1
Studenters tankar kring delaktighet
och inflytande
En kartläggning av några studenters uppfattningar och upplevelser av
delaktighet och inflytande över sin utbildning på Karlstads universitet
University students views and experiences of participation and influence in their
education
Fakulteten för samhällsvetenskap och humaniora Ämne: Psykologi
Grundnivå: B-uppsats, 7,5 hp
Handledare: Fredrik Hjärthag och Ulrik Terp Examinator: Pernille K Andersson
Datum: 2021-01-15
2
Sammanfattning
Syftet med studien var att kartlägga universitetsstudenter uppfattningar och upplevelser kring delaktighet och inflytande i sin utbildning. Metoden som användes var kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom tematisk analys. Urvalet bestod av fyra deltagare på Karlstads universitet och valdes ut genom bekvämlighetsurval. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att det finns en mängd faktorer som sammanfattar studenters syn och erfarenheter av delaktighet och inflytande inom utbildning. De viktigaste punkterna bland dessa är möjligheten att aktivt visa delaktighet i den direkta undervisningen, att visa missnöje genom att ta kontakt med kursansvariga eller andra utomstående parter, samt att Coronapandemin har påverkat möjligheterna för delaktighet och inflytande.
Nyckelord: Delaktighet, inflytande, utbildning, kvalitativ metod
3
Abstract
The purpose of the study was to examine university students views and experiences on participation and influence in their education. The method that was chosen was qualitative method in the form of semi-structured interviews which was analyzed with thematic analysis.
The sample consisted of four participants from Karlstad University and was chosen through convenience sampling. The conclusion that could be drawn was that there is a large variety of factors that implicate students views and experiences of participation and influence in
education. The most important of these are the opportunity to actively show involvement in the direct education, to show dissatisfaction by contacting course coordinators or other external parties, and lastly that the Corona pandemic has affected the opportunities for participation and influence.
Key words: Participation, influence, education, qualitative method
4
1. Inledning
Studenters engagemang i form av delaktighet och inflytande i sin utbildning är ett välstuderat ämne som ständigt är aktuellt. Detta är viktigt då det finns tydliga kopplingar mellan
akademisk framgång och högt studentengagemang. I och med detta faktum uppmanas lärare på universitet att aktivt arbeta för att öka delaktigheten för studenter. Det är även
betydelsefullt på olika nivåer. Det finns ett värde av delaktighet ur ett individuellt perspektiv men också ur ett demokratiskt samhällsperspektiv (Bergmark & Westman, 2016). I den här rapporten kommer några studenters uppfattningar och upplevelser kring delaktighet och inflytande att diskuteras i syfte att öka kunskapen om vad studenterna själva anser är viktiga faktorer inom ämnet. I rapporten kommer begreppen delaktighet, inflytande och engagemang användas mer eller mindre synonymt.
Det är däremot svårt att definiera begrepp såsom delaktighet, inflytande och engagemang utan dess kontext. Det råder därför skilda meningar om hur dessa begrepp över huvud taget ska definieras. Bergmark och Westman (2016) sammanfattar dessa samlade begrepp, och i synnerhet studentengagemang som det görs för att optimera studenters erfarenheter av utbildning samt dess utveckling. Syftet är således utveckla utbildningen i ett samskapande mellan lärare och studenter samt förbättra studenternas studieresultat. Dessa engagemang består av beteendemässiga, emotionella och kognitiva processer. Det kan i praktiken te sig genom att aktivt delta i en lärokontext, att involvera sig känslomässigt i lärandet samt
motivationen till lärande (Bergmark & Westman, 2016). Vidare är även begreppet motivation relevant. Ur studentperspektivet är frågan vad som motiverar studenter till delaktighet
intressant. Nationalencyklopedin (2020) beskriver motivation som en ”psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål.” Det beskrivs vidare att det är motivationen som förklarar varför vi agerar och handlar som vi gör.
Det skiljs mellan olika motivationskällor, som antingen kan komma inifrån individen, till exempel instinkts- eller drivkraftsteori, eller utifrån yttervärlden såsom incentivteori (NE, 2020).
Ur en juridisk synpunkt finns det lagstadgat att studenter har rätt till inflytande i sin utbildning. Exempelvis står det i Högskolelagen (1992) kapitel 2 §7 om de statliga
högskolornas organisation: ”Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation.
5
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om antalet sådana representanter och om hur de ska utses.” Lagen konstaterar alltså att studenter har rätt att ha representation när viktiga beslut ska tas om deras utbildning eller andra beslut som rör deras studiemiljö. I Högskolelagen (1992) fastslås det i kapitel 1 §4 att: ”Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för
högskolornas personal och studenterna. 4 a § Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.”
I och med detta kan det fastslås att studenter har rätt till delaktighet och inflytande. På så sätt råder det inga tvivel om att delaktighet för studenter behöver ha en plats högre utbildning.
Detta är en viktig utgångspunkt att ställas inför frågan om hur studenter ser på delaktighet och inflytande. Den här rapporten kan ses som betydelsefull för att väcka ett större intresse för att fortsätta att belysa, utveckla och studera ämnet. Det kan både vara intressant för studenter själva och för personer som arbetar inom högre utbildning såväl som forskare.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att kartlägga universitetsstudenters upplevelser och uppfattningar om delaktighet och inflytande i utbildning.
1.2 Frågeställning
Hur ser universitetsstudenters upplevelser och uppfattningar ut om delaktighet och inflytande i sin utbildning på Karlstads universitet?
