Patienters upplevelser av NADA-behandling vid ångest i psykiatrisk öppenvård

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård 60 hp

Patienters upplevelser av NADA-behandling vid ångest i psykiatrisk öppenvård

Omvårdnad 15 hp

Halmstad 2020-05-30

Anette Berggren och Roger Stjernkvist

Författare:

Anette Berggren Roger Stjernkvist

Ämne

Omvårdnad

Högskolepoäng

15hp

Stadochdatum

Halmstad 2020-05-30

Författare

Anette Berggren, Roger Stjernkvist

Akademi

Akademin för hälsa och välfärd

Handledare

Marjut Blomqvist, Universitetslektor, Fil Dr. Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan Halmstad

Examinator

Henrika Jormfeldt, Professor i omvårdnad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan Halmstad

Tid

2020-05-30

Sidantal

18

Nyckelord

Akupunktur, NADA, upplevelser, ångest

Sammanfattning

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar världen över. Ångestsymtom medför lidande och minskad funktion hos drabbade individer. Patienter med ångestsymtom erhåller sällan adekvat behandling och intresset för icke farmakologiska behandlingsmetoder mot ångestsymtom ökar. NADA-behandling har visat sig minska ångestsymtom hos patienter vid exempelvis operation och missbruk. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av NADA- akupunktur hos patienter med ångest i psykiatrisk öppenvård.

Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. 14 studiedeltagare intervjuades efter 10 genomgångna NADA-behandlingar. Resultat: I resultatet framkom att studiedeltagare som erhållit NADA-behandling upplevde ett ökat välmående efter NADA-behandling vilka av studiedeltagarna beskrevs som en upplevelse av rogivande avslappning som kom gradvis, en upplevelse av ökad glädje och ökat

välbefinnande, upplevd lindring av kroppsligt obehag och upplevd förbättrad sömnkvalitet. Informanter upplevde även obehagliga upplevelser såsom smärta vid insticksstället och huvudvärk eller utebliven effekt av NADA-behandlingen. Slutsats:

Flera deltagare i studien hade positiva upplevelser av NADA- behandlingen. Resultatet

visade att patienter efter NADA-behandling upplevde ångestlindring. Mer forskning

behövs för att bekräfta studiens resultat. Ytterligare studier av hur patienter upplever

NADA-behandling skulle kunna medföra att psykiatrisjuksköterskan får tillgång till ännu

ett icke farmakologiskt omvårdnadsverktyg att använda inom psykiatrisk omvårdnad.

Author

Anette Berggren, Roger Stjernkvist

School

School of Health and Welfare

Supervisor

Marjut Blomqvist, Senior lecturer in nursing, PhD, School of health and welfare, Halmstad University

Examiner

Henrika Jormfeldt, associate Professor of nursing, School of health and welfare, Halmstad University

Period

2020-05-30

Pages

18

Keywords

Acupuncture, Anxiety, experience, NADA,

Abstract

Background: Mental illness is increasing worldwide. Anxiety symptoms cause distress and diminished function in affected individuals. Patients with anxiety symptoms rarely receive adequate treatment and the interest in non-pharmacological treatment methods for anxiety symptoms is increasing. NADA treatment has been shown to reduce anxiety symptoms in patients during, for example, surgery and abuse. Objective: The aim of the study was to describe experiences of NADA acupuncture in patients with anxiety in psychiatric outpatient care. Method: Qualitative content analysis with inductive approach was chosen as the method. 14 study participants were interviewed after 10 completed NADA treatments. Results: The results showed that study participants who received NADA treatment experienced increased well-being after NADA treatment, which was described by the study participants as an experience of calming relaxation that came gradually, an experience of increased joy and increased well-being, a relief from bodily discomfort and perceived discomfort. Informants also experienced unpleasant experiences such as pain at the insertion site and headaches or no effect of NADA treatment. Conclusion: Several participants in the study had positive experiences of NADA treatment. The results showed that patients after NADA treatment

experienced anxiety relief. More research is needed to confirm the study's results.

Further studies regarding how patients experience NADA treatment could lead to

psychiatric nurses being given yet another non-pharmacological nursing tool to use in

psychiatric nursing.

Inledning ... 1

Bakgrund... 1

Ångest... 1

Akupunktur ... 3

NADA-behandling ... 3

Akupunktur, öronakupunktur och NADA-behandling som ångestlindring . 3 Psykiatrisjuksköterskans profession ... 4

Teoretisk referensram ... 5

Problemformulering ... 6

Syfte ... 6

Metod ... 6

Design ... 6

Urval ... 6

Datainsamling ... 7

Databearbetning och analys ... 7

Forskningsetiska överväganden ... 9

Resultat ... 10

Ökad lindring av obehag, ökad rofylldhet och ökat välmående efter NADA-behandling ... 11

Upplevd rogivande avslappning som kommer gradvis ... 11

Upplevd ökad glädje och ökat välbefinnande ... 12

Upplevd lindring av kroppsligt obehag ... 12

Upplevd förbättrad sömnkvalitet ... 13

Obehagliga upplevelser eller utebliven effekt av NADA-behandling .. 13

Upplevt kroppsligt obehag ... 13

Upplevd utebliven effekt ... 14

Diskussion ... 14

Metoddiskussion ... 14

Resultatdiskussion ... 16

Konklusion ... 17

Implikation ... 17

Självständighetsdeklaration ... 18

Referenser

Bilaga 1: Hur nålarna sätts vid NADA-behandling Bilaga 2: Information till VPM-mottagningarna Bilaga 3: Informationsbrev

Bilaga 4: Samtycke

Bilaga 5: Intervjuguide

1

Inledning

Den psykiska ohälsan ökar med snabb takt i världen (Perna et al., 2016) och

uppskattningsvis lider 20 - 40 % av befolkningen i Sverige av någon form av psykisk ohälsa (Socialstyrelsen 2013). Ångest är det vanligaste symtomet vid psykisk ohälsa (Perna, Alciati, Riva, Micaieli & Caldirola, 2016). Ångest är ett invalidiserande symtom som kan vara kroniskt eller återkommande och ångest är en stor anledning till att

patienter med psykisk ohälsa söker vård (Antai-Otong, 2016). Trots att ångest är så pass vanligt erhåller enbart 9,8 % av patienterna med diagnostiserad ångestsjukdom adekvat behandling (Alonso et al., 2018). Ångest kan orsaka lidande (Eriksson, 1994) och innefattar hela människan (Wiklund Gustin, 2010). Psykiatrisjuksköterskan bör reflektera över patientens tecken på lidande (Wiklund-Gustin, Rydenlund & Kulzer, 2010) och psykiatrisjuksköterskans kunskap ska komma den lidande patienten till godo (Wiklund, Gustin & Lindwall, 2012).

Akupunktur har i Asien använts för att minska obalanser i kroppen i flera tusen år (Landgren, 2006) och tycks enligt en studie av Takamatsu et al. (2016) vara en behandling med god effekt mot ångest. Akupunkturstilarna är många (Hedlund &

Landgren, 2017) och på 1970-talet utvecklar läkaren Michael Smith NADA (National Acupuncture Detoxification Association) (NADA/Sverige, 2020). NADA är en form av öronakupunktur där nålar sätts i patientens öron efter ett förbestämt schema (Stuyt &

Voyles, 2016). Intresset för akupunktur som en icke-farmakologisk behandlingsmetod ökar och akupunktur har till viss del inkluderats som ett komplement till traditionell behandling inom somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård (Bergdahl et al., 2017).

Studier har visat att NADA-behandling minskar ångest (Bergdahl, Berman & Haglund, 2014) och tillgången till akupunktur för patienter med bland annat ångest har beskrivits kunna stärka personalens vårdande och behandlande roll inom psykiatrisk (Landgren, Sjöström, Strand, Ekelin & Ahlström, 2019). Ytterligare forskning avseende användning av akupunktur vid ångest hos patienter behövs för att öka kunskapsläget (Arvidsdotter, Marklund, & Taft, 2014).

Bakgrund

Ångest

Ordet ångest härstammar från latinets angor och anxietas som betyder ångest, ängslan och beklämdhet samt det latinska ordet angustia vars betydelse är trånghet (Ottosson &

Délia, 2008). Ottosson och Délia (2008) menar att ångest är en del av livet och att normal ångest är en signal på att fara hotar. När en individ upplever en överdriven uppfattning om fara blir ångesten däremot patologisk (Ottosson & Délia, 2008).

