraftanspänning.
Det borde vara ett axiom, att en kvinnlig tjänsteinnehavare, vem som än anställt henne, skulle ha rätt, att även som gift kvarstå i sitt yrkesar
bete. Givetvis under förutsättning att hon fortfarande väl fyller sin tjänst. Att sända bort henne från ar
betet mot hennes vilja med hänvis
ning allenast till hennes förändrade civilstånd är att tillfoga en personlig oförrätt och kan därjämte vålla den entledigade och hennes familj ekono
miska svårigheter, som kunnat und
vikas.
För övrigt glömmes det så lätt, att icke alla kvinnor, som träda i äkten
skap, lämpa sig särskilt väl för hus
ligt arbete. Mången gift kvinna ägnar sig med bättre resultat och trevnad åt annan yrkesverksamhet.
Att de förvärvsarbetande fruar, som utan ekonomiskt tvång stå kvar i yrket, bidraga att öka arbetslöshe
ten, är ett icke sällsynt påstående.
De, som så tala, förbise emellertid, att de klandrade ge kompensation. Ge
nom att i sina hem anställa andra
kvinnor för husliga göromål bereda de å sin sida nya arbetstillfällen.
Frågan om gift kvinnas rätt till förvärvsarbete är slutligen av stor betydelse för utvecklingen av kvin
nans ställning inom yrkeslivet över
huvud taget. Kunde det tänkas bli en mera allmän sed att tränga den gifta kvinnan tillbaka från anställningar av olika slag, finge därmed allt kvinnligt yrkesarbete en ödesdiger prägel av tillfällighet. Vad skulle det då tjäna till att, kanske med upp
offringar, skaffa döttrarna en or
dentlig utbildning och vem kunde längre finna det ändamålsenligt att bereda kvinnlig ungdom stipendie- och lånemöjligheter för studieända
mål? Den drygare hälften av kvin
nokönet vore emellertid alltjämt tvungen att förtjäna sitt uppehälle.
Och följden bleve, att kvinnorna i förvärvslivet komme att trängas samman på ett mera begränsat om
råde och hänvisas till lägre kvalifice
rade yrken, osäkrare anställningsfor
mer och sämre betalt arbete, utsatta, ekonomiskt och socialt, för de allt
jämt ökade svårigheter, som därav skulle följa.
Låt oss alltså även under kris och knapp arbetstillgång hävda den gifta kvinnans ställning som befattnings
havare och yrkesutövare.
iacob Doie
Varu *|* Märke
DRICK RAMLÖSA
Sveriges enda naturligt alkaliska vatten.
Hovleverantörer till H. Maj:t Konungen och H. K. H. Kronprinsen av Sverige samt Hs. Maj. Kongen af Danmark.
Jane Addam s.
J
ane Addams har tillerkänts Nobelstiftelsens fredspris för 1931. Dock endast halva priset; andra hälften har gått till hennes landsman, rektorn vid New Yorks universitet Mr Butler.
Nobelpriset kan näppeligen innebä
ra något tillskott i den berömmelse som, inte blott i hennes hemland utan i hela den anglosaxiska världen, re
dan kommit ”Amerikas främsta med
borgare” till del — så har hon nyli
gen nämnts av staten New Yorks gu
vernör. Men, om än Jane Addams inte behöver Nobelpriset, så kan man måhända säga att fredsprisinstitutio
nen behöver henne. För de amerika
nare som till äventyrs grundat sin uppfattning om fredsprisets karaktär och syften på, exempelvis, ett sådant faktum som att president Roosevelt på sin tid erhöll denna utmärkelse, torde Jane Addams’ korande medföra en aning om vad donatorn menat med sin stiftelse.
Vi, Nobels landsmän, ha väl i all
mänhet något lite reda på de idéer som inspirerat stiftaren av såväl fredspriset som de andra prisen. Men de som bli föremål för utmärkelsen äro oss, den stora allmänheten, ofta okända ända till den dag, då de näm
nas som kandidater eller då avgöran
det träffas. Helt naturligt i fråga om de vetenskapliga prisen. Men fredsrörelsens allmänmänskliga ka
raktär och syften borde dock föran
leda allas vår kännedom om dem som
verkligen förtjäna fredspriset. Man måste därför förvåna sig när de pre
senteras på ett sätt som röjer en mindre vetande skribent. Det kan i alla händelser icke erbjuda någon svårighet att ta del av de fakta som giva en föreställning om den person
lighet som står i spetsen för Inter
nationella kvinnoförbundet för Fred och Frihet, bildat under världskriget, nu utgrenat över större delen av jord
klotet, om Jane Addams, skaparinnan av världens mest beundrade settle
ment, Hull House i Chicagos fattig
kvarter. För oss, som känna till hen
nes livsverk, eller ha haft lyckan att personligen lära känna henne, är hon en av samtidens främsta exponenter av ädel och stor kvinnlighet, mänsk
lighet.
Det var på våren 1915. Från Hol
land utgick kallelsen: låt oss mötas, vi kvinnor från krigförande och neu
trala stater och gemensamt proteste
ra mot kriget, framställa vårt krav på fred. Det var risk och fara att inbjuda till internationell fredskon
gress vid en tidpunkt då folken, lik
som vilda djur, blivit ursinniga av smärta och blodförlust. Kanske, sa
des det, var kongressplanen en trick av den ena krigförande parten, som påstods skola finansiera företaget.
Misstro, anklagelser, pessimistiska förutsägelser att kvinnornas kongress skulle bli en skandal för fredssaken,
BOKHANDELN ST U D 10
Norrlandsgatan 30, Tel. 27 00
har specialiserat sig på nutidsproblemen, modern livsföring, karaktärsträ- ning, livet efter döden och dylikt.
—... — Begär vår katalog. ... ... -.... .. __ :
ett fiasko för kvinnorna var vad i rikt mått kom initiativtagarna till del. Men den dåddristiga planen möt
tes också med entusiasm av kvinnor som icke ville böja sig för krigsna
tionalismens avgud, utan höllo fast vid den gamla frälsande tron på fol
kens broderskap, trots allt. Då Jane Addams anmodades att genom sitt personliga deltagande som ordföran
de vid den planerade internationella kongressen stödja det vanskliga fö
retaget, svarade hon omgående: ”Jag kommer med 15 medlemmar av Wo
men’s Peace Party.” Hos henne fanns ingen ängslig omsorg om den egna prestigen, ingen tvekan att göra sig solidarisk med ett initiativ, vars framgång var så oviss men vars syf
te : att verka för enhet och samhö
righet under söndringens högsta nöd var i överensstämmelse med den livs
uppfattning, som varit rättesnöret för hennes handlande allt ifrån ung
domen.
Och så blev den då till i Haag, i sista dagarna av april 1915, denna märkvärdiga, för deltagarna oförgät
liga kongress. Där representanter för tolv nationer möttes, trots spärrade gränser, trafikstopp, avbrutna kom
munikationer och farvatten med tor- pederingsrisker. Där krigförande länders kvinnor mötte ”fiendens kvinnor” i vänskap och med aldrig svikande hänsyn. Där de mest bränn
bara ämnen dagligen och stundligen vidrördes, men explosionerna uteble- vo, och den andliga atmosfären trots krigseländets omedelbara närhet höll
sig ren i ljuskretsen av Jane Addams’
godhetsstrålande personlighet.
Måhända säger en s. k. realist:
men vad tjänade det till, detta möte?