6
2. Metod
Metoden som valdes till undersökningen var kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Förhållningssättet inför studien var induktiv analys, det vill säga att insamlingen av data skedde utan någon närmare bestämd teoretisk grund. Efter analysen kopplades sedan resultatet till relevant forskning inom området (Howitt & Cramer, 2016). Denna metod valdes med studiens syfte i åtanke. Eftersom syftet var att kartlägga uppfattningar och upplevelser var intervju det lämpligaste metodvalet då materialet som eftersträvades var djupare åsikter och resonemang om ämnet. Med hjälp av intervju kan respondenter utveckla sina tankegångar djupare och ge en mer detaljerad bild av det område som undersöks vilket var lämpligast utifrån studiens syfte (Howitt & Cramer, 2016).
2.1 Urval
Urvalet valdes ut på kriteriet att de var studenter vid Karlstads Universitet. I studien deltog således fyra respondenter som alla var studenter på universitetet och samtliga av dessa studerade program. Hur länge deltagarna studerat vid Karlstads universitet varierade från en termin till fem terminer. Populationen var alla studenter vid Karlstads universitet och urvalsmetoden som valdes var ett bekvämlighetsurval (Borg & Westerlund, 2012). Denna metod valdes på grund av studiens omfattning och förutsättningar samt det rådande läget i samhället. Eftersom studien var en B-uppsats och därför var liten i omfattning fanns det knappa medel att nå ut till populationen. Detta berodde dels på att Coronapandemins restriktioner förhindrade fysisk kontakt med respondenter, dels på grund av tidspress som gjorde att respondenter behövde hittas snabbt.
2.5 Genomförande
De fyra respondenterna kontaktades genom sociala medier beroende på vart de fanns tillgängliga. Deltagarna blev tillfrågade om de ville delta i studien och informerades om vad studien handlade om, dess upplägg och syfte. Deltagarna som tackat ja, meddelades att de skulle bli få vidare information om när intervjuerna skulle kunna genomföras. Efter att ett möte bokats in då intervjuerna skulle äga rum skickades informationsbrev (se bilaga 2) till respondenterna som de ombads läsa igenom innan intervjun kunde genomföras. Om inte Coronapandemin hade rått hade intervjuerna genomförts i verkligheten men det var inte möjligt under omständigheterna. På grund av detta genomfördes intervjuerna på video- konferensverktyget Zoom då det ansågs vara det säkraste alternativet i och med smittorisk.
7
När den utsatta tiden kom skickades ett meddelande med en Zoom-inbjudan till dem på sociala medier. Innan intervjun kunde starta spelades samtycke om att delta i undersökningen in. Som stöd till intervjun användes en intervjuguide (se bilaga 1). Denna bestod av två inledande bakgrundsfrågor. Därefter kom de resterande åtta frågorna om huvudområdet med fördjupningar inom vissa ämnen. Dessa frågor var konstruerade för att fånga deltagarnas upplevelser och uppfattningar av delaktighet och inflytande. Intervjuguiden fungerade mer som stöd ifall intervjuerna gick trögt och frågorna ställdes oftast inte i ordning eller ordagrant.
Istället användes intervjuguiden som en överblick över teman som skulle gås igenom under intervjun. Först ställdes bakgrundsfrågor om huruvida de studerade program eller fristående kurser och hur länge de studerat. Sedan ställdes resterande intervjufrågor. Intervjuerna tog mellan 15–35 minuter att genomföra. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras.
2.6 Databearbetning
För att analysera data användes metoden tematisk analys (se bilaga 3). Howitt och Cramer (2016) beskriver att tematisk analys kan göras på en mängd olika sätt. I grunden handlar det om tre steg där första är det första är att transkribera data, det andra att analysera och det tredje är att identifiera teman och så kallade subteman. En välkänd och etablerad version av detta är sammanfattad av Braun och Clarke (2006). Denna analys består av en process i sex steg. Det är i huvudsak denna version som den tematiska analysen baserades på.
Innan steg ett kan påbörjas ska data transkriberas. Därefter gjordes det första steget vilket är att lära känna materialet (Braun & Clarke, 2006). En fördel var att uppsatsförfattaren själv hade intervjuat och transkriberat materialet. På så sätt var materialet redan efter transkribering någorlunda känt och memorerat. Efter att all information gåtts igenom flera gånger kunde det andra steget påbörjas. Detta steg består av att söka efter initiala koder. Det gjordes genom att understryka allting i transkriberingarna som verkade relevant. Därefter färgmarkerades utlåtanden som verkade handla om samma saker. Det som verkade handla om ungefär samma sak fick en särskild färg. När detta var färdigt granskades materialet igen för att säkerställa att allt verkade stämma. Efter vissa korrigeringar formulerades varje utlåtande till en kod.
Sökandet efter teman i koderna är således steg tre. Braun och Clarke (2006) beskriver att dessa koder ska fånga det semantiska, alltså det grundläggande i vad som sagts. Efter att detta var klart kvarstod alltså olika koder i olika färger utifrån vad de tycktes handla om. Dessa koder sorterades därefter i provisoriska teman baserat på dess färgmarkeringar.
8
De provisoriska temana uppkom av de olika färgerna men kom att flyttas runt en del under processen. Därefter var det dags för steg fyra som utgjordes av att återigen granska och korrigera att allting såg korrekt ut och att det stämde överens med transkriberingarna. Steg fem innebar att namnge och definiera de olika temana och subtemana. Därefter gjordes en beskrivning av det påvisats i temat. Slutligen var det dags för steg sex vilket var att skriva resultatavsnittet (Braun & Clarke, 2006). Där användes beskrivningarna av de olika temana samt stärktes med citat från transkriberingarna.