Existentiell ångest, paniksyndrom, generaliserad ångest och posttraumatiskt

stressyndrom är olika typer av ångest (Ottosson & Délia, 2008). Känslor av ångest

medför ofta tankar om att något hemskt ska hända (Ottosson & Délia, 2008) och enligt

2

Ottosson (2015) är ångesten värre än allt annat. För den drabbade kunde ångesten medföra ett stort lidande (Ophuis, Lokkerbol, Heemskerk, Van Balkom & Hiligsmann, 2017). Vid psykisk ohälsa har ångest beskrivits som det mest utbredda och

invalidiserande symtomet och ångesten kunde antingen vara kronisk eller återkommande (Antai-Otong, 2016). För att förhindra funktionsnedsättning, långvarig sjukdom och återinsjuknande är det viktigt med en adekvat och tidig behandling mot ångesten

(Socialstyrelsen, 2017). Ångest medför minskad produktivitet och försämrad livskvalitet (Antai-Otong, 2016). Målet vid behandling av depression och ångest är att personen ska återfå en god funktionsnivå och tillfriskna vilket inte enbart innebar symtomfrihet utan även återgång till studier eller arbete samt återuppbyggnad av livskvalitet och sociala funktioner (Socialstyrelsen, 2017). Ångest har uppgivits vara främsta skälet till att patienter med psykisk ohälsa sökte psykiatrisk eller medicinsk behandling (Antai-Otong, 2016). En studie av Remes, Brayne, van der Linde och Lafortune, (2016) har visat att ångestsymtom var relativt vanligt världen över och enligt en studie av Alonso et al.

(2018) där data från 21 länder gällande ångestsymtom och behandling analyserats uppnådde 27,6 % av befolkningen kriterierna för minst en ångestsjukdom under en 12- månadersperiod med något högre andel i höginkomstländerna och något lägre andel i låginkomstländerna. Ångest har beskrivits som den vanligaste psykiska åkomman i världen (Perna et al., 2016). En studie som innefattade 195 länder mellan åren 1990 - 2016 visade att ångestsyndrom globalt sett var den nionde vanligaste orsaken till nedsatt funktionsförmåga och förloppet var vanligtvis långdraget (Vos et al., 2017). Inom primärvården led 71 % av patienterna av ångestsymtom (Wiegner, Hange, Björkelund,

& Ahlborg, 2015). Ångestsymtom var bland patienterna som sökte inom primärvården vanligast hos kvinnorna (Carlsson et al., 2013; Hallgren et al., 2019; Wiegner et al., 2015; Nordström & Bodlund, 2017; Remes et al., 2016) och unga individer (Carlsson et al., 2013; Hallgren et al., 2019). Låg utbildning och arbetslöshet ökade ångestsymtomen hos patienterna (Hallgren et al., 2019). Inom primärvården i Sverige hade 56,1 % av patienterna diagnosen ångest (Carlsson et al., 2013). I Sverige har andelen av

befolkningen som sökt psykiatrisk vård ökat med 25 % och prevalensen av patienter med ångestsymtom som krävde vård var mellan 12 - 18% (Stefansson, 2006). I en studie som innefattar 21 länder mellan åren 2001 - 2015 uppgav 41,3 % av patienterna som diagnostiserades med ångestsjukdom enligt DSM-IV kriterier behov av behandling, 66,8

% av patienterna fick någon form av behandling men enbart 9,8 % fick behandling för sina symtom (Alonso et al., 2018).

Ångest har beskrivits skapa ett lidande och en funktionsnedsättning hos patienter som kan liknas med medicinska tillstånd såsom cancer och diabetes (Antai-Otong, 2016).

Upplevelsen av lidande innefattar hela människans väsen och således såväl fysiska

symtom som själsliga och andligt existentiella frågor (Wiklund Gustin, 2010). En

individ kan känna lidande trots avsaknad av sjukdom (Rehnsfeldt, 2010) och lidandet

kan beskrivas som smärta, förtvivlan och avsaknad av frihet (Lindholm & Eriksson,

1993). Lidandet kan trycka undan känslor och kan beskrivas som ett tillstånd när det

3

enda som fanns kvar i människan var kaos (Hemberg, 2017). När det gäller lidande finns två alternativ, att ge upp eller att kämpa vidare (Eriksson, 1994). Ångest är ofta är en del av återhämtningen efter lidande (Hemberg, 2017). Men ångesten kan även stegras till olidlighet och orsaka lidande (Eriksson, 1994). Lidandet ses i allmänhet som något ont (Eriksson, 1994) och lidande kan alltid lindras av medkänsla (Lindholm & Eriksson, 1993).

Akupunktur

Akupunktur betyder ”sticka med nål” och används sedan flera tusen år i Asien för att diagnostisera sjukdomar och obalanser i kroppen (Landgren, 2006). Akupunkturstilarna är många (Hedlund & Landgren, 2017) och år 1982 legitimerad personal av

Socialstyrelsen börja ge akupunktur i smärtlindrande syfte (Landgren, 2006).

Akupunktur har visat sig kunna minska stress, ångest och depression och kan användas som ett komplement till annan behandling (Arvidsdotter, Marklund & Taft, 2013).

NADA-behandling

Michael Smith, läkare inom missbruk och verksam i New York, börjar på 1970-talet använda öronakupunktur som behandlingsmetod för beroendetillstånd (NADA/Sverige bakgrund, 2020; Bergdahl et al., 2014). Smith bildade NADA för att garantera att kvaliteten upprätthölls (NADA/Sverige, 2020). NADA-behandling utvecklades som ett komplement till missbruksvården och används idag inom psykiatrisk vård (Stuyt &

Voyles, 2016) i bland annat USA, Tyskland, Italien och Sverige (NADA/Sverige bakgrund, 2020). Under NADA-behandling sätts nålarna utifrån ett standardiserat program (Stuyt & Voyles, 2016), (se bilaga 1). Till Sverige kom behandlingsmetoden med Sven Wahlström (NADA/Sverige bakgrund, 2020). I Sverige används NADA- behandling vid missbruk, ångest, oro och sömnstörningar (Landgren, 2006).

Öronakupunktur ansågs vara en säker behandling med milda och övergående biverkningar (Tan, Molassiotis, Wang, & Suen, 2014). Idag finns föreningen NADA/Sverige för att säkerställa att alla behandlare tillämpar samma

behandlingsprotokoll (NADA/Sverige teknik och förmodade mekanismer, 2020).

Akupunktur, öronakupunktur och NADA-behandling som ångestlindring

Kvinnor som i väntan på akut gynekologisk operation erhållit akupunktur skattade sin ångest lägre än kvinnor som inte fick akupunktur, hos vilka ångesten istället ökade (Wunsch et al., 2018). I jämförelse mellan akupunktur, akupunktur på en falsk punkt och sedvanlig omvårdnad hos kvinnor som genomförde abort i första trimestern ses att kvinnorna som erhöll akupunktur skattade både sin ångest och smärta lägre än

kontrollgrupperna (Ndubisi, Danvers, Gold, Morrow, & Westhoff, 2018). Kvinnor som

erhöll akupunktur efter mastektomi graderade sin ångest lägre än kvinnor som erhöll

sedvanlig omvårdnad (Quinlan-Woodward et al., 2016). Akupunktur har, i jämförelse

med akupunktur på en falsk punkt, visat sig ha effekt (Goddard, Shen, Steele, &

4

Springer, 2005). Jämförelser mellan NADA-behandling och muskelavslappning för patienter med ångestsyndrom visade att det inte är någon större skillnad mellan behandlingarna men att båda behandlingarna minskade ångesten hos patienterna (de Lorent, Agorastos, Yassouridis, Kellner, & Muhtz, 2016). Akupunktur lindrade patienters ångestsymtom (Landgren et al., 2019); (Olsson & Landgren, 2020) och akupunktur uppfattades även som en personcentrerad del av behandlingen av patienten (Landgren et al., 2019). Hos patienter som skulle opereras minskades ångestnivån med hjälp av både kropps- och öronakupunktur (Wu, Liang, Zhu, Liu, & Miao, 2011).