Inte kunde Jane Addams och de i Haag församlade kvinnorna vända händelsernas ström? Nej, visserligen icke. Man kan dock ha skäl att på
peka att de resolutioner, som fattades på Haagkongressen och av deputera
de överlämnades till regeringschefer i 14 länder, krigförande och neutrala, innehöllo ungefär samma principer och krav som president Wilsons 14 punkter. Han har själv erkänt sig vid formuleringen ha varit inspirerad av kvinnokongressens resolutioner.
Men framför allt kan man i ljuset av vad vår generation upplevt under och efter världskriget tillåta sig den motfrågan om ej passiv resignation och inordnande under ett system, som fört den civiliserade världen till un
dergångens brant, är mer ”verklig
hetsfrämmande” än, även till synes, hopplösa strävanden för en enad mänsklighet ? Och Haagkongressen var ju blott inledningen till den kamp mot kriget som under Jane Addams’
ledning alltjämt föres av kvinnornas internationella fredsförbund.
Missaktning och förföljelse, förlust av vänner och understöd i hennes soci
ala arbete blev Jane Addams’ lott un
der krigshetsens tid. Men hon stod fast i sitt ställningstagande mot krig och den ändamålet-helgar-medlen-politik som ledde Amerika, liksom andra sta
ter, in i kriget. I hennes hemland vänder sig dock bladet hastigt. Hon
A-B. Mattor & Gardiner
45 Sveavägen 45. Tel. 13294. — STOCKHOLM — Filial: Folkungag. 59. Tel. Söder 137 60, Sängar, Sängkläder, Korkmattor, Mjuka mattor, Gardiner, Linnevaror, Ottomaner.
är i närvarande stund ånyo för sina landsmän den beundrade och hedrade medborgarinnan.
Även i det ind irekta arbetet för fred och försoning, hjälparbetet bland krigets offer, har Jane Addams gjort en stor insats. Hon var på an
modan Hoover följaktig, då han gjor
de den inspektionsresa i det genom blockaden uthungrade Mellaneuropa, som inledde den stora hjälpaktionen.
Europas nöd gjorde Jane Addams till aktiv pacifist. Egendomligt nog var det en syn av europeisk nöd i annan form, den syn av mänskligt elände som hon en natt många år före världskriget i sin ungdoms da
gar såg från taket av en omnibus i Londons East End, som ledde henne till det själsliga avgörande att ägna sitt liv åt de fattigaste, vilket fick sin utlösning i och genom skapandet av Hull House-settlementet.
Hull House ligger omgivet av stads
delar där de fattigaste och okunni
gaste immigranterna slagit sig ned.
Greker, italienare, ryska judar m. fl.
nationaliteter, men inga skandinaver hade hopat sig i dessa kvarter. Då Jane Addams började sin verksamhet där rådde fruktansvärda förhållan
den i alla avseenden. Betecknande för den rent praktiska delen av Jane Ad
dams’ underbara verk är den sanitära upprensning av distriktet, som hon igångsatte. Efter tre års fåfäng kamp med myndigheterna blev hon slutli
gen utnämnd till inspektör för gatu- renhållningen. Genom en inspektion så grundlig att hon och hennes med
hjälpare i arla morgonstund person
ligen följde sopvagnarna och sågo efter att renhållningen blev effektiv, förbättrades de oerhört dåliga sani
tära förhållandena till den grad och med den påföljd att efter tre års an
strängningar dödssiffran sjunkit och distriktet kom som n :r 7 i stället för n :r 3 på Chicagos dödlighetstabeller.
Men hur mäta resultaten av Jane Addams’ arbete för att förbättra den andliga atmosfären bland dem, åt vil
ka hon skänkt den större delen av sitt liv och sina krafter! Här kan icke ens uppräknas, ännu mindre skildras, de olika former av hjälpverksamhet, som Hull House är centrum för: folk
kök, gossklubbar, barnkrubbor, lek- och arbetsstugor m. m. Och ingen möda har Jane Addams lämnat ospard för att i sina skyddslingars liv införa det moment av förströelse, som hon anser behövligt. Hull House bjuder på konserter, konstutställ
ningar, sällskapsliv, ja t. o. m. en tea
ter finnes, där de uppträdande ak
törerna äro amatörer från en för ändamålet bildad klubb. Enligt en 1911 utgiven skildring omfattar sett
lementet 13 olika byggnader skänkta efter hand av mecenater, och 9,000 personer samlas varje vecka i dess lokaler. Vilken ström av människor har icke löpt genom Jane Addams’
arbetsrum i Hull House!
Djupare sett är Jane Addams’ livs
verk i Hull House, även det, fredsar
bete. Hon har där arbetat för fred mellan raser och klasser, liksom inom fredsrörelsen för fred mellan folken.
Stockholms Pressningsanstalt
Karlavägen 66, STOCKHOLM. Telefon Ö. U9 91.
Utför pressning, kemisk tvätt och färgning av damkläder. Arbetet utföres av fackman under garanti. Hämtas och hemsändes. Medlemmar av Fredrika-Bremer-Förbundet
erhålla 10 % rabatt.
Tyvärr måste vi medgiva att många äro de kvinnor som ej förstå att den uppgift, vilken framför alla andra ligger och väntar på kvinnorna som fullmyndiga medborgare, ja som skri
ar efter dem, släktets mödrar, är att i staternas utvecklingshistoria införa respekt för människolivets helgd och
göra det begreppet till utslagsgivan
de faktor på det politiska fältet lik
som nu i civiliserade individers för
hållanden till varandra. Det är dock en tröst att, om antalet är alltför litet, de yppersta dock finnas på fron
ten mot krigssystemet, i första ledet Jane Addams. ANNA KLEMAN.
fa
Möte för fred och mellanfolklig samverkan.
På initiativ av Fredrika-Bremer- Förbundet anordnas onsdagen den 20 februari på aftonen ett offentligt mö
te i Musikaliska Akademiens stora sal i Stockholm. Sjutton kvinnoförening
ar stå som inbjudare: Fredrika-Bre- mer-Förbundet, Allmänna Valmans- förbundets Centrala Kvinnoråd, Fri
sinnade Folkpartiets Kvinnogrupp, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Sveriges Moderata Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Kvinno
förbund, De kvinnliga kårsamman
slutningarnas Centralråd, Fackliga centralorganisationens Kvinnosek- tion, Svenska Kvinnornas National
förbund, Affärs- och Yrkeskvinnors klubb, Akademiskt Bildade Kvinnors Förening, Förbundet av Sveriges K.
F. U. K., Stockholms Högskolors Kvinnliga Studentförening, Svenska Kvinnors Medborgarförbund, Vita Bandet, Sveriges Husmodersförening
ars Riksförbund och Svenska sektio
nen av Internationella Kvinnoförbun
det för fred och frihet.
Tanken att genom samlade svenska kvinnoföreningar träda fram för
mellanfolklig fred och samverkan har vuxit ur känslan av att den kritiska tid, som världen nu genomlever, kal
lar på alla krafter, vilka vilja beford
ra fred och förståelse. Det kallas på de internationella kvinnoorganisatio
nernas arbete för detta syfte, det mö
te som här ordnas vill vara en de svenska kvinnornas insats i samma riktning.
Talare bli: professor östen Undén, statssekreterare Bo Hammarskjöld, bankdirektör Oscar Rydbeck, envoyé Erik C :son Boheman och yrkesin- spektris Kerstin Hesselgren. Anfö
randena komma att röra sig om folk
rättsfrågor, den internationella ar
betsorganisationen, internationella ekonomiska problem, förarbetena till nedrustningskonferensen och N. F:s sociala arbete.
Biljetter, till 50 öre, erhållas i Stockholms morgontidningars tid
ningskontor, såväl som genom de in
bjudande föreningarna.
Samtliga anföranden komma att radieras.
h otter, ben och skor.