2.7 Reliabilitet och validitet
Inom kvalitativa studier används inte det positivistiska förhållningssättet inom reliabilitet och validitet på samma sätt som inom kvantitativa studier (Howitt & Cramer, 2006). Det gör att det blir svårare att utvärdera kvaliteten på studien utifrån dessa begrepp. Kvalitativa studier bedöms istället mycket utifrån värdet på analysen. Howitt och Cramer (2016) beskriver att kvalitativ metod och positivismen på vissa sätt står i konflikt till varandra. Det är på grund av att kvalitativa studier bottnar sig i en annan epistemologi än positivism. Kvalitativ metod har istället sin grund i det post-positivistiska perspektivet. Därför kan dessa begrepp inte
översättas direkt på samma sätt som vid utvärdering av kvantitativa studier. Det går däremot att diskutera validiteten i form av huruvida det är den bästa metoden utifrån frågeställningen och studiens syfte. Argument till att intervju valdes nämns i början av metodavsnittet.
Oavsett om kvalitativ eller kvantitativ metod väljs, finns vissa gemensamma kriterier i båda metoderna som påverkar tillförlitligheten. En sådan faktor är hur studiens fynd placerar sig i relation till tidigare forskning. I fallet av denna studie gick det att koppla till en några teorier vilket kan ses som ett gott tecken. Ett annat gemensamt kriterium är hur sammanhängande och övertygande resultatet blir. Det är viktigt att analysen inte på något sätt kan spåras till emotionella uppfattningar. Med detta menas att analysen måste förhålla sig objektiv till resultatet och inte låta sig påverkas av personliga eller känslomässiga åsikter. Data ska heller finnas otolkad i resultatavsnittet utan korrelationer till relevant teori ska finnas. Baserat på detta kan tillförlitligheten anses relativt låg eftersom det finns förhållandevis låg koppling till psykologisk teori. Resultatet är däremot väldigt rikt och det finns stor variation i det, vilket inom kvalitativa studier inte ses som någon nackdel (Howitt & Cramer, 2016).
Det som görs många gånger för att utvärdera kvaliteten på en studie med kvalitativ metod är att granska analysprocessen. Om denna är välgjord och det går att följa hur analysen är
genomförd höjer det transparensen. Är analysprocessen gjord på ett korrekt sätt och det går att
9
följa den, kan tillförlitligheten anses hög. Om kategoriseringarna och kodandet skett på ett naturligt sätt ökar även det tillförlitligheten (Howitt & Cramer, 2016). I fallet av denna uppsats är transparensen hög, det går i bilagorna att följa analysprocessen i form av att
granska prototemana. Dessvärre var uppsatsförfattaren oerfaren och under hög tidspress vilket kan sänka kvaliteten på resultatet. En annan faktor som kan tänkas sänka tillförlitligheten är att frågorna i intervjuguiden hade kunnat konstrueras bättre. Till exempel hade större fokus kunnat läggas på personliga definitioner av ämnet och djupare resonemang om detta. Därmed bedöms tillförlitligheten i sin helhet som relativt låg.
2.8 Etiska överväganden
När studier ska genomföras är det viktigt att hänsyn tas till de forskningsetiska principerna som sammanställts av Vetenskapsrådet (2017). Detta görs för att värna om individerna som deltar i undersökningen och för att de inte ska ta skada på något sätt. Den första frågan som behöver ställas är om nyttan med studiens resultat över huvud taget väger över riskerna med studien, och särskild riskerna för deltagarna (Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003)). I fallet med denna studie bedöms riskerna små vilket gör att nyttan väger över riskerna. Med denna fråga besvarad kan nästa steg tas, det vill säga de fyra
forskningsetiska principerna. Den första är informationskravet och innebär att undersökare måste informera om syftet för studien och villkoren för deltagande för de som tillfrågas att delta. Deltagarna måste underrättas om att deltagande är frivilligt och att det när som helst kan avbrytas utan att de behöver uppge något skäl till avbrytandet. I denna studie kommer detta krav uppfyllas genom ett informationsbrev som varje deltagare får läsa igenom innan de intervjuas. Den andra principen är samtyckeskravet vilket innebär att deltagarna själva får bestämma om de vill medverka eller ej (Vetenskapsrådet, 2017). Detta krav uppfylldes genom att samtliga deltagarna fick spela in sitt samtycke innan intervjun genomfördes.
Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som betyder att den information som inhämtas är konfidentiell (Vetenskapsrådet, 2017). Under datainsamlingen, analysering och
färdigställande av uppsatsen fick inga obehöriga åtkomster till materialet genom att det lagrades på en krypterat extern enhet. Det kommer heller inte gå att identifiera några enskilda individer utifrån resultatet för att garantera anonymiteten. När studien är slutförd och betyg för uppsatsen är inrapporterad kommer all data från datainsamlingen också att raderas. Det sista kravet är nyttjandekravet vilket innebär att inga utomstående eller obehöriga kommer få nyttja materialet som samlas in (Vetenskapsrådet, 2017). Den data som samlas in kommer
10
endast att användas till de informerade vetenskapliga syftet. Det säkerställs genom att
informationen lagras på ett säkert sätt och rådata kommer att raderas när uppsatsen är slutförd.
11
3. Resultat
Syftet med studien var att kartlägga universitetsstudenters upplevelser och uppfattningar om delaktighet och inflytande i utbildning. Efter att materialet analyserats har ett resultat med ett huvudsakligt tema utvecklat sig för att besvara frågeställningen ” Hur ser
universitetsstudenters upplevelser och uppfattningar ut om delaktighet och inflytande i sin utbildning på Karlstads universitet. Temat sammanfattas genom namnet ”Uppfattningar av delaktighet och inflytande” och redovisar urvalets generella uppfattningar inom området.