Patienter som under ambulanstransport innan och efter öronakupunktur rankade sin ångest- och stressnivå med hjälp av visuell analog skala hade lägre ångestnivå än patienter som fick akupunktur på en falsk punkt (Kober et al., 2003). Kvinnor som efter ett kejsarsnitt behandlades med öronakupunktur två gånger dagligen hade bland annat lägre ångestsymtom än kvinnor som fick sedvanlig behandling (Kuo, Tsai, Chen, &

Tzeng, 2016). Personal inom psykiatrisk vård som använde sig av öronakupunktur upplevde behandlingen som ett bra alternativ vid bland annat ångest samt som ett värdefullt icke-verbalt verktyg (Landgren, Strand, Ekelin, & Ahlström, 2019). Patienter med abstinens efter alkohol/drogberoende upplevde att NADA-behandling medförde minskad ångest samt att NADA-behandling hade en positiv inverkan på det psykiska måendet (Bergdahl et al., 2014). Akupunktur var ett bra behandlingsalternativ när det gällde att minska ångest hos patienten men i en studie av Arvidsdotter, Marklund och Taft (2014) framkom att mer forskning behövs för att bekräfta studiens resultat (Arvidsdotter, Marklund, & Taft, 2014).

Psykiatrisjuksköterskans profession

Redan år 1953 publicerade International Council of Nurses (ICN) med

sjuksköterskornas första etiska kod (International Council of Nurses & Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Behovet av omvårdnad är universellt och en del i sjuksköterskans grundläggande ansvar är att lindra lidande (International Council of Nurses & Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Alla människor har rätt till en god personcentrerad vård (Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, 2014). Psykiatrisk omvårdnad utgår från att människan är en del i ett sammanhang och syftar till att stärka patientens känsla av att ha kontroll över sitt liv, hantera känslor och sjukdom, utveckla strategier samt formulera livsmål och utvecklas (Psykiatriska riksföreningen för

sjuksköterskor, 2014). För att veta vilka behov patienten behöver få tillgodosedda för att tillfriskna behöver psykiatrisjuksköterskan observera, tolka och förstå patientens

levnadsomständigheter, bakgrund och tillstånd till följd av den sjukdom patienten lider av (Leksell & Lepp, 2013). Psykiatrisjuksköterskan ska även vägleda patienten och hjälpa patienten att ta ansvar för sitt tillfrisknande (Leksell & Lepp, 2013).

Omvårdnadsarbetet bör utgå från patienten och inte från sjukdomen och

psykiatrisjuksköterskan bör ta reda på vad som är viktigt för patienten i den situation

som patienten befinner sig i (Haydon, Browne, & van der Riet, 2018). Att lindra lidande

5

kan ses som en konkret uppgift för sjuksköterskan inom den personcentrerade vården (Dempsey, Wojciechowski, McConville & Drain, 2014).

För patienten och samhället innebär ångestsyndrom en hög kostnad, en kostnad som kan minimeras genom tidig upptäckt, ökad medvetenhet samt personcentrerade insatser från psykiatrisjuksköterskan (Antai-Otong, 2016). För att sjuksköterskan ska veta vilka omvårdnadsåtgärder som gagnar patienten måste grunden till patientens ångestsymtom förstås (Antai-Otong, 2016). Relationen till patienten bygger på ett ödmjukt och icke dömande förhållningssätt och psykiatrisjuksköterskan bör reflektera över patientens tecken på ohälsa och lidande (Wiklund-Gustin, Rydenlund & Kulzer, 2010). I mötet med patienten behöver sjuksköterskan inte bara våga möta patientens sårbarhet och lidande utan även hjälpa patienten att lita på sin egen förmåga och förse patienten med

professionell omvårdnad (Thorup, Rundqvist, Roberts & Delmar, 2012).

Psykiatrisjuksköterskan tenderar ibland att beskriva varför patienten lider när patientens lidande ska beskrivas (Lindholm & Eriksson, 1993) och psykiatrisjuksköterskan bär även med sig sina egna sårbarheter och lidande vilket kan medför blinda fläckar i sjuksköterskans möte med patienten (Thorup et al., 2012). Sjuksköterskans kunskap ska komma den lidande, alltså patienten, till godo (Wiklund et al., 2012) och genom att vara medaktör i lidandet kan sjuksköterskan lindra patientens lidande (Eriksson, 1994). Med små enkla resurser, såsom att sjuksköterskan sitter ner vid samtal med patienten, kan sjuksköterskan minimera patientens lidande och förbättra patientens upplevelse av vården (Dempsey et al., 2014).

Teoretisk referensram

Denna kvalitativa studie har sin grund i Katie Erikssons omvårdnadsteori som enligt Wiklund, Gustin och Lindwall (2012) har sina rötter i humanvetenskapen och lägger vikten på att sjuksköterskans kunskap tillämpas i omvårdnaden om patienten. Ordet patient härstammar från latinets patiens som betyder lidande, patient betyder således den lidande (Eriksson, 1994). Lidande som begrepp kan vara något negativt eller ont, något som människan utsätts för, en kamp eller något för människan konstruktivt och

meningsbärande (Eriksson, 1994). Människan är en helhet av kropp, själ och ande och vårdvetenskap är vetandet om det vårdande i relation till människan i olika

livssituationer och då framförallt hälsa och lidande (Eriksson, 1997). Att döva sitt lidande medför att upplevelsen av lidande försvinner men orsaken till lidandet kvarstår (Eriksson, 1994). I sin teori har Eriksson lidande som ett av sina grundbegrepp då hon anser att lidande är motivet för all vård (Wiklund, et al., 2012). Eriksson menar även att lidandet är kampen mellan hopp och hopplöshet och att sjuksköterskan hjälper

människan att växa och utvecklas genom att lindra lidandet (Wiklund, et al., 2012).

Genom att vara delaktig i lidandet kan patientens lidande lindras (Eriksson 1994). För

människan som genomgått sitt lidande kan lidandet få en mening även om lidandet var

alltigenom ont (Eriksson, 1994). Tro, hopp och kärlek utgör förutsättningen för helandet

6

och är vårdandets kärna (Eriksson, 1997) och där lidandet utgör en källa till nytt liv har livet segrat (Eriksson, 1994). En människa som känner hopp och tro kan trots lidande erhålla en upplevelse av hälsa (Eriksson, 1994) och en studie av Hemberg, Eriksson och Nyström (2016) visade att den lidande människan finner styrkan i sig själv och genom att älska sin nästa.

Problemformulering

Ångest är främsta skälet till att patienter söker psykiatrisk vård, forskning visar att få personer med ångestsjukdom erhåller behandling. En av sjuksköterskans uppgifter är att lindra lidande och ångest är ofta en del av lidandet. NADA-behandling har i studier visat sig minska ångest hos patienter. Studier som belyser patienters upplevelser av NADA- behandling är få och behov av ytterligare forskning finns.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av NADA- akupunktur hos patienter med ångest i psykiatrisk öppenvård.

Metod

Design

Kvalitativ beskrivande design med induktiv ansats användes då syftet med studien var att beskriva upplevelser av NADA- akupunktur hos patienter med ångest som erhållit vård i psykiatrisk öppenvård (Polit & Beck, 2014). Genom att en induktiv ansats

användes kunde en förutsättningslös analys av studiedeltagarnas berättelser genomföras (Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017). Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades och tolkades utifrån studiedeltagarens kultur, livsvillkor och historia för att inte plockas ur sitt sammanhang (Lundman & Hällgren Graneheim, 2014). För att en djupare förståelse skulle uppnås beskrevs studiedeltagarnas erfarenheter med

studiedeltagarnas egna ord (Polit & Beck, 2014).

Urval

När enhetscheferna tackat ja till medverkan informerade akupunktörerna som var

anslutna till studien vårdpersonalen på mottagningarna om studien via skriftlig (bilaga 2)

och muntlig information varpå vårdpersonalen började leta efter studiedeltagare. När en

möjlig studiedeltagare identifierades kontaktades någon av kontaktpersonerna. Efter

klartecken från kontaktpersonen träffade behandlande sjuksköterska studiedeltagaren

och informerade om studien samt tillfrågade studiedeltagaren om deltagande med

muntlig och skriftlig information (se bilaga 3). Studiedeltagaren informerades om

eventuella risker med NADA-behandlingen samt att deltagandet var frivilligt och

kostnadsfritt. Projektkoordinatorn kontaktades sedan och bokade in ett möte med

studiedeltagaren där studiedeltagaren åter fick muntlig och skriftlig information om

7

studien och informerat samtycke (se bilaga 4) inhämtades. Akupunktören som skulle genomföra NADA-behandlingen kontaktades av projektkoordinatorn och fick information om studiedeltagarens personuppgifter och akupunktören kunde därefter kontakta studiedeltagaren och boka in NADA-behandlingen.