" kande fotter och ben samt ha svart att fa passande skor, tag närmare reda på vad det lätta Freika-Wizard fotstödet av läder förmår uträtta och likaså hur den gummifria, tvätt- och stoppbara åderbråckstrumpan med samma namn verkar. — Se och prova också våra bekväma och på samma gång eleganta, ortopediska skor med extra läderpackningar i hålfoten och förlängd bakkappa.
Lagersons, Kungsgatan 4, Stockholm.
Några data om den statliga arbetslöshets- politiken.
V
id världskrigets utbrott befarade man, att de rubbningar, som därav föranleddes, skulle framkalla ar
betslöshet av sådan omfattning, att staten vore nödsakad att träda hjäl
pande emellan. Redan några få dagar efter krigsutbrottet tillsattes ett stat
ligt organ för hithörande uppgifter, statens arbetslöshetskommission, vil
ken avgav förslag till statliga hjälp- åtgärder, vilket förslag av Kungl.
Maj :t underställdes 1914 års urtima riksdag och av denna bifölls. I sep
tember 1913 utfärdades den första kungörelsen i ämnet och därmed in- augureras ett av de viktigaste leden i nutida svensk socialpolitik.
De grundsatser, som kommo till ut
tryck i denna första kungörelse och som i väsentliga delar alltjämt äga bestånd, få ej betraktas såsom en tillfällets improvisation. Redan någ
ra år tidigare (1907—1908) hade vårt land drabbats av en ekonomisk världs
kris, som framkallat en efter dåtida måttstock omfattande arbetslöshet och som bragt frågan om statlig mel- lankomst under övervägande. Det var de framsynta tankar, som då — un
der mindre upprörda tider — föddes, som i väsentliga delar kommit att trycka sin prägel på vår hittillsva
rande statliga arbetslöshetspolitik.
Farhågorna vid krigsutbrottet be
sannades dess bättre icke; visserligen rådde här och var arbetslöshet men i det stora hela var efterfrågan på arbetskraft stark, tidvis tiíl och med utomordentlig. Man hade därför visst rådrum att ägna denna hjälpverk
samhet närmare övervägande och bland annat utformades därvid den s. k. arbetslinjen, som kommit att spela en dominerande roll.
De principer, som utformats, sattes på allvarligt prov först under den s', k. deflationskrisen, vilken nådde sitt maximum på senvintern 1922.
Med ledning av erfarenheterna från denna ytterst pressande tid och från den följande periodens relativt sett lugna förhållanden hava dessa prin
ciper, i sina grunddrag bevarade, allt
mera utmejslats under praktisk till- lämpning, så att de nu bilda ett även i sina detaljer genomtänkt, smidigt men på samma gång fast system, det
”svenska systemet”.
Den generella formen för det all
männas hjälp åt den nödlidande är som bekant den kommunala fattig
vården. Grunderna för denna hjälp
verksamhet hava genom 1918 års fat
tigvårdslag erhållit en modern form och en accentuerat human prägel.
När nu staten trätt hjälpande emel
lan till förmån för en viss grupp av hjälpbehövande, de arbetslösa, har
Begär alltid VITRUM:S tillverkningar:
FERROL VITRUM, det mest aptitgivande och stärkande av alla moderna organiska järnpreparat. Synnerligen lättsmält, fordrages det av den ömtåligaste mage.
Tages på grund av sin angenäma smak lätt av såväl barn som vuxna.
LAXERMARME'LAD VITRUM, angenämt avföringsmedel av jämn verkan.
SODAPASTILLER VITRUM mot halsbränna och magsyra, välsmakande.
APOTEKSVARUCENTRALEN VITRUM
Apotekareaktiebolaget.
därvid det primära ansvaret för dessa icke lyftats över på staten utan vilar fortfarande på kommunerna. Statens speciella hjälp är av supplerande na
tur och är motiverad av två skäl. Den åsyftar dels att bereda de behövande arbetslösa hjälp, utan att dessa skola nödgas överskrida den sociala gräns
linje, som fattigvården dock anses in
nebära, och dels att lätta ofta mycket ojämnt drabbande bördor, som nutida massarbetslöshet kan förorsaka kom
munerna. I praxis äro rågångarna mellan fattigvård och arbetslöshets- hjälp icke alltid skarpt uppdragna och en fullt genomförd boskillnad mellan de två hjälpformerna kan väl aldrig uppnås — fattigvården är och lärer förbliva den generella formen för hjälp åt nödlidande — men där
emot är klart fastslaget, att arbets- löshetshjälp icke äger fattigvårds karaktär.
Arbetslöshetshj älp beredes under samverkan mellan staten och kom
munerna med statens arbetslöshets- kommission å ena sidan och de för ändamålet inrättade kommunala ar
betslöshetskommittéerna å den andra såsom verkställande administrativa organ.
Hjälpen utgår antingen kontant (eller med motsvarande förmåner in natura) eller ock genom arbete.
Huvudförutsättningen för att kom
ma i åtnjutande av sådan hjälp är att vara arbetsför men oförvållat ar
betslös. Det senare skall styrkas på så sätt, att vederbörande visar sig hava hos organ för den offentliga ar
betsförmedlingen sökt men ej erhål
lit arbete. Förhållandet skall styrkas med täta intervaller, vanligen varje dag. Om arbete i öppna marknaden erb judes, skall detta antagas vid äventyr att erhållen hjälp upphör att utgå.
Där arbetslösheten står i visst sam
band med arbetskonflikt, anses den icke oförvållad och arbetslöshetshj älp utgår ej. De närmare reglerna här- utinnan, de s. k. konfliktdirektiven, vilka vid flera tillfällen spelat stor politisk roll (Stripa!), äro nog så in
vecklade och en detaljerad redogörel
se för dem skulle här föra alltför långt. Slutligen skall den arbetslöse hos vederbörande hjälpkommitté ha
va anmält sig såsom hjälpbehövande.
Kommittéerna avgiva periodiska rap
porter härom till kommissionen, vilka rapporter utgöra en av de viktigaste källor för kännedomen om den rådan
de arbetslöshetens omfattning.
Kontantunderstöd med bidrag av statsmedel kan utgå först sedan ve
derbörande kommun för ändamålet anvisat medel. Statsbidraget utgår normalt med hälften av totalkostna
den, men denna bidragsprocent kan höjas, där kommunen är hårt skatte- tyngd, lider av omfattande arbets
löshet eller liknande. Understödsbe- loppens storlek är beroende av arbets
lönen i orten (se nedan) samt av den arbetslöses ålder och försörjnings
plikt gent emot hustru och barn; be
loppet för dag växlar mellan högst kr. 4:50 (man, hustru och minst 3 barn i dyraste ort) och lägst 65 öre
förnät Pfirämst i
i (ful
<i>^REGERJNG/OA'TÄN 4 Stockholm
PPresen tartikiav
(ensamstående arbetslös under 18 år i billigaste ort).
Kontantunderstöd har sedan länge haft en principiell andrahandsställ- ning inom hjälpverksamheten; i för
sta hand har man sökt bereda hjälp genom anvisande av arbete vid här
för särskilt anordnade arbetsföretag, numera benämnda reservarbeten.
Den s. k. arbetslinjens principiella förhandsställning torde också få an
ses såsom det ”svenska systemets”
viktigaste grundsats.
Reservarbeten anordnas dels av staten i arbetslöshetskommissionens egen regi och dels av vederbörande kommuner, s. k. statskommunala re
servarbeten, för vilka statsbidrag be- redes till belopp motsvarande dem, som utgå vid kontant understöd, det
ta dock endast under förutsättning att samma principer tillämpas som vid statliga reservarbeten. Nämnas må, att statskommunala arbeten, vil
ka enligt sakens natur förläggas till hemorten, medföra den fördelen, att de dit hänvisade kunna kvarbo i sina hem. De förbehållas också vanligen åt familjeförsörjare.