Sedan följer två subteman i detta avsnitt. Ett subtema diskuterar Coronapandemins påverkan och det andra handlar om urvalets erfarenheter vid missnöje och hur de går till väga för att på olika sätt påverka sin utbildning.
3.1 Uppfattningar av delaktighet och inflytande
Av resultatet framkom det att delaktighet och inflytande definierades på olika sätt för olika personer. En respondent beskriver att delaktighet och inflytande är viktigt på grund av att hen vill känna att hens röst blir hörd när hen känner att någonting inte är bra. Det ingår i det demokratiska samhälle vi lever i och vi vill gärna vara med i de beslut som påverkar oss. En respondent talar också om att eftersom vi lever i ett föränderligt samhälle som ständigt utvecklas, är det också naturligt att vi får ta del av den utvecklingen. Någon typ av inflytande är viktigt och bidrar till att motivationen höjs, menar en annan respondent. I diskussionen kommer en fördjupning att göras utifrån hur delaktighet påverkar motivation. Samma respondent beskriver:
Det är väl lite det här med att vi får vara med och avgöra. Till exempel vilka moment vi ska ha eller på en föreläsning att vi får prata mer på dem och så, ställa frågor och lite sådant. - Respondent 4
Mellan respondenterna skiljde sig också den upplevda nivån av delaktighet. De flesta respondenterna var relativt nöjda med möjligheterna till delaktighet i sin utbildning. En respondent uppgav att möjligheterna till inflytande inte var särskilt hög men att hen ändå var nöjd med nivån. Detta berodde på att hen tyckte att upplägget kursansvariga hade på kurserna allra oftast var bra och att utbildningen höll god kvalitet. På så sätt behövs inte högt inflytande i lika hög grad när man inte hade något att invända över i undervisningen. Att aktivt vilja förändra något i undervisningen förutsätter att studenterna över huvud taget är missnöjda med kvalité, upplägg eller liknande. Sådana interventioner vid missnöje kommer att diskuteras
12
längre ned. Däremot tyckte hen att det är viktigt att det går att lösa mindre problem som uppstår när utbildningen pågår.
Jag tycker väl ändå att det är viktigt att man kan kommunicera och lösa vissa mindre saker i alla fall. (…) Jag hade lite problem med ett grupparbete. Men då lyckades vi ändå lösa det med hjälp av labbledaren, genom att splittra gruppen. - Respondent 3
En respondent menade att möjligheterna till att vara delaktig på det sättet som var viktigt för hen var mycket större under första halvan av hens studietid. Detta berodde dels beror på att undervisningen skedde på distans, dels på grund av att attityder till delaktighet hos lärarna på den kursen hen läste just då. Hen hade således varit nöjd med delaktigheten innan, men menade att det hade skett en försämring det senaste halvåret. Lärarna på hens nuvarande kurs prioriterade inte delaktighet och inflytande på samma sätt som det gjorts innan i
respondentens tidigare kurser som ingår i ett program. Respondenten beskrev vidare att den viktigaste delaktigheten för hen personligen är den som sker i själva undervisningen – att ha en bra dialog där hen känner att hen har frihet att ställa frågor och diskutera. Hur det påverkar respondentens inlärningsprocess besvarade hen enligt följande:
För mig påverkar det nog inte så jättemycket. Men det blir ju så klart svårare. (…) Ibland krävs det ju att man diskuterar lite kring innebörden av det föreläsaren nämner och det kan ju underlätta för lärandet om man får vara mer delaktig. Om man sätter teoretiska bitar i perspektiv. – Respondent 4
Det respondenten troligen antyder är att det är lättare att ta till sig information genom
diskussion. Detta kan kopplas till det sociala inlärningsperspektivet. Denna reflektion kommer gås igenom mer fördjupat i diskussion. Respondenten beskriver vad hen anser är viktigt i avseende av delaktighet nedan:
Men överlag, så tycker jag nog att den viktigaste delaktigheten för mig är just det här att få vara delaktig under föreläsningar och seminarier och sådant där. Att känna att man har frihet att ställa frågor och kunna diskutera och fråga lärarna hur de har tänkt sig.
(…) Men just under seminarium så tycker jag absolut att vi ska ha lite att säga till om. - Respondent 4
13
Respondenterna beskrev att möjligheterna till delaktighet och inflytande kan variera beroende på vilka kurser och lärare de har och att det på så sätt också mottas av ansvariga för kurser på olika sätt. En respondent beskriver att det finns stark vilja från hens sida att vara delaktig men att lärarna ofta inte är mottagliga.
Men att vissa av lärarna är så här: ”ja men ni får vara delaktiga”. Men många av lärarna är som sagt väldigt bestämda i hur de lagt upp saker. Då är det mer att deras ord gäller. - Respondent 2
I enlighet med detta rådde det även liknande åsikter inom ämnet kursvärderingar. En
respondent ansåg att det fanns varierande grad av mottaglighet från lärare när det kommer till studenters synpunkter. I fråga om vilja att förändra kan det antas kräva ett visst engagemang.
Slutsatsen som kan dras utifrån respondenternas upplevelser är således att olika kursansvariga anstränger sig i olika grad för att utveckla utbildningen och bidra till kvalitetsarbetet.
Respondenten brukade ibland delta i kursvärderingarna men detta kunde bero på vilket betyg hen fick. Om betyget blir högt struntar respondenten ofta i att göra dem men får hen ett oväntat lågt betyg kan hen istället visa sitt missnöje genom att delta i kursvärderingen och vara mer negativ.