Studiedeltagarna till studien valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier ut av vårdpersonal i psykiatrisk öppenvård och således användes ett strategiskt urval. Studien innefattade studiedeltagare med ångestsymtom som erhöll vård i psykiatrisk öppenvård.

Vuxenpsykiatriska mottagningen i Falkenberg och Varberg medverkade i studien. Både män och kvinnor inkluderades i studien. Inklusionskriterierna var att studiedeltagaren skulle vara över 18 år, ha självupplevda ångestsymtom, vara inskrivna i öppenvården i Psykiatrin Halland samt ha genomfört 10 NADA-behandlingar. Exklusionskriterier var att studiedeltagaren var under 18 år, studiedeltagare med psykossjukdom, aktivt

missbruk, svår suicidalitet, instabil bipolär sjukdom och svår affektiv sjukdom i aktiv fas. Även andra tillstånd där studiedeltagaren av sin behandlande sjuksköterska ej bedömdes klara behandlingen eller intervjun, inte hade några ångestsymtom eller var inskrivna i slutenvård ingick i exklusionskriterierna. I studien deltog 14 studiedeltagare.

Datainsamling

Studien är gjord i samarbete mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård i Region Halland.

För att underlätta studiens förfarande tillfrågades enhetschefer i öppenvården Psykiatrin Halland om medverkan. Studiedeltagaren kom för NADA-behandling två gånger i veckan i sammanlagt fem veckor och fick således tio NADA-behandlingar. Efter avslutad NADA-behandling kontaktade akupunktören projektkoordinatorn som bokade tid för intervju och kontaktade intervjuare och meddelade tiden. Studiens tre

akupunktörer genomgick utbildning i NADA-behandling mellan åren 2007–2014.

Semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats användes. Sammanlagt intervjuades fjorton studiedeltagare varav elva kvinnor och tre män. Alla intervjuer skedde genom fysiska möten och genomfördes enskilt under perioden mellan december 2019 och mars 2020 på Hallands sjukhus Varberg alternativt på psykiatriska öppenvården Falkenberg.

Studiedeltagarna intervjuades enskilt med intervjuguide (se bilaga 5). Intervjuerna spelades in på diktafon och tog mellan 7 - 20 minuter. Under intervjuerna fördes anteckningar över observationer som intervjuaren upplevde kunde vara relevant för studien men som inte kom med på inspelningen (Graneheim & Lundman 2004).

Databearbetning och analys

Intervjuerna genomlyssnades först ett flertal gånger med ett öppet förhållningssätt.

Materialet från inspelningarna transkriberades sedan ordagrant. För att få ett

sammanfattande intryck och bli insatt i materialet lästes det transkriberade materialet ett

8

flertal gånger i enlighet med Graneheim och Lundman, (2004). Varje intervju är en analysenhet medan en domän är ett specifikt område i texten (Lundman et al., 2014).

Meningsbärande delar av texten, som kan vara meningar eller ord, utgör grunden för analysen och kallas för just meningsbärande enhet (Lundman et al., 2014). De meningsbärande enheter som svarade på studiens syfte togs ut i respektive intervju, varpå de meningsbärande enheterna kondenserades och sedan kodades. Som Graneheim och Lundman (2004) beskrev kodades först intervjuerna för att sedan delas in i

kategorier. Kategoriseringen av innehållet medförde att data som inte svarade till syftet sorterades bort. En kategori svarade på frågan ”Vad?” och data kunde enbart passa i en kategori men en kategori kunde delas in i två eller flera subkategorier (Graneheim &

Lundman, 2004). Kodningen skedde i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) då

texten abstraherades och innehållet lyftes till en högre logisk nivå. Analysen fortsatte

med att abstrahera kodernas innehåll till subkategorier och slutligen kategorier. Flera

koder med liknande innehåll bildade en kategori och genom att sammanföra kategoriers

underliggande budskap bildades teman (Lundman et al., 2014). Ett kodningsschema

(Tabell 1) skapades för att organisera data efter innehåll i olika koder och subkategorier

(Graneheim & Lundman, 2004).

9

Tabell 1. Exempel på databearbetning med kodningsschema i analysprocessen.

Meningsbärande enhet Kondenserad enhet Kod Sub-

kategori

Kategori

13 Jag tyckte att jag kände mig inte lika mycket, jag kände inte lika mycket ångest under dessa veckorna. Jag tänkte inte på ångest så mycket. Så det var liksom, ja men lite lugnare eller vad man ska säga,

Jag hade inte lika mycket ångest under dessa veckor, jag tänkte inte på ångest jag var lugnare

Upplevd ångestlindring under

behandlingstid en

1 Ee, nä, och det jag främst kände var att, jag har väldigt mycket hjärtklappning och så och den blev väldigt mycket bättre… Ee, och även, ja och även ee min ångestklump i bröstet lixom lättade.

Det jag främst kände var att hjärtklappningen blev bättre och även ångestklumpen i bröstet lättade.

Upplevd minskning av kroppsliga ångestsymtom 14 Det taggar ner en, man blir lugnare i systemet.

Jag tänker mer klart. Stressen och oron har lugnat ner sig. Kontentan är för att innan på nätterna har jag svettats så inte just med denna behandlingen med nålarna har jag inte svettats så.

Man blir lugnare tankarna blir klarare och stressen och oron lugnar sig. Innan har jag svettats men nu har jag inte svettats så.

Upplevd minskning av kroppsliga ångestsymtom

Upplevd lindring av kroppsligt obehag

Ökad lindring av obehag, ökad

rofylldhet och ökat

välmående efter NADA- behandling 8 Jag tycker det verkar som att ångesten lindrar, Jag

har ju ångesttabletter tre gånger om dagen. Och innan då några timmar så upplever jag då det att jag hade oro i kroppen men sedan när jag tagit

akupunkturen så hade jag inte de där timmarna innan. Det jag märkte, de dagar som jag inte hade akupunkturen då så blev jag lite oroligare. Jag märkte det, jag kunde se det.

Jag tycker det verkar som att ångesten lindrar. När jag tagit akupunkturen så hade jag inte oro i kroppen de där timmarna innan

ångestmedicineringen. Det jag märkte, de dagar som jag inte hade akupunkturen då så blev jag lite oroligare.

Upplevde ångestlindring och mindre frekventa ångestpåslag

Forskningsetiska överväganden

Forskningspersonen informerades om forskningens syfte och metoder, risker som

forskningen kunde medföra, forskningens huvudman samt att deltagandet var frivilligt

och när helst kunde avbrytas (Lag, 2003:460). För att studiedeltagarna skulle kunna ge

ett informerat samtycke gavs av vårdpersonal på psykiatriska öppenvårdsmottagningen

och projektkoordinatorn både skriftlig och muntlig information. För att säkerställa

studiedeltagarens autonomi, förmåga att delta i studien och ge informerat samtycke

upprättades exklusionskriterier, exempelvis aktiv psykossjukdom vilket skulle kunna

medföra att patienten var extra skör och inte hade förmågan att säga nej. Samtycke

inhämtades av projektkoordinatorn. I studien avkodades data för att säkerställa att

information om studiedeltagaren förvarades konfidentiellt. Insamlade data skyddades så

att obehöriga inte kunde ta del av det insamlade materialet och insamlade data användes

enbart för forskningens ändamål och destruerades därefter. Datamaterialet sparades och

10

förvaras inlåst, enligt Arkivlagen 1990:782. Studiedeltagare kan uppleva obehag i form av huvudvärk i samband med NADA-behandlingen. Själva nålsticken vid NADA- behandlingen kan upplevas som smärtsamma. Både smärtan vid nålsticken och

huvudvärken som kan komma av NADA-behandlingen bedömdes vara av låg intensitet, kortvarig och snabbt övergående och således bedömdes riskerna för deltagarna i studien bedömdes vara låga. Efter varje NADA-behandling och efter intervjun fanns möjlighet till stödjande samtal för studiedeltagaren. Akupunktur har tidigare visat sig kunna minska ångest hos olika patientgrupper och således bedömdes nyttan med studien överväga riskerna i enlighet med informations-, samtyckes-, konfidalitets- och nyttjandekraven som beskrevs av Vetenskapsrådet (2017). Forskningshuvudman var Region Halland. Studien genomfördes i samarbete med FoU och studien var godkänd av Etikprövningsmyndigheten i Göteborg, diarienummer: 2019-03292.