Reservarbeten skola vara verkligt nyttiga eller kulturellt berättigade ar
beten. Vedsågning, makadamslagning o. d., som i maskinell väg kan utföras för en bråkdel av kostnaden, undvi- kes.
Men å andra sidan skall reserv
arbetet erbjuda ett tillskott utöver de arbetstillfällen, som erbjuda sig på öppna marknaden, och får ej in
kräkta på denna. Axbeten, som i
allt fall skulle utföras inom den när
mare framtiden, måste följaktligen undvikas. Man har alltså att balan
sera mellan ytterligheterna av me
ningslösa och ekonomiskt oförsvarli
ga arbeten å ena sidan och omedel
bart nödvändiga arbeten å den andra.
Arbetet skall utgöras av grovar
bete, d. v. s. får icke förutsätta spe
ciell yrkesskicklighet inom visst fack.
Vidare är det av vikt, att arbetena mot rimliga kostnader kunna utföras vintertid, då arbetslösheten i regel är störst. Åtskilliga arbeten, t. ex.
skogsplanteringar, vilka i sig själva vore önskvärda, måste såsom som
mararbeten avvisas. De viktigaste ar
betsobjekten äro vägarbeten och ut- dikningsföretag.
Arbetsresultatet bör komma det allmänna till godo; enskild vinst av reservarbete måste sorgfälligt und
vikas.
Ett reservarbete bör såvitt möjligt
— i händelse av förbättrad konjunk
tur eller säsong — kunna när som helst avbrytas, utan att dock det re
dan utförda arbetet skall bliva värde
löst genom avbrottet.
Man finner härav, att man vid va
let av lämpliga arbetsobjekt ställes inför icke obetydliga svårigheter och i flera avseenden har att söka lotsa sig fram mellan Skylla och Charyb-, dis.
Den viktigaste grundsatsen beträf
fande reservarbeten avser lönesätt
ningen. Lönen skall sättas lägre än den öppna marknadens löner, närma
re bestämt, lägre än den mera all-
gratie. Kutrygg, svankrygg och hållningsfel bortarbetas.
Anmälningar mottagas pr tel. Östermalm 9821.
IÍ HT Í aiTIPr v^gen för ernående av en har- IJl U! UUillUl monisk kropp, naturlig charm och
D|.f ]i/nn i i Medlem av: »Bund Für Reine Men- Il li I IVI ull sendieck-Gymnastik». Obs.! Dipl. av Dr. B. M. Mensendieck. — Lektioner meddelas fr.
7,30 f. m. till 9 e. m. Nybrogatan 11. 6 tr
mänt gängse lägsta lönen (”grovar
betarlönen”) i orten. Denna senare lön beräknas i statistisk väg; reserv
arbetarlönen fastställes sedan auto
matiskt efter en glidande skala, där skillnaden i dyraste ort (9 kr.) är 2 kr. och i billigaste ort (kr. 3: 50) endast är 5 öre. Nämnas må emel
lertid, att praktiskt taget allt arbete utföres på ackord och att de faktiska förtjänsterna vid reservarbete på den grund kunna både överstiga
”grovarbetarlönen” och understiga
’ ’reservarbetarlönen”.
Syftet med denna f. ö. mycket om
stridda grundsats är icke närmast av statsfinansiell utan av arbetsmark- nadspolitisk innebörd. Man åsyftar att hos den arbetslöse bevara en eko
nomiskt naturlig strävan att själv sö
ka sig tillbaka till den öppna arbets
marknaden. Nämnas må, att man vid tillämpningen av denna löneprincip ej ansett det nödvändigt att till tiden närmare begränsa anställningen vid reservarbete.
Lönenivån växlar som bekant myc
ket starkt i vårt land, såväl mellan olika landsdelar som mellan stad och landsbygd. Så t. ex. utgör den högsta och lägsta av kommissionen beräkna
de grovarbetarlönen resp. 9 och 3: 50 kr. pr dag. Dessa ansenliga divergen
ser återspegla emellertid i viss mån levnadskostnadernas variationer. Vid fullföljande av arbetslinjen är det of
ta ogörligt att anvisa reservarbete i hemorten. Om nu en familjeförsör
jare från dyraste ort hänvisas till
reservarbete i billigaste ort, skulle han näppeligen med den arbetsför
tjänst, han där erhöhe, kunna för
sörja sin familj i hemorten. På plat
sen måste emellertid alla arbetare av naturliga skäl avlönas efter en en
hetlig, gemensam norm. Svårigheter
na ur försörj ningssynpunkt, som här
av uppkomma, har man löst genom s. k. ortstillägg; till familjeförsörja
res hemmavarande utbetalas — di
rekt — ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan reservarbetslönen i hemorten och på arbetsplatsen. Om den förra alltså är 6 och den senare 4 kr., erhåller familjen ett ortstillägg av 2 kr. pr dag.
Ansökan om platser vid statligt re
servarbete göres av hjälpkommittén hos arbetslöshetskommissionen, som därvid fastställer platsantalet. Ur
valet bland de anmälda arbetslösa gö
res av kommittén, som tillika har att tillse, att de hänvisade äro nöjaktigt försedda med kläder, lämpade för ute
arbete. Resorna till — och vanligen också från — arbetsplatsen bekostas av staten.
Slutligen må nämnas, att kommu
nal arbetslöshetskommitté vid kon
tant understödsverksamhet äger upp
ställa som villkor, att den arbetslöse skall deltaga i för ändamålet anord
nad utbildningskurs. Enligt sakens natur åsyftas härmed närmast yngre arbetslösa, som på så sätt kunna an
vända sin nödtvungna ledighet till att förkovra sig i nyttiga insikter och färdigheter.
PHILIP'S RADIO
Sedan en längre tid har hela kul
turvärlden drabbats av en arbetslös
het, som torde sakna tidigare mot
stycke och som gjort arbetslöshets- spörsmålet till den nuvarande sociala huvudfrågan. Vårt land förskonades till en tid i viss mån men läget har under den gångna hösten allvarligt försämrats. Vid senaste årsskifte tor
de antalet hjälpsökande arbetslösa — kommittéernas rapporter föreligga ej i skrivande stund — sannolikt över
stiga 70,000. Antalet till statligt re
servarbete hänvisade uppgick vid samma tidpunkt till cirka 11,500 och antalet arbetslösa åtnjutande kontant understöd med bidrag av statsmedel till cirka 14,000. Arbetslösheten kom
mer också att i den nu rådande stats- finansiellt bekymmersamma situatio
nen att ställa betydande krav på stats
kassan — liksom på kommunerna.
Sverige möter dessa svårigheter på andra vägar än flertalet andra euro
peiska länder, där man som bekant genomfört arbetslöshetsförsäkring.
Vi hava i vårt land förespråkare för såväl ”det svenska- systemet” som för arbetslöshetsförsäkring, och när detta läses, torde dessa olika meningsrikt- ningar redan haft anledning bryta sig mot varandra. Därvid bör dock städ
se ihågkommas, att intet ”system”, av vad slag det vara må, kan undanröja svårigheterna. Massarbetslöshet är en nationalolycka, som enligt sakens inneboende natur sätter hela nationen på prov.
KURT BERGSTRÖM.
Sjuksköterskornas Hemtuna.