Ja. Jag försöker göra det [kursvärderingarna], men ofta har jag den här ”jag gör det när jag fått betyget.” Och då slutar det ibland med att man inte gör dem. Eller att man får ett bra betyg och då bryr man sig inte lika mycket. Eller så får man ett dåligt betyg och då skriver man en arg utvärdering för det var inte vad man förväntade sig. – Respondent 1
Det kan på så sätt ses som att respondenten motiveras att delta om hen får ett lågt betyg. Även detta kommer diskuteras djupare i avsnittet diskussion. Vidare är det också vanligt att olika sorters feedback tas emot på olika sätt. Hen berättar att om det gäller detaljer kring
föreläsningar såsom att läraren ska lägga ut extramaterial får hen ofta som hen vill. Men när det gällt det större förändringar i utbildningen så har hen stött på motstånd som hen således fått nå acceptans över att det inte går att få inflytande över.
Universitet ska ju erbjuda minst tre omtentamenstillfällen inom ett år på en kurs. Då är det ju en omtenta som jag fått nu då. Det var tenta i oktober och omtentan var sedan i november. Sedan stod det inte datum för nästa omtentamen. (…) Men så visade det sig
14
att den är när nästa kurs går. Alltså nästa höst istället. Och då sa jag det, att jag inte tyckte att det var riktigt okej. (…) Men, jag vann inte den fighten. - Respondent 2
3.1.1 Coronapandemins påverkan
Det framkom att delaktigheten kommits att påverkas mycket av de rådande omständigheterna i och med Coronapandemin. Flera av respondenterna menade att delaktigheten försvårades på olika sätt på grund av att undervisningen sker på distans. En respondent beskriver att det är särskilt viktigt att hen känner sig delaktig i utbildningen när undervisningen sker på distans, men också att det av samma anledning försvårar möjligheterna till det. En av respondenterna berättade att hen upplevde att delaktigheten i och med distansundervisningen var ganska låg, men att det snarare var självvalt. Möjligheterna var samma, men intresset för att delta aktivt i utbildningen var lägre för respondenten under distansundervisningen. Slutsatsen som kan göras utifrån detta är att samhället och dess institutioner helt enkelt inte fungerar som de brukar i det rådande läget. Den största prioriteringen är att minska smittspridning vilket gör att alla de behov som människor har utöver det, åsidosätts. Därmed ligger fokus troligen inte på studenters delaktighet och inflytande i distansutbildning i dagsläget. I och med att
distansundervisningen förutsätts vara tillfällig, anpassar sig studenter och lärare troligtvis i lägre grad till omständigheterna. En annan respondent beskriver att hen i vanliga fall brukar vara väldigt aktiv under föreläsningar genom att ställa frågor. Respondenten tycker oftast att det är lättsamt och välkommet och berättar att hen oftast får svar på sina frågor. Vidare berättar respondenten att sätten hen visar delaktighet förändrats i och med
distansundervisningen. Hen berättar att det aktiva deltagandet inte är lika bekvämt under Zoom-föreläsningar.
Det är lite lättare att se alla omkring sig i en sal än att sitta på Zoom och se massa profiler som kommer höra exakt det man säger. Och sedan så, vissa spelar ju in. Då blir man ju extra nervös över att säga någonting dumt. - Respondent 3
En annan respondent beskriver att hen under distansundervisningen har mycket mejlkontakt med lärare och att det således blir hens största delaktighet. Hen menar att det ersätter de frågor hen skulle fråga lärare i verkligheten under föreläsningar. Mejlkontakten består av frågor om litteratur, föreläsningsmaterial, feedback på tentamen och liknande. Gällande frågor om allmänt material för hela klassen upplever respondenten att hen brukar få den respons hen ber
15
om. När det gäller personlig feedback däremot är det svårare, menar respondenten. I allmänhet är hen trots allt är nöjd med hur lärarna tar emot hens synpunkter och frågor.
3.1.2 Personliga erfarenheter av delaktighet och inflytande
Ett annat viktigt tema som framkommit av urvalet är personliga upplevelser och erfarenheter av delaktighet och inflytande i respondenternas utbildning. Dessa erfarenheter visar att det finns många sätt att gå till väga om studenter vill påverka sin utbildning eller sina program.
Alla respondenter hade någon slags erfarenhet där de på olika sätt försökt påverka sin utbildning. Flera av dem har upplevelser av att ta kontakt med olika parter utifrån som på olika sätt är ansvariga för utbildningen, dess kvalitet och upplägg. En respondent beskrev hur hen på grund av att hen var missnöjd med en föreläsares pedagogiska prestationer och
upplägget på kursen och därför gjorde stora ansträngningar att förmedla missnöjet och frammana förändring. Försöken ledde inte till någon förändring för hen personligen men kursen skulle omstruktureras nästkommande år med nya föreläsare. Det gjorde att respondenten kom till slutsatsen att förändringar i detta avseende tar väldigt lång tid. Det respondenten syftar på är troligen den allmänna byråkratin som råder för att få till en
förändring i till exempel kursplaner eller byte av positioner mellan föreläsare och liknande.