Resultat

Analysen av det insamlade materialet mynnade ut i två kategorier och sju subkategorier vilka svarade på hur patienter med ångest som vårdades i psykiatrisk öppenvård

upplevde NADA-behandlingen. Subkategorier och kategorier presenteras i löpande text och i tabell 2 nedan. Citat från intervjuerna kommer att presenteras.

Tabell 2.

Subkategorier Kategorier

Upplevd rogivande avslappning som kommer gradvis Ökad lindring av obehag, ökad rofylldhet och ökat välmående efter NADA- behandling

Upplevd känsla av ökad glädje och ökat välbefinnande Upplevd lindring av kroppsligt obehag

Upplevd förbättrad sömnkvalitet

Upplevt kroppsligt obehag Obehagliga upplevelser eller utebliven effekt av NADA-behandling

Upplevd utebliven effekt

11

Ökad lindring av obehag, ökad rofylldhet och ökat välmående efter NADA-behandling

Fem subkategorier bildade tillsammans studiens första kategori ” Ökad lindring av obehag, ökad rofylldhet och ökat välmående efter NADA-behandling”. Resultatet visade att NADA-behandling på flera sätt upplevts öka studiedeltagarnas välmående.

Subkategorierna beskrev bland annat hur flera studiedeltagare upplevde hur NADA- behandling medförde en upplevelse av rogivande avslappning, en upplevelse av ökad glädje och en känsla av ökat välbefinnande. Vissa av studiedeltagarna uppgav även att kroppsliga obehag såsom svettningar och hjärtklappning lindrades. Flertalet

studiedeltagare upplevde att NADA-behandling gav ökad avslappning och många blev även trötta efter NADA-behandlingen.

I kategorin ” Ökad lindring av obehag, ökad rofylldhet och ökat välmående efter NADA-behandling” ingår fyra subkategorier. Subkategorierna är ”Upplevd rogivande avslappning som kommer gravis”, “Upplevd ökad glädje och ökat välbefinnande”,

”Upplevd lindring av kroppsligt obehag” samt ”Upplevd förbättrad sömnkvalitet”.

Kategorier och subkategorier beskrivs mer ingående här nedan.

Upplevd rogivande avslappning som kommer gradvis

Resultatet visade att studiedeltagare upplevde att NADA-behandlingen gav en upplevelse av rogivande avslappning. En annan studiedeltagare upplevde under tiden med NADA-behandlingen en kroppslig avslappning som hen inte känt på flera år vilket av studiedeltagaren beskrevs som:

”För att jag blev väldigt trött och avslappnad så att det tycker jag betyder jätte mycket för mig, att få känna mig avslappnad i min kropp, så har jag inte känt på flera år.” (Studiedeltagare 4).

En studiedeltagare uppgav att NADA-behandlingen enbart varit en positiv upplevelse som medfört att studiedeltagaren kände sig avslappnad och harmonisk

Studiedeltagaren uppgav även att hen lämnat varje tillfälle med NADA-behandling med en skön känsla i kroppen. NADA-behandlingen upplevdes även av en

studiedeltagare ge en stund att få slappna av på riktigt.

I resultatet framkom att NADA-behandling upplevdes som en behandling vars effekt

kom gradvis och på så vis att effekten av NADA-behandlingen upplevdes bättre och

bättre i takt med att antalet behandlingar ökade. En av studiedeltagarna uppgav att hen

inte upplevde någon förbättring av måendet direkt efter varje behandling utan att hen

istället upplevde ett ökat välmående i takt med att behandlingarna blev allt fler. Flera

studiedeltagare beskrev att upplevelsen av ett inre lugn började infinna sig först efter

tredje behandlingen. Känslan av inre oro som studiedeltagarna kände av under de

12

första NADA-behandlingarna upplevdes av flera studiedeltagare avta med tiden. En studiedeltagare upplevde även ett ökat inre lugn som tilltog allt eftersom

behandlingarna gavs. NADA-behandling var även en behandling att längta till och som upplevdes ge en skön känsla efteråt, vilket av en studiedeltagare beskrevs som:

”Redan från första gången kändes det lite sådär, då hade jag lite svårt att koppla av. Och jag kände väl inte att det gav mig jätte mycket. Andra gången kändes det lite bättre men sen efter omgång tre så kände jag verkligen att det att alltså att det fungerade på mig…. Jag längtade liksom till varje… till varje tillfälle… Ja, det kändes som att när man gick därifrån hade man varit på en riktigt skön massage liksom.”

(Studiedeltagare 1).

NADA-behandling medförde att flera studiedeltagare under den stund som behandlingen gavs upplevde en möjlighet till avslappning vilket uppskattades av studiedeltagarna. En studiedeltagare uppgav även att hen förutom avslappningen fick längre mellan sina ångestattacker.

Upplevd ökad glädje och ökat välbefinnande

NADA-behandling har under studiens gång visat sig kunna medföra att

studiedeltagarna fick en upplevelse av ökad glädje och ökat välbefinnande. En

studiedeltagare beskrev hur NADA-behandling förutom att ha minskat på hens ångest även medförde att hen upplevde en känsla av glädje. Känslan av glädje gav

studiedeltagaren möjligheten att flytta fokus från det negativa till det positiva i tillvaron. Flera studiedeltagare uppgav en ökad känsla av lugn och harmoni. En

studiedeltagare uppgav att hen upplevde att NADA-behandlingen dels hade medfört ett inre lugn men även att hen blev gladare och kände en upplevelse av inre harmoni vilket beskrevs som:

”Jag är inte så ledsen som jag var ett tag då... jag var väldigt ledsen, eller labil kanske det heter. Jag tycker att jag har lugnat ner mig och blivit mer harmonisk liksom.” (Studiedeltagare 8).

Upplevd lindring av kroppsligt obehag

Resultatet har visat att NADA-behandling av flera studiedeltagare upplevts lindra kroppsligt obehag och en studiedeltagare uppgav att hens hjärtklappning blivit lindrad samtidigt som NADA-behandlingen minskat trycket i hens bröst.

”Det jag främst kände var att hjärtklappningen blev bättre och även

ångestklumpen i bröstet lättade.” (Studiedeltagare 1).

13

Flera av studiedeltagarna beskrev en känsla av mindre ångest och någon

studiedeltagare uppgav sig tänka mindre på sin ångest under veckorna som NADA- behandlingen pågick. NADA-behandling har även visat sig kunna medföra att den oro och ångest som studiedeltagare i vanliga fall känner innan sin ordinarie medicinering lindras. Studiedeltagare beskrev en skillnad i grad av oro och ångest mellan dagarna då NADA-behandling gavs och dagarna där emellan. Ångesten och oron upplevdes av flera studiedeltagare lägre dagarna före NADA-behandlingen. En studiedeltagare beskrev att NADA-behandling gav ett kroppsligt lugn som hjälpte hen att tänka klarare tankar. NADA-behandling upplevdes av en studiedeltagare lindra hens stress och oro samt att hens svettningar minskade.

Upplevd förbättrad sömnkvalitet

Flera studiedeltagare upplevde att sömnen förbättrades med hjälp av NADA- behandlingen. NADA-behandlingen gav flera studiedeltagare ett lugn men även en ökad avslappning och en tilltagande trötthetskänsla vilket underlättade insomnandet och förbättrade sömnen. En studiedeltagare upplevde att insomnandet förbättrades av NADA-behandlingen men att effekten var kortvarig. Av en annan studiedeltagare beskrevs NADA-behandlingen som en chockartad känsla av att NADA-behandlingen gjorde något med kroppen som gjorde hen lugnare och underlättade insomnandet. En studiedeltagare uppgav även att NADA-behandling medfört att hen kunde försöka somna utan sina insomningstabletter.

”Och sen upplevde jag att varje gång jag hade varit på det här alltså jag kände ju ett lugn efter. Efter ett tag så kunde jag alltså sluta spänna käkarna till exempel. Jag blev väldigt mycket tröttare på kvällarna. Jag hade mycket lättare att somna för att jag blev så mycket tröttare. Det hjälpte mig på traven att kunna kanske då försöka sova utan mina sömntabletter.” (Studiedeltagare 10).