D
et var en klar, strålande vacker vinterdag med vit-snö och blå himmel mitt i sistlidne novembers många mörka dagar, med regndusk och modd. Ålstenspårvagnen och bilar körde en ström av gäster till Hem- t u n a. Invigningsdagen av det fär
diga ålderdomshemmet för sjukskö
terskor, som sedan åratal tillbaka pla
nerats och genom ett vackert och energiskt arbete för saken nu förts fram till fullbordan, var nämligen inne.
Tanken på ett hem för de åldrande sköterskorna, som inte längre kunna vara med i arbetet, uppstod först hos just några sköterskor, och dessa vän
de sig till fröken Sigrid Ulrich, den mångåriga sekreteraren i Svenska Sjuksköterskornas Allmänna Pen
sionsforening och sjuksköterskornas intresserade vän. Detta var redan 1916, men ledde omedelbart till arbete för saken. En kommitté bildades med fröken Ulrich som ordförande; första uppgiften blev att intressera inflytel
serika personer, upprop för insam
lande av pengar skulle utfärdas och det gällde att finna undertecknare av detta. Man möttes på önskat håll av största intresse. Nästa steg, år 1919, blev att sammankalla de personer, som lovat sina namn, till överlägg
ning om vidare åtgärder. En interim- styrelse utsågs, med dr E. Lindhagen, till ordförande, uppropet slutredige- rades, kom ut i pressen och inbringa
de ganska mycket pengar.
Till fortförande av företaget vände man sig nu till en del föreningar med förfrågningar om dessa ville utse ett par personer för bildande av en sty
relse, som skulle ha till uppgift att ta hela saken om hand. Fredrika-Bre- mer-Förbundet, Röda Korset, So
phiahemmet, Stockholms Läkareför
ening, Svenska Sjuksköterskef öre
ningen av 1910 och Svenska Sjuk
sköterskornas Allmänna Pensions
forening utsågo också samtliga ef
ter anmodan tvenne personer till medlemmar i den avsedda styrel
sen, som således kom att bestå av 12 personer, med dr Lindhagen fortfa
rande som ordförande. Målet var att antingen bygga ett hus i anstaltsform eller ordna med små lägenheter, men alltid med syftet klart att göra detta till ekonomisk fördel för dem, som där skulle bo. Innan man kom så långt att detta större projekt kunde realiseras, ordnades emellertid. i en hyrd Stockholmsvåning, ett f. d. sjuk
hem, ett hem för 9 sköterskor. Detta lilla hem invigdes i november 1925.
Det större målet släpptes dock ald
rig ur sikte. Tomtfrågan var länge stötestenen, men ordnades till sist med Stockholms stad, som 1930 mot tomtavgäld upplät ett område vid Vesslevägen i Ålsten. Där började omedelbart på hösten 1930 schaktning och övriga grundläggningarbeten. Ett år senare, den 13 november 1931, kom så invigningsdagen, och de många, som med sitt aktiva intresse bringat planen till fullbordan, kunde med varm glädje och tillfredsställelse se på det ståtliga resultatet. Pengar
na hade kommit genom allmänna och enskilda bidrag; genom av staten be
viljade lotterimedel hade 100,000 och 50,000 kronor erhållits, i tvenne om
gångar — och utsikt finns att på samma sätt erhålla ytterligare 50,000 kronor.
Det vackra, komfortabelt och prak
tiskt inredda hemmet är ritat av ar
kitekt Sven Wallander och kan rym
ma upp till 53 hyresgäster. Vid in
vigningen voro redan ett 50-tal in
flyttade, men ansökningar strömma alltjämt in.
Då styrelsen började behandla an
sökningarna fann man att även hy
rorna till självkostnadspris, 5—600 kr., för många ej voro överkomliga.
E n gratisplats hade man beräknat.
Nu visade sig att man måste möta de obemedlades behov genom att lämna rum till en hyra av 100, 200 och 300 kronor. Att gåvor till insamlings- fonden således alltjämt äro synner
ligen välkomna förstås därför utan vidare.
De vackra, glada rummen ha vart och ett sin egen ingång, varmt och kallt rinnande vatten i en inbyggd toalett samt en ljus kokvrå. Flera badrum i bottenvåningen, och 3 sjuk
rum finnas, då det är så pass många gamla att ta hand om. Förestånda
rinna är fröken Hellevi Nordström från Göteborg.
I sitt tal vid invigningen vände sig dr Lichtenstein, styrelsens nuvarande ordförande, med ett tack till alla dem som genom bidrag, intresse och arbete för saken gjort den realiserbar, och särskilt därvid till fröken Ulrich, som
LEK-
skolan för svenska o. utländska barn, Rådmansg. 5711börjar åter 15 jan. Läx- och språkhjälp. Friluftslekar. Billist, roligt
och nyttigt! — Solig lokal. Tel. 149 87.
Käty Wennerlund. Marg- Ridderstolpe-
i så hög grad varit den bärande kraf
ten i framdrivandet av företaget. Men i en vacker vändning uttalade han sin mening om att djupast taget hade de svenska sjuksköterskorna själva byggt sitt ålderdomshem; det var deras eget goda och trogna arbete som kallat fram viljan att bidraga till hemmets tillkomst hos dem, som möj
liggjort detta.
Nya förbundsmedlemmar
Karlstad: fru Ingeborg Ahlgren, fru Anna Falk, fru Naima Göthner, fru Carola Hallman, fru Elin Hallgren, fru Iris Dahl, fru Astrid Tjerneld, fru Siri Timén, fru Sigrid Witt.
Malmö: fru Henriette Berlin, fru H. G.
Evers, hov.-rättsnot. Marta Holmberg, fru Nina Kjäll.
Norrköping: fru Ingeborg Billgren, fru Dagmar Ekelund, fru Sigrid Gillner- Ringenson, fru Lisa Hirsch, frökeij Clara Käich, fröken Signe Littorin, fröken Barbro Lychou, fru Gertrud Löwenadler, fru Bojan Ordell, fru Lydia Ordell, fru Kerstin Simon, fru Ingeborg Taube von Bloch, fröken Siri Tornée, fru Marie-Louise Wahren, fru Anna von Wernstedt.
Nyköping: fru Anna Eriksson, gre
vinnan Louise Wachtmeister.
Umeå: fru Ingrid Dahm, grevinnan Astrid Douglas, fru Greta Granfelt, fru Märta Harju, fru Maja Hellgren, syster Alfhild Markow, fröken Elsa Nilsson, fru Rut Salén, fru Greta Svenne, fru Tyra Sylvén, fröken Maja Tomtlund, fröken Bar
bro Tillander, fru Olga Wågberg, fru Karin Wästfelt, fröken Térése Orre.
Växjö: fru Ragnhild Dahlén, fru Ellen Lundgren, fru Stina Markgren.
Statsrevisorernas anmärkningar.
S
tatsrevisorerna hava i sin den 15 december 1931 avgivna berättelse framhållit att de ansett sig böra undersöka i vilken omfattning tjänstle
dighet för enskilda angelägenheter förekommer inom statsförvaltningen.
För detta ändamål hava revisorerna genom särskilt frågeformulär, som utsänts till samtliga de statliga verk och myndigheter, vilkas personal helt eller delvis är uppförd på ordinarie stat, infordrat uppgifter dels å de befattningshavare, som under de fy
rabudgetåren 1927/1928—1930/1931, åtnjutit sådan tjänstledighet, dels ock å ledighetens längd, angiven i anta
let dagar för en var ledig befattnings
havare. Tillika hava uppgifter in
fordrats, huruvida befattningshavare vid tiden för tjänstledighetens åtnju
tande-varit gift eller ogift, till vilken senare kategori jämväl hänförts änk
ling, änka och frånskild.