Men det känns generellt som att det är lite motigt att få till en förändring. (…) Jag tror att det är på grund av de allmänna strukturerna. – Respondent 3
Flera av respondenterna har erfarenheter av att ta upp synpunkter angående missnöje i sin utbildning med Studentkåren. Slutsatsen som kan dras baserat på detta kan vara att det anses känsligt att ta upp missnöje direkt med en undervisande ansvarig på kursen. Karlstad
Studentkår (2020) skriver på sin hemsida: ”Karlstad Studentkårs främsta uppgift är att bevaka kvaliteten på din utbildning och se till att din studietid blir så bra som möjligt.” På så sätt kan Studentkåren agera mellanhand för studenter och utbildningsansvariga. De har sannolikt också representanter som har mer erfarenheter av att hantera denna typ av frågor. En respondent beskriver hur hen tillsammans med några medstuderande gick till väga:
Ja men vi hade bland annat en kurs som gick över till distans på några dagar och betygsättningen blev jättekonstig då. Det var många fler som fick underkänt än
vanligen. Och då gick vi till kåren och sa ”hallå, ni måste ändra det här”. Och då sänkte läraren betygsgränsen. – Respondent 1
16
Flera av respondenterna har också erfarenheter av att gå direkt till ursprunget av missnöjet.
Det vill säga att de hört av sig direkt till den lärare eller ansvariga inom frågan för att förändra något. Det beskrivs ovan exempel där respondenterna själva lyft sina idéer med kursansvariga och de beskriver vidare att det ibland lyckas komma till en kompromiss och ibland inte.
Jaa, man kan ju direkt skriva med kursansvarig eller programansvarig. Det är väl inte alltid som det funkar. Alltså, man kan ju alltid skriva men man kanske inte alltid får det man vill. – Respondent 2
En annan källa till inflytande som två av fyra respondenter hade erfarenhet av var representation i programråd för sina respektive program. Båda beskriver att det är en bra chans till inflytande. En respondent ansökte om att bli representant på grund av flera faktorer.
De letade efter representanter och det verkade vara en bra möjlighet att få vara med och påverka i sitt program. En annan bidragande faktor som respondenten uppgav var att hen kunde tjäna lite extrapengar på det. Den andra respondenten som också var
programrådsrepresentant och som suttit i rådet en tid, berättade att rådet är en bra chans för studenter att lyfta en diskussion tillsammans med dem som leder utbildningen. Däremot hade rådet sedan Coronapandemin varit inaktivt.
Framför allt tycker jag att det har varit lite informellt nu. Men det är ju också för att Corona har kommit. Att det inte har blivit några möten. – Respondent 4
Respondenten beskriver vidare att det skett ändringar i programmet som håller på att
implementeras. Detta hade skett dels genom studenters påtryckningar, dels för att arbetslivet efterfrågar nya kompetenser som inte förvärvades i programmet genom det upplägget som gällde innan.
Jag har mycket kontakt med arbetslivet och de har sagt att det är sådant som de också tycker är väldigt viktigt. Så, det är nog lite mer fokus på att anpassa programmet efter arbetslivets efterfrågan. – Respondent 4
Slutsatsen som kan dras utifrån dessa uttalanden är att studenter gärna vill påverka sin
utbildning och också har olika tillvägagångssätt för att få igenom en förändring. Om de lyckas
17
eller ej varierar däremot men att åtminstone ha möjligheterna att påverka förefaller viktigt för studenterna.
18
4. Diskussion
4.1 Analys
Resultatet av studien ledde till ett tema med två subteman. Temat behandlade först studenternas generella uppfattningar om delaktighet och inflytande och således vad det innebar för dem personligen. Dessa var i korthet att delaktigheten tjänar ett viktigt syfte och att det ingår i det demokratiska samhälle vi lever i. Respondenterna menade även att det är naturligt att studenterna ska få ta del av samhällets utveckling inom utbildning. Detta kan kopplas till Anderssons (2016) temanummer ”Deltagande och inflytande – Inkluderingens demokratiska och politiska möjligheter”. Här konstateras att demokrati är svårtolkat. Det är på grund att det är en praktisk realitet som kan skilja sig mycket beroende på vart den utövas och tar sig i uttryck. Andersson (2016) konstaterar att i en kontext där det tydligt finns
förbättringsmöjligheter är formell utbildning. Demokratins villkor och innebörder varierar kraftigt inom denna institution. Utbildning är ett socialt system som på många sätt förutsätts genom antaganden om livet som en gemenskap. Vidare finns det vetenskapligt stöd för att ett reellt inflytande tillsammans med trygga relationer kan stärker hälsan hos de som tar del av utbildningen. Andersson (2016) beskriver ”Delaktighet genom deltagande och inflytande – att äga och vara en del av en påverkbar social miljö – utgör ett centralt värde i dagens pedagogiska forskning och praktiker. Att bygga på delaktighet är viktigt eftersom detta möjliggör relationsskapande, inkludering och skapandet av meningsfullhet (s. 10). I och med detta kan slutsatsen dras att urvalets uppfattning av att delaktighet och inflytande är en del av ett demokratiskt samhälle har stöd av tidigare forskning.
Att ha någon typ av inflytande höjer även motivationen, enligt en respondent. En av de viktigaste aspekterna av delaktighet är att kunna ställa frågor och diskutera aktivt i
undervisningen. På så sätt påverkar delaktighet även inlärningsprocessen. Detta kan kopplas till Hill och West (2009) som beskriver det sociala inlärningsperspektivet som utgår ifrån att kunskap konstrueras när individer engageras i aktiviteter, får feedback och deltar i olika former av mänsklig interaktion i offentliga och sociala kontexter. Lärande och kunnande formas på så sätt av de interaktioner studenterna har med varandra och i den kontexten där interaktionerna sker. Interaktionerna kan vara med andra studenter, lärare eller andra ansvariga och kan variera i längd. Detta stödjer alltså respondenternas uttalanden om delaktighet genom att vara aktiv i undervisningen. I fråga om delaktighet som
motivationskälla går detta att koppla till autonom motivation (Hagger & Chatzisarantis,
19
2016). Autonom motivation är en del av Self Determination Theory och innebär att
motivation kan spåras till olika källor, såsom autonomi, kompetens och tillhörighet (Deci &
Ryan, 2000, refererad i Hagger & Chatzisarantis, 2016). Autonom motivation i en
utbildningskontext blir således att studenterna motiveras utifrån en personlig agenda att lära sig. Vidare kan källorna också skiftas för att passa in i andra omständigheter. Resultat av studien syftar alltså till att studenterna motiveras utifrån delaktighet som sedan bidrar till autonom motivation (Hagger & Chatzisarantis, 2016).