Obehagliga upplevelser eller utebliven effekt av NADA-behandling Kategorin “Obehagliga upplevelser eller utebliven effekt av NADA-behandling” är resultatets andra kategori. Subkategorierna beskrev hur studiedeltagare kunde uppleva kroppsligt obehag av NADA-behandlingen samt att någon studiedeltagare upplevde NADA-behandling som en icke hjälpsam behandling. I kategorin ”Oönskade upplevelser av NADA-behandling” ingår två subkategorier. Subkategorierna är

”Upplevt kroppsligt obehag” och ”Upplevd utebliven effekt”. Kategorier och subkategorier beskrivs mer ingående här nedan.

Upplevt kroppsligt obehag

En del av studiedeltagarna uppgav en upplevelse av kroppsligt obehag i form av stick

och smärta i öronen i samband med att akupunkturnålarna sattes. Någon

14

studiedeltagare uppgav även smärta i form av huvudvärk och/eller spänningar i huvudet i samband med eller efter NADA-behandlingen.

”Om det var kanske jag spände mig jätte mycket och det är klart det gör lite ont, sticket, eller så.” (Studiedeltagare 3).

Upplevd utebliven effekt

En studiedeltagare upplevde att det lugn som hen kände efter NADA-behandlingen inte höll i sig så länge. NADA-behandlingen upplevdes av en studiedeltagare som skön trots att den, hos studiedeltagaren, förväntade lindringen uteblev. En studiedeltagare beskrev att hens upplevelse av NADA-behandlingen påverkades negativt av det faktum att hen behövde byta akupunktör efter några NADA-behandlingar.

En annan studiedeltagare var tveksam till om NADA-behandlingen hade någon lindrande effekt på hens ångest då hen inte kunde erinra sig någon skillnad gällande ångestpåslag innan och efter NADA-behandlingen. Studiedeltagaren kände sig inte heller mer avslappnad efter NADA-behandlingen vilket av studiedeltagaren beskrevs som:

”Men om det minskat min ångest, det är jag väldigt tveksam till. Det är svårt att säga om jag var mer avslappnad efteråt eller inte.”

(Studiedeltagare 6).

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av NADA-akupunktur hos patienter med ångest i psykiatrisk öppenvård, därför valdes en kvalitativ design med kvalitativ innehållsanalys vilket ansågs som mest lämpligt för att belysa deltagarnas upplevelse (Graneheim & Lundman, 2004). En av svårigheterna med trovärdigheten i kvalitativ forskning var att texten kunde tolkas på flera olika sätt men trovärdigheten påverkades även av studiens syfte, val av deltagare och hur data hade samlats in (Graneheim &

Lundman, 2004). För att underlätta förfarandet skedde intervjuer och transkribering av

intervjuerna enskilt. Att intervjuerna skedde individuellt medförde möjlighet till ett

djupare samtal. Insamlad data lästes gemensamt för att få en känsla av innehållet, för

att egna åsikter och värderingar skulle läggas åt sidan och för att en diskussion om

resultatet skulle finnas under hela analysprocessen. Studiens tillförlitlighet påverkades

enligt Graneheim och Lundman, (2004) av under hur lång tid data hade samlats in då

data insamlad under en lång tid kan skilja sig åt. Studiens datainsamling pågick under 4

månader. Någon intervju skedde inte tätt inpå NADA-behandlingens avslut vilket

skulle kunnat påverka resultatet negativt på så vis att studiedeltagarnas minne av

upplevelsen möjligen påverkats. Intervjuerna gjordes i andra lokaler än behandlingarna

15

och av en annan person än akupunktören för att förhindra att studiedeltagaren svarade på ett sätt som hen trodde att intervjuaren önskade, det vill säga social desirability bias (Grimm, 2010). Under intervjuerna användes en icke tidigare testad intervjuguide vilket gjorde att intervjuguidens svagheter upptäcktes först under intervjuerna vilket skulle kunna påverkat studiens resultat. För att förtydliga studiedeltagarnas upplevelse av NADA-behandlingen kommer citat från intervjuerna att presenteras.

Resultatet kan ha påverkats av att NADA-behandlingen utfördes av tre olika

akupunktörer. En av akupunktörerna fick förhinder en bit in i studien vilket medförde att några studiedeltagare fick byta akupunktör mitt i behandlingsserien vilket en studiedeltagare upplevde hade negativ inverkan på upplevelsen. Ingen av

akupunktörerna hade någon behandlingskontakt med studiedeltagarna under studiens gång. NADA-behandlingarna utfördes enligt ett förbestämt upplägg för att på så vis öka möjligheterna att behandlingarna skedde på samma sätt vilket ökar studiens trovärdighet. I studien har hänsyn inte tagits till om akupunktörens bemötande eller relationen mellan studiedeltagare och akupunktör påverkade resultatet.

Studiedeltagarna hade under studiens gång kvar sina ordinarie stående och vid behovsmediciner, även medicinjusteringar kan ha utförts under studiens gång.

Kännedom över studiedeltagarnas pågående medicinering var inte nödvändigt då studiens syfte var att beskriva studiedeltagarnas upplevelse av NADA-behandling.

Huruvida studiens resultat påverkats av studiedeltagarnas medicinering är dock oklart.

Att uppgifter angående hur många som blev tillfrågade att delta i studien och hur många som valde att tacka nej saknas medför att studiens resultat kan påverkats.

Möjligheten finns att patienter som tidigare haft negativa upplevelser av akupunktur alternativt NADA-behandling valt att inte delta.

En studies överförbarhet har att göra med om resultatet av studien går att överföra på en ny grupp individer (Graneheim & Lundman, 2004). Tidigare studier har visat att akupunktur är en bra behandlingsmetod vad gäller exempelvis smärta och oro efter operation samt oro vid ambulanstransport vilket tyder på att resultatet skulle kunna vara överförbart till andra områden än den psykiatriska öppenvården. Andelen

medverkande kvinnor i studien var större än andelen medverkande män. I bakgrunden belystes att ångestsymtom bland patienter som sökte vård inom primärvården var vanligast bland kvinnor vilket skulle kunna förklara varför fler kvinnor medverkade i studien. Giltigheten av studien hade enligt Long och Johnson (2000) att göra med om studien mätt det som studien var tänkt att mäta. Studien ämnade mäta patienters upplevelser av NADA-behandling vid ångest och resultatet visade på

studiedeltagarenas upplevelser av NADA-behandling. Oklart är dock om intervjuerna

fångat alla studiedeltagarnas upplevelser eller om fler upplevelser hade framkommit

med en annan eller mer utvecklad intervjuguide.

16 Resultatdiskussion

Resultatet visade att NADA-behandling upplevdes rogivande avslappning men att effekten kom gradvis. Då NADA-behandling gavs till veteraner med PTSD visades att NADA-behandling gav en känsla av avslappning hos studiedeltagarna samt att

avslappningen upplevdes olika, dels i intensitet men även i duration mellan olika studiedeltagare (King, Moore, & Spence, 2016). Effekten av NADA-behandlingen skiljde sig mellan studiedeltagare genom att studiedeltagare som fått flera behandlingar hade lättare att se fördelarna med NADA-behandling (LaPaglia, Bryant, & Serafini, 2016). Resultatet av studien tydde på att NADA-behandling krävde någon form av underhåll för att upplevelsen av avslappning skulle bestå. I resultatet framkom även att olika studiedeltagare upplevde NADA-behandling på olika sätt vilket tydde på att upplevelsen NADA-behandlingen var individuell.

Katie Eriksson menade att lidandet var motivet till all vård (Wiklund, et al., 2012) och att hälsa och lidande var en stor del i vårdvetenskapen (Eriksson, 1997). Psykiatrisk omvårdnad syftade bland annat till att stärka patientens känsla av att ha kontroll (Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, 2014). Ångest kunde ge ett stort lidande (Ophuis et al., 2017) och var ett av de mest invalidiserande symtomen vid psykisk ohälsa (Antai-Otong, 2016). I resultat framkom att studiedeltagare efter NADA-behandling upplevde en känsla av ökad glädje och ökat välbefinnande vilket studiedeltagarna bland annat beskrev som minskad ångest och upplevelser av ökad harmoni. Framkom gjorde även att studiedeltagare kände sig lugnare i tankarna vilket stärks av en studie av LaPaglia, et al., (2016) som visade att patienter som fått NADA- behandling upplevde ett ökat fokus och ökad koncentration. Även en studie av Chung et al. (2018) där effekten av öronakupunktur, en kombination mellan öronakupunktur och akupunktur samt observation jämfördes under en sex veckors period visade att öronakupunktur minskar ångestsymtom hos studiedeltagarna mer än enbart

observation.