Revisorerna meddela, att de icke ansett sig böra kräva upplysning om vad som i de särskilda fallen föran
lett tjänstledigheten för enskilda an
gelägenheter. I åtskilliga fall har dock upplysning om anledningen till ledigheten lämnats, och av de sålunda lämnade upplysningarna framgår att vissa myndigheter upptagit jämväl tjänstledighet för offentligt uppdrag, sjukdom eller hälsans vårdande, ehu
ru dessa ledigheter legat utom ramen för undersökningen. Dessa fall hava,
Elegant — billigt.
Corselet, lång modell, i blom. brokad med silkeb> si hållare, Svenskt fabrikat. Kostar endast 7: 90.
Elegant, välsittande höfthållare i silkecharmeuse med prima silkere- sår. Svenskt fabrikat. För endast 9: 50.
meddela revisorerna, givetvis uteslu
tits, men det påpekade förhållandet giver anledning förmoda att även i en del andra fall den uppgivna ledig
heten i själva verket icke avsett vad som plägar hänföras under beteck
ningen enskilda angelägenheter. Med hänsyn till materialets omfattning — undersökningen berör över 50,000 be
fattningshavare — anses anledning saknas att tillmäta dylika felaktighe
ter någon betydelse i detta samman
hang.
Resultatet av undersökningen har blivit att 13 procent av de manliga tjänstemännen hade åtnjutit ledighet för enskilda angelägenheter under det att av de kvinnliga tjänstemän
nen nära hälften (48,6 %) haft så
dan ledighet. Antalet lediga gifta kvinnor är relativt större än de ogif
ta ; ledighetsprocenten var för de förra 65,8 mot 44,4 för de senare.
Vad beträffar antalet ledighetsda- gar i medeltal per år och ledig tjän
steman utgjorde detta för manlig be
fattningshavare 5,1 samt för kvinn
lig befattningshavare 12,9, därav för gifta 26,0 och för ogifta 8,2.
De ojämförligt högsta ledighets- siffrorna förekomma sålunda, fram
hålla revisorerna, för gruppen gifta kvinnliga befattningshavare. Det bör dock bemärkas, anföres vidare, att orsaken till gifta kvinnliga befatt
ningshavares ledighet i rätt många fall stått i samband med havande
skap. I detta sammanhang anser sig revisorerna böra nämna att av de in
komna uppgifterna framgår att vid
det relativt ringa antal verk, av vilka upplysning om orsaken till ledighe
terna lämnats, ledighet för havande
skap under här ifrågavarande fyra
årsperiod åtnjutits av 222 gifta kvinnliga befattningshavare under sammanlagt 29,849 dagar.
I detta sammanhang måste här an
märkas att det inte var länge sedan ett härskri gick genom pressen med undran om hur det skulle gå med folkökningen, när modern i allt större utsträckning också hade förvärvs
arbete utom hemmet. Ledigheterna för havandeskap, som, beroende på de individuella fallen, måste bli av mycket olika längd — i statens tjänst i allmänhet ej under 90 dagar — böra därför helt lämnas utom räkningen såsom varande för staten nödvändigt och nyttigt.
Tagas de manliga ledigheterna för värnpliktstjänstgöring någonsin med i statistik?
Vad angår övriga enskilda angelä
genheter, så finns det kanske några gifta kvinnliga befattningshavare som äro i den goda ekonomiska situa
tion att de kunna taga ledigt en kor
tare tid till förmån i sista hand för någon vikarie, som annars skulle bli
va arbetslös. Staten gör i sådana fall icke någon förlust, enär den ledige får avstå hela sin lön och vikarien ersättes med åtskilligt lägre belopp.
Revisorerna upplysa vidare om att de även hava införskaffat uppgifter till belysning av frågan i vilken ut
sträckning tjänstledighet för enskil
da angelägenheter förekommit inom
ETO ÆÖ |MS E Q V Ett omsorgsfullt utfört och välsittande plagg
»A S S «PiL ■ är alltid angenämt att använda och blir där
för i längden billigast, i synnerhet som det kan erhållas till mycket förmånliga priser.
Såväl Riddräkter som Kappor och Promenadkostymer hos
@LOF ÄÜLSKEM
Regeringsg. 13, 3 tr., hiss, STOCKHOLM. Tel. N. 118 75.ÄRADE
folk- och småskollärarkåren. Då åt
skilliga av de begärda uppgifterna inkommit först inemot revisionstidens slut hava revisorerna icke hunnit slut
föra sin undersökning i ämnet. Med slutbehandlingen av denna fråga har därför lämpligen synts böra anstå.
Slutligen hava revisorerna konsta
terat att den nu verkställda utred
ningen utvisar samma resultat som den av 1928 års revisorer verkställda undersökningen om ledighetsförhål- landena beträffande vissa grupper tjänstemän, vilken undersökning dock var begränsad till omkring 8,700 be
fattningshavare och dessutom endast avsåg ett år.
ELISABETH DAEL ANDE II.
Alma Sö derhj elms värld.
Min värld har Alma Söder- hjelm kallat sin skrivna berättelse om vad hon upplevt, och det är tredje delen av sina levnadsminnen som hon nu publicerat. Emellertid kan det sägas att ju längre berättelsen fram
skridit, dess mindre är det possessiva pronominet i titeln fullt exakt. Alma Söderhjelms värld har efterhand bli
vit finsk historia, den omsluter hen
nes folks liv under dess mest ödes- märkta år. Själv har hon stått i hän
delsernas brännpunkt, och så till vida har dessa för visso i eminent grad varit hennes värld och livsupplevel- ser, men samtidigt behåller de sina sto
ra allmänna karaktär, något som hon, historikern, också på lyckligaste sätt kunnat få fram.
”Februarimanifestet” heter det för
sta kapitlet i den nu utkomna delen, Alma Söderhjelm: Min värld. Tredje
delen. Albert Bonniers förlag.
och därmed föres man in i Bobrikoff- regimens och den aktiva förrysk- ningspolitikens för Finland fruktans
värda tider. Alma Söderhjelm var själv i Paris när slaget kom, men de bevarade, upprörda breven från hem
met till den frånvarande ger i sin omedelbarhet ett unikt starkt intryck av dagarnas stämning och liv. Hen
nes far hade alldeles nyligen blivit utnämnd till prokurator i Kejserliga Senaten, och denna höga ämbetsman- naställning med dess speciella upp
gift av ”lagarnas högste väktare” i Finland ställde självfallet honom — och därigenom hela hans familj — på direktaste sätt i beröring med hän
delserna.
Från denna stund är berättelsen om Alma Söderhjelms ”värld” också berättelsen om det storslagna, sega, obetvingliga finländska motståndet mot de ryska olagligheterna, vålds-
Fruktcent ralens butiker:
8’vasag- 25~37’
Alltid förstklassig frukt.
åtgärderna och personkränkningarna.
Det dröjer inte länge innan hon själv är hemma igen och tar på sig sin del av det passiva — och sedan även det aktiva — motståndets bördor och fa
ror. Hennes närmaste, bröder, svåg
rar, kusiner, vänner, står i bräschen och drabbas av förföljelser, utvisning, fängelse. Själv utsätter hon sig för oberäkneliga risker — liksom alla vilka därmed hade att göra •—
genom deltagandet i arbetet med distributionen av ”Fria Ord”, den av landsflyktiga finnar redigerade, i Sverige tryckta och regelbundet, med utsökt list, i Finland insmugg
lade publikationen, som talade till Finlands folk om allt det som den med censur belagda finska pressen aldrig fick sagt. Hon undandrar sig inte heller att när tillfället så fordrar åta
ga sig själva insmugglingen, på åter
resa från Stockholm till Helsingfors, med någon av de särskilt förfärdiga
de dubbelbottnade koffertarna som med sitt till synes oskyldiga innehåll lurade de ryska tullsnokarna och Bobrikoffs gendarmer.