En annan viktig aspekt av delaktighet och inflytande är kursvärderingar. Detta diskuterade respondenterna men har avgränsats till att bara inkludera en liten del av resultatet. Zabaleta (2007) genomförde en studie för att undersöka korrelationen mellan studenters betyg och kursvärderingar som mätte lärarprestationer på ett stort universitet i USA. Forskningsfrågan uppkom när lärare kunde se att studenter med höga betyg ofta gav positiv feedback på kursvärderingar, medan studenter med lägre betyg ofta gav mer negativ feedback på kursvärderingar. Kursvärderingarnas validitet och reliabilitet blir ofta också underlag för viktiga beslut för lärares anställningar. I studien undersöktes därför korrelationen mellan studenters betyg och skattningarna i kursvärderingarna tillsammans med en mängd andra variabler. Resultatet visade att det fanns en liten koppling mellan låga betyg och lågt skattad kvalitet på kurserna på kursvärderingar. Det fanns däremot inget samband mellan höga betyg och högt skattad kvalitet på kursvärderingar när alla variabler räknades in. I och med
resultatet av att det inte finns någon stor koppling mellan höga betyg och högt skattade kursvärderingar samt komplexiteten av alla faktorer som spelar in i denna fråga, menar Zabaleta (2007) att kursvärderingarna inte bör vara underlag för förändringar av anställningar hos lärare. Detta kan kopplas till resultatet av denna undersökning. En respondent uppgav att hen motiveras att delta i kursvärderingar om hen får ett lågt betyg och då skattar kvaliteten på kursen som låg. Detta stödjer alltså Zabaletas resultat. Samma respondent berättade att hen förutom detta oftast glömmer att göra kursutvärderingarna om hen får ett bra betyg, vilket också stödjer Zabaletas forskning.
Slutligen visade resultatet att Coronapandemin kommit att påverka delaktighet och inflytande på grund av att undervisningen i huvudsak övergått till distansutbildning. Det har även
påverkat de sätt som studenterna utövar sin delaktighet. Även detta kan kopplas till Hills och Wests (2009) studie som undersökte hur social inlärning ter sig i online-undervisningsmiljöer.
Genom att studera hur studenter lär sig i en miljö som denna kommer bättre strategier att
20
kunna utvecklas. Att främja sociala interaktioner mellan olika parter är också viktigt för att främja inlärningen vid online-undervisning. Forskarna drar slutsatsen att online-undervisning inte är en fas och att denna typ av undervisning kommer fortsätta att utvecklas. Med facit i hand, år 2021, kan denna slutsats styrkas.
Kartläggningen om hur studenters uppfattningar och upplevelser ser ut har visat sig vara ett oerhört omfattande område med en mängd infallsvinklar. Slutsatsen som kan dras av studien är att studenters delaktighet är viktigt både ur ett individperspektiv men också ur ett
samhällsperspektiv. Det definieras på olika sätt för olika personer och tar sig i uttryck i praktiken på många olika sätt. Det är betydelsefullt för inlärningen och den sociala kontexten där utbildningen bedrivs.
4.2 Metoddiskussion
Efter att studien genomförts är det tydligt att det finns förbättringspotential. Om studien skulle vidareutvecklas skulle en del ändringar kunna göras. Till exempel fanns det nackdelar med att göra intervjuer på Zoom. Det medförde att kontakten mellan intervjuare och respondent inte blev lika finkänslig. Det blev svårare att läsa respondenten vilket försvårade i val av
följdfrågor och liknande. Att göra intervjuerna i verkligheten hade därför föredragits. På grund av Coronapandemin gjordes ett bekvämlighetsurval bland de i undersökarens sociala närhet. Detta påverkade resultatet på olika sätt. En fördel var att jag kände dem och att kontakten därför var god. Däremot kanske urvalet inte kan bedömas som särskilt
representativt. Men i kvalitativa studier läggs mindre vikt vid detta än vid kvantitativa studier.
Men om studien replikeras hade urvalet kunnat bli mer representativt genom en annan urvalsmetod.
Även intervjufrågorna hade kunnat konstruerats på ett bättre sätt. Men det är också en fråga om att jag nu har färgats av den forskning som jag kopplat i efterhand till resultatet. Därför är det en svår avvägning när det kommer till induktiva studier. Det vill säga att innan studien inte låta sig färgas av ens förförståelse och förväntningar på studiens resultat. Men trots allt hade frågorna kunnat utformas på ett sätt som har närmare anknytning till den personliga upplevelsen och möjligtvis också psykologiska fenomen. Det hade även underlättat med mer erfarenhet av både intervjuande samt bättre kunskap i tematisk analys. Om studien skulle vidareutvecklas skulle ett alternativ också kunna vara att göra en kartläggning kring attityder till delaktighet och inflytande med kvantitativ metod i form av enkät. Då skulle ett större urval
21
kunna studeras samtidigt som attityder till ämnet skulle mätas. På så sätt skulle alltså inte djupare resonemang undersökas utan snarare frekvenser kring positiva och negativa uppfattningar eller attityder.