Ett av studiens resultat var att patienter efter fem veckors NADA-behandling upplevde lindring av kroppsliga obehag såsom att hjärtklappning minskade och känslan av att ha en ångestklump i bröstet lättade. Som tidigare beskrivits kom en studie av Quinlan- Woodward et al. (2016) fram till att patienter som i samband med genomgången mastektomi fått akupunktur istället för sedvanlig omvårdnad skattade sin ångest, smärta och illamående lägre. I en studie av Jaić et al. (2019) framkom att 93 % av kvinnor som fått akupunktur i samband med förlossning efter genomgången episiotomi hade goda upplevelser, såsom smärtlindring, av akupunkturen.

I studien framkom att studiedeltagare efter NADA-behandlingen upplevde förbättrad

sömnkvalitet på så vis att insomningen gick lättare vilket styrks av King et al. (2016). I

en annan studie framkom att NADA-behandling inte kunde påvisas vara mer effektivt

17

än avslappning vad gäller att minska patienternas ångest eller förbättra patienternas sömn (Ahlberg, Skårberg, Brus, & Kjellin, 2016). Resultatet visade att NADA- behandling medförde att studiedeltagare kunde försöka sova utan sina

insomningstabletter och även en studie av Bergdahl et al. (2014) påvisade att patienter kunde minska intaget av läkemedel efter avslutad NADA-behandling. En studie av LaPaglia, et al. (2016) kom fram till att NADA-behandling medförde en förbättrad sömnkvalitet hos 50 % av deltagarna och en studie Bergdahl et al. (2017) visade att patienter som erhöll NADA-behandling kunde sova längre än tidigare. Ingen skillnad mellan öronakupunktur och akupunktur kunde ses vad gäller förbättrad insomning och akupunktur och öronakupunktur hade sämre resultat än farmakologisk behandling mot insomningsproblem (King et al., 2016). Resultatet av studien visade att NADA-

behandlingens effekt på sömnen kan upplevas kortvarig vilket styrks av Bergdahl, et.al, (2017).

Resultatet visade även att ett fåtal studiedeltagare upplevde kroppsligt obehag i form av stick och smärta vid NADA-behandlingen. Obehaget upplevdes bland annat som smärtsamma stick där nålarna applicerades. Även obehag i form av huvudvärk och spänningar lokaliserat till huvudet förekom. Att ovan beskrivna obehag förekom vid NADA-behandlingen styrks av tidigare forskning inom området vilka även visade att lokal blödning där nålarna applicerats, svimning, yrsel, svettning samt lokal klåda förekom (Foroughipour et al., 2014; Zhao et al., 2014). En studie av Bergdahl et al.

(2014) visade att patienter upplevde negativa effekter av NADA-behandlingen såsom att behandlingen var tidskrävande, gjorde ont, att patienten var beroende av någon annan samt att behandlingen hade kort effekt. Studiens resultat grundade sig på intervjuer av 14 studiedeltagare vilket var ett för litet underlag för att någon tydlig evidens skulle framkomma. Resultatet tycks dock tyda på att NADA-behandling upplevds mer positivt än negativt hos patienter med ångestsymtom.

Konklusion

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av NADA- akupunktur hos patienter med ångest i psykiatrisk öppenvård. Resultatet visar att NADA-behandling hos vissa patienter ökar upplevelsen av rogivande avslappning, ger en upplevelse av ökad glädje och ökat välbefinnande, underlättar insomnandet samt lindra kroppsliga. Framkom gjorde även att vissa patienter upplever obehag såsom smärta vid insticksstället och huvudvärk vid NADA-behandlingen. Några patienter upplevde även utebliven effekt av NADA-behandlingen.

Implikation

Resultatet visar att patienter efter NADA-behandling upplever lindring av sina ångestsymtom i form av rogivande avslappning och förbättrad sömn. Att som

psykiatrisjuksköterska få tillgång till NADA-behandling, som en icke farmakologisk

18

behandlingsmetod, medför ytterligare ett omvårdnadsverktyg för

psykiatrisjuksköterskan att tillgå i mötet med patienten med ångestsymtom. NADA- behandling som en icke farmakologisk behandlingsmetod kan fungera stärkande för professionen och bör ingå i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning psykiatrisk vård. I dagsläget finns lite forskning kring patienters upplevelser av NADA-behandling och ytterligare kvalitativ forskning inom området behövs för att tydliggöra patienters upplevelser av NADA-behandling. Kunskapsluckor avseende varför vissa patienter upplever att NADA-behandling inte har avsedd effekt behöver adresseras i fortsatt forskning. Fortsatt forskning kring akupunktörens bemötande och relation med patienten samt mediciners eventuella inverkan på patientens upplevelse av NADA-behandling behövs.

Självständighetsdeklaration

Författare Anette Berggren och författare Roger Stjernkvist har i lika stor omfattning

bidragit till alla delar av denna uppsats.

Referenser

Ahlberg, R., Skårberg, K., Brus, O., & Kjellin, L. (2016). Auricular acupuncture or substance use: a randomized controlled trial of effects on anxiety, sleep, drug use and use of addiction treatment services. Substance Abuse Treatment, Prevention and Policy, 11, 1–10. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s13011-016-0068-z

Alonso, J., Liu, Z., Evans-Lacko, S., Sadikova, E., Sampson, N., Chatterji, S.,

Abdulmalik, J., Aguilar-Gaxiola, S., Al-Hamzawi, A., Andrade, L. H., Bruffaerts, R., Cardoso, G., Cia, A., Florescu, S., de Girolamo, G., Gureje, O., Haro, J. M., He, Y., de Jonge, P., … Thornicroft, G. (2018). Treatment Gap for Anxiety Disorders is Global:

Results of the World Mental Health Surveys in 21 countries. Depression and anxiety, 35(3), 195–208. https://doi.org/10.1002/da.22711

Antai-Otong, D. (2016). Caring for the Patient with an Anxiety Disorder. The Nursing Clinics of North America, 51(2), 173-183. https://doi.org/10.1016/j.cnur.2016.01.003

Arkivlag (1990:782). Hämtad 2020-04-20 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/arkivlag-1990782_sfs-1990-782

Arvidsdotter, T., Marklund, B., & Taft, C. (2013). Effects of an integrative treatment, therapeutic acupuncture and conventional treatment in alleviating psychological distress in primary care patients—A pragmatic randomized controlled trial. BMC Complementary and Alternative Medicine, 13(1), 308. https://doi.org/10.1186/1472- 6882-13-308

Arvidsdotter, T., Marklund, B., & Taft, C. (2014). Six-month effects of integrative treatment, therapeutic acupuncture and conventional treatment in alleviating

psychological distress in primary care patients - follow up from an open, pragmatic randomized controlled trial. BMC Complementary & Alternative Medicine, 14(1), 1–

19. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/1472-6882-14-210

Bergdahl, L., Berman, A. H., & Haglund, K. (2014). Patients’ experience of auricular acupuncture during protracted withdrawal. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 21(2), 163–169. https://doi.org/10.1111/jpm.12028

Bergdahl, L., Broman, J.-E., Berman, A. H., Haglund, K., von Knorring, L., &

Markström, A. (2017). Auricular acupuncture versus cognitive behavioural therapy in the discontinuation of hypnotic drug usage, and treatment effects on anxiety,

depression and insomnia symptoms − a randomised controlled study. European Journal of Integrative Medicine, 16, 15–21.

https://doi.org/10.1016/j.eujim.2017.10.002

Bergdahl, L., Broman, J.-E., Berman, A. H., Haglund, K., von Knorring, L., &

Markström, A. (2017). Sleep patterns in a randomized controlled trial of auricular acupuncture and cognitive behavioral therapy for insomnia. Complementary Therapies in Clinical Practice, 28, 220–226. https://doi-

org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ctcp.2017.06.006

Carlsson, A. C., Wändell, P., Osby, U., Zarrinkoub, R., Wettermark, B., & Ljunggren, G. (2013). High prevalence of diagnosis of diabetes, depression, anxiety, hypertension, asthma and COPD in the total population of Stockholm, Sweden - a challenge for public health. BMC Public Health, 13(1), 670. https://doi-

org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/1471-2458-13-670

Chung, K.-F., Yeung, W.-F., Yu, B. Y.-M., Leung, F. C.-Y., Zhang, S.-P., Zhang, Z.- J., Ng, R. M.-K., & Yiu, G.-C. (2018). Acupuncture with Or without Combined Auricular Acupuncture for Insomnia: A Randomised, Waitlist-Controlled Trial.