Politiskt misstänkta, kända och okända, hjälper hon att härbärgera och gömma i sitt hem, det frågas inte längre vem det är eller vad det gäl
ler. Ett i maskerade ordalag givet meddelande om att någon måste om
händertas är nog för att öppna dör
ren och gömstället för honom tills han vidarebefordras till något annat gömställe för att ytterligare vilseleda förföljarna.
Detta är inte Alma Söderhjelms
särskilda hjälp och gärning, det är endast det naturliga och vanliga i finska hem i dessa dagar.
På så sätt rullar hela denna tids dystra finska historia upp sig för läsaren av Alma Söderhjelms bok, och man gripes på nytt av beundran och rörelse inför det stora modet, den otröttade uthålligheten och obegrän
sade uppoffringsförmågan, med vilka den ryska våldspolitiken möttes.
De skiftande faserna i kampen, från den ödesmättade februaridagen 1899 fram genom världskrigets år, då man började hoppas att kriget skulle ge Finland dess chans att und- slippa det ryska oket, genom inbör
deskrigets fasor — vilka dock mera i korthet beröras —, följer man ge
nom denna bok. Ännu en gång må det sägas att det är historia man läser
— glänsande skriven, med den verk
lige historikerns förmåga att sovra materialet, ge det väsentliga och göra det överskådligt.
I ett brev, skrivet tre veckor efter promulgationen av Februarimanifes
tet — denna handling av senaten som de fosterländske aldrig kunde förlåta och mot vilken prokurator Söder- hjelm protesterade ■— frågar sig Al
ma Söderhjelms mor om och när allt detta ohyggliga skall förändras, när man skall komma fram till de förra lugna och fridfulla tiderna? ”Redan nu!”, kommenterar memoarförfatta
rinnan och lägger till att det skulle förflyta tjugu år innan livet tog vid på nytt! Om de tjugu åren är det boken ger besked.
Spädbarnshemmet EURENII MINNE
Tillhörande Stockholms stad. Elever mottagas för praktisk och teoretisk undervis
ning i spädbarnsvård och vad därtill hörer. Varje kurs varar 4 månader.
Prospekt erhålles på begäran hos Hemmets föreståndarinna, Skånegatan 118, Stockholm. Tel. S. 3119. Kursen berättigar till inträde i Sv. Barnsköterskefören.
Hennes personliga livs händelser löper igenom eller jämsides med det politiska livets. Hennes docentkandi
datur faller på Plehves avslag. Han hade ”haft nog av den familjen” -—
hennes far hade opponerat sig mot kejsarens vilja och befallningar, hen
nes bror Werner hade gjort sig ökänd genom en skandalös propagandaverk
samhet mot Ryssland i utlandet — och för övrigt, hade Plehve tillfogat, när man pläderat hennes sak inför ho
nom, var han ingen feminist. Om Finlands universitet skulle få kvinn
liga lärare, skulle kvinnorna i Ryss
land även pocka på att få bli univer
sitetslärare, och det ville han på inga villkor vara med om. Därmed var Alma Söderhjelms akademiska fram
tid stängd för år framåt. Universi
tetskanslern, den post Plehve inne
hade och som gjorde honom utslags
givande, hade emellertid annars bru
kat förena sig med konsistoriets för
slag, och detta hade förordat Alma Söderhjelm. Under dessa förhållan
den var avslaget även att anse som ett ingrepp i universitetets självbestäm
manderätt. Ännu ett bevis på den nya hänsynslösheten mot Finland.
Nu börjar dr Söderhjelm sitt hi
storiska författarskap. Med den full
komligt fenomenala arbetsförmåga, som hon synes vara i besittning av, kommer under dessa av politiskt ar
bete och politiska intressen fyllda och tillika i enastående grad oroli
ga år efterhand Jakobstads historia, Brahestads hi
storia, första delen av Sverige och den franska revolutio- n e n samt Napoleons syskon till. Som journalist skriver hon i dagens och politiska frågor.
I Alma Söderhjelms värld figure
rar tidens mest kända personer. I snabba och träffande karakteristiker ger hon deras bild, där de inte träder fram i utförligare och mera detalje
rad karaktärsteckning. Hon har även tid med Stockholm och svenska vän
ner. Hennes intryck av Stockholm och Sverige, när hon under de svå
raste ofärdsåren tidvis är över här — oftast i politiskt aktivistarbete — är underbar frid och trygghet. Man unnar henne detta — men känner just inte vidare igen skönmålningen!
”Min värld” torde utan risk av överord kunna rubriceras som ett högintressant memoarverk och ett historiskt dokument av utomordent
ligt värde.
ELLEN KLEMAN.
Homeopatiska Självläkaren
av Klara Fransén. Första svenska original- arbete byggt på egna erfarenheter. Förord av läkare. Erhålles å S. F: s V. H. byrå, Sibylleg. 36, Stockholm. Pris Kr. 6. Ny uppl. 9—lOtusendet.
fl 1 H O* v*rk ocb svullnad i benen
WrrUIIIS kylda händer och fötter, ischias
Leg. spec. Clary Dahlström
Dalagatan 25, Stockholm.
Tel. 84104, Kl. 10—2.
«Hem» i Gävle.
E
huru förhållandena i en landsortsstad, sådan som Gävle, i mångt och mycket icke kunna jämföras med storstaden förefinnes nog alltid ett gemensamt drag, nämligen svårighe
ten för en hel del människor att finna lämplig bostad. I Gävle har därtill, i motsats till Stockholm, byggnads
verksamheten varit mycket ringa och bristen på tidsenliga smålägenheter till överkomligt pris gör sig nog här som annorstädes märkbar. För den som vill ha en stor bostad och kan betala finnas alltid möjligheter, värre är det för ensamstående i små om
ständigheter varande kvinnor ur alla samhällsklasser.
Vad beträffar arbetssökande unga kvinnor från landsorten är nog för
hållandet ett helt annat än i huvud
staden. En landsortsstad suger gi
vetvis inte ungdomen till sig på sam
ma sätt och i varje fall sker det mest från den närmaste omgivningen. De unga flickorna från landsbygden och de många brukssamhällena i trakten, som ledsnat på tråkigheten på landet, bo i regel inte längre bort än att de per järnväg eller buss resa in på förhand en dag och söka sig plats, ofta finnas också släktingar eller bekanta i sta
den att hålla sig till. Detta hindrar inte att det nog finns en kategori sämre kvalificerade arbetssökande som ambulera från den ena platsen till den andra och ha svårt att få arbete. Något hem för sådana finns inte i Gävle och torde kanske ej hel
ler vara synnerligen av nöden. Vad som däremot kunde vara önskvärt vo
re ett hem för arbeterskor. Saken har varit flyktigt på tal inom Hus
modersföreningen, men ej lett till nå
gon vidare åtgärd. Inte så få fabri
ker använda kvinnlig arbetskraft.
Tobaksmonopolet har något för sina arbeterskor som väl inte är hem i egentlig bemärkelse, men som jag i detta sammanhang inte kan neka mig nöjet att omnämna. I en våning ovanför marketenteriet, där middag fås för en billig penning, har fabri
ken upplåtit två rum och kök som all
tid äro tillgängliga. Nyckeln ligger på ett för alla åtkomligt ställe. Den
na lägenhet, som kallas Södergården, användes till kurser i vävnad, olika slags sömnad, matlagning m. m. och där stå alltid vävstolar i vilka väves i tur och ordning för eget behov. Då och då anordnas underhållningsaft- nar i marketenteriet med förstklassi
ga föredragshållare, medverkan av arbeterskornas egen sångkör och ser
vering av kaffe med bröd bakat vid matlagningskurserna. Många av Mo
nopolets arbeterskor äro gifta och en hel del bo i föräldrahemmet.
För ålderstigna, särskilt kvinnor, finns det i Gävle ett ovanligt stort antal hem, och ändå tycks behovet ej vara fyllt. Vid ett av dem ligga efter vad jag har mig bekant över hundra ansökningar och vänta tills liemannen gör sin skörd.
Först göra vi ett besök i stadens Den omtänksamma, husmo- I J T„nHÍOTr".4tinínnr
dem vänder sig aiitid tin L-unda i vattmrattmng
Garanteras ett förstklassigt arbete. — Kläderna försäkrade under tvättningen.
— — — — Telefon Drottningholm 20 och 190 — — — —
stora utvidgade och moderniserade fattigvårdsanstalt, som omfattar ål
derdomshem och sjukhem, sinnes
sjukpaviljong m. m. Vi glädja oss över att se hur hemlikt och trivsamt allt är ordnat, inga stora sovsalar där många äro samlade. Att hygienens krav äro väl tillgodosedda kan man förstå av den absoluta luktfrihet som råder i lokaler där likväl så många gamla vårdas. Det moderna central
köket, tvättinrättningen och bageriet väcka vår beundran.
Vid sidan av detta kommunhem finnes ett flertal privata välgören
hetsanstalter och stiftelser för väl
görande ändamål. Till några av des
sa har staden kostnadsfritt upplåtit tomter. Av hem för endast kvinnor nämna vi först Westergrenska hem
met, ett ståtligt stenhus i tre våning
ar med 25 pensionärer, mindre be
medlade kvinnor som fört en hedran
de vandel. Hemmet, som ej är tio år gammalt, ligger högt och soligt och är omgivet av ståtliga terrass- och trädgårdsanläggningar samt har ett vackert samlingsrum. Äldre äro öhrns änkehus för änkor och döttrar till handlande i Gävle och Eckhoffs för änkor, efter handlande, sjökapte
ner och ”ståndspersoner”. Vidare finns den Kronberg—Flensburgska stiftelsen för gamla kvinnor och Hantverksföreningens hem för hant
verkares änkor och döttrar. De flesta av alla dessa hem innehålla lägen
heter med rum och kök, var och en
TANDTEKNIKERKURS Ged. utbildn. i guld- o. kautschukarb.
Kurs und. överins. av leg. tandl. Mång
årig erf. E. Landau, Valhallavägen 112, Stockholm. Tel. Norr 19521.
har således sitt eget lilla hushåll och sitt eget bohag.
En särställning bland hem intages av Grapeska hemmet, ett sjuk- och ålderdomshem, tillkommet på initia
tiv av förste stadsläkaren Adolf Gra
pe och senare utvidgat och förbätt
rat. Här åtnjuter pensionärerna inte bara bostad utan även kost och vård, många kostnadsfritt. Hemmet har ett utomordentligt vackert läge vid Gavleån invid den lummiga Stads
trädgården och kan mottaga ett 30- tal pensionärer.
Utom de nu omnämnda hemmen finnas tvenne som icke uteslutande äro avsedda för kvinnor utan där även åldriga makar kunna tillsam
mans finna en fristad i livets afton:
Björkegrenska och Ericssonska stif
telserna. Båda äro uppförda under de senaste åren och inrymmas i flera mindre byggnader. Särskilt det Erics
sonska förtjänar att vi göra ett lite mera ingående besök. När man nal
kas området, som är beläget i kanten av ett villasamhälle, ser man fyra låga envåningshus, fritt grupperade kring en mittgång och vardera in
rymmande sex lägenheter. De fyra på nedre botten bestå av rum och kök och vindslägenheterna av rum och kokvrå, den senare dock så rym
lig och bekväm att den bättre än många andra kunde förtjäna namnet kök. Till varje lägenhet hör en liten tambur med W. C. och tvättställ och till bottenlägenheterna var sin liten
Lundahls Nöbelolja
är ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, polerade och lackerade möbler, golv, korkmattor etc. Borttager vattenfläckar på bonade möbler, återställer dem i sitt nybonade skick. Efter användning av oljan är möbeln
impregnerad.
LUNDAHLS TEKN. FABRIK Mälarhöjden. Tel. Mälarhöjden 666.
Nederlag: Köpmangatan 24, Stockholm.
veranda. Alla ha fönster i två väder
streck, centraluppvärmning och gas
kök samt äro hållna i ljusa, harmo
niska färger. I de rymliga källarlo
kalerna äro inrymda badrum, tvätt
stugor samt verkstadsutrymmen, där det finns möjlighet för en gammal man att få pyssla med sitt hantverk efter måttet av sina krafter. Som stiftelsens resurser ej äro på långt när uttömda har styrelsen planlagt ytterligare tre hus i tvenne våningar med samlingssal i det centralast be
lägna. Det torde således bli en stif
telse av ganska imponerande mått när den en gång blir helt färdig.
Vår tid är, kanske med rätta, be
skylld för egoism. Så mycket mer glädjande bör det då vara att se huru- ledes det finns områden där den kristna barmhärtighetstanken tagit sig så vackra uttryck och att vi ha medmänniskor som i sina handlingar svara på frågan: Vilken är min nästa ?
SIGNE LEKSELL.
Hotell Tunneln
i Malmö skyltar i detta Herthahäfte med kliché på en av annonssidorna. Vi påminna årsmötesdeltagarna från i våras om den synerligen goda och rikliga lunch som Tun
neln serverade på Malmömötesdagen. Kli
chén återger de gamla 600-åriga källar
valven med dess säregna stämning av det Malmö som längst försvunnit.
Från bokvärlden.
Den allra vanligaste människan av Emilia Fogelklou. Albert Bonniers förlag.
I denna bok har Emilia Fogelklou sammanfört en rad uppsatser av skif
tande kvalitet och kvantitet. Men de sammanbindas genom den rubrik som står över den första av dem och som även givit boken dess namn. Med sitt eget goda och en smula underfundiga sätt vill författarinnan här rikta upp
märksamheten på — ja, just på den allra vanligaste människan som in
divid betraktad. I regel aktas indivi
den icke högt i våra dagar. Vi gå in överallt som delar i massan. Och kring det kollektiva samlas allt intresse.
Men för den, som i likhet med Emilia Fogelklou alltid bevarar sin egen indi
viduella syn på läget och tingen, lig
ger det klart att det nya kollektiva liv, som tiden strävar efter, måste komma till stånd inte på individernas bekostnad utan genom deras samfäll
da och medvetna bistånd.
Och för denna gemenskap fordras
”ett nytt viljosätt”, som Emilia Fo
gelklou kallar det. ”Vad världen be
höver mest är inte rikt rustade väsen, utan allra mest sådana, som vet att vi i grunden alla äro e 11”, säger hon i den första uppsatsen. Detta är innebörden i det nya vil josättet, enär
”ingen annan solidaritet står rycken”.
Men förutsättningen härför är att kunna se att ”det icke finns det djup av mänsklig last eller irring, som inte röjer evighetens tungomål — i för
vriden form”. Stilla och intensivt på samma gång vittnar här en ovanlig människa om hur hon lyssnat till det tungomålet hos både små och stora, både säregna och alldagliga männi
skor och på grund härav hoppas på
I M ■ ■ B R ■ B Tillverkare:
Skogens Attika
Skogensvälsmakande bords- och inläggningsättika Aktiebolag