Efter korrigeringar i bakgrundsvariabler anses de etiska övervägandena uppfyllts på ett bra sätt. Deltagarna informerades genom informationsbrev och samtycke inhämtades innan intervjuerna påbörjades. I bilaga 3 är koderna blandade så att de inte går att utläsa vilka av respondenternas utlåtanden som genererat koden. Eftersom en bakgrundsfråga togs bort för att säkerställa respondenternas anonymitet i rapporten hade en annan bakgrundsfråga såsom ålder istället kunnat inkluderas för att utöka bilden av vad för deltagare som medverkade i studien.
22
5. Referenser
Andersson, E. (2015). Temapresentation: Deltagande och inflytande - inkluderingens demokratiska och politiska möjligheter. Utbildning Och Lärande / Education and Learning, 8(1), 8–18.
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1258448/FULLTEXT01.pdf (2021-01-07)
Bergmark, U., & Westman, S. (2016). Ökat studentengagemang genom delaktighet och inflytande i högre utbildning: studenters och lärares samskapande av undervisningens innehåll och genomförande. Högre Utbildning, 6(1), 51–64.
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1059288/FULLTEXT01.pdf (2021-01-07)
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (3., [uppdaterade och omarb.]
uppl.). Liber.
Braun, V., Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology (3)2, 77-101.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1191/1478088706qp063oa (2021-01-05)
Hagger, M., & Chatzisarantis, N. (2016). The Trans-Contextual Model of Autonomous Motivation in Education: Conceptual and Empirical Issues and Meta-Analysis. Review of Educational Research, 86(2), 360-407. Retrieved January 8, 2021, from
http://www.jstor.org/stable/24752858 (2021-01-08)
Hill, J. R., Song, L., & West, R. E. (2009). Social Learning Theory and Web-Based Learning Environments: A Review of Research and Discussion of Implications. American Journal of Distance Education, 23(2), 88–103.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08923640902857713 (2021-01-08)
Howitt, D., & Cramer, D. (2017). Research methods in psychology (Fifth edition.). Pearson.
Högskolelag (SFS 1992:1434). Utbildningsdepartementet.
23
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 (2020-11-30)
Lag (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 (2020-11- 30)
Nationalencyklopedin, Öhrnman, Arne. (2020). Motivation.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation (2020-12-03)
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf (2020-12-12)
Zabaleta, F. (2007). The use and misuse of student evaluations of teaching, Teaching in Higher Education, (12), 55-76
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13562510601102131 (2020-12-02)
24
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide Bakgrundsfrågor:
1. Vad studerar du? Program eller fristående kurser?
2. Vilken termin går du och hur långt har du kvar?
Intervjufrågor:
1. Vad anser du om delaktighet och inflytande i din utbildning? Är det viktigt?
Varför/Varför inte?
2. Berätta hur du upplever din delaktighet i din utbildning.
3. När har du fått delta? På vilka sätt? När har du inte fått visa delaktighet när du ville?
4. Upplever du att du INTE velat delta någon gång men ändå gjort det?
5. Vad är viktiga saker när kommer till delaktighet? (pocket question: Till exempel över examinationer)
6. Vilka sätt känner du till där du kan utöva delaktighet och inflytande över din utbildning?
7. Vad anser du om nivån av delaktighet och inflytande i utbildning som du har nu? Har den förändrats över tid?
8. På vilket/vilka sätt vill/brukar du engagera dig för att vara delaktig i din utbildning?
9. Brukar du delta i de kursvärderingar som skickas ut efter att en kurs är avslutad?
10. Vad är dina uppfattningar om dessa? (pocket questions:
Bra/dåliga/effektiva/ineffektiva/onödiga osv?) 11. Om ja, i vilket syfte gör du det? För vems skull?
12. Vilken/vilka part/parter anser du gynnas av kursvärderingar?
13. Hur ställer du dig till det faktum att när du deltar i en kursvärdering, så kommer du inte direkt att få ta del av den förändring som eventuellt kommer att ske?
14. Finns det något övrigt du vill tillägga innan vi avslutar?
25 Bilaga 2 - Informationsbrev
Universitetsstudenters åsikter och uppfattningar kring delaktighet och inflytande
i utbildning
Jag heter Edith Bergman och gör just nu min B-uppsats i kursen Psykologi B,
fördjupningsarbete. Studiens syfte är att genom intervjuer undersöka studenters åsikter och uppfattningar kring delaktighet och inflytande i sin utbildning på Karlstads universitet. Du har valts ut utifrån kriteriet att du är student på Karlstads universitet. Deltagande innebär att du kommer få vara med på en intervju och svara på frågor angående dina åsikter om delaktighet i utbildning. Du kommer även att få svara på frågor om vad du läser, vilken termin du går och hur långt du har kvar på utbildningen. Intervjun kommer att ta ungefär 15-30 minuter och kommer ske via Zoom. Datan som samlas in kommer att lagras på en krypterad enhet vilket förhindrar att obehöriga kan få åtkomst till materialet.
Innan intervjun genomförs kommer du att få godkänna ditt deltagande. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är frivilligt och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att
uppsatsarbetet godkänts och betyget ha registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Om du vill ta del av resultatet kan du höra av dig till mig, Edith, via kontaktuppgifter nedan.
Namn på student:
Edith Bergman [kontaktuppgifter]
Namn på handledare:
[Handledares kontaktuppgifter]