Acupuncture in Medicine, 36(1), 2–13. https://doi.org/10.1136/acupmed-2017-011371

De Lorent, L., Agorastos, A., Yassouridis, A., Kellner, M., & Muhtz, C. (2016).

Auricular Acupuncture Versus Progressive Muscle Relaxation in Patients with Anxiety Disorders or Major Depressive Disorder: A Prospective Parallel Group Clinical Trial.

Journal of Acupuncture & Meridian Studies, 9(4), 191–199. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.jams.2016.03.008

Dempsey, C., Wojciechowski, S., McConville, E., & Drain, M. (2014). Reducing Patient Suffering Through Compassionate Connected Care: JONA: The Journal of Nursing Administration, 44(10), 517–524.

https://doi.org/10.1097/NNA.0000000000000110

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning.

Eriksson, K. (1997). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB.

Eriksson, K., & Lindström, U. Å. (1997). Abduction—A Way to Deeper

Understanding of the World of Caring. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 11(4), 195–198. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.1997.tb00455.x

Etikprövningsmyndigheten (2019). Vad säger lagen. Hämtad 2019-10-22 från https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/

Foroughipour, M., Golchian, A. R., Kalhor, M., Akhlaghi, S., Farzadfard, M. T., &

Azizi, H. (2014). A Sham-Controlled Trial of Acupuncture as An Adjunct in Migraine

Prophylaxis. Acupuncture in Medicine, 32(1), 12–16. https://doi.org/10.1136/acupmed-

2013-010362

Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M., & Lundman, B. (2017). Methodological

challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.nedt.2017.06.002

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112. 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Grimm, P. (2010). Social Desirability Bias. I J. Sheth & N. Malhotra (Red.), Wiley International Encyclopedia of Marketing (s. wiem02057). John Wiley & Sons, Ltd.

https://doi.org/10.1002/9781444316568.wiem02057

Goddard, G., Shen, Y., Steele, B., & Springer, N. (2005). A Controlled Trial of Placebo Versus Real Acupuncture. The Journal of Pain, 6(4), 237–242.

http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.jpain.2004.12.009

Hallgren, M., Nguyen, T., Herring, M. P., McDowell, C. P., Gordon, B. R., Stubbs, B., . . . Lagerros, Y. T. (2019). Associations of physical activity with anxiety symptoms and disorders: Findings from the Swedish national march cohort. General Hospital Psychiatry, 58, 45-50.

http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.genhosppsych.2019.03.001

Haydon, G., Browne, G., & van der Riet, P. (2018). Narrative inquiry as a research methodology exploring person centred care in nursing. Collegian, 25 (1), 125–129.

https://doi.org/10.1016/j.colegn.2017.03.001

Hedlund, S., & Landgren, K. (2017). Creating an Opportunity to Reflect: Ear

Acupuncture in Anorexia Nervosa – Inpatients’ Experiences. Issues in Mental Health Nursing, 38(7), 549–556. https://doi.org/10.1080/01612840.2017.1303858

Hemberg, J. (2017). The dark corner of the heart - understanding and embracing suffering as portrayed by adults. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 995–

1002. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/scs.12424

Hemberg, J., Eriksson, K., & Nyström, L. (2016). Through Darkness into the Light -- A Path to Health as Described by Adults after Having Lived through Personal

Suffering. International Journal of Caring Sciences, 9(2), 393–399. Retrieved from http://search.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=

117593031&site=ehost-live

International Council of Nurses, & Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Elektronisk resurs. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Hämtad från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Jaić, K. K., Turković, T. M., Pešić, M., Djaković, I., Košec, V., & Košec, A. (2019).

Auricular acupuncture as effective pain relief after episiotomy: A randomized controlled pilot study. Archives of Gynecology and Obstetrics, 300(5), 1295–1301.

https://doi.org/10.1007/s00404-019-05283-w

King, C. H. C., Moore, L. C., & Spence, C. D. L. (2016). Exploring Self-Reported Benefits of Auricular Acupuncture Among Veterans With Posttraumatic Stress Disorder. Journal of Holistic Nursing, 34(3), 291–299.

https://doi.org/10.1177/0898010115610050

Kober, A., Scheck, T., Schubert, B., Strasser, H., Gustorff, B., Bertalanffy, P., Wang, S.-M., Kain, Z. N., & Hoerauf, K. (2003). Auricular Acupressure as a Treatment for Anxiety in Prehospital Transport Settings: Anesthesiology, 98(6), 1328–1332.

https://doi.org/10.1097/00000542-200306000-00005

Kuo, S.-Y., Tsai, S.-H., Chen, S.-L., & Tzeng, Y.-L. (2016). Auricular acupressure relieves anxiety and fatigue, and reduces cortisol levels in post-caesarean section women: A single-blind, randomised controlled study. International Journal of Nursing Studies, 53, 17–26. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.10.006

Landgren, K. (2006). Öronakupunktur. Helsingborg: Didaktikon.

Landgren, K., Strand, A. S., Ekelin, M., & Ahlstrom, G. (2019). Ear acupuncture in psychiatric care from the health care professionals’ perspective: A phenomenographic analysis. Issues in Mental Health Nursing, 40(2), 166–175.

https://doi:10.1080/01612840.2018.1534908

LaPaglia, D., Bryant, K., & Serafini, K. (2016). Implementation of the National Acupuncture Detoxification Association Protocol in a Community Mental Health Setting. Journal of Alternative & Complementary Medicine, 22(9), 729–731.

https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1089/acm.2015.0283

Leksell, J., & Lepp, M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber.

Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis, Stockholm: Natur & kultur.

Lindholm, L., & Eriksson, K. (1993). To understand and alleviate suffering in a caring culture. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 18(9), 1354–1361.

https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1046/j.1365-2648.1993.18091354.x

Long, T., & Johnson, M. (2000). Rigour, reliability and validity in qualitative research.

Clinical Effectivness in Nursing. 4 (30-37). https://doi.org/10.1054/cein.2000.0106

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2014). Kvalitativ innehållsanalys. I M.

Granskär, & B. Höglund-Nilsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.

NADA/Sverige (2020). Bakgrund. Hämtad 2020-01-31 från

https://www.yourvismawebsite.com/nadasverige/nada--startsida/bakgrund

NADA/Sverige (2020). Teknik och förmodade mekanismer. Hämtad 2020-01-31 från https://www.yourvismawebsite.com/nadasverige/nada--startsida/teknik

Ndubisi, C., Danvers, A., Gold, M. A., Morrow, L., & Westhoff, C. L. (2018).

Auricular acupuncture as an adjunct for pain management during first

trimester bortion: a randomized, double-blinded, three arm trial. Contraception.

https://doi.org/10.1016/j.contraception.2018.11.016

Nordström A, Bodlund O. (2017). Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems. Nordic J Psychiatry.

https://doi.org/2008;62(3):250–5.

Olsson, A., & Landgren, K. (2020). Getting Well Is More Than Gaining Weight – Patients’ Experiences of a Treatment Program for Anorexia Nervosa Including Ear Acupuncture. Issues in Mental Health Nursing, 1–11.

https://doi.org/10.1080/01612840.2019.1663567

Ophuis, R. H., Lokkerbol, J., Heemskerk, S. C. M., van Balkom, A. J. L. M.,

Hiligsmann, M., & Evers, S. M. A. A. (2017). Cost-effectiveness of interventions for treating anxiety disorders: A systematic review. Journal of Affective Disorders, 210, 1–

13. https://doi.org/10.1016/j.jad.2016.12.005

Ottosson, J-O., & Délia, G,. (2008). Rädsla, oro, ångest. Stockholm: Liber.

Ottosson, J-O. (2015). Psykiatri. Stockholm: Liber

Perna, G., Alciati, A., Riva, A., Micieli, W., & Caldirola, D. (2016). Long-Term Pharmacological Treatments of Anxiety Disorders: An Updated Systematic Review.

Current Psychiatry Reports, 18(3), 23. https://doi.org/10.1007/s11920-016-0668-3

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2014). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice (8th ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Health /Lippincott

Williams & Wilkins